Site Meter

Tidig julhälsning!

 Bilden tagen när Allt om Trädgård besökte slottsparken en höstdag 2010 - se här!
 
 
Eftersom den här bloggen handlar om trädgård och om Stockholms gröna rum, så finns det inte så mycket att visa just nu. Jag tror att jag vilar lite med bloggen och önskar er redan nu en riktigt God Jul. 
 
Den 22 december vänder det och ljuset börjar sakta sin väg tillbaka till oss nordbor, en liten liten föraning om våren. Den 26 mars är det dags för trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar som är starten på ännu en trädgårdssäsong. Sommarsalonger blir temat!
 
Tack alla ni som följer med här på bloggen! Vi ses snart igen!
 
 
 
OBS - jag är fortfarande aktiv på bokens Facebooksida och gilla gärna sidan - klicka här!
 

Älgar på Nybroplan och Sergels Torg

Populär bild på bokens Facebooksida - nu 930 ´´gilla´´.
Facebook-Bloggen 930-0 (sådan enorm skillnad är det på besöksaktiviteten mellan Facebook och min blogg)
 
 

Scilla-platser i Stockholm

Rysk blåstjärna (Scilla siberica) Obeservatorielunden 26 april 2013 - mer om parken här!
 
 Vårstjärna (Scilla forbesii) Eriksbergsparken 29 mars 2014 - mer om parken här!
 
Rysk blåstjärna (Scilla siberica) Högalidsparken 19 april 2014
 
Rysk blåstjärna (Scilla siberica) Sofiahemmets trädgård mot Valhallavägen 12 april 2014
 
Vårstjärna (Scilla forbesii)  Huvudsta gård 10 april 2011
 
Floras kulle i Humlegården 21 april 2014
 
Vårstjärna (Scilla forbesii) Prins Eugens Waldemarsudde 5 april 2014. Läs mer om trädgården här.
 
Tipsa mig gärna om fler Scilla-platser i Stockholm!
 
Rysk blåstjärna (Scilla siberica)
 
Rysk blåstjärna (Scilla siberica) förväxlas ofta med vårstjärnan Scilla forbesii (tidigare Chionodoxa). Om den ryska blåstjärnan tittar i marken så tittar vårstjärnan upp mot oss och har vita fält i blomman..

Den här underbara vårlöken kan användas i rabatter, i stenpartier eller som undervegetation och har inte några stora krav på bra jord. Den bildar liksom vårstjärnan ofta stora blå hav i gräsmattor. När man planterar den i september-oktober så bör planteringsdjupet vara 10-12 cm.

Rysk blåstjärna blir ungefär 20 cm hög och blommar i april-maj. Den här scillan kommer ursprungligen från östra Europa, Kaukasus och nordvästra Iran och kom till Sverige för ca 100 år sedan. Scilla odlas hos oss ofta som trädgårdsväxt men förvildas lätt.
 
Vårstjärna (Scilla forbesii)
 
Vårstjärnan som tidigare hade släktnamnet Chinonodoxa, tillhör numer släktet Scilla och det välkomnar jag verkligen eftersom så många kallade både den ryska blåstjärnan (Scilla siberica) och denna skönhet för Scilla.

Hur som helst så är det en fantastisk syn när vårstjärnan sprider sig till stora blomsterhav och verkligen lyser i april. Det är lätt att skilja vårstjärna från rysk blåstjärna, som tittar ner i marken och är helt blå, vårstjärnan däremot tittar upp mot oss och har vita fält i blomman. Vårstjärnan har funnits i odling i Sverige sedan 1920-talet.

Den härstammar från steniga bergssluttningar i västra Turkiet och den är inte härdig i hela vårt land. 
Höjden är 15-20 cm och blommans storlek är 20-30 mm i diameter. Den trivs bäst på en öppen och solig växtplats men klarar även halvskugga, trivs i gräsmattor, i lundar eller under träd och buskar.
Bästa tid att plantera löken är under sensommar eller tidig höst med ett planteringsdjup på 6-7cm. Bäst blir det om man planterar i grupper om man vill att de sedan ska sprida sig. 

Förökning sker enklast med frö som man samlar in då fröna mognat och sedan sår man ut fröna på växtplatsen som man håller fuktig under säsongen. 
 

50 000 vilda vårlökar!

 
 Om jag längtar till våren? Jovars...! 
 
 

50 000 VILDA VÅRLÖKAR!

KREATÖR: LANDSKAPSARKITEKT ULF NORDFJELL

Millesgården – Rosendals Trädgård – Prins Eugens Waldemarsudde

Våren 2015

 

Några av våra mest kända platser i Stockholm: MillesgårdenRosendals Trädgård och Prins Eugens Waldemarsudde visar våren 2015 en gemensam satsning på vårlökar i park och trädgård. Total har trädgårdsmästarna planterat 50 000 lökar. Den mångfald och variation på användning av återkommande fleråriga lökväxter utgår från respektive platsers förutsättningar, tradition och möjlighet till nyskapande.

