Site Meter

Som att rista runor

 
(null)
 
Det som en gång var en självklarhet är inte längre lika viktigt för mig. Bloggen har varit min dagbok i snart 17 år och blev med tiden en självklar plats där jag med ord och bilder berättade det jag upplevde i trädgårdar, i naturen och under mina resor.
 
Bloggar är troligen snart helt borta i den flora av sociala medier som nu finns på nätet. Det har helt enkelt blivit ett alltför omfattande och besvärligt sätt att berätta det man vill visa och uttrycka. Om jag nu för tiden skriver ett blogginlägg känns det som att rista runor, det är enklare att lägga ut några bilder på Facebook eller Instagram och berätta med en mening vad som finns på bilderna.
 
Sedan reklamen började ta över alltmer i bloggen, har det blivit väldigt svårt att läsa den i mobilversionen, så om det fortfarande finns några bloggläsare kvar, rekommenderar jag att använda dator. 
 
Det blir allt glesare med blogginlägg nu, men jag kommer att fortsätta lägga ut inlägg, dock inte lika intensivt som tidigare. 
 
 
 
 

Det är över nu och nu börjar det!

 
 
 
 
Covid 19 räknas inte längre som samhällsfarlig sjukdom och tillvaron börjar försiktigt gå mot det normala igen. Det som jag ännu inte vågat mig på är att åka tunnelbana och buss, annars besöker jag butiker och hänger på caféer. Sprita händerna kommer jag dock att fortsätta att göra framöver.
 
Om det är något gott som kommer av allt detta elände vi varit med om i två år, så är det att det inte längre behöver vara självklart att hälsa på varandra med kramar och handhälsningar. Jag har nog aldrig varit riktigt bekväm med alla dessa kramar. Men det är underbart att hela tiden slippa tänka på smitta och studera hälsostatistik så fort man vaknar på morgonen. Nu får vi verkligen hoppas att Ryssland inte invaderar Ukraina...
 
Fokus just nu är att välkomna de tidigaste vårblommorna, vintergäck såg jag redan i slutet av januari och nu ser jag snödroppar på många ställen. Trots vintergäck och snödroppar så är det ändå något alldeles speciellt när trollhasselns trassliga blommor vecklar ut sig och på lördagen besökte jag Bergianska trädgården där den kinesiska trollhasseln just börjat blomma vid den japanska dammen.
 
 
Inne i Medelhavsrummet i Edvard Andersons växthus hälsade jag på det lilla persikoträdet i kruka, som börjat blomma! 
 
 
 

Januarivandring runt Djurgården

 
Årets första vandring runt Djurgården och kanalen låg helt stilla på morgonen
 
Blockhusuddens strand
 
...och vem möter jag exakt när jag passerade bryggan på udden? Jo den här kompisen och hans matte som bor just ovanför och som var på väg att morgonvandra. Så fint att få träffas en liten stund på helgen och vi ses igen på måndag Lexus!
 
Biskopsudden
 
Prins Eugens Waldemarsudde
 
Jag får vänta några månader innan det blir fika på Café Ektorpet.
 
 Än så är det långt till vår...

Årskrönika 2021

 
 
 
 
 
Pandemin har härjat i två år nu och även om vaccinationen minskat dramatiken betydligt under den senare delen av året, finns det trots allt en oro mycket tack vare att så många väljer att inte vaccinera sig, av olika mycket märkliga anledningar. Nu sprider sig Omicron varianten snabbt över världen och vi får se hur hårt det slår nu när vi går in i 2022.
 
Hur som helst blev 2021 ett mycket trevligare år än det föregående och jag tycker att jag har levt ganska normalt efter omständigheterna. Jag har kunnat rört mig friare inne i stan, besökt caféer och handlat i butiker igen. 
 
Resandet utomlands har jag självklart helt lagt åt sidan det här året och jag känner faktiskt inte längre någon längtan att lämna Sverige, dels på grund av panedmin, men även med tanke på miljösapekten och min flygrädsla. Däremot längtar jag efter att resa ner till södra Sverige igen och jag hoppas verkligen att det kan bli av i vår/försommar.
 
Den delade vårdnaden om Lexus som Cecilia och jag har, fungerar väldigt bra och jag är oerhört tacksam över att få ha den underbara kompisen så mycket. Vi har det fantastiskt fint tillsammans både under våra vandringar och utflykter, men även hemma i mitt Brommanäste. 
 
I förra årets årskrönika skrev jag att jag till slut hittade ett bra sätt att leva, i frihet och med sinnesro. Den friheten har jag kvar!
 
Nu ser jag fram mot våren och sommaren och det stora fotoprojekt som jag har framför mig.
 
 
 
Stort tack alla ni som följt mig på sociala medier under år!
 
 
Gott Nytt År!
 
 
 
 
 
 
 
Vintern var stundtals snörik och Stockholm kändes plötsligt ren och fräscht. Bilden är tagen utanför mitt hem den 14 januari.
 
 Den här vyn vid Anna Lindhagens täppa, tillhör mina favoriter på Söder och dyker ständigt upp i mina sociala medier, den här bilden är tagen den 15 januari. Läs mer i Dagboken Vecka 2 -  här!
 
Dramatik i Drottningholms slottspark 16 januari. Se mer i Dagboken Vecka 2 - här!
 
 
 
 
 
 
 
 
 Även i februari täcktes Stockholm av snö och nu när jag inte behöver pendla med bil på hala vägar till ett arbete längre, så välkomnar jag snön. Bilden mot Mariaberget är taget från Centralbron. Se mer i Dagboken Vecka 5 - här!
 
Jag besökte bror och svägerska i mysiga och stillsamma Östhammar den 18 februari. Se mer i Dagboken Vecka 7 - här!
 
Av slottsparker i Stockholmsområdet är Tyresö slottspark är en av mina favoriter under alla årstider. Här en gnistrande vinterdag den 11 februari. Se mer i Dagboken Vecka 6 - här!
 
Lilla Sjötullsbron på Djurgården. Se mer i Dagboken Vecka 5 - här!
 
 En gnistrande kall och vacker morgon hemma i Nästet den 4 februari. Se mer i Dagboken Vecka 5 - här!
 
 Efter vintervandringar i snö och kyla, är det skönt för både Lexus och mig att vila en stund hemma i Eken = sängen.
 
De första snödroppar på Fridhemsgatan/Kungsholmen den 25 februari. Se mer i Dagboken Vecka 8 - här!
 
I slutet av månaden var snön spårlöst borta och på Adolf Fredriks kyrkogård blommade som alltid vintergäcken tidigt, här den 28 februari. Det här är verklig vårlycka för en stockholmare!
 
 
 
 
 
 
 
 
Mars kom äntligen och vi började blomstervandra igen, här en härligt gul dag i Bergianska trädgården den 24 mars. Se mer i Dagboken Vecka 11 - här! Och Vecka 12 - här!
 
Lite trötta och frusna morgonvandrar Lexus och jag när mars-solen just gick upp. Frukosten väntade hemma i det varma Brommanästet.
 
 
 
 
 
 
 
 
Ibland tycker jag att Kungsträdgårdens körsbärsblomning kan bli lite för rosa, för att i nästa stund fullständigt älska de här två alléerna som planterades 1998. Stockholmarnas favorit vår-premiär. Bilden tog jag tidigt den 25 april och hade tur att det var hästfotografering just då. Se mer i Dagboken Vecka 16 - här!
 
Underbar krokusäng på Jarlaplan den 6 april. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
 
Djurgårdens hav av vitsippor är en av vårens höjdpunkter, här intill Skansenstaketet vid Rosendal den 21 april. Se mer i Dagboken Vecka 16 - här!
 
Porslinshyacinter täcker marken vid Lilla Frescati den 14 april. Se mer i Dagboken Vecka 15 - här!
 
Scilla vid Floras kulle i Humlegården den 11 april.
 
Krokus vid Skanstull. Se mer i Dagboken Vecka 13 - här!
 
April är en kall och nyckfull vän, sjunger Ulf Lundell och den 5 april kom ett bakslag som blev vackert hemma i Bromma. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
 
Tibast på Blockhusudden den 7 april. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
 
Finaste lilla Lexus bland scilla utanför mitt näste i Bromma, på min dotters födelsedag den 7 april. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
 
Något så ovanligt som bullbak i Nästet 31 mars! Se mer i Dagboken Vecka 13 - här!
 
 Funderingar över pandemin och livet, på en trappa vid Penningby slott den 29 april. Se mer här!
 
 
 
 
 
 
Favoritträdgård i Stockholm, Centralbadets trädgård den 22 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
 
Underbara Körsbärsplommon Prunus cerasifera 'Rosea' på Sareksvägen i Traneberg den 10 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
Fantastiska tulpanplanteringar vid Rosendals slottspark den 25 maj 2021. Se mer i Dagboken Vecka 21 - här!
 
 Vid Skansenbutiken blommar denna vackra Magnolia soulangiana den 12 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
I det gröna huset i Vitabergsparken, bodde en gång i tiden musikern Carl Anton som i 30 år hade sommarunderhållningen Carl Anton i Vita Bergen, som även direktsändes i TV under 1980-1990 talen. Bilden är tagen den 16 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
Tidig morgon i  Kungsträdgården den 2 maj. Se mer i Dagboken Vecka 17 - här!
 
 Parken vid Stadshuset den 15 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
I hörnet Karlbergsvägen-Birkagatan står fem stycken fantastiska Magnolia 'Yellow River' som har växt till sig ordentligt sedan de planterades, troligen 2013. Här finns även det mysiga caféet Systrarna Andersson. Bild från den 22 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
 
 Magnolior på Brunkebergstorg 9 maj. Se mer i Dagboken Vecka 18 - här!
 
Underbar blomsterprakt i Bergianska trädgården den19 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
 
En säker kram i pandemitid på Mariatorget den 22 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
 
Vårvandring i Engelska parken vid Rydboholms slott den 14 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
Magnolia stellata 'Rosea' i vackra Kullatäppan på Djurgården. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
Min bästa kompis och jag hade en härlig picknick i Drottningholms slottspark den 11 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
 
... och vi gick även på caféer, här Kajsas i Vitabergsparken. 
 
 I häggblomningens tid!
 
 Trift på Alvarets strand i Bergianska trädgården den 28 maj. Se mer i Dagboken Vecka 21 - här!
 
 
 
 
 
 
Hovstallets dagliga runda på Djurgården, här vid Lilla Hasselbacken, när hagtornet blommade. Se mer i Dagboken Vecka 23 - här!
 
Lexus bland boll-lökar på Gärdet. Se mer i Dagboken Vecka 23 - här!
 
När jag fotade Lexus framför mäktiga Rhododendron catawbiense 'Grandiflorum' tog en kvinna en bild av oss och frågade sedan om jag ville ha den. Ett roligt möte med en glad och trevlig Djurgårdsvandrare. 
 
 När de små benen har gått långt, är det skönt att få vila en stund i Hasses famn. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
 
Vallmoäng i Kronobergsparken 22 juni. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
 
En skön utflykt med dottern till Strängnäs och Hornudden den 26 juni. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
 
Underbara schersmin-tider i Årsvikens kolpniträdgårdar den 27 juni. Känner ni doften? Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
 
Sjötullen på Blockhusudden den 23 juni. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
 
 Gullregn på Gaveliusgatan på Söder den 11 juni. Se mer i Dagboken Vecka 23 - här!
 
Ungersk syren och gullregn blommar samtidigt utanför mitt hem i Bromma.
 
 Besök på Kerstins fantastiska Rosäng på Långholmen den17 juni. Tyvärr ser det ut som om Kerstin kommer att lämna sin vackra äng 2022. Se mer i Dagboken Vecka 24 - här!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vackra Tessinparken med sina 4000 rosor den 17 juli. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
 
Centralbadets magiskt vackra trädgård.
 
De exotiska och fantastiska kinesträden blommar på Klarabergsgatan den 16 juli. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
 
Gamla Brogatans hus skonades till slut när gamla Klaras kvarter revs under Norrmalmsregleringen. Det var meningen att även dessa hus skulle ha rivits. Bild från den16 juli och jag satt en lång stund med mitt kaffe på en uteservering i en stillsam del av Stockholms city. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
 
 Hasse och Evert på Järntorget.
 
Båttur med Pers träsnipa Tea den 16 juli, här i Pålsundet. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
 
En tidig och stilla Djurgårdsvandring 18 juli. Fåraherden hade moderna kläder och mobiltelefon och fick inte vara med på bild. Fåraherdar ska helst se ut som Jesus brukar se ut på målningar. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
 
 En perfekt fikaplats på Andrégatan i Djurgårdsstaden. Se mer i Dagboken Vecka 26 - här!
 
Tomatodlingen tog över min lilla balkong och jag har ätit många av de supergoda 'Sungold' 
 
 En rolig dag med lillasyster i Roslagen den 15 juli. Det gör vi om nästa år kära syster. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
 
 
 
 
 
 
 En fantatisk sommarkväll på vackra Vejbystrand. Se mer i Dagboken Vecka 30 - här!
 
Underbart vackra Norrvikens trädgårdar med den magiska vresboken. Se mer i Dagboken Vecka 30 - här!
 
Fantastisk blomsterprakt i planteringen ´´Långkorven´´  vid Skansens norra entré. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
 
Rosendals vackra slottspark den 26 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
 
Sommarblommor i Kungsträdgården den 10 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 31 - här!
 
Kindstugatan i Gamla Stan. Se mer i Dagboken Vecka 34  - här!
 
Ibland lämnade jag stadens hets och begav mig ut i skogen, här vid Rävstensstigen i Norrby skog på Ekerö 4 augusti. Se mer här!
 
Ostindiefararen Götheborg vid Skeppsbron den 27 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
 
Den 7 meter höga kulpturen Carota på Vanadisplan, av fantastiska Jaume Plensa den 29 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
 
 Mycket vackert vid Grand Hotell i år med kaskadpelargoner, verbena, palettblad och bägarranka den 10 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 32 - här! 
 
 En busig Lexus!
 
 
 
 
 
En fantastisk slottsturné runt Mälaren den 16-17 september. Se mer i Dagboken Vecka 37 - här!
 
Trots vackra slott och parker, blev jag lika glad åt Marys café och B&B, som ligger mellan Torshälla och Sundbyholms slott ute på landsbygden. Jag klev in i ett litet paradis med gamla hus och en vacker trädgård. 16-17 september.
 
Det slott som jag föll mest för under min resa runt Mälaren var det vackra 1600-talsslottet Mälsåkers slott som ritades av Tessin d.ä. Att känna historiens vingslag brukar man säga och då säger jag också det! Se mer i Dagboken Vecka 37 - här!
 
Den 25 september hälsade jag på Stefan och Veronica i deras vackra Sanda trädgård. Tack för titten och kaffen kompisar! Se mer i Dagboken Vecka 38 - här!
 
Lilla Eira i Rosendals slottspark.
 
En skön söndag på Rosendal när syster, systerdotter och lilla Eira kom på besök och tillsammans med min dotter fikade vid och tittade på blommor. Se mer i Dagboken Vecka 36 - här!
 
Fantastisk blomning i Lusthusportens park på Djurgården.
 
Fikastunderna blev många det här året tillsammans med min underbara lilla kompis Lexus. Här är vi i Nyckelvikens trädgård i Nacka. Se mer i Dagboken Vecka 35 - här!
 
 Möte med min bror i Norrtälje då vi pratade minnen och åt lunch på Åtellet. Se mer i Dagboken Vecka 36 - här!
 
I Stadsmuseets bibliotek och forskarrum hittade jag min bok och det känns gott att den finns just där.
 
Det finns en stig inne i skogen ute på östra Djurgården som jag inte visste om för sex år sedan, men som jag nu ofta vandrar med Lexus. På våren är marken fylld av vitsippor och taltrasten sjunger sina vackraste sånger på samma ställe varje år. Idag var allt stilla och tyst, nu när sensommaren snart går över i tidig höst. 6 september. Se mer i Dagboken Vecka 36 - här!
 
Götheborg lämnar Stockholm. Se mer i Dagboken Vecka 35 - här!
 
 Morgonmagi 14 september.
 
 
 
 
 
 
 
En eftertänksam liten Lexus, och jag tar vara på det vackra som oktober bjuder på. Se mer här!
 
Ginkgoträden är som vackrast i oktober!
 
...och höstanemonerna!
 
Vackra Hässelby slottspark den 12 oktober. Se mer i sista Dagboksinlägget Vecka 40 - här!
 
 En av många vandringar runt Kungsholmen, här den 17 oktober, se här!
 
 Hårlemans boske i Ulriksdals slottspark är en av mina favoritplatser i Stockholmsområdet.
 
Under min roadtrip i Uppland besökte jag Ekolsunds slottspark. Vecka 40 i Dagboken, se här!
 
Tullgarns slott!
 
 Den underbart böljande granhäcken i Ytterjärna!
 
Lexus och jag besöker ofta Drottningholms slottspark och han vet exakt var vi ska gå.
 
 En skön höstdag i Drottningholms slottspark. 
 
 Prins Eugens Waldemarsudde!
 
 
 
 
 
 
 
 Pålsundet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu glider vi snart in i nästa år tillsammans med det här lugnet i musiken...
 


En vandring i Stockholms gröna rum år 1893

 

Stockholm i sommardräkt – en promenad i det gröna – Dagens Nyheter 3 augusti 1893

 

Jag har skrivit av en artikel ur Dagens Nyheter från 1893, som handlar om en vandring i de gröna rum där jag brukar vistas. Det är mycket intressant att läsa om hur platserna såg ut för 128 är sedan.

Texten är avskriven exakt som den var i DN och det kan vara lite svårt att läsa gammelsvenska. Det som slår mig är att texten stundtals är så poetisk. Det är inte så vanligt i dagens trädgårdslitteratur.

Jag har lagt in några bilder för att visa hur platserna ser ut idag.

 

 Berzelii park

 

Det finns en oändlig massa trädgårdar och gröna platser i Stockholm. De synas tillkomna af det begär efter landtlighet och sommarvistelse, hvilket hos våra hufvudstadsbor är så starkt, att de i större utsträckning än kanske någon annan hufvudstads invånare öfveranstränga sina tillgångar för att få tillbringa sommaren utanför stadens hank och stör. Snart sagdt hvar man går – åtminstone utanför den jemförelsevis trånga areal som utgör stadens centrum – skall man oupphörligen öfverraskas af lummiga träd, hvilka mellan de höga byggnaderna sticka upp öfver plank eller staket, och små, särskildt inrättade balkonger utanför fönstren finna en hel blomsterträdgård i miniatyr, hvilken frodas i skuggan af nedfällda persienner.

 

Och jemte allt detta tillväxa oupphörligt våra offentliga planteringar och parker, medan nya anläggas på förut obruten mark. Det är som om Stockholm ansträngde sig för att inom egna råmärken dag efter dag eröfvra mera av den landsbygd, till hvilken stadsbon alltid längtar, när vårens förrädiska luft lockar med minnena af grönska och fogelsång.

 

 

När man på en tur genom staden kommer in i någon af de många enskilda trädgårdar, hvilka ligger kringströdda bakom byggnader eller plank, gömda för de passerandes blickar som tillhåll för ensamhetens ro eller stilla familjeglädje, gripes man ovillkorligen af en egendomlig känsla, hvilken för fantasin manar fram bilder af både glada och rörande scener. Dessa träd, som växt upp mellan de höga stenhusen, ha skänkt sin skugga åt generationer af menniskor, hvilka trötta af stadens feberaktiga lefnadssätt behållit en lugn vrå, dit de kunnat draga sig tillbaka med sin glädje eller sin sorg.

 

Dess blomrabatter ha för många år sedan burit plantor, som nu gått ur modet och ersatts med andra, motsvarande det eviga kraf på nytt som utmärker menniskolifvet i smätt lika väl som i stort. Men den gamla provinsrosen lika väl som den moderna stamrosen har brutits af för att bortgifven tala sympatiens eller kärlekens tungomål. Och de vissnade bladen, som vinden eller regnet strött ut öfver sandgångarne, tala samma förgängelsens språk mellan nutidens blekfärgade eller lysande blomgrupper som förr, när de stela stockrosorna föllo af öfver raka rabatter.

 

Det finns något af lifvets minnen i hvarje gammal trädgård, och får en sådan förfalla, är det som om lifvet sjelft saknade de efterlevandes vårdande hägn. Och intrycket blir likartadt som man ensam går under de låga lindarna i Kungsträdgården eller de höga träden i den vidsträckta Linnéparken – endast att detta intryck då vidgar ut sig och växer. Det blir liksom mindre intimt, men mera omfattande. Det är ett helt samhälles behof af frisk luft och naturglädje som frambragt dessa parker. Tusenden och åter tusenden har gått fram under dessa träds skugga, hvilat ut i lycka eller sorg och gått vidare, lemnande plats för nya menniskor i nya tider, men med samma behof.

 

 

 Kungsträdgården
 
Humlegården 

 

 

 

Rika och fattiga ha här gått om hvarandra, ledande sina barn eller smekande sin kärestas arm, och i månskensnätterna ha öfver gångarne ljudit ömma hvistningar eller brutala skratt – så som ljuden af ondt och godt alltid blandas i verlden. Men våra planteringar äro oss dyrbara – icke blott materielt. Och det bli det mer och mer, allt efter som den samhörighetskänsla växer, hvilken bjuder att skaffa luft, helsa, glädje och sommargrönt utan åtskilnad och åt alla.

 

Om vi börjar vår promenad i den stora stadsträdgården nr.  44 Döbelsgatan, så är det icke mer än rätt och billigt. Där finns nemligen den stora plantskolan för alla de otaliga växter, blommor, buskar och delvis träd, hvilka efter hvar andra flyttas ut för att pryda våra offentliga platser. Der är en förvånande rikedom och en öfverväldigande massa af drifbänkar. Solen gassar ned öfver detta kolossala drifhus i fria luften och tvingar ur den ypperliga jorden fram hela massor af de prydnadsväxter af alla slag, hvilka vi känna igen från Kungsträdgården, Linnéparken, Berzelii park eller platsen vid Nationalmuseum. Likartade blommor fylla de särskilda drifbänkarna.

 

Det är som en enorm karta med ramar i åtskilda färgnyanser, och ingen olärd vågar sig på att gifva namn åt alla dessa importerade praktväxter i lysande eller bleka färger – mattgrått, blekgult, sammetsbrunt, guldgult, violett, rödt, blått, orange och laxfärg. Alla tyckas frodas och växa under stadsträdgårdsmästarens, hr Medin, sakkunniga vård, och kring vårdarens egen bostad möter man den angenämaste svalka under skuggiga träd.

 

Från Stadsträdgården är vägen kort till den nyanlagda Vanadislunden. I slutet af Döbelsgatan utbreder sig den sig uppför den brant sluttande kullen med små, friska björkar, som lofva att växa upp till en helt grönskande hage omkring den härliga utsigtspunkt, hvilken toppen af kullen erbjuder. Man far vidare, följande spårvägen, och finner en stor, lummig trädgård utanför den vackra bostad, som välgörenheten skänkt åt hufvudstadens Pauvres honteux, en lugn, skuggig plats, der de gröna träden skänka sin skugga åt de gamla, som en gång ´´sett bättre dagar´´.

 

Och när man kommer ut till Karlbergsvägen, mötes ögat af ännu en plantering, ljus, ung, prålande af utslagna blommor och vackra bladväxter. Den ser ut som en hel barnkammare här i stadens utkant. Sofforna under de unga träden äro upptagna af sköterskor eller mödrar, sandgångarne myllra af lekande barn, och med suffletterna uppdragna och myggnäten nedfällda stå barnvagnarne stilla i skuggan, gömmande sovande småttingar, som slumrat in, tyngda af den ljumma sommarluften.

 

 

 Tegnérlunden

 

 

På den stora öppna platsen, som genomskäres af Uplandsgatan, har ännu en nyodling blifvit gjord. En hög kulle hväfver sig öfver den öppna platsen. Den är täckt af en grönskande gräsmatta, genomskuren af slingrande sandgångar. Den ser ännu helt ny ut, och träden äro nyplanterade. Men de äro friska och gröna, och när de en gång växt upp, skaöö säkerligen Tegnérlunden komma att tillhöra Stockholms vackraste anläggningar.

 

 

 Spökparken

 

 

Här uppe på Norr, gränsande till den lummiga Observatorikullen och midt emot den vackra planteringen omkring Tekniska högskolan, hvars pyramidpopplar som soldater stå vakt omkring det ståtliga lärosätet, träffa vi en af de få stora enskilda trädgårdarne på Norr. Den ligger bakom och tillhör det s.k. spökslottet, nr 106 Drottninggatan, och är en lummig, gammaldags trädgård, hvars behag ligger i en viss sträfvan efter obunden natur. Björjar, granar, lindar och kastanjer omvexla, och i slutet af midtgången står ett gammalt pittoreskt lusthus, omgifvet af höga, skuggande träd.

 

Nu styr vi kosan till Östermalm. Men innan vi hinna dit, taga vi i förbifarten en titt in i nr 31 Luntmakargatan. Det är en kringbyggd stenlagd gård, der man skulle vänta att finna hvarken grönska eller skugga. Och dock har man der på ett trångt, fyrkantigt område anlagt en liten förtjusande plantering. Der finns spaliorträd och diverse blommor. Men i synnerhet frappera de präktiga, väl skötta rosenträden hvilka hvita rosor lära vara föremål för fackmännens speciella förvåning och beundran.

 

Östermalm, är vår yngsta, färdiga stadsdel, och der har också den moderna hortikulturen firat sina största triumfer. Man rifver på Esplanaden, skref Strindberg. Hvarför? ´´För att få ljus och luft. Är inte det tillräckligt?´´ Och man har också lyckats. Man ska få leta länge innan man finner en ljusare, friskare och vackrare stadsvy än denna lyckligt lottade stadsdels nordvestra del, der Linnéparken utgör det naturliga centrum, hvarifrån Karlavägens storartade plantering utgår och visar ett perspektiv af blommor och grönt, hvilket fullbordats af de talrika småplanteringar rundt omkring villastadens villor.

 

Der Karlavägen slutar, fortsätter Narvavägen, denna breda, väl proportionerade avenue, hvilken leder direkt ut till Djurgården, Stockholms stora sommarpark.

 

På andra sidan villaqvarteret sträcker sig ännu en praktfull avenue, den breda Valhallavägen, som gränsar alldeles intill granskogen. Veterinärinstitutet har sin stora park, gardenas kaserner sina, och rundt Grefturegatan,Storgatan ha smärre trädgårdar gömt sig mellan stenhusen. På Kaptensgatan nr 1 finner man en gammal, underlig trädgård, der lönnar och lindar växa omkring ett gammalt lusthus, medan hagtornet, i skydd av byggnaderna, växt upp till vackra träd. Och till och med i den opoetiska Nybrobacken växa uppe på en terrass i gården till huset nr 5 flera resliga träd omkring ett åldrigt, tempelliknande lusthus.

 

Öfver Berzelii park och Kungsträdgården, förbi anläggningen omkring Nationalmuseum, hvilka vi alla känna till, komma vi ut på Skeppsholmen, hvilen ser ut som en enda park. Trädgård vid trädgård sluter sig utmed stranden till sjöofficerarnas bostäder, och uppe på backen ligga två större trädgårdar, af hvilka amiralens är den mest beundransvärda. Det är en mästergilt skött trädgård, der hvarje tumsbredd jord är begagnad. Den har bersåer och skuggiga platser, vackra grupper och gräsmattor, sällsynta fruktträd, både växande i spalier och andra, och öfverst på backen står trädgårdens stolthet, ett åldrigt valnötsträd, som tyckes ha sett sina bästa dagar, men som ännu förra året har mogna frukter och hvars stora, ljusådriga blad sprida sin egendomliga vällukt, som erinrar om södern.

 

I stadens centrum ha vi eljest ej många privata anläggningar. Terrassen vid Sörensenska huset är väl känd utifrån. Färre torde ha beträdt den. Men denna utsökta plantering hör till de egendomligaste i sitt slag, belägen som den är nästan på taket af en byggnad och lemnade en bedårande utsigt öfver Strömmen med dess sommarlif av måsar och ångbåtar.

 

 

 Strömparterren

 

 

Passera vi därefter Norrbro, se vi på ömse sidor Strömparterrens och Strömsborgs träd resa sig öfver det framilande vattnet, och sedan vi gått uppför den breda väg, som leder till slottet, beundra vi en stund den vackra anläggningen som kallas för Logården och som insveper slottets östra del i sin ljusa grönska. Men bakom slottet ligger en trädgård, som väl endast få känna. Den befinner sig inne på öfverståthållarpalatsets gård och är en af en egenartad skönhet. Hela gården är förvandlad till en plantering med rosor öfver finklippta gräsmattor, löfrika träd öfver behagliga sittplatser, och genom midtgången ser man i n i ett galleri af pelare, beläget en trappa upp i den bakom palatset liggande byggnaden. Det är ett perspektiv af blandad natur och konst, som verkar förträffligt.

 

Om vi sedan fara ut till Kungsholmen, finna vi snart, att ej eller denna stadsdel är vanlottad. Pontonierbataljonens kasern, Sankt Görans sjukhus, Stockholms sjukhem, Garnisonssjukhuset, Serafimerlasarettet, Karolinska institutet, Kurhuset, ja till och med Grubbens gärdes försörjningsinrättning ha alla sina planteringar eller parker. Bland enskilda trädgårdar lägga vi märke till generalkonsul Smitts på Scheelegatan, hvilen har ett visst tycke af den förut nämnda trädgården längs uppe på Drottninggatan, samt sotarmästare Korsgrens förtjusande anläggning, Agnegatan 3, der en miniatyrträdgård i modern stil upplifvar en trång, kringbyggd gård.

 

Förbi den Paulinska fabriken med dess löfrika träd går vägen sedan utåt den nyanlagda Kronobergsparken. Der ser man nästan hvar man går fram småfolkets täppor och bersåer lysa grönt bredvid de gammalmodiga, oregelbundna byggnaderna, och vid Kronobergsparken stå vi ännu en gång inför en af dessa nyodlingar, som lofva skuggiga parker åt våra efterkommande. Bredande sig öfver en vidsträckt terräng, kommer denna park att erbjuda fria sommarnöjen åt alla dem, hvilka dagen i ände svettas i fabriker och verkstäder.

 

Vid ingången till parken ligger en liten täppa, som är förtjent af ett särskilt besök. Det är en af de gamla judekyrkogårdar af hvilka två finnas på Kungsholmen. Den är omgifven af ett högt plank och beväxt med några hängaskar. Eljest ser man inga blommor på grafvarna, endast släthuggna stenar med hebreiska inskrifter och släta sandkullar. ´´På grafvarna lägg sten, blott sten´´, lydde den gammaljudiska formeln, och det finns i sjelfva verket bland denna massa af grafvar endast ett par, hvilkas egare brutit mot traditionen och höljt de dödas hviloplats med blommor.

 

Med ett ord – Stockholm är fullt med trädgårdar och planteringar, offentliga och enskilda, nya och gamla. (var det ett ord?). Det är möjligt att på en promenad, hvilken midt i staden blir en promenad i det gröna, hinna med dem alla. Och allra mest omöjligt blir det när man kommer upp på Söder. Gå Högbergsgatan eller Fjellgatan i ända. Hur många stora och små planteringar afbryta ej der byggnadernas eljest enformiga rader. Hela Katarinasidan är genom dessa anläggningar, hvilka byggnadslusten ännu ej hunnit inkräkta, förvandlad till ett pittoreskt panorama., hvartill knappt någon annan hufvudstad i verlden torde ha ett motstycke. Men af denna mängd af trädgårdar nämna vi endast de tre förnämsta: hr Lindgrens trädgård i hörnet af Götgatan och Tjärhofsgatan, hr Erikssons dito, nr 96 Götgatan, samt hr Lindgrens (junior) vid Bondegatan nr 2.

 

De båda första af dessa äro storartade anläggningar. Hr Lindgrens har detta angenäma gammaldags utseende, som är typiskt för en landtlig svensk trädgård. Och bland de många nyare växthusen lägger man märke till Stockholms äldsta växhus, en gammalmodig, oregelbunden byggnad, en qvarlefva från försvunna tider. Hr Erikssons trädgård erinrar om utlandets anläggningar i samma stil. Utför en brant backe, der underlaget utgöres af tobaksstjelk, äro drifbänkarna placerade, och längst upp ser man ej mindre än 7 växthus, af hvilka drifbänkarne synas utgöra en mera sommarlik fortsättning.

 

Trädgårdens specialitet är nämligen krukväxter. Och den tredje af dessa, som skötes af hr Lindgrens junior, är den minsta, men på sitt sätt den intressantaste. Trädgården är idyllisk och välskött, med bersåer och en nyanlagd grotta, i en stil, som påminner om droppstensgrottan på det gamla Hotel Rydberg. Det mest anmärkningsvärda äro dock de moderna, nyanlagda, fullt tidsenliga drifhusen, som torde höra till de bästa i Stockholm.

 

Vi afsluta vår promenad vid Tantolunden, dit man kommer genom att från Götgatan följa Ölandsgatans i ände. Belägen på en höjd, bakom hvilken Årstaviken går fram, sträcker sig öfver en stor terräng. Den är Stockholms sydligaste park och tillika en af dess yngsta.

 

X.X.

 


Stockholmsparkerna i vårskrud 1908

 
Kungsträdgården 1908 - bild från Stockholms stads Stockholmskällan. Då var hela Kungsan en trädgårdspark, idag är den största delen mer en lekplats och evenemangspark.

 

 

Det är ett nöje att dyka in i Dagens Nyheters arkiv och att där kunna hitta artiklar om Stockholms gröna rum från en annan tid. Artikeln här nedan är från 15 april 1908 och på den tiden var tydligen skribenterna hemliga. Det är verkligen spännande att se ur staden tog sig an våren för 113 år sedan. 

 

 

 

Ett samtal med stadsträdgårdsmästaren – Många vackra nyheter

 

Dagens Nyheter 15 april 1908

 

 

I stadens trädgård, längst ute vid Skanstull, är det nu ett brådskande arbete. Ute på Hammarbysjön speglar sig solen visserligen ännu i ett mäktigt istäcke, men i jorden jäser det af nyfödd alstringskraft och den svarta, feta myllan ångar i den ljumma vårluften. Öfverallt ute på trädgårdssängarna synas arbetare i färd med att flytta späda plantor från drifvhusbänkarna ut på kalljord, och vår stadsträdgårdsmästare, hr Lars Hammarberg, som bebor en liten näpen villa därute, är strängt upptagen af tillsynen öfver det hela och har ej mycket tid att disponera för annat ändamål.

 

 Adolf Fredriks torg (nuvarande Mariatorget) 1908 - bild från Stockholms stads Stockholmskällan. 

 

 

Det är mycket arbete just nu med skötandet och omplanteringen af de växter som skola sättas ut i sommar för att fägna stockholmarnas synsinnen, sade han. Däremot var ju arbetet med utplanteringen af vårblommorna, dvs lökväxtern, naturligtvis undanstökadt redan i höstas. Det är också många nyanläggningar ute i staden att sköta om. Här på Söder är utvidgningen åt Hornsgatan af planteringen i Adolf Fredriks torg (Mariatorget) den viktigaste. Här komma att i vår planteras träd och buskar, hvarjämte en blomstergrupp, utgörande en motsvarighet till den kring Snöklockan, kommer att ordnas. Emellertid kan denna vackra plats, som är Söderbornas stolthet, icke anses färdig förrän den blifvit prydd med ännu ett konstverk.

 

Vidare komma de sedan länge pågående parkanläggningarna vid Hvita bergen äfven i år att fortsättas, hvarjämte en liten plantering skall anläggas vid Götgatan på dess utvidgade del invid Tjärhovsgatan.

 

Äfven på Kungsholmen förestå utvidgnings- och nyplanteringsarbeten. På Kungsholmstorg skall i vår anläggas en fyraradig allé på den del som ligger mellan Norr Mälarstrand och Garfvargatan, och i Kronobergsparken komma diverse förbättringar och kompletteringar att utföras.

 

I Vasaparken skall den sydvästra delen nu ordnas. Här kommer att anläggas ett stenpari i stil med det i Berzelii park, men större och harmonierande med terrängen. Det skall besås med alpväxter, såsom edelweiss o.s.v.

 

S:t Eriksplan skall iordningsställas en liten trädplantering med lekplats i midten, ty sådana, förklarade hr Hammarberg med ett leende, få vi aldrig för många. Vidare skall utplanteringen af träd vid Oden- och Birger Jarlsgatan fortsättas. Våra centrala parker komma väl att bibehållas i hufvudsakligen samma skick som förut.

 

 Humlegården 1908 - bild från Stockholms stads Stockholmskällan.
 
 

Ja i det stora hela, men delvis kommer en ny princip vid planteringen att tillämpas, ty de tidiga värväxterna utsattes naturligtvis redan i höstas, och jag vågar äfven påstå att samtliga anordningar bli i  hög grad effektfulla. Så t.e.x. har i Humlegården en omläggning af en del rabatter ägt rum. Blomstergrupperna kring Linnébysten – fyra till antalet – få formen af en åttuddig stjärna, omgifven i en halvbåge av sex små cirkelrunda grupper. På hvardera sidan finns dessutom en sköldformig, större rabatt. I den södra gruppen kommer stjärnans inre del att prunka af tulpaner i rödgul färg, omgifven af en tredubbel rad gula penséer. De små runda grupperna upptas af förgät-mig-ej och de sköldformiga af scharlakansröda tulpaner, infattade i två rader gula pneséer. Stjärnan i den norra gruppen planteras med tulpaner i mörk purpurfärg, omkransade af hvita penséer. Östra och västra grupperna upptas af hvita och blå hyacinter, blandade med tulpaner i rödt och hvitt och infattade i rader af gul och blå krokus.

 

Rabatten kring John Ericssons byst vid Berzelii park kommer att bli ytterst effektfull med sina mörkröda tulpaner och insatta grupper af narcisser och hvita tulpaner.

 

Gruppen söder om Molins fontän kommer äfven att utveckla en hänförande färgprakt af blåa hyacinter, blandade med gula narcisser, allt infattadt i ett tredubbelt pärlband af hvita bellis. Den ståtligaste planteringen i Kungsträdgården blir emellertid blomstergruppen kring Carl XIII:s staty. Här har nämligen ett nytt system tillämpats, i det i den inre delen åstadkommits en ovalformig fördjupning. Här kommer hela färgskalan att stråla i den mest praktfulla och harmoniska sammansättning. Hela planteringen omgärdas af en krans af glänsande scharlakansröda tulpaner, omväxlande med hvita och blå penséer. I hörnen finns graciösa slingor af lilafärgade primulor och gula penséer, och i midten prunkar en grupp af ståtliga azaleor i olika nyanser. Helhetsintrycket af denna plantering torde bli mycket anslående.

 

Sedemera komma naturligvis alla blomsteranläggningar att omplanteras i den mån årstiden kräfver det.

 

I detta sammanhang må erinras att de verkligen sevärda anläggningarna i stadens trädgård äro tillgängliga för allmänheten. Ett besök där lönar sig väl, ty anordningarna äro delvis synnerligen praktfulla, och särskildt är palmhuset af stort intresse. 

 

 

 

 


Vad gör en trädgårdsvandrare på vintern?

 Vintervild från Prins Eugens Waldemarsudde från ett annat år...
 
 
 
Det här är min 67:e vinter och jag borde ha blivit van med mörker och kyla, men det går inte. Visst är skillnaden stor mot när jag jobbade och pendlade 14 mil om dagen på hala vägar för att komma till arbetsplatsen. Nu kan jag vistas ute när jag känner för det, förutom från måndag till onsdag då min finaste lilla fyrbenta kompis Lexus bestämmer.  Det är inte något problem, tvärtom vet jag knappast något bättre än att vandra med honom. 
 
För mig som oftast vistas ute i grönskan med min kamera, blir väntan väldigt lång och det är därför som jag sätter upp delmål på vägen mot våren. Vintersolståndet (21 dec), den 1 januari då jag startar om, vårdagjämningen (20 mars) och trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar (31 mars).
 
Hemma i mitt Brommanäste läser jag, skriver lite, smider planer inför våren och sommaren, ser serier på TV, som inte handlar om massmördare, ensammördare eller annat elände. Senast såg jag nästan 9 timmar Beatles dokumentär Get back på Disney Channel. Saknar Monty Dons Gardeners world, som Lexus och jag alltid brukar se på måndagsförmiddagarna, men som nu har vinterstängt. Jag får börja se repriser helt enkelt.
 
Vandrar gör jag mest tillsammans med Lexus nu, men visst blir det en sväng runt Kungsholmen och Långholmen ibland. Eftersom pandemin fortsätter har jag blivit försiktig igen och försöker att inte vistas bland folk. Jag kommer nu att sluta handla i butiker igen, nu får varorna komma hem till mig i stället. Stadens caféer lämnar jag också nu igen. Det verkar som om vi får leva med pandemin ett bra tag till.
 
Jag fixar och trixar med bloggens årskrönika som jag publicerar dagarna före nyårsafton.
Funderar på om jag ska måla om köket.
 
 
 
 
 En iskall men underbar morgonvandring med Lexus vid Tranebergs strand. 
 
 
 
 
 
 
Vasagatans nya träd
 
En plats som jag måste besöka nu snart är Vasagatan, där 67 nya träd ska, eller har planterats. Det handlar mest Zelkova serrata, ett vackert lite vasformat träd med askliknande men tandade blad som på hösten skiftar i rött, orange och gult., 10-15 mter högt. När trädet blir äldre så flagnar barken ungefär som en platan. Jag tror att det kommer att bli mycket fint!
 
Andra träd som kommer att synas på Vasagatan är Berlineral, Rödask, Silverlind, Svart valnöt. Jag kommer självklart att följa dessa träd framöver och visa bilder nästa år.
 
 
 A hidden life
 
 Den här musiken kom högt upp på listan som Spotify gjorde av mina mest spelade låtar 2021. Soundtrack från den fantastiska filmen A hidden life.
 

Reklamen stör i mobilversionen av bloggen

 
Tidigare kude jag köpa PRO-versionen av bloggen för att slippa all reklam, vilket jag alltid gjorde. Nu är inte det möjligt längre och jag får tyvärr stå ut med den störande reklamen.
 
Jag vill tipsa er som följer bloggen att alltid gå in via en dator, i mobilversionen av bloggen är det nästan omöjligt att navigera. Reklamen låser flera blogginlägg och mina länksidor fungerar nästan inte alls.
 
Jag har påpekat det här för Blogg.se som är Nordens största bloggtjänst. Vi jobbar med problemet, fick jag som svar. Vi får se vad som händer, men ännu en gång - gå in via en dator, där är problemet inte alls så stort.
 
 
 
 

Åkeshovs upprustade arboretum

 
Åkeshovs arboretum i Bromma är nu upprustat på ett mycket fint sätt. Arboretumet öppnade 1998 men blev då en plats som knappt besöktes av någon. Det fanns inget som lockade, utan ett antal träd hade i stort sett planterats på en gräsplan.
 
Nu har här blivit en mycket fin anläggning med mängder av perenner som marktäckare under träden. Det är ingen märkvärdig samling av träd, men gott nog för att hitta vackra favoriter. Här kommer jag att vistas ofta nästa år. Tack för det här Stockholms stad!
 
Jag återkommer med vår- och sommarbilder härifrån.
 
 
Här finns fina och tydliga skyltar vid varje träd.
 
Så här tråkig såg arboretumet ut den 26 juli 2006

November på Långholmen

 
Stora Henriksviks trädgård och café.
 
Nedre delen av den 150 år gamla svartpoppeln vid kolonilotterna behåller löven en stund till.
 
Västerbron och Pålsundet
 
Carlshälls gård.
 
 I Pålsundsparken just intill krog/café Lasse i Parken har en plats renoverats, ett trygghetsprojekt står det på en informationsskylt. Det blir ny belysning, nya sittplatser, nya skräpkorgar, lådor för stadsodling, ny buskplantering med blommande buskar, renovering av gräsytor med en klöver och Bellisblandning och Boulbana, men jag såg ingen padelbana...
 
 

Som ett grått fluffigt täcke

 
 
Djurgården 1 november 2021
 
 
Kullatäppan
 
 
Glödande trollhassel i Kullatäppan framför Nordiska museet på Djurgården.
 
 
Vi har nu lämnat sommartiden och gått in i normaltid igen, med något ljusare morgnar och väldigt mycket mörkare eftermiddagar. Ett grått fluffigt täcke har lagt sig över huvudstaden, nästan inga vindar och ett skönt lugn har infunnit sig, antar att jag är ganska ensam om att tycka om kravlösa november.
 
Om man letar finns det dock fortfarande fantastiska färger kvar hos många växter.
 
 
 
Kullatäppans planteringar är vackra även nu i november.
 
 
 
 
Etnografiska museet
 
 
Vid det japanska tehuset .
 
Täcka udden 
 
 
 
 
Bromma
 
 
Minnebergs strands planteringar bjuder fortfande på blomsterprakt.
 
 Lexus och jag gick runt sjön Kyrksjölöten och där i närheten finns spår från när istidens is drog sig tillbaka för 10 000 år sedan. Enorma klippblock som isen släpade med sig ligger travade i backarna och vi kände oss som äventyrare när vi klättrade runt där.
 
 
 
Dålig tajming!
 
 
 
 
Det var länge sedan jag besökte Historiska museet och den här vardagen tyckte jag att det skulle passa bra att i lugn och ro gå genom Sveriges olika tidsepoker. Just nu är jag inne i en period då jag tycker om att läsa om den svenska forntiden, vikingatiden och medeltiden. Utanför den pampiga entrén såg jag en skylt att världens största utställing om vikingatiden visades och förväntansfull klev jag in. 
 
Jag gjorde ett försök att läsa på informationstavlorna om de första svenskarna efter istiden, men med föräldrar intill som på andra infotavlor läste högt för sina barn som hade höstlov, blev det omöjligt. Jag hade alltså missat att det var höstlov den här veckan och det pågick skattjakter mm. i olika utställningsrum. Glada högljudda barn som ville se skelett och vikingar var absolut charmigt, men de fick mig trots allt att lämna museet den här gången och göra en nytt försök en annan torsdag då det inte är skollov.
 
 
Efter stojet på Historiska museet satte jag mig en stund inne i Oscarskyrkan som ligger intill och tog in den totala tystnaden. Jag var helt ensam och även om jag inte är religiös så kändes det högtidligt, men samtidigt så stilla och enkelt.
 
Radioeken har blivit Radiobjörken, läs gärna om Radioeken här!
 

Bokskogen på Biskopsudden

 
 
Den vackra bokskogen vid Biskopsudden på Djurgården planterades på 1820-talet på initiativ av dåvarande intendenten på Djurgården Israel af Ström, även grundare av Statens skogsinstitut och räknas till en av de nordligaste i Sverige. Jag kom något för sent i år då de flesta löven hade lämnat trädens kronor, men det är alltid vackert att sakta vandra på den här platsen. Jag träffade ett par som plockade boklöv till sina akvarier, där löven håller sig vackra och nyttiga för fiskarna i ungefär fem månader. 
 
På en informationsskylt kan man läsa:
 
Föreningen Malmöpojkarna i Stockholm
Grundat 1934
anförtroddes 1949 av Kungliga Djurgårdsförvaltningen omvårdnaden av denna bokskogslund.
Den är en av de nordligaste i landet.
Förnyelse skedde under 1950- och 60-talen genom inplantering av ungträd från skånska bokskogar.
 
 
 På andra sidan vägen finns den här gamla lindallén.
 
 
 
 
Prins Eugens Waldemarsudde
 
 
Från den 30 oktober till den 20 mars 2022 kommer besökare kunna beskåda och boka bastubad i den äggformade guldbastun på Waldemarsudde.
 
 
 

Arbeten i Drottningholms slottspark

 
 
Nu byts de gamla dåliga buxbomsplantorna ut närmast slottet, nya växtbäddar skapas och 130 000 nya plantor odlas nu fram på Mälaröarna, från den buxbom som redan finns på Drottningholm. Samtidigt ska de snirkliga buxbomsbroderierna återskapas där det nu är gräsmatta.
 
Det var på 1810-talet som broderierna ersattes av gräsmattor och nu får vi äntligen tillbaka de praktfulla mönstren. Det är ett omfattande arbete som kommer att ta lång tid och som jag kommer att följa. 
 
 
 
 
 
Det var verkligen aktivitet i slottsparken idag, förutom arbetet med broderiparterren vid slottet så beskars lindalléerna. Den mycket avancerade och märkliga kandelaberbeskärningen som jag inte blir klok på fortsätter och självklart så måste jag lita på de ansvariga för beskärningen och de duktiga arboristerna som utför arbetet med de 800 lindarna. Läs gärna mer om beskärningsmetoden här.
 
 
Arbetet utförs på ett mycket effektivt sätt, efter arboristernas beskärning samlades grenarna upp direkt och matades in i en flis som fyllde en flakbil. Inga rishögar blir kvar!
 
 
 
Allén med hästkastanjer upp till Kina slott.
 
 Den här kompisen och jag fick en fin kontakt uppe vid Kina slott, där vi stod länge och stirrade på varandra. Lexus som inte var med mig idag, älskar ekorrar. Han bryr sig sällan om andra djur, men just ekorrar intresserar honom. Troligen vill han bara leka. 
 
 Lövjobb i parken
 
 

Omfamna hösten

 
 
Omfamna hösten, sa Victoria Skoglund i podden Röda vita rosen och jag tänkte att jag skulle ta till mig det. Så nu ska jag omfamna den här årstiden då mörkret och kylan smyger sig på.
 
 
´´Kylan sveper ner från norr,
Varenda natt sjunker ännu nån grad 
Kom hit ikväll och värm mej
Kom hit med vin och bröd´´
 
Från Ulf Lundells låt För dom som älskar.
 
 
 
Lexus och jag trivdes i varje fall gott idag då bokarna och Ginkgoträden hade fått sin vackraste höstfärg. 
 
 
 
Tulpanträd - Liriodendron tulipifera
 
 Ginkgo

Trädet som tiden glömde

 
 
 
 
 
Längs den långa och ganska hårt trafikerade Hornsgatan på Söder växer sedan 2010, 250 stycken Ginkgo biloba, trädet som är är så gammalt på vår jord att det en gång betades av dinosaurier. Det vackra urtidsträdet har visat sig trivas ganska bra i stadsmiljö och på Hornsgatan kämpar de mot avgaser och ljuset som finns här både dag och natt.
 
Det har hittats 270 miljoner år gammalt fosil med Ginkgo, att jämföra med den moderna människan Homo sapiens, som antas vara 200 000 - 300 000 år gammal. 
 
Ginkon växer långsamt här, men träd blir starka och tåliga om de tar tid på sig att bilda sina kronor. Visst, det finns några platser där de tycks växa extremt långsamt, men vi får helt enkelt ha tålamod! Nu i oktober är de som vackrast när de lyser som guld på båda sidor av Hornsgatan, men jag undrar om Söderborna verkligen förstår vilka fantastiska träd som finns här?
 
Professor Peter Crane på Yale university, har skrivit en bok om Ginkgo biloba på 400 sidor - ¨¨Trädet som tiden glömde´´
 
Uppdatering:
 
Den här kommentaren fick jag på Facebook!
 
Jag fick höra från Björn Embrén att det beror på att sopsaltningen ökat jättemycket i mängd mot tidigare år. Lär sannolikt drabba fler träd över tid. Orimlig mängd salt som sprids i samband med sopning, ofta utan att det ens behövs. 
 
 
 
På Mariatorget planterades det lök idag och där på Chic konditori hade jag tänkt fika denna grå och duggregniga dag, men klockan var 12 och de som arbetar har ju sin lunchrast då, så det fanns ingen plats för mig. Men när jag senare kom hem till Bromma blev jag bjuden av grannen på nybakad sockerkaksäppelkaka som var mycket god!
 
Bellmansgatan korsar Hornsgatan och där hälsade jag på min duktiga trädgårdskompis Mariana som skapar en spännade grön gård, med väl valda växter. Jag vill gärna se resultatet när alla växterna etablerat sig om några år.
 
Jag tror att Storkyrkans renovering kommer att vara klar nästa år och då är fasadens färg ändrad från gul till rosa. Det har tydligen varit många viljor som stridit om vilken färg som är lämpligast. Jag vet inte rikgit vad jag ska tycka, det beror på vilken nyans av rosa det blir...
 
I dörröppningen vid Olle Adolphsons park, ser man Mälardrottningen vid Riddarholmens kaj och även Riddarholmskyrkan.
 
Monteliusvägen
 
Öbergska gården grönskar fortfarande, som om träden inte förstått att det är oktober.
 
 Ögonblicksbild från bilkön på Sankt Eriksbron.
 

Ännu en vandring runt Kungsholmen

 
Fredhäll
 
 
 
 
Kungsholmen runt 17 oktober 2021
 
 
Solen gick upp över staden i öster, när jag med raska steg tog mig över Tranebergsbron, för att ännu en gång vandra runt Kungsholmen. Stadshusets, Tyska kyrkans och Riddarholmskyrkans torn syntes tydligt borta i den glödande soluppgången.
 
3 grader varmt, mössa och vantar på. Ljudbok i örat.  ´´Träd - en vandring i den svenska skogen´´ av Gunnar Wetterberg, som också står för uppläsningen av sin mycket intressanta bok.
 
Många träd håller envist kvar sina löv, men snart går de in i en välbehövlig vintervila, för att om ett halvår åter börja grönska. Mitt Carpe Diem-löfte vid nyår går inte så bra - nu är det 152 dagar kvar till vårdagjämingen den 20 mars och lite längre fram blir det äntligen en vårresa till Österlen igen.
 
 
Trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar 31 mars - 3 april
 
 
 
 
 
 
 
Min by i Traneberg och min lägenhet med den gröna balkongen högst upp, syns mitt i bild.
 
Kungsholms strand
 
Stadshusets gård.
 
 
 
Jag tror att jag är på väg in i en Bach-period!
 

Träd i Stockholm

 
 
 
 
Den här sidan ska handla om Stockholms träd och jag kommer hela tiden att uppdatera detta blogginlägg.
 
 
 
 
 Klicka på länkarna nedan!
 
 
Tulpanträdet på Erikdalsgatan 15-17 - 2019
 
Rosenrobinia på Birkagatan - 2019
 
Junimagnolia på Folkskolegatan - 2019
 
Gaveliusgatans gullregn - 2019
 
Ambraträd i Stockholm - 2018
 
Korstörne i Stockholm - 2018
 
Renovering av Norr Mälarstrands parkstråk - 2018
 
Kinesträd i Stockholm - 2018
 
Trädinventering i Stockholms innerstad 1993
 
Min favorithägg på Långholmen har sågats ner - 2017
 
Robiniaträdet i Rosengården - Historiska museet 2016
 
Magnolia i Stockholm - 2015
 
Drottningholms lindar från 1998 och framåt - 2015
 
Prins Eugens ek på Waldemarsudde - 2015
 
Stockholms katalpa-träd - 2015
 
Hur gamla är träden i Stockholm - 2014
 
Valkaskar i Stockholm - 2014
 
Prunus 'Schnee' i Stockholm - 2013
 
Katalpa i Stockholm - 2012
 
Ginkgoträden trivs på Hornsgatan - 2011
 
Kampen om TV/Radio eken - 2011
 
Almstriden i Kungsträdgården 1971
 
Nya pilar på plats vid Norr Mälarstrand - 2011
 
Döda träd på Norr Mälarstrand för bättre utsikt - 2011
 
Tokyokörsbärsträd i Stockholm - 2010
 
Trädskolor i Stockholm - 2010
 
Kinesiska tempelträd på Hornsgatan - 2010
 
Näverhägg i Alvik - 2010
 
Manna-ask i Stockholm - 2009
 
Klotpil i Stockholm - 2009
 
Körsbärsplommon i Bergianska- 2009
 
Ullungsrönn i Bergianska - 2009
 
Rödblommig hästkastanj - 2009
 
Prunus 'Accolade' i Kungsträdgården - 2008
 
Ännu ett besök i Drottningholms slottspark - 2008
 
Beskärning av Drottningholms lindalléer - 2008
 
 
 
 
Magnolia i Gamla Stan. 29 april 2015.
 
 Prins Eugens ek i juni 2011. Läs mer här!
 
 Rödblommig hästkastanj i Humlegården
 
Robinia i Rosengården på Historiska museet. 12 juni 2016.
 
 Amerikanskt judasträd (Cercis canadensis) i Serafimerparken 8 juli 2022
 
Valnötsträd vid Kungliga Myntet på Hantverkargatan 8 juli 2022. Ålder 70 år!
 
 Manna-ask på Regeringsgatan. 6 juni 2012
 
Mamma-ask på Mäster Samuelsgatan-Regeringsgatan 11 juni 2021, jag kom för sent, de hade just blommat ut!
 
 Avenbok - Carpinus betulus 'Frans Fontaine' utanför NK på Hamngatan, 11 juni 2021
 
 Tilia cordata 'Rancho' i Kungsträdgården. Lindarna byttes ut och 2006 var de 285 nya lindarna planterade. Bild 11 juni 2021
 
 Katalpa vid Karlaplan 15 juli 2019
 
Platan framför KB i Humlegården 18 juli 2015
 
Mispelträd i Strömparterrens trädgård, troligen planterat 2019-2020. Den övre bilden är tagen 8 juli 2022 pch den undre från 10 juni 2022.
 
 Kaukasisk vingnöt på Norra Agnegatan. 4 juni 2016.
 
Japansk zelkova (Zelkova serrata) i hörnet Birger Jarlsgatan-Rådmansgatan 10 oktober 2021
 
 Robinia vid Mälartorget 17 juni 2019
 
 Prunus sargentii vid Alviks torg, planterade 2018. Bild 28 april 2022
 
Prunus 'Schnee' på Jakobsgatan. 12 maj 2011.
 
 Tokyokörsbärsträd (Prunus x yedoensis, på Erikdalsgatan, 4 maj 2022
 
 26 stycken gullregn i en allé på Gaveliusgatan på Södermalm 4 juni 2022
 
 Körsbärskornell (Cornus mas) på stam utanför Systembolaget vid Birger Jarlsgatan 84. Bild från 10 mars 2020.
 
Näsduksträdet vid Erikdalslunden 30 maj 2013. Det ståtliga trädet planterades här 1975.
 
Kejsarträdet vid Hornstull 20 maj 2019. I slutet av september 2021 sågade trädet ner då det tog för stor plats. En ny växtbädd ordnades och ett nytt träd ska planteras.
 
 På våren 2022 planterades i stället för Kejsarträdet, ett näsduksträd (Davidia involucrata) i buskform vid Hornstull.
 
Junimagnolia på Folkskolegatan 7 juni 2019
 
Rosenrobinia på Birkagatan 11 juni 2019
 
 I hörnet Karlbergsvägen och Torsgatan blommar i juni den Japanska ligustersyrenen! 
 
Japansk ligustersyren vid Kungsbro strand. Midsommarafton 25 juni 2021
 
Mullbärsträdet vid Allmänna BB vid Södra Fiskartorpsvägen 15. Foto 11 juli 2022
 
 Guttaperkaträd - Eucommia ulmoides på Rehnsgatan. Planterade 2018. Bild 14 juli 2022
 
Europeisk bäralm - Celtisaustralis på Rehnsgatan, planterade 2018. Bild 14 juli 2022
 
Zelkova serrata 'Green Vase' på Vasagatan, planterade 2021. Bild från 14 juli 2022.
 
Några av Hornsgatans 250 stycken Ginkgo biloba. Oktober 2015.
 
 6 år senare, i oktober 2021. Träd ska växa långsamt...
 
Ginkgo på Hälsingegatan 24 juli 2012
 
Svart valnötsträd - Juglans nigra - vid Stockholms universitet 2 oktober 2022
 
Fiskartorpseken 2 oktober 2022
 
Två Korstörne 'Skyline' på Krukmakargatan, tillsammans med en Maackia amurensis och en Gulved -Cladrastis kentukia.
 
Kinesträden på Klarabergsgatan 16 juli 2021
 
Kinesträd vid Klarabergsgatan 3 september 2018
 
 Den 150 år gamla svartpoppeln vid koloniområdet på Långholmen. 8 juli 2021.
 
 Valnötsträd i Centralbadets trädgård. 17 juni 2022
 
Kinesisk sekvoja (Metasequoia glyptostroboides) på Jaobsgatan 17 juni 2022
 
 Troligen ett glanshagtorn som grönskar i november på S:t Eriksgatan 86. 25 november 2021.
 
 Prunus sargentii - Bergskörsbär vid Alvik. Träden planterades 2018.
 
Ambraträd - Liquidambar styraciflua i Norra Djurgårdsstaden i korsningen Brobergsgatan-Jaktgatan. 11 juli 2022
 
 Ambraträd - Liquidambar styraciflua i Norra Djurgårdsstaden 12 oktober 2018
 
Korstörne 'Skyline' i Norra Djurgårdsstaden 17 september 2018
 
 Sorbus 'Dodong' - Ullungrönn vid Lidingö Centrum. 20 oktober 2018.
 
Japanskt körsbärsträd - Prunus 'Umineko'  på Kocksgatan. 17 april 2020
 
Plataner Sveavägen 10 oktober 2021
 
26 stycken plataner i rad på Norra Stationsgatan. 19 oktober 2021
 
Pyrus calleryana 'Chanticleer'  - Torsgränd i Sabbatsbergs området!  18 november 2019

Vecka 41, 2021 - Vacker höst

 
 
 
 
 
 
11 oktober - måndag
 
 
af Chapman i docka på Beckholmen
 
 
Här ska hon nu ligga i ett halvår för att bli renoverad och fin! Tomt blir det vid Skeppsholmen, men i vår kommer hon tillbaka igen!
 
 
 
 
 
12 oktober - tisdag
 
 
Hässleby slottspark
 
 
 
 
 
 
12 oktober - onsdag
 
 
 
 Bokharabinda vid Engelbrektskyrkan
 
 Nävan Rozanne på Tranebergsvägen.

 
 
Vecka 41 för 1 år sedan, Tillbaka på Djurgården - se här!
 
Vecka 41 för 2 år sedan, Är alla bilder redan tagna? - se här! 
 
Vecka 41 för 3 år sedan, Höst vid Djurgårdsbrunnskanalen - se här!
 
 
 
 
 
 
 
 

Vecka 40, 2021 - Roadtrip i Uppland och Sörmland

 
 Den vackraste granhäcken jag vet, finns i Ytterjärna
 
 
 
4 oktober - måndag
 
 
Blockhusudden
 
 
 Det är här han bor, lillkillen!
 
 
 
 
Facebook och Instagram försvann...
 

Tre miljarder människor höll andan då plötsligt både Facebook och Instagram försvann från Internet och var sedan nedstängda i över sex timmar. Efteråt läste jag att i stället för att hänga över sina mobiler hade folk pratat med varandra, läst böcker, bakat, löst korsord, tagit en kvällspromenad mm. Även jag är en flitig användare av FB och Insta, men den här kvällen kändes det riktigt lugnt och fridfullt. Givetvis väljer jag ju själv om jag vill lägga ut något på sociala medier, men det har blivit en vana, eller ovana rättare sagt att visa och berätta om något som är vackert eller intressant. Jag har några i min närhet som aldrig använder sociala medier och jag kan bli både imponerad och lite avundsjuk.

 

Men det finns en plats på Internet som jag tycker mycket om och det är min 16 år gamla blogg där jag samlar vackra minnen, de andra sociala medierna som jag använder är endast till för att locka in besökare till bloggen. Det är inte helt lätt, eftersom både FB och Insta är platser som bättre passar in i vår hetsiga tid där allt ska gå fort.

 

Allt fler blir också bättre fotografer och det är idag mycket svårare att bli uppmärksammad för en bra bild och att få en text läst är ännu svårare. Om jag skulle välja att ta bort en av mina sociala medier-platser, så skulle det givetvis bli Instagram, eftersom Stockholms gröna rums Facebooksida nu har nästan 7000 följare.

 

Oktober blir sista månaden för den här blogg-dagboken, eftersom det inte brukar hända så mycket i november och december vad gäller trädgårdar och växter. Just att göra den här dagboken tar även väldigt mycket tid. Självklart kommer bloggen att fortsätta efter oktober, med inlägg när jag har något att visa eller berätta. 

 

 
 
 
 
 
5 oktober - tisdag
 
 
Hårlemans boské i Ulriksdals slottspark
 
 
 Ett av mina gröna favoritrum!
 
 
 

Lexus och jag var ute på en liten roadtrip idag och började i Bergianska trädgården där jag fotade träd med vackra höstfärger, men tyvärr hade bokarna vid det blå lusthuset hade ännu inte bytt till sin gyllne höstfärg. Den stora mannaasken vid italienska terrassen lyste däremot vackert i rött och mullbärsträdet (Morus australis) intill i en fantastisk vacker gul färg.  

 

Vi fortsatte till Ulriksdals slottspark där jag ännu en gång konstaterade att Hårmans boské är en av mina absoluta favoritplatser i Stockholmstrakten, där det är lätt att i tankarna resa bakåt i tiden till 1700-talet. På den tiden fanns inte planteringarna inne i boskén, utan här dukades det i stället för fest. De perfekta buxbomplanteringarna och de gulfärgade lindhäckarna gjorde min dag och den långa gamla lindallén längs Igelbäcken var ljuvlig att vandra i tyckte både Lexus och jag.  

 

Road-tripen avslutade vi tillsammans med min dotter på hennes lunchrast och vi vandrade en stund på Gärdet innan vi återvände hem till Brommanästet.  

 

 
 
 
 
 
 
Bergianska trädgården
 
 
Mannasken glöder vid Brunnsviken.
 
Shimammullbärsträdet (Morus australis) glimmar som guld.
 
Att skära kanterna var något som jag var mycket nog med när jag jobbade som slottsträdgårdsmästare i Engsholms slottspark. En mycket viktig del i alla trädgårdar tycker jag, som gillar när det strikta möter det vilda. Tänk om jag hade haft en sådan här maksin...
 
 
 
 
Gärdet
 
 
En mycket vacker ask i höstskrud på Gärdet.
 
 Lite blöt i skägget efter allt nosande, men alltid den finaste!
 
 
 
Hemma i Bromma
 
 
Stränderna vid Minneberg, här brukar Lexus och jag bada benen när det är varmt på sommaren.
 
 Benved
 
 
 
 
 
6 oktober - onsdag
 
 
 
 
 
 
7 oktober - torsdag
 
 
Ekolsunds slottspark
 
 
 
 
 

Men ljudboken ´´Sapiens´´ av den israeliska författaren Yuval Harari i bilens högtalare, åkte jag i ett höstgult Uppland mot slottet och parken som jag så länge tänkt besökt. Jag parkerade vid det gamla värdshuset, som bara har öppet under helgerna och gick upp mot Ekolsunds slott och äntligen var jag på plats i den stora historiska parken, som en gång i tiden glänste med en stor vacker barockpark. I parken finns nu ett stort arboretum, alltså en samling av vedartade växter.

 

I Ekolsunds arboretum, som är ett av landets största, är träden planterade främst i vetenskapligt syfte, men det betyder inte att platsen på något sätt är tråkig. Oktober är väl inte rätt tid att besöka parker och trädgårdar, förutom att njuta av vackra höstfärger, så jag kommer att återvända hit i vår/försommar.

 

 

I broschyren om arboretumet som jag hade med mig, läser jag:

 

Stora delar av Ekolsunds arboretum, ca 16 hektar, består idag av ganska tät blandskog med främst silvergran uppblandat med kustgran, nordmannsgran, jättethuja, serbgran, gran, turkgran, douglasgran, tall, makedonisk tall, rödek och ek. Dessa anlades som just blandskogar och nyttjas nu som en, låt vara ganska udda, produktionsskog. Närmare slottet finns öppnare delar med solitärträd och buskar på ca 6 ha.

 

Jag älskar träd, även om barrträd inte är favoriter, men jag hittade några vackra lövträd nära slottet, bland annat grå valnöt som nu var underbart vacker med lysande gula löv, men här ska även finnas tulpanträd, äkta kastanj, korkträd och humlebok. Vid nästa besök ska jag ta mer tid på mig och försöka hitta även dessa träd.

 

Det som berörde mig mest i parken, förutom den långa vackra allén, var när jag blickade ut över platsen där den stora barockparken en gång var belägen och som markägaren Åke Tott lät anlägga på 1600-talet. Ekolsund var då en av landets största egendomar och som senare på 1700-talet var ett av Gustav III:s favoritresidens, där bland annat tornerspel hölls.

 

Hjälstavikens naturreservat ligger just intill och i maj månad 2017 besökte jag platsen och gick runt den berömda fågelsjön, men det som jag minns bäst från den dagen är de fantastiska markerna med vit- och gulsippor.

 

 

 
På den här ytan framför slottet, fanns på 1700-talet en stor barockpark och i min fantsi serjag den klart och tydligt.
 
 Så här har parken framställts i Erik Dahlberghs Sueciaverket 1697.
 
 
 
 
Härkeberga kyrka
 
 
 
 

När jag passerade skylten Härkeberga kyrka, vände jag om och körde tillbaka mot den gamla medeltidskyrkan som är känd för sina välbevarade medeltida kalkmålningar av mästaren Albertus Pictor. En gång i tiden när jag släktforskade, upptäckte jag att min farmors släkt bott i Härkeberga sedan lång tid tillbaka.  Min farmors farmors mormor…föddes här 1786 och levde i byn i hela sitt liv och även flera generationer av släkten efter henne. Det betyder att många av mina släktingar på farmors sida har i sina liv suttit i kyrkan och säkert beundrat Albertus Pictors målningar. Det kändes lite fint. Ok, nog om min släktforskning nu.

 

Kyrkan som exteriört inte ser så speciell ut, började byggas redan på 1200-talet. Det var synd att den var stängd vid mitt besök, jag hade verkligen velat se de där fantastiska kalkmålningarna som täcker väggar och tak. Vid mitt nästa besök i dessa trakter, ska jag se till att kyrkan är öppen.

 

 

 
 
 
Drömparken i Enköping
 
 
 
 

Nästa mål var Enköping och Piet Oudolfs Drömpark, som jag brukar besöka en gång varje år. Den fantastiska parken intill ån är vacker vilken tid på året man än besöker den och idag tycker jag att växterna tillsammans med alla färgade höstlöv, bjöd på extra skönhet. Anläggningen är ett mästerverk med de höga klippta bok-rundlarna på flera platser vid de slingrade stigarna, som är kantade av ljuvliga perenner. Det här är ju ett Mecka för alla som älskar perenner och när jag tidigare jobbade som trädgårdsmästare på Engsholms slott, hämtade jag mycket inspiration härifrån.

 

 
 
 
 
Klosterparken i Enköping
 
 
 Höstanemonerna 'Dreaming Swan' och 'September Charm' 
 
 
 
 
 
8 oktober - fredag
 
 
 
Nynäs slott
 
 
 
 

Jag vill inte kalla det stress, jag vill bara försöka fånga varje dag som löven finns kvar på träden, innan naturen går in i den långa vintervilan. Idag blev det ännu en roadtrip, den här gången i Sörmland. Visst finns det mycket att visa från hösten i Stockholm, men ibland längtar jag ut på vägarna för att besöka både gamla favoritplatser och nya trädgårdar och parker.

 

GPS:en ställdes in på Nynäs slott som ligger mellan Trosa och Nyköping och som jag så länge tänkt besökt. Hetsigt i trafiken som vanligt på E4:an, men på de mindre vägarna blev det lugnt och jag kunde njuta av det sörmländska landskapet, som inte skiljer sig speciellt mycket från det uppländska, där jag befann mig igår. Skogar och slättlandskap avlöste varandra, bondgårdar, sjöar och mindre samhällen passerades och jag höll mig borta från stressiga städer.

 

När jag öppnade bildörren och klev ut vid Nynäs, upptäckte jag det där som jag så ofta saknar som stadsbo – tystnaden! Det var helt stilla och Brittsommarsolen sken från en helt molnfri himmel. Den här gången brydde jag mig inte om att det inte var något favorit-fotoväder direkt, utan njöt av den värmande solen.

 

Nynäs har anor från medeltiden, men det slott vi ser idag började byggas på 1650-talet, men med fasadarkitetur i nyrenässans från 1860-talet av Johan Fredrik Åbom, som även ritade Södra teatern på Mosebacke i Stockholm. Ett vackert slott, men lite strängt och kompakt, det kanske skulle behövt två flyglar för att lätta upp intrycket, men vad vet jag!

 

Hur som helst, det här är en vacker plats invid Rundbosjön, som är en avsnörd vik av Östersjön. Högst uppe på berget hade jag en fin morgonutsikt över sjön och det gamla brännvinsbryggeriet vid stranden. Jag vandrade sedan runt det vackra orangeriet och ner till den stora fina köksträdgården som ligger i anslutning till slottet och som åter finns i parken sedan 2010, efter att ha varit borta i femtio år.

 

Nynäs ägs idag av Södermanlands läns landsting.

 
 
 Orangeriet
 
 
 
Tureholms slott
 
 
 
 

Innan det var dags för fika inne i Trosa, stannade jag till vid ståtliga Tureholms slott med sin mäktiga uppfart som dock inte verkar användas nu för tiden. Varför jag redan på håll tyckte om det här slottet, kan bero på att arkitekten var den berömda Carl Hårleman som även bland annat ritat Åkerö slott, Svartsjö slott, Kristinebergs slott och Hörningsholm.

 

Platsen har anor från 1300-talet men nuvarande slott byggdes mellan 1728 till 1740-talet. Här spelades vissa scener in från filmen Den goda viljan 1992. Vid slottet finns än idag vissa spår av den stora barockparken, men det kändes lite för privat när jag skulle gå upp mot slottet för att se närmare, så jag vände och gav mig av mot det där kaffet som hägrade i Trosa.

 

 
 
 
 
Världens ände - Trosa
 
 
 

 

Det var tre år sedan jag var i Trosa senast, då var det sommar och ganska mycket folk i rörelse vid den vackra ån, som flyter genom den trevliga lilla staden. Längs ån har man bevarat de gamla trähusen och det är verkligen en trevlig idyll som är svårt att hitta på andra ställen i Sverige idag. Längs ån i Norrtälje där jag växte upp är det också fint att vandra, men på vissa håll har stadsplanerare klampat in och med ny bebyggelse och slarvat bort småstadsidyllen. Fika gjorde jag på Visthusets uteservering, där jag träffade en arbetskamrat från tiden när jag jobbade på Engsholms slott.

 

 
Fika gjorde jag på Visthuset.
 
 
 
 
Tullgarns slott
 
 

 

Ett besök i Tullgarns slottspark är en självklarhet om man är i de här trakterna. Det här är en favoritpark vid en vacker vik av Östersjön, med sina långa lindalléer, lika långa klippta häckar, lövsalar och en vacker engelsk park med små broar över dammarna. Det är dock på våren och försommaren som den engelska parken är som vackrast, när marken fylls av vitsippor och gullvivor.

 

Det kungliga slottet har en lång historia, men dagens slottsbyggnad uppfördes på 1720-talet, arkitekt var Joseph Gabriel Destain och har sedan 1770-talet varit ett kungligt lustslott. Gustav V och drottning Victoria tillbringade somrarna här i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

 
 
 Slottsparksselfie bland höstlöven.
 
 
 
Ytterjärna
 
 
 

Det sista stoppet under denna härliga roadtrip blev hos Antroposoferna i Ytterjärna, som format och sköter sin granhäck mot vägen och parkeringen på ett mycket fint sätt. Jag tycker om välskötta granhäckar, men den här slår alla rekord, den är som ett naturens konstverk. Viktigt när man sköter granhäckar är att de bör klippas varje år och alltid på årsskotten, eftersom gran inte bildar nya skott på gammal ved.

 

Man kan tycka att människan är på god väg att fullständigt förstöra vår vackra planet, men delar av släktet Homo sapiens har dock förskönat många platser, som vackra trädgårdar och parker och som den här böljande granhäcken i Ytterjärna! I den här bloggen fortsätter jag att fokusera på det som är vackert, det är mitt sätt att överleva i det kaos som råder i världen.

 
 
 
 
 
10 oktober - söndag
 
 
Söndagsmorgon i Stockholms innerstad
 
 
Härliga höstplaneringar med cyklamen inne i Spökparken på Drottninggatan
 
Lusthuset inne i spökparken är från 1700-talet.
 
Höst i Centralbadets trädgård
 
Linné bland gyllne lindar i Humlegården.
 
I Erikbergsparken blev jag plötsligt förtjust i gyllenlack. Jag som inte riktigt tagit dessa blommor till mitt hjärta tidigare. Kanske att de blev vackra mot det glödande vildvinet. Eller också har jag helt enkelt börjat tycka om gyllenlack...
 
 På Espresso House Sveavägen 82 blev det kaffe. Det var här min förläggare Viveka Ljungström och jag hade ett bokmöte 2012 och hon förslog Stockholms gröna rum som titel på boken. Ett förslag som jag hade var Mina drömmars gröna stad, men jag ville ha Stockholm i titeln.
 
 
Utsikt från Barnhusbron. Kungsholmen till vänster möter Vasastan till höger.
 
 På dotterns balkong blommar den vackra femtungan som aldrig förr!
 
 I morgon ska jag hämta den här fantastiska kompisen igen! Det är Lexus matte Cecilia som tagit den fina bilden.
 
 
 
 
Vecka 40 för 2 år sedan, Höst på Djurgården - se här!
 
Vecka 40 för 3 år sedan, Nu lyfter man båtarna ur kanalen - se här!
 
 
 




Vecka 39, 2021 - Stockholm utan restriktioner

 
Finaste vännen Lexus poserar villigt framför kungens bostad, lönen blev favoritgodiset.  
 
 
 
27 september - måndag
 
 
En fri man i stan
 
 Djurgårn brinner redan i september i år
Kylan kom och luften blev så klar
De röda löven faller ner på gången där jag går
 
Från Uffe Lundells En fri man i stan.
 
 
Djurgårdsbrunnskanalen
 
 
 
 
 
 
 
28 september - tisdag
 
 
Drottningholms slottspark
 
 
 Drottningholms slottskyrka
 
 

Några gånger varje månad besöker vi Drottningholms slottspark och det som först fångade mitt intresse där idag, var att buxbomen i parterren närmast slottet nu grävdes bort och ordentliga jordbäddar ordnas för nya plantor. Buxbomen i Drottningholm har länge haft problem och nu gör man en kraftinsats för att få fräscha häckar i parterren.

 

Slottsparken ligger öppet där isande vindar får fart under vintern. Läget är alltså inte idealiskt för buxbom. Men det ska bli intressant att följa nyplanteringen och jag hoppas verkligen att det lyckas den här gången. Avenbokshäckarna i boskéerna var nyklippta och tillsammans med de gulfärgade lindarna utanför, blev det mycket vackra nyanser i orange och gult. Slottsparken var ovanligt prydlig idag och de över 800 lindarna skiftad i guldgult!

 

Borta vid Kina slott höll två parktjejer på att kantskära mellan gräsytor och gångar, vilket jag tycker är viktigt i trädgårdar. Jag uttryckte min uppskattning och det visade sig att den ena av trädgårdsarbetarna var en följare av min blogg och hade även köpt min bok, som hon använde när hon utbildade sig inom trädgård, då hon besökte Stockholms parker med bokens växtlistor som hjälp. Sånt är trevligt att höra!

 

 
 Herkulesfontänen
 
 Välklippta avenbokshäckar.
 
 Drottningholm har inte bara en vacker och strikt barockpark, här finns även den stora, mer naturlika stora engelska parken.
 
 
 
Utbyte av buxbomplantor
 
 
 
 
 
 
 
 
29 september - onsdag
 
 
Hortensior vid Minnebergs strand
 
 
 
 

Minnebergs strands alla hortensior är fortfarande mycket vackra och jag undrar om jag inte tycker bäst om dem just nu när de börjar gå in i vissningsfasen och färgerna skiftar i alla möjliga olika nyanser av blått, rött och lila.

 

Den här tiden på året är det som skönast att vandra tycker både Lexus och jag, nu när oktober står för dörren, denna vackra färgstarka månad. Vi har båda våra favoritvandringsvägar här hemma i Bromma och ibland står vi i en korsning av en stig eller parkväg och tittar på varandra, diskuterar vilken väg vi ska gå och ibland, eller ganska ofta får han som han vill…

 
 
 
 
 
Favoritport på Grev Magnigatan
 
 
 Vildvinet vid min favoritport på Östermalm hade inte alls färgats röd som jag trodde. Jag får återvända hit till Grev Magnigatan senare i oktober...
 
Visst vandrar vi mycket lillkillen och jag, men vi vilar en hel del också!
 
 
 
 
 
30 september - torsdag
 
 
Långholmen
 
 
 Långholmens badstrand och den röda sjöstugan som vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB hyrde på 1990-talet. Huset som sedan Lasse Berghagen hyrde och senare Magnus Härenstam. Nu vet jag inte hur sjöstugan används.
 
 

Huset i Stora Henriksvik på Långholmen, var inbäddad av byggplast och en renovering har tydligen inletts. Caféet har stängt för säsongen, men om ´´bara´´ åtta månader kan jag sitta i den vackra trädgården under ett blommande päronträd med kaffe och morotskaka igen! Idag blev det i stället kaffe och en macka på Cinnamon bakerys uteservering på Verkstadsgatan, där både kaffe, mackor och kanelbullar som vanligt smakade ljuvligt!

 

I Kerstins rosäng var allt tyst och stilla. Ingen Kerstin på plats eftersom jag hörde att hon varit sjuk. Hon har även meddelat att hon planerar att lämna sitt lilla paradis nästa år, där hon planterat hundra olika rosor och skapat den vackraste vår- och försommaräng man kan tänka sig. Vi får se hur det blir med det, men jag förstår verkligen om hon inte orkar sköta platsen längre. Frågan är hur det kommer att bli efter henne. Hon känner ju till varje liten och stor växt och kan även berätta om många av rosornas historia.

 

 
Stora Henriksviks café är stängt för säsongen. Huset renoveras nu och är helt inbäddat med ställningar och plast på sjösidan. Jag ser fram mot en dag i maj nästa vår, då jag dricker kaffe i den vackra trädgården igen.
 
 Nu lyfter man båtarna ur kanalen, som Uffe sjunger i låten  ´´Jag saknar dig´´
 
 Långholmens valkask. Se fler valkaskar i Stockholm här!
 
 
 
Kejsarträdet vid Hornstull
 
 
 Kejsarträdet i maj 2019.
 
 

Septembers sista dag och jag besökte Hornstull där det ståtliga kejsarträdet tyvärr sågats ner. Trädet som vi stockholmare varit så oerhört stolta över och som egentligen inte borde trivas här på vår breddgrad, men som blommat fint under några år, dock inte i år.

 

På informationsskyltar läste jag att trädet har växt sig för stort och att rötterna har orsakat sprickor i marken. Man undrar ju hur planeringen gick till när trädet planterades? Visste man inte att rötterna skulle växa ut? Hur som helst så ska ett nytt träd planteras i nya växtbäddar och om det blir ett nytt kejsarträd framgick inte.

 
 
 Nu har trädet sågats ner och ett ny växtädd ordnas för ett nytt träd.
 
 
 
Alvik
 
 Bergskörsbär i Alvik som planterades 2018.
 
 
 
 
 
1 oktober - fredag
 
 
Djurgården
 
 
Blomsterplanteringen ¨¨Långkorven¨¨ vid Hazeluisporten.
 
 

Oktober kom med hårda sydliga vindar, som fick mängder av löv att lämna träden, alldeles för tidigt. Jag som förväntar mig att oktober stillsamt ska smyga sig på, krispig och färgstark! Vandringen idag på Djurgården blev kort, tog farväl av sommarblommorna på Lejonslätten och gick bort mot Nya Djurgårdsvarvet.

 

Luften fylldes av virvlande gula lindlöv på Djurgårdsslätten, när jag var på väg att äntligen besöka Café Skroten igen, ett favoritställe där jag inte varit sedan pandemin startade. Men så gick jag förbi Lilla Parkcaféet på Djurgårdsslätten och den lunchmenyn som visades på trottoaren där fick mig på andra tankar, för vem kan motstå raggmunk med fläsk och rårörda lingon? Skroten får helt enkelt vänta till en annan gång.

 

Jag gick ofta till Lilla Parkcaféet förr eftersom jag gillar atmosfären med 50-tals inredning och gammaldags jazzmusik som skapar en mysig stämning. Gott var det och efter kaffet, lämnade jag ett blåsigt Djurgården.

 

Pandemins restriktioner har i veckan helt släppts i Sverige och vi ska nu kunna leva nästan som innan Coronaviruset drabbade oss. För min egen del betyder det att jag äntligen kan krama mina nära igen och att jag även kan besöka caféer utan någon större risk. Annars är det inte så stor skillnad för mig, eftersom jag sällan befinner mig i stora folksamlingar. Att åka tunnelbana och buss väntar jag med ett tag till och jag fortsätter med den extra noga handhygienen.

 

 

 
Färgplanteringarna vid Lusthusportens park.
 
 
 
 
Lilla Parkcaféet
 
 
 
 
 
Nordiska museet
 
 
En trädgårdsvandrare och Nordiska museet 
 
 
 
3 oktober - söndag
 
 
Mälarhöjden 
 
 
 
(null)
Konditori Lyran
 
 
Vecka 39 för 2 år sedan, Jag har varit i Paradiset - se här!
 
Vecka 39 för 3 år sedan, Trädvandring - se här!
 
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails