4 augusti 2021
Jag hade just kommit hem från en mycket trevlig och fin resa med bil till västra Skåne, men efter 135 mil på motorvägar genom Sverige var det skönt att vandra i en tyst och stilla skog. Jag gick på mjuka stigar, på hårda hällmarker och över rötter, stock och sten. Norrby skog på Lovön är inte direkt någon vacker naturskog, utan här bedriver Statens Fastighetsverk skogsbruk, men på ett hyfsat naturvårdande sätt. Gammal skog är sparad på hällmarkerna, på vissa ställen där skog avverkats lämnas högstubbar och marken städas inte alltför noga, till förmån för 6000-7000 växt- och djurarter som lever av död ved i Sverige.
Tystnaden var nästan total och jag är som vanligt lite kluven till augusti månads tystnad, då fåglarna slutat sjunga och en ödslig känsla infinner sig. Samtidigt är den där tystnaden som bomull för öron och själ, hos en ljudkänslig person.
Jag vet ju att skogen fylls av underbar fågelsång nästa vår igen, men visst går tankarna till Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962, som handlade om hur effekterna skulle kunna bli om bekämpningsmedlet DDT användes vidare. Insekterna skulle dö och därmed maten för fåglar som då skulle tystna för alltid. I de flesta länder är DDT förbjudet sedan 1970-talet och boken hjälpte säkert till att väcka politiker, bönder och naturvårdare.
Här i skogen finns inga direkt storslagna vyer, men rävstenen i form av några mäktigt flyttblock är något som får en att stanna upp och fundera en stund. Flyttblocket hamnade här under den senaste istiden slut för ungefär 10 000 - 12 000 år sedan, då isen släpade med sig grus och stenar i olika storlekar. Inne bland stenblocken har räven och ibland grävlingen sitt gryt.
Nästa ´´sevärdhet´´ är Konstnärstallen, en kämpe som på ett berg kränger och stäcker sig åt alla håll. Den lever ett helt annat liv än sina perfekt raka grannar och på så vis blir den lätt att älska för både konstnärer och vissa skogsvandrare.
Ibland är det faktiskt befriande att byta ut vackra, iordningställda och färgstarka blommande parker och trädgårdar, mot natur som inte bjuder på någon insmickrande skönhet, men som där bland lingon- och blåbärsris, örnbräken och ljung, får en att andas långsammare och tänka lite klarare.
Hällmarker
Konstnärstallen
Kaffet tog jag på en sten tillsammans med myggorna.
Högstubbar lämnas för djuren som lever på död ved.
Julgran.
Lovö kyrka. Här fanns redan på 1100-talet en kyrka.