 

I Millesgårdens skulpturpark av Carl Milles möter vi bland annat ett hav av narcisser, kejsarkronor och stäppliljor utformade av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell och trädgårdsmästare Maja Stjernberg. Framför Annes hus på Nedre terrassen blir det också en liten löktrappa, med tidiga vårlökar som krokus, iris, pärlhyacinter etc. allt odlat i krukor.

 

Skira lökplanteringar i en färgskala från vårens gröna toner, inslag av vitt, gula och orange toner, med brunsvarta kontraster för att förstärka platsens karaktär och de vackra stenmurarna.

 

I Waldemarsuddes skärgårdslandskap möter vi Prins Eugens favoriter i slottets närmiljö med traditionella kompositioner och framför huvudentrén har gräsmattans tidiga vårflora kompletterats med många sorters blomsterlök av trädgårdsmästaren Marina Rydberg. Allt i en färgskala som återfinns i Waldemarsuddes äldre löksortiment. Mängder av botanisk krokus, snödroppar, snöklockor, pärlhyacinter och scilla m.m. har kryddats med tidiga tulpaner och narcisser.

 

På Rosendals Trädgård möts trädgårdsdesignern Jaqueline van der Kloet och Ulf Nordfjell. Jacqueline van der Kloet är välkänd bland annat för sina "magiska blandningar" av blomsterlök i perenna planteringar. Till Rosendals Trädgårds pergolaplanteringar har Jacqueline designat blomsterlöksarrangemang i samspel med befintliga perenna planteringar. Pergolarabatterna, planerade av Rosendals trädgårdsmästare Malin Skiöld har nu fått ett tillägg av mängder med vårblommande lök. Färgskalan har baserats på de befintliga perennerna i mörkröda toner, med inslag av krämigt gult, blått, lila och varma toner i orange.

 

Jacqueline vill visa hur man kan skapa en vild och fritt blommande blandning med olika typer av blomsterlök. Hon har här velat förlänga säsongen med spännande växlingar i färg och form.

 

Ekbacken på Rosendals Trädgård blomstrar till våren med täta grupper av scilla, snödroppar, krokusar och narcisser. Efter Ulf Nordfjells design har Rosendals trädgårdsmästare planterat 12 000 lökar här för att ge känsla för vad tiden och skötsel kan skapa med tidig vårlök.

 

Illustration: Ulf Nordfjell

 

 

Några Stockholmsstatyer

I Stockholm finns mängder av fina skulpturer/statyer och jag valde ut ett antal favoriter som jag visade på bokens Facebooksida, för att se vilken som där blev populärast. ´´En berättelse om något vi glömt´´ av Lena Lervik som finns på Liljeholmskajen fick flest ´´gilla´´.  Här kan man se många fler skulpturer i Stockholm!
 
Mina två favoriter - Tänkaren och Strindberg blev inga vinnare den här gången! Egentligen skulle Carl Milles  ´´Solsångaren´´ på Strömparterren ha varit med också, men den glömde jag. 
 
1:a plats - 150 gillar. ´´En berättelse om något vi glömt´´ av Lena Lervik. Liljeholmskajen.
 
2:a plats - 111 gillar. ´´Järnpojke´´ (Pojke som tittar på månen) av Liss Eriksson, Bollhustäppan i Gamla Stan.
 
3:e plats - 102 gillar. Carl Milles statyer på Ulf Nordfjells grönblommande boll på Millesgården 
 
4:e plats - 82 gillar. ´´Vita Bergens drottning´´ av Astri Bergman-Taube
 
5:e plats - 73 gillar. ´´Frostig man´´  i Drottningholmsparken. 73 gilla.
 
 6:e plats - 67 gillar. ´´Husmorssemester´´ av Olof Thorwald Ohlsson i Tessinparken.
 
7:e plats - 65 gillar. ´´Tänkaren´´ av Augsute Rodin. Vid Waldemarsudde. 
 
8:e plats -  49 gillar. ´´Den unge Strindberg i skärgården´´ av Carl Eldh. Alviks strand.
 
 9:e plats - 37 gillar. ´´Paret´´ av Liss Eriksson. Waldemarsudde.
 
Några andra kända statyer...

Väntan och längtan - 142 dagar till vårdagjämning!

 

Höst!

 
 
Kommentarer på Facebook!
 
  •  
    Gert-Åke Yamdee Andersson Pausen är slut, upp o jobba, haha 
     
  • Lennart Nilsson Riktigt kul bild gjord av en kreativ person
  •  
    Ulla Hasselmark Aj aj aj...
  •  
    Kathryn Palu Lite läskig....
  •  
    Anita Billfors En uppdaterad bild på lövgubben:)
  •  
    Janicke Henrikson Du får vara kvar, Hasse, men lövblåsarna hatar jag!!
    Kanske går an på dina stora ägor, men mellan husen i stan är de en idiotisk plåga.
  •  
    Eva Kronvall Jag förstår hur du känner dig!
  •  
    Hasse Wester Orkar nog inte ta debatten om lövblåsar ikväll. Är det någon som jag föreställa sig hur det är att handkratta (räfsa) en slottspark?
  •  
    Evy Österlind FD Söderquist Alla hjälpmedel är bra tycker jag 
  •  
    Janicke Henrikson Att kratta är för mig, som har några ynka kvadratmeter att sköta, en härligt meditativ syssla. Självklart är det andra bullar på stora ytor och när man har som yrke att sköta dem. Dock, när jag ser dem som blåser de små ytorna mellan husen där jag bor, där de går med sina bullrande och stinkande maskiner på ryggen, med skyddskåpor över öron och skyddsglas på näsan, tror jag de skulle må mycket bättre, både psykiskt och fysiskt, av att hantera en räfsa. Det skulle också gå fortare.För att inte tala om hur mkt bättre det skulle vara för oss hyresgäster, man blir galen av oljudet timme efter timme.
    Jisses, detta blev långt, engagera dig inte, Hasse.

  •  
    Hasse Wester Jag är en vän av total tystnad! När jag behöver den tystnaden så åker jag långt ut på landet. I Stockholm finns den knappast! Även om inte Engsholm ligger i Stockholm, så ska jag höra om inte vår VD kan anställa 10 ´´krattare´´ till nästa höst....jag menar det gick ju förr! Och varför inte gå hela vägen med allt buller. Stoppa biltrafiken och speciellt lastbilstrafiken och ta tillbaka hästarna och vagnarna och varför finns Bromma flygplats kvar? Jag har en landningsbana över mitt hus, men de flesta röstar för att man ska kunna flyga (nästan) rakt in i kontoret. När snön kommer så kan vi åter ploga stadens gator med häst och plog mm. mm. Och det var väldigt intressanta och intelligenta kommentarer på den där stoppa-lövblås-sidan Kenneth Nilsson....
  • Kenneth Nilsson Ha ha ha... "intelligenta" vet jag inte. Jag bara retar mig på att en hel eftermiddag kan gå åt till att blåsa ihop cirka en hink löv här på bakgården. Otroligt irriterande.
    Du spelar i en annan division Hasse Wester
    Wiiiii, Wiiiiii,wiiii wiiii wiiii, Wiiiii.. hela eftermiddagen.
  •  
    Kristina Wallinder Jag håller med dig Hasse Wester vilken fröjd det skulle vara med 10 st som räfsar löv  ...jag ställer upp älskar att räfsa löv!
  •  
    Hasse Wester Problemet är att vår VD får betala ut tio löner i stället för en...
  •  
    Kristina Wallinder men det vore fröjdefullt 
  •  
    Hasse Wester På en villatomt kan det vara lite ´´trevligt´´ att räfsa löv. På stora områden som man har som sin arbetsplats, så är det ett slitjobb både om man har lövräfsa eller lövblås! Nu ska jag vila min trötta kropp! Godkväll kompisar!
  •  
    Johnny Kronvall Jag förstår dig precis, Hasse!
  •  
    Lena Berg Nordenberg Ha ha! Efter att ha slitit med granris i två hela dagar, förstår jag Dig mer än väl!

Majlängtan i höstrusket...

Bergianska trädgården 17 maj.

Populäraste bilderna på bokens Facebooksida

Jag har sagt det förr och säger det igen - det är på bokens Facebooksida som besöken sker och här är de populäraste bilderna den senaste tiden! Här kan man gå in och gilla Stockholms gröna rums boksida som nu har 1219 följare!
 
1. Östermalms skärgård, sa någon om Djurgården. Här Djurgårdsbrunnskanalen! - 311 som gillat!
 
2. Kvastmakarbacken i Sofia församling på Söder. I det här området finns många gårdar, hus och miljöer som Per Anders Fogelströms använt i sina stockholmsromaner. - 218 som gillat!
 
3. Väntar på tåget mot Gamla Stan! - 216 som gillat!
 
 4. Gamla Stan igen. Den här bilden är tagen den 30 maj 2012 på Kindstugatan fram mot Brända Tomten, när hästkastanjen blommade. - 208 som gillat!
 
5. Ulf Nordfjells planteringar i Kungsträdgården. - 174 som gillat!
 
6. Mosebacke! Tänker tillbaka på tiden då man inte alltid var nåbar... - 174 som gillat!
 
7. Stadens blommor! Aklejorna kämpar på under Essingeleden just innan Fredhällstunneln. - 147 som gillat!
 
Jag vet bara en gata i Stockholms innerstad som inte är asfalterad eller belagd med gatsten. På Bergsprängargränd i Vita Bergen är det grus som gäller! - 144 som gillat!
 
9. Den här bilden är tagen förra året, högst uppe i läkarhuset på Odenplan. Jag fick lov att möblera om och öppna fönstret i väntrummet på översta våning för att ta bilder. Om man säger att man tar bilder för en bok så brukar de flesta vara hjälpsamma! Det är Observatorielunden i höstskrud vi ser på bilden, med Johannes kyrka i mitten. - 144 som gillat!
 
10. Höst i Bergianska trädgården - 138 som gillat!
 

Minnenas sorl på Södermalm

 Kvastmakarbacken med Fåfängan högt uppe på berget på andra sidan järnvägen. Där finns en restaurang med en av Stockholms bästa utsikter,
 
Vi vandrade sakta nerför Kvastmakarbacken i Sofia församling på Söder den här stilla oktoberlördagen. I det här området finns många gårdar, hus och miljöer från Per Anders Fogelströms böcker och eftersom jag nyligen läst/lyssnat på Vävarnas barn - Krigens barn - Vitabergens barn - Mina drömmars stad - Barn av sin stad - Minns du den stad - I en förvandlad stad och Stad i världen, som handlar om livet i Stockholm 1749-1968, så var det som att vandra bland alla händelser och karaktärer i böckerna. Uppe på Fjällgatan såg vi ´´Fogelströms vänner´´ som vandrade i Hennings och Lottens fotspår. Jag borde nog bli medlem i föreningen eftersom jag är så fascinerad av Fogelströms stockholmsskildringar!
 
Idag när vi vandrade bland de gamla söderkåkarna i Sofia församling, kom minnena fram som ett sorl från tiden då jag jobbade på dessa gårdar på 1980-1990-talet. Jag minns många av människorna som bodde i de röda små trähusen, träden vi beskar och gårdarna vi vårdade. Flera av Stadsholmens hyresgäster bor fortfarande kvar i husen, som  till exempel Britt Edwall och Joppe Pilhgren i slutet av Åsögatan, men många är borta för alltid, eller har flyttat till andra paradis...
Per Anders Fogelström själv bodde på Fjällgatan 30 till sin död den 20 juni 1998. Från sitt skrivarfönster hade han en fantastisk utsikt över huvudstaden.
 
Här har Wikipedia skapat ordning bland Stadseriens alla personer!
 
Kvastmakarbacken där Emelie i Fogelströms böcker, bodde en tid.
 
Här är de berömda skådespelarsyskonen Melinda och Joel Kinnamans barndomshem på Kvastmakarbacken.
 
En underbar lösning vid Kinnamans staket.
 
Vildvinet kastar sig vilt i slänten vid Kvastmakarbacken.
 
En ensam blomma från stockrosorna vid Skeppargränd dröjer sig kvar i hösten.
 
Några av Lotsgatans kåkar.
 
Det här var Henning och Lottens första egna hem i boken Mina drömmars stad. Det var på senare delen av 1800-talet och då var inte husen så fina som de är idag, utan var troligen grå till färgen och ganska slitna.
 
Den sista delen av Åsögatan.
 
 Vi försökte verkligen att vänta ut den här bilen för att kunna ta bilden av den vackra gatstumpen av Åsögatan.
 

Utsikt från Kastellet

Idag klättade jag upp i torn igen och fick lov att ta bilder från terrassen på Kastellet. Hela den här byggnaden från 1848 är idag en anläggnig för konferenser och fester och på min väg upp för trapporna smög jag försiktigt förbi ett möte som verkade väldigt viktigt. För min egen del var det viktigt att inte morgonens störtregn skulle återvända och göra det omöjligt att plåta. Men vädret var hyfsat under mitt besök. Tyvärr gör sig inte de här bilderna i en blogg utan behöver ses i större format för att komma till sin rätt. 
 
Allra högst upp där örloggsflaggan hissas och halas varje dag, kom jag tyvärr inte idag. Den flaggan har hissats på den här platsen sedan 1660-talet och 300 år senare hissade min bror den här flaggan när han gjorde lumpen på Skeppsholmen. Även min far gjorde sin militärtjänstgöring på Skeppsholmen på 1940-talet. 
 
Katarina kyrka på Söder.
 
Vasamuseet och Nordiska museet på Djurgården.
 

Dalarö grindar

 

Smådalarö gård i oktober

 
Vi övernattade på Smådalarö gård i början av oktober. En fin plats med vackert läge och god mat i restaurangen!
 
 
 

Den nya dagen gryr...

 
 

Eddie Grahn i Gamla Stan

 
Västerlånggatan har förvandlats till ett enda långt turiststråk i vår äldsta stadsdel Gamla Stan. I butikerna som ligger tätt, säljs billiga souvenirer till turister - vikingahjälmar, dalahästar och bilder på kungafamiljen fyller skyltfönstren och jag undrar vad turisterna får för bild av Stockholm egentligen! Västerlånggatan är extrem vad gäller krimskrams, men viker man av från shoppingstråket som sträcker sig mellan Mynttorget och Järntorget, in i de lugnare medeltida gränderna, så hittar man platser som fortfarande bär upp Gamla Stans själ och där man tydligt känner av historien om man blickar upp mot fasaderna.
 
Gamla Stans butiker förändras som på alla andra platser och jag saknar de små livsmedelsbutikerna som fanns här på 70-talet. Nu handlar man på Munkbrohallen vid tunnelbanestationen. En gammal stadsdel behöver äldre butiker, hantverkstäder och människor som sätter färg på vardagen, original helt enkelt och jag har lärt känna ett riktigt härligt Gamla Stan-original, som jag ofta besöker under mina Gamla Stan-vandringar! Jag är sannerligen ingen vän av loppmarknader, men på Själagårdsgatan 17 har Eddie Grahn sin butik där han säljer loppisprylar. För ett tag sedan skyltade han i fönstret med en trädgårdsbok som kostade 1 kr. Det är sådan värme och kärlek i Eddies trånga butik, att till och med jag kan vistas där inne för en stund... 
 
Eddie är något av levande jazzklubbslegend här i gränderna och har vistats i Gamla Stan sedan 50-talet. På 60-talet drev han några jazzklubbar som låg i olika medeltida källare. Förutom Klubb Kamelen som låg i den lokal där butiken nu finns, drev han under några år Frid & Fröjd på Skottgränd 9, som går från Österlånggatan ut mot Skeppsbron. Där fick han vid några tillfällen besök av Olle Adolphson med sin gitarr. 
 
 
 
Nu är Eddie 70-plus och pratar om att åter vilja öppna en klubb i sin källare och att klubben då skulle heta Frid & Fröjd. Eddie som sällan lämnar Gamla Stan, är en mycket fridfull, behaglig och vänlig person som går sin egen väg i livet och lever lite efter sina egna goda regler och lagar. Han är en sann miljövän och har åsikter om allt möjligt och som man gärna håller med om. Han har en bra livssyn helt enkelt! Eddie berättar gärna om tiden då han var en av klubbkungarna i den här delen av stan och hur polisen i grannhuset ofta bötfällde honom för olika regelbrott när det gällde tillstånd för hans klubbar. Polisstationen låg vid den tiden på Själagårdsgatan 19, med Eddys klubb på ena sidan och klubben Bobadilla (Svartmangatan 27) på andra sidan av stationen. Bobadilla drevs av Eddies kompis Roy Walter-Auer.

 - Polisen ville ha bort Roy och mig från Gamla Stan, men det var polisen som lämnade stadsdelen 1972 och jag är ju fortfarande kvar, säger han med ett leende!

 Eddie var även en av de första som gav sig hän åt New Age-rörelsen i Stockholm och hade möten i sin källarlokal på Själagårdsgatan. Han är en fredlig och fridsam man och hans klubbar var tydligen inte några stökiga platser, förutom då polisen kom och granskade tillstånden.

Den augustikväll 2013, då jag följde med under hans klubb-vandring  i gränderna, är en stund som jag alltid kommer att minnas, trots att jag inte fanns med i hans klubbvärld på 60- och 70-talet. Men det var verkligen intressant att höra honom berätta när popen slog igenom på 60-talet och till slut tog över publiken från jazzklubbarna. Han hade med sig en stor papperskasse där han hade många gamla underbara svartvita bilder, från tiden då han var ung och drev sina klubbar. Vandringarna han leder har han kallat ´´Kungar och klubb-kungar i Gamla Stan´´

Lyssna här på radioprogrammet om ´´Prinsen av Gamla Stan´´ 

I programmet kan man bland annat höra vad Eddie och hans vänner tycker om Slussens renovering.

 

 Ingela och Eddie 2013 

 


Hur boken kom till

 
 Tidig vår 2012. Första bokmötet på Allt om Trädgårds redaktion vid Sveavägen. Chefredaktör Viveka Ljungström, ansvariga för företaget som skulle producera/formge boken och jag, diskuterar hur den skulle se ut, format, papperskvalitet, omslag, namnet på boken och vad den skulle handla om. Bokprojektet skulle bli ett samarbete mellan Norstedts förlag och Allt om Trädgård. Möjligheten att få skriva fick jag av Viveka på grund av mitt långvariga bloggande och vi spånade först om en trädgårdsbok i bloggform, ett hopplock av bloggen genom åren. Men förlaget tyckte att det skulle bli för spretigt och det var då tanken på en bok om mina älskade trädgårdar och parker i Stockholm dök upp.
 
När jag klev ut på Sveavägen efter det mötet, kände jag mig glad och taggad och ville genast kasta mig över projektet. Våren stod för dörren och jag putsade kameralinserna och bara väntade på att trädgårdarna skulle börja blomma och grönska. Det blev en sommar med ovanligt många vandringar i stadens trädgårdar och bildmapparna fylldes till bredden hemma i datorn. Det gällde att jaga det bästa ljuset och försöka ta bilder från lite ovanliga platser. En ganska solfattig sommar blev det, på gott och ont, men en sommar med konstant högtryck hade inte varit bra för fotograferingen. Att välja bilder till boken skulle inte bli lätt - vilket det heller inte blev!
 
Hösten närmade sig och nu skulle all text som jag grovskrivit under sommaren börja ta form. Redaktören tyckte först att det blev för ´´bloggigt´´ och sedan för formellt. Det var då min kära dotter kom in i bilden och hjälpte till att forma texten så som det slutligen blev. Det är en lycka och en förmån att få skriva en bok och jag är oerhört tacksam, men det är även en tuff kamp och under hösten blev det många långa nätter framför datorn. Att skriva en bok är ett samarbete mellan författare, förläggare, redaktör och formgivare och det är inte alltid som alla är överens om hur resultatet ska bli.
 
Nu har det gått två somrar sedan jag fotograferade för boken och jag har tagit flera nya bilder som jag så gärna skulle velat haft med i boken - byta ut några liksom. Men sådant kan man ju bara göra på internetsajter. Det är fördelen med bloggen. Men ingenting kan jämföras med att hålla i sin egen bok och jag har än idag svårt att gå förbi en bokhandel utan att gå in för att se ´´Stockholms gröna rum´´ stå där på hyllan bredvid Karin Berglunds och Hannu Sarenströms böcker. 
 
 
De stunder som jag minns bäst av bok-året:
  • Det allra första bokmötet på Allt om Trädgårds redaktion på Sveavägen, våren 2012.
  • När budbilen kom nere på gatan med det första exemplaret av boken och när jag sedan andäktigt öppnade kuvertet och såg Stockholms gröna rum för första gången.
  • När jag fick bilder av Ingela från mässan Rum & Trädgård (där jag inte vågade vara på plats), där boken låg i travar och när jag också fick reda på att några till och med hade köpt den.
  • När jag signerade boken för första gången på Nordiska trädgårdar.
  • När min dotter (som aldrig tidigare besökt en trädgårdsmässa) dök upp helt oväntat under signeringen. Hon var till stor hjälp med texterna i boken.
  • När Kerstin, min VD på Engsholms slott, köpte ett stort antal böcker till slottet som skulle säljas till våra gäster och där det nu även ligger ett exemplar i alla våra 54 rum.
  • När Petra på Engsholms kontor första gången sakta bläddrade i boken.
  • Första gången jag såg boken i en bokhandel - Akademibokhandeln på Sergels Torg.
  • När jag såg att boken stod i skyltfönstret på anrika bokhandeln Hedengrens på Stureplan. 
  • När jag upptäckte att boken fanns på biblioteken.
  • När de första recensionerna kom i tidningar, bland annat det stora reportaget i Gods & Gårdar.
  • Ett av de allra största ögonblicken under året var nog när trädgårdsgurun Maj-Lis Petterson pratade om boken den 15 april i Odla med P1.
  • Första gången jag såg att boken fanns på Bokus topplista och där den som bäst låg på 9:de plats.
  • När Karin Berglund köpte boken på Allt om Trädgårds 20-årsfest ute vid Ulriksdal.
  • När boken blev nominerad till ´´Årets trädgårdsbok´´ bland nio andra trädgårdsböcker och att dessa böcker visades på bokmässan i Göteborg.
Lika glad och stolt som jag blev av dessa händelser, har jag blivit av alla de mail och andra meddelanden som jag fått under året. Ett stort varmt tack till er alla för era fina ord!  
 
 
Några ord om boken från...
 
 
 
 
Så här glad blir man när Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan skyltar med boken!
 
Stockholm i mitt hjärta! Trots att det är som bloggande trädgårdsmästare som jag har fått äran att göra den här boken, så blir jag alltid extra glad när boken hamnat i kategorin ´´Stockholmsböcker´´. Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan är den bokhandel som har marknadsfört boken bäst i hela Stockholm.
 
 I Gods & Gårdar. 
 
 I Hedengrens fönster på Stureplan.
 
 En annan speciell känsla infann sig när jag såg boken i min barndomsstad Norrtälje. 
 
På trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 2013
 
Egen marknadsföring - boken fick en egen Facebooksida där jag fortfarande visar mängder av stockholmsbilder. 
 
 
 Hannu Sarenström, André Strömqvist och jag signerar böcker vid Allt om Trädgårds 20-års fest i slutet av september 2013. Peter Englander och jag diskuterar italienska trädgårdar.
 
Min fina mamma hittade boken i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården.
 
I Dagens Nyheter
 
I Gods & Gårdar
 
I Norrtelje Tidning
 
I ´´Mitt i´´
 
 
 
Bokus topplista!
 
 
Bilder från ovan!
 
När jag i maj 2012 började fotografera för boken Stockholms gröna rum, ville jag bland annat ta bilder högt ovanför parkerna och trädgårdarna, för att få en överblick över anläggningarna och för att visa platsens läge i staden. Det fanns självklart inte tillfälle att komma högt upp vid alla de 18 trädgårdar som jag presenterar i boken, men vid flera av dem som ligger inne i stan lyckades jag få kontakt med vaktmästare, säkerhetsvakter, städare mm. som alla var hjälpsamma. Jag har redan tackat dessa vänliga själar i boken, men jag gör det igen här. 

Jag klättrade i kyrktorn, tiggde om några minuter på olika företags terrasser och sneglade upp mot stadens hustak mer än vanligt den sommaren, just för bokens skull. 

Från Sofia kyrkas torn.
 
På bilden här nedan ser man huset där Uffe Lundell en gång bodde på 1970-talet. Där skrev han sin debutroman Jack som trycktes i 2000 ex. men som sedan såldes i 200 000 ex.
 
Jag fick verkligen tigga och be för att få komma upp i Sofia kyrkas torn på Södermalm. Kyrkan renoverades det här året och det var tydligen en säkerhetsrisk att klättra bland byggnadsställningar och bråte där inne, men efter flera telefonsamtal så ledsnade man väl på mitt tjat och lät mig komma upp i tornet där jag äntligen kunde ta mina bilder. Vaktmästaren följde mig upp i tornet, men tyvärr gick det inte att öppna några fönster, så jag fick fotografera genom kyrkans nya fönsterglas. Där uppifrån såg jag långt ut över stan och nedanför låg Vitabergsparken som en stor grön oas mitt i den täta stadsbebyggelsen och de små röda söderkåkarna passade perfekt där i grönskan.
 
Mina klättringar till höga höjder i Kungsträdgården blev lyckliga stunder för en fotograferande ´´bokskrivare´´. Den magiskt märkliga fotograferingen över körsbärsträden den 30 april 2012, beskriver jag i bokens ingress till Kungsträdgårdens kapitel. En av de märkligaste fotostunder som jag upplevt! Bilden är tagen på Nordeas terrass på Hamngatan!
 
Från Jakobs kyrka!
 
När den vänliga vaktmästaren Jorma i Jakobs kyrka hjälpte mig upp i det gamla tornet för att ta bilder från ett annat håll och under en grönskande sommardag, mullrade åskan borta mot Kungsholmen och det regnade lätt, som så många gånger den här sommaren 2012, men jag tyckte ändå att ljuset var mjukt och vackert. På väg upp i tornet passerade vi rum där man på 1700-talet satt brandvakt genom att se ut genom de små fönstren och blicka ut över stan och snabbt kunna ringa i kyrkklockorna vid en eventuell brand någonstans där nere bland alla hus, som ofta var byggda av trä.
 
 När bilderna över Berzelii park togs från ett Öhmans terrass, så var parken helt nyanlagd med mängder av nyplanterade växter. Uppe på terrassen hade måsarna sina bon och jag levde farligt under de få minuter som jag vistades där. De attackerade mig våldsamt och verkade inte alls förstå hur viktigt mitt uppdrag var, och den här fotograferingen var faktiskt väldigt viktigt för boken, eller i varje fall för kapitlet om Berzelii park, av den anledningen att jag inte hade så många bilder från parken, då den under några år varit en arbetsplats för de som utförde nyanläggningen. Inga vackra försommarbilder fanns i mina fotomappar, så jag behövde verkligen de här översiktsbilderna och det var den här bilden som jag först ville ha som omslag till boken.
 
För att ta bilder ner mot stadshusträdgården och bort mot Norrmälarstrand, blev jag tvungen att vistas en stund bland vilt fotograferande japaner, vad gör man inte för en bokbild! Varje gång jag ser min stad så här från ovan blir jag varm inombords och känner mig stolt att få bo i den här huvudstaden.
 
 Riddarholmen i förgrunden och Gamla Stan bakom.

 Uppifrån Högalids kyrktorn var utsikten helt makalös, men jag nöjer mig med att visa en bild där man ser Långholmens centrala och västra del. Längst upp till höger i bild ser man nästan huset där jag bor. Stort tack vaktmästare Matte för visningen!
 
I Sinnenas trädgård fick jag hjälp av trädgårdsmästaren Christer Fällman att komma upp på en av fastigheternas balkong. När jag stod där uppe och såg ut över trädgården så förstår jag inte varför jag inte tog kontakt med Christer i slutet av maj i stället, då kastanjer och rosenhagtorn blommade som bäst. Men det var inte lätt att hinna med allt man ville den här sommaren - jag hade ju, och har fortfarande ett jobb i en slottspark att sköta också!
 
Jag ville ha en översiktsbild över Norra Bantorgets nya parkanläggning och tog kontakt med Clarion Hotel Sign där en mycket hjälpsam och trevlig Gabriella hjälpte mig att få låna ett hotellrum på översta våningen. De stora panoramafönstren gick givetvis inte att öppna, så jag fick ännu en gång ta mina bilder genom glas, vilken man märker på bokens bild över parken - men jag tycker inte att det gör något!

 Bilden är från Centralbadets trädgård där en städare hjälpte mig att komma upp till badets solterrass på fastighetens tak, där kryssade jag fram mellan solande gäster för att kunna ta mina bilder ner mot trädgården. Tyvärr fick ingen av dessa bilder fick plats i boken. 
 
 

Det sista av sommaren

 
Nu ser vi det sista av sommaren 2014! Snart är det endast de riktigt senblommande vännerna som ska kämpa vidare in i mörker och kyla. I vanliga fall sjunker jag ner i ett själsligt mörker när höst och vinter närmar sig. Jag har för vana att klaga på mörkret, kylan, halkan och snön - men i år tänker jag i stället välkomna den mörka årstiden och ska försöka hitta fördelar med det här halvåret utan ljus och värme. Jag är beredd - kom igen nu kyla och mörker! (OBS - inte ironi!)
 
Bilden här ovan tog jag med mobilkameran i Kungsträdgården nu i veckan och Ulf Nordfjells planteringar brinner som vanligt i september.
 

Funderingar i Skärholmens perennpark

 
Varje gång jag besöker Skärholmens perennpark, tänker jag på mailet jag fick av Piet Oudolf en kall och snöig februaridag 2012. Det värmde i kylan och mina bilder finns fortfarande på den världsberömda trädgårdsdesignerns hemsida.
 
Dear Hasse,
This week I met Stefan Mattson in Sweden. He was showing your blog. I'm glad you like the garden and the pictures you made. Is it possible to get some pictures for the 2012 website were I want to use them for. I will put your name in the photographers list.
attached a plan of Skarholmen.
Best regards,
Piet.
 
Det här mästerverket till trädgård invigdes 2011 och det är alltid en lycka att besöka för oss som älskar perenner. Idag blev jag inte fullt lika lycklig som jag brukar bli. Det är möjligt att den heta, torra sommaren gjort att de småblommiga astrarna med flera andra perenner inte blommar som de brukar. 
 
Jag har tyvärr inte haft möjlighet att besöka parken tidigare i år och vet alltså inte hur det såg ut tidigare, men det verkar som om det har varit ett tufft år för många av växterna. Det är i augusti och september som den här trädgården är som vackrast och självklart finns det även i år många vackra partier. Jag lät Nikon ta in det vackraste, men ni som nyligen varit i parken förstår nog vad jag menar! Sedan vet jag inte varför fontänen var avstängd? Trasig?
 
I mitt tidigare blogginlägg från Skärholmens perennpark är de flesta bilderna tagna i slutet av augusti. Se här!
 
En av mina favoritperenner Grå frossört - Scutellaria incana.
 
Grå frossört...igen!

Djurgården runt - med båt!

Idag blev jag bjuden på en båttur runt Djurgården och för en gång skull fick jag se mina vandringsstråk från vattnet. De sköna molnen låg kvar över stan och temperaturen var perfekt. Tack så mycket ´´frugan´´ !
 
Guiden i lurarna sa att vissa lägenheter på Strandvägen hade 15-20 rum och att både Björn Borg och Per Gessle har bostäder här!
 
Vi gled sakta genom Djurgårdsbrunnskanalen!
 
Café Blockhusporten.
 
Täcka udden
 
Prins Eugens Waldemarsudde.
 
 

Längs Norrtäljeån

 
Norrtälje har förändrats genom åren som alla andra städer och det finns inte många platser som man känner igen från 50- och 60-talet när jag växte upp i Roslagens huvudstad. Men längs ån där vi fiskade abborre som barn, finns några kajer och bryggor kvar från förr. Fisken var inte ätbar då eftersom avlopp av mindre trevlig sort rann rakt ut i ån. Det fick bli de stackars katterna som åt vår fångst!
 
I slutet av 70-talet ansågs ån som ett döende vattendrag och efter initiativ från bland annat Norrtälje Flugfiskeklubb började ån renoveras. Dammar och fisktrappor revs, nytt grus lades på botten och stora stenar tillfördes för att skapa små fall i vattnets färd från Lommaren och ut i Norrtäljeviken, en kort stäcka på endast 1750 meter. 1981 sattes 2000 havsöringar ut i ån som då ansågs räddad. Idag flyter ån stilla och vackert genom staden och brusar och porlar i de små fallen vid stenhindren. Olika vattenväxter får ån att grönska och just nu blommar den vackra blomstervassen. Den här dagen i mitten av augusti rensades åns botten mellan Gustav Adolfsparken och Lilla Brogatan.  
 
Inne i stan har det rivits många gamla vackra hus som fått ge plats åt fruktansvärt fula byggnader, men lyckligt nog så har man varit mer försiktig längs ån där det till och med på många platser har blivit vackrare, med nya bryggor och renoverade kajer. 
 
Det vackra Åtellet.
 
Årensning
 
 
Den här filmen hittade jag på youtube!

Tidigare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails