Site Meter

Från Lyran till Vinterviken

 Konditori Lyran. Villan byggdes som sommarhus 1867 och hundra år senare öppnades ett konditori i den märkliga byggnaden.
 

 

24 september 2020

 

Det är sällan jag besöker de södra förorterna och när jag någon gång gör det så väljer jag de vackraste platserna att fotografera på. Så som jag gör var jag än befinner mig. Det har faktiskt hänt att jag fått kritik att jag enbart fokuserar på det som är vackert, att jag inte visar hela platsen, även det som eventuellt inte är så tilltalande. Att det är finare på mina bilder än det är i verkligheten. Den kritiken är så märklig att jag inte ens orkar kommentera. Som tur är så uppskattar de flesta att jag väljer det vackra i stadens gröna rum!

 

Nåväl, idag tog jag bilen till Konditori Lyran i Mälarhöjden och gick bort till Vinterviken. Sommarvärmen är kvar trots att vi närmar oss oktober, 21 grader idag och vindstilla. På Pettersbergsvägen gick jag förbi villor som hängde i branten ner mot Mälaren, med storslagen utsikt över vattnet och över till ´´mitt´´ grönskande Bromma. Inga skrytbyggen direkt, utan hyfsat enkla hus, men med tanke på bilarna som stod parkerade utanför, kan jag tänka att det inte är trädgårdsmästare som bor här direkt. Här och där finns dock vackra äldre trähus bevarade från en helt annan tid då stockholmare hade sina sommarhus här och då platsen kallades Fridhem. På Wikipedia läser jag att det var Sandbergs hushållerska Emma Hedin, som när orten skulle fastslå ett namn, förslog Mälarhöjden. Heder åt Emma!

 

På en brygga nästan framme vid Vinterviken pratade jag en med en ´´bryggdykare´´, en man med en kraftfull magnet som kan lyfta upp till 400 kilo. Om han nu skulle orka lyfta det...

Han stod där på bryggan och fiskade upp järnskrot som låg på botten och berättade att han fått upp fyra stycken soptunnor på några dagar. Annars var det cyklar och annat rostigt bråte som låg i en hög på bryggan. Bottnarna i våra sjöar och hav är människans dolda soptippar. Det som inte syns finns inte. Människan och naturen! Både besviken och förbannad vandrade jag vidare. 

 

Vid Vinterviken vände jag och tog mig tillbaka till Konditori Lyran, där jag fikade och vilade mina vandrarben som trampat en mil idag.

 

 
 
 Jag var på Lyran...
 
Klubbensborg. Carl Mikael Bellmans syster och svåger bodde på 1770-talet inte långt härifrån på Hägerstens gård. Bellman själv har vistats på Klubben, hans epistlar "Rörande kortspelet på Klubben" (nr 42) och "Angående landstigningen vid Klubben i Mälaren en sommarafton 1769" (nr 49) tilldrar sig här. Gamla "Värdshuset Klubben", den höga gulmålade trävillan kallades tidigare "Bellmanvillan" men har idag återfått sitt tidigare namn. (Wikipedia)
 
Pettersbergsvägen i Mälarhöjden
 
Vinterviken
 
 Med magneten som klarar upp till 400 kilos tyngd, fiskar den här hjälten upp metallskrot dom dumpats i Mälaren. Ett grillgaller blev fyndet när jag tittade.
 
 

Brännholmen - Östra Lagnö

 
När man börjar andas långsammare och djupare.
När man glömmer allt annat och sjunker in i platsen där man vistas.
När vågor sakta bryter sköljer in mot berget, som fortfarande är varma.
 
Inte en människa så långt ögat når.
September är en vilsam månad.
 
 

Dahlior vid Österåkers konsthall - Länsmansgården

 

En lördagsmorgon på Långholmen

 
Det var en aning höstkänsla i luften, när jag på morgonen med hyfsat raska steg vandrade mot Långholmen. 8 grader, vindstilla, molnfri himmel och med lugn klassisk musik i öronen, gick jag över de två stora broarna med målet inställt på ´´min´´ brygga vid Pålsundet. Pigg i kropp och själ, kändes det skönt att möta morgonen på vackra Långholmen. Kaffet på bryggan smakade som vanligt extra gott när jag befinner mig på lugna, vackra platser och jag satt länge och såg när några träbåtar sakta gled förbi. Jag har 3-4 favoritbryggor i Stockholm och det här är en av dem.
 
Efter vandringen runt ön träffade jag min fina kompis Åsa vid hennes kolonilott, för att fika och prata om livet. Vi har haft ett liknande år så här långt och det känns alltid lika bra att prata en stund.
 
I veckan installerade jag vandrarappen Social Steps, där man vandrar digitalt med sina vänner. Man ser alltså hur långt de vänner man valt har gått. Tanken är att trigga oss att gå mer och upplägget i appen är kul. Mina fyra vänner tycker nog att det är lite orättvist att tävla mot en helt ledig person, som kan gå när det passar. Men som sagt, tanken är att få folk att röra på sig.
 
 
 
 







September på Mariaberget

Ännu en gång mitt favorithus/trädgård - Öbergska gården på Torkel Knutssongatan
 
 Lilla Skinnarviksgränd
 
Monteliusvägen
 
Olle Adolphsons park. 
 
Pryssgränd - på begäran av en följare...
 
Bastugatan-Blecktornsgränd
 
 Café Mariaberget i samma gatukorsning.
 
Blecktornsgränd
 
Batugatan, i det här huset bodde Olle Adolpson en tid i hans ungdom. Nu är hans park granne.
 
En port på Bastugatan. Ser ni stadshuset långt där borta på Kungsholmen?
 
 Ännu ett möte med Olle!

En mulen måndag på Södermalm/Sofia

Groens vackra malmgård på Malmgårdsvägen
 
Långa huset på Lilla Mejtens gränd
 
 
14 september 2020
 
 

Jag älskar mulna, stilla måndagar i Stockholm!

 

En lugn morgon på Söders gator, när jag skulle fota söderkåkar och Sofia församling på östra Södermalm brukar ofta vara en ganska stilla plats, om man räknar bort Nytorget då. Hösten närmar sig och jag ville se de vackra söderkåkarna inbäddade i trädgårdarnas grönska, innan höstens starkare färger tar över och påminner oss om att vi har en lång mörk och kall tid framför oss.

 

Jag och många med mig, är mycket tacksamma över att dessa underbara kulturhus som förvaltas av AB Stadsholmen, lämnats kvar som små reservat när rivningsvågen gick som värst över vår huvudstad. 700 hus revs i City på 50- och 60-talet, men även här på Söder försvann mängder av gamla hus. Självklart är det bara en romantisk dröm att alla gamla trähus skulle fått finnas kvar här, när det behövdes fler och moderna bostäder. Men jag tillåter mig själv att drömma mig bort i den där romantiska drömmen, med grönskande idyller i stället för breda gator med femvåningshus. Jo jag vet, jag är född och uppvuxen i en småstadsidyll…

 

Dessa idylliska kåkar där många konstnärer idag bor och som är en dröm för många att bo i, var en gång i tiden de allra sämsta bostäderna i Stockholm, utan några bekvämligheter alls, där de fattigaste bodde.

 

Under 80- och 90-talet hade vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB, skötsel av många av dessa vackra trädgårdar och minnen dyker alltid upp under mina besök på Söders höjder. På Lotsgatan träffade jag ett trevligt par som följer mig på sociala medier och som bor i kvarteret. Alltid trevligt att möta följare av Stockholms gröna rum.

 

Den här dagen koncentrerade jag mig på att ta bilder på husen i Sofia församling, men jag ska försöka hinna med Katarina, Maria och Högalid också. Dagens kaffepaus blev på Fjällgatans café, där jag satt en lång stund och såg ut över mina drömmars stad och tog in all grönska som trots allt finns i denna storstad. Plötsligt kom ett stilla regn från Djurgården över mig och jag vandrade sakta vidare tillbaka till bilen som var parkerad intill Vitabergsparken.

 
 
 
Svenska ords stuga i Vitabergsparken
 
I Vitabergsparken finns även stugan där Ulf Lundell bodde på 70-talet och där han skrev Jack. Mäster Pers gränd!
 
Bergsprängargränd i Vitabergsparken
 
Här på Bergsprängarfränd bor Monica Nielsen
 
Malmgårdsvägen
 
Kvastmakargatan
 
Kvastmakartrappan
 
Kvastmakargatan. I det här huset är Melinda Kinnaman och hennes halvbror Joel Kinnaman uppvuxna.
 
Längst ut på Åsögatan finns detta vackra timmerhus
 
I Per-Anders fogelströms stad-serie, lät han det här huset bli bostad åt Henning och Lotten
 
Lotsgatan som fanns som vinjettbild till TV-serien Söderkåkar
 
Här på Skeppargränd bodde under den tid vi jobbade i dessa trädgårdar, en man som ville att vi skulle ta bort alla syrenbuskar i trädgården! De skräpade så när blommorna vissnade och föll till marken...
 
Det nyplanterade gullregnet i Anna Lindhagens täppa, har fått för sig att blomma nu.
 
Anna Lindhagens täppa och huset där Per-Anders Fogelström bodde
 
 Anna Lindhagens täppa

Min ö i Stockholm

 Favoritbryggan vid Karlbergssjön
 
 
4 september 2020
 
Kungsholmen runt har blivit min vanligaste vandring nu för tiden och det beror både på att jag kan gå dit från mitt hem på andra sidan Ulvsundasjön och för att jag tycker så mycket om att gå utefter dessa omväxlande stränder. Det blir alltid medsols vandring eftersom jag inte vill börja med att klättra i Fredhällsklipporna, som kräver att man håller tungan väldigt rätt i mun och har full koll på sina fötter. Men bergen är verkligen en härlig avslutning på vandringen och det blir 17 000 steg (1 mil) när jag landat hemma i nästet igen. Från mitt fönster ser jag Kungsholmen varje dag, det är därför jag kallar den min ö i Stockholm.
 
Den här dagen fick jag mitt favoritvandringsväder, 18 grader och molnigt, men ändå ett vackert behagligt ljus. Nu när inte solvandrarna var ute, blev det lugnt på strandpromenaderna och alla Kungsholmens bryggor var lediga - som gjort för brygghäng med fika. 
 
Kaffe med kanelbulle på Café Eldkvarn vid Stadshuset är tradition och jag satt alldeles vid kajkanten och njöt av utsikten över Riddarfjärden. Några paddlare gled sakta förbi och en större båt lämnade Norr Mälarstrands kaj. Jag var helt ensam på caféet, men plötsligt kommer ett ungt par som kastade sig i vattnet med en vattentermometer, som visade den perfekta badtemperaturen, 20 grader. 
 
Utefter Norr Mälarstrand var det som vanligt ganska mycket folk, men borta vid Smedsuddsbadet blev det lugnare igen och när jag till slut klättrade i Fredhällsklipporna var jag nästan ensam. Under tidiga morgnar och sena kvällar trivs jag bäst att vandra runt ön och när det inte är vår med fågelsång, brukar jag lyssna på ljudbok eller på musik. Idag blev det Historiepodden. 
 
Jag har faktiskt inte så mycket emot att vi nu går mot hösten. Har tänkt renovera lite hemma i nästet och jag har tre nyutgivna böcker av Klas Östergren, Ernst Brunner och Björn Ranelid (som säger att han skrivit ett litterärt mästerverk), som väntar på att bli lästa. Spanska ligan i fotboll börjar snart igen och det ser till slut ut som om Messi trots allt stannar i Barcelona!
 
Jag har ett gott liv nu och på söndag hämtar jag min bästa kompis Lexus igen, som är nyfriserad!
 
 
 
Det nyrenoverade Karlbergs slott
 
Äggpaus på en brygga vid Barnhusviken
 
 
 


Artipelag på Värmdö

 
 
31 augusti 
 
Flera gånger har jag varit på väg till Artipelag på Värmdö både för att äta, se på någon utställning och på omgivningarna. Den här lite blåsiga dagen blev det äntligen av, även om både konsthallen och restaurangen var stängda. Men jag vandrade runt lite i skogen och längs vattnet på de enormt långa träspängerna i lärkträ, bort till Plensas skulpur Ainsa. 
 
Nästa gång kommer jag att se någon utställning och äta här. Kanske en stilla höstdag!
 
 
 
 
 


Strandvandring hemma i Bromma

Ny träbro mellan Äppelviken och Smedslätten
 
 
  
30 augusti 2020
 
 
Jag har ofta sagt att det skulle vara omöjligt att bo i Stockholm om inte Djurgården och Långholmen fanns. Ibland blir jag dock hemmablind och tänker inte på vilka fina vandringsstråk det finns just där jag bor i Bromma, även om jag går där väldigt mycket. Så jag skulle nog bo kvar trots allt, om inte Djurgården och Långholmen fanns...
 
Visst kan Bromma vara bullrigt med flyget och de två trafiklederna Drottningholmsvägen och Ulvsundavägen, men jag bor ju i en storstad och får räkna med en del störande ljud. Kommer man bara bort från vägtrafiken så finns det trots allt många tysta platser även i Bromma, som till exempel runt de tre Brommainsjöarna Judarn, Lillsjön och Kyrksjölöten.
 
Det är i dom här trakterna som Lexus och jag brukar vandra och idag när jag gick ensam bort mot Smedslätten, saknade jag min fina och glada kompis vid min sida, eller lite före mig rättare sagt! Men om en vecka vandrar vi här igen!
 
Från Äppelviken bort mot Smedslätten finns nu en helt ny del av strandpromenaden med broar precis längs vattnet. Den gamla och ganska besvärliga stigen går ovanför, så det här nybygget är verkligen välkommet. Men plötsligt stannar broarna, som om pengarna skulle tagit slut, på skyltar står det att sträckan ska vara klar sommaren 2020, men just i år fungerar väl inga planer över huvud taget - någonstans i världen. Vi avvaktar och ser vad som händer. Väldigt fint är det i varje fall så här långt!
 
Nu går vi snart in i ljuva september...
 
 
 
Tranebergs strand
 
Alviks strand
 
Äppelviken
 
 De nybyggda broarna mellan Äppelviken och Smedslätten i Bromma.
 


Följ dina drömmar

Ivar Lo:s park på Bastugatan
 
 
 Måndag 24 augusti
 

Jag åkte upp till Mariaberget för att ta några bilder av staden från Monteliusvägen, eftersom molnen var så vackra och även för att hälsa på i Olle Adolphsons park, eftersom jag i sommar har läst hans biografi ´´Trubbel´´. För övrigt har jag alltid tyckt om många av hans visor, men som så många artister och konstnärer blev den sista tiden i hans liv tragiskt.

 

Jag satte mig en stund på Monteliusvägen varifrån man har en fantastisk utsikt över Stockholm och plötsligt går det förbi en skolklass. Jag uppskattade barnens ålder till 10-11 år och i täten går en glad kille som ropar till mig – ’’Hej hej, ha en bra dag och följ dina drömmar´´ 

Både överraskad och glad bestämde jag mig för att verkligen börja följa mina drömmar…

 
 
Någon bloggdagbok blir det inte mer i år, det kändes inte som om jag hade så mycket att säga. Jag gör ett nytt försök när 2020 bilir 2021.
 
 
 Monteliusvägen
 
 Lilla Skinnarviksgränd och ingången till Olle Adolphsons park
 
 Öbergska gården på Torkel Knutsssongatan kan jag aldrig låta bli att fotografera. Det är en av Söders vackraste gårdar tycker jag.
 
 
 
 Den här musiken har följt mig genom åren och jag tycker fortfarande att det är gränslöst vackert!
 

Vila i Stenskär/Öregrund

 
 
Vecka 33, 2020
 
 
Vi hyrde ett hus vid havet, en mil utanför den idylliska kuststaden Öregrund i Uppland. Som så många gånger tidigare, var det min dotter/reseledare som hittade detta paradis med sjötomt, släta klippor, brygga, en stort hus med panoramafönster varifrån solnedgångarna blev som skiftande stora tavlor varje kväll. 
 
Det blev dagliga besök in till Öregrund där vi oftast åt vid någon av hamnens alla restauranger. Vi besökte även Lövstabruk och Forsmarks herrgård. Några dagar hade vi släktingar hos oss och en dag fikade jag med Facebook-kompisen Per Lidvall, på Wilmas konditori.
 
En underbar vecka med miljöombyte som vi båda behövde så väl. 
 
Titta varligt på bilderna, risken att få en överdos av solnedgångar är stor!
 
 
 
 


Engelska parken vid Rydboholms slott

 
 
 
31 juli 2020
 
 
En vacker allé av lindar visar vägen fram till Rydboholms slott, som ligger 2,5 mil norr om Stockholm. Troligen är Gustav Vasa född på slottet i slutet av 1400-talet, säkert är i varje fall att han växte upp här och att det fristående Vasatornet i grunden är från 1500-talet. Slottet och slottsparken är privat och ägs idag av finansmannen Gustaf Douglas som är en av Sveriges mest förmögna personer och grevinnan Elisabeth Douglas, född von Essen. Jag tänker inte gå in på slottets historia här utan håller mig till den engelska parken som ligger väster om slottet.
 
Det var i slutet av 1700-talet som den engelska parken lät anläggas av ägaren Magnus Fredrik Brahe. Parken på nästan 100 tunnland sträcker sig ner till Hällsundet. Tyvärr hittade jag inte de två ekar som Gustav Vasa lär ha planterat i början av 1500-talet.
 
Idag är parken mer en vacker vildvuxen lövskog än en park. Mängder av lindar är dock tecken på att det en gång i tiden varit mer likt en engelsk park, här finns även flera stigar att vandra på, med bänkar utplacerade med jämna mellanrum. På flera platser är lindar planterade i grupper och eftersom området fått växa igen så har träden sträckt sig uppåt och blivit riktigt höga.
 
Jag vandrade på mjukt slingrande stigar, varav en går längs strandkanten. Inget är så lugnande som att vandra i en vacker lövskog och jag kände mig helt uppfylld av naturens skönhet idag, vilket fick mig att nynna och vissla lite. Jag är på god väg att bli en glad PJ igen! Kaffet drack jag på berget vid Hällsundet och trots friska vindar njöt jag fullt ut!
 
Hit kommer jag att återvända många gånger för att se årstidernas växlingar, jag är bland annat mycket nyfiken på markfloran om våren. 
 
 
Lusthus i form av en tunna vid Hällsundet. 
 
Templet
 
På väg mot parken fanns sensommarängar av bland annat johannesört, rödklöver och baldersbrå.
 
Jomenvisst...jag gillar baldersbrå!
 
 
 
 


En dag på Mälaröarna

 Drottningholms slott från Mälarblick i Nockebyhov.
 
Helgö kanal
 
Mitt enda sällskap var en uggla vid Färjeläget Kaggeholm
 
 
 
 
27 juli 2020
 

Innan jag begav mig ut mot Mälaröarna, åkte jag upp till Mälarblick i Nockebyhov för att ta några bilder. Därifrån har man en fantastisk utsikt ut över Mälaren och mot Drottningholms slott. Mitt andra mål var Helgö och Kaggeholms slott där jag ställde bilden för att se om den bortglömda parken fått någon omvårdnad i sommar. På den annars så lugna platsen befann sig nu ett gäng skrikande tonårsgrabbar som spelade fotboll på stora gräsmattan, vilket gjorde att jag inte kunde kolla in parken som jag tänkt. Jag vandrade i stället vägen ner mot det gamla färjeläget som nu bara var en enkel brygga. Kaffe och mackor längst ut på bryggan med vita näckrosor till vänster om mig och gula till höger.

 

Sommarsverige är fantastiskt och jag ska verkligen försöka att ta in allt det vackra trots den besvärliga tiden vi befinner oss i. Förr i tiden när jag hade båt i Roslagens skärgård, var jag väldigt enkelriktad och tyckte endast att ytterskärgården var riktigt vackert. Numer kan jag njuta lika mycket av en stilla insjö i skogen, eller Mälaröarnas lummiga grönska. Jag vandrade tillbaka genom gamla lindalléer och i en hage sprang några hästar omkring och såg lyckliga ut, trots instängdheten. De flesta fåglarna har tystnat nu och under natten hörde jag inte koltrasten utanför sovrummet, den som sjungit sedan mars månad varje natt/gryning. Den har stört min nattsömn. Nu saknar jag redan den vackra vemodiga sången.

 
 
 
På Helgö blev jag lite lycklig när jag såg en välskött granhäck.
 
 
 
Hovgården Adelsö 
 
 
 

Färden gick vidare ut mot Munsö och färja över till Adelsö, där jag aldrig tidigare varit. Vid Hovgården, som tillsammans med Birka upptogs på Unescos världsarvslista 1993, vandrade jag ut mot det fantastiska kulturlandskapet med borgruin, husgrunder och gravfält. Platsen var central plats för Svearikets styrning från mitten av 700-talet, läser jag på Wikipedia. På andra sidan fjärden ligger Birka, dit båtar går från Hovgården och det var mycket lockande att för första gången besöka Birka, men jag håller mig fortfarande ifrån folksamlingar, så det får vänta ett tag till. 


Jag gick upp till borgruinen och utsikten över Mälaren var storslagen. Innan jag tog mod till mig att gå in i området som betas av kor, såg jag till att kossorna låg lugnt och stilla i skuggan under ett stort träd. Men plötsligt reste sig alla och började röra på sig i riktning mot mig, lika plötsligt började vandraren med koskräck gå med snabba steg mot grinden.

 

Det här är en plats som jag kommer att återvända till många gånger. Det böljande kullarna med lämningar från forntiden är oerhört vackra, med blommande örter i den magra marken. Tänker att det säkert är mycket vackert här på våren också och jag såg flera riktigt stora gamla aplar vid stranden. En vacker majdag 2021 kommer jag tillbaka och då kanske jag även vågar gå in till det mysiga trädgårdscaféet invid kyrkan. Nu sneglade jag in och kände doften av kanelbullar…

 
 
 
Munsö kyrka
 
 På vägen hem stannade jag vid Munsö kyrka och jag tyckte mycket om tornet med alla fönstren. Det såg inte så strängt och stikt ut, nästan lite folkligt!
 
Låga gravstenar inäddade i Rozanne-nävor, så oerhört vackert och inte heller det så strikt och sorgligt.
 
 Vidjehortensian 'Annabelle' tillsammans med flox. På den här kyrkogården har man verkligen tänkt till vad gäller växtlighet!
 
 
 


Längs Kungsholmens stränder

Strändernas vackraste växt fackelblomster växer på många platser runt Kungsholmen.
 
Se upp nu alla paddlare! Att köra vattenskoter är att köra utan några som helst regler.
 
 En hel plantering med Acanthus vid Kungsbroplan, en inte allt för vanlig växt i Stockholm
 

 

26 juli 2020

 

 Det var senast i februari som någon, förutom Lexus besökte min lägenhet, ingen välbesökt salong, som Uffe sjunger. I slutet av februari började det normala livet gå mot en mycket annorlunda tillvaro för de allra flesta. Trots att jag kunnat vandra, kanske mer än någonsin, har jag levt som i en bubbla på något sätt och jag längtar verkligen ut därifrån. Jag är ändå lyckligt lottad som har kunnat tillbringa en hel del tid tillsammans med de som betyder mest för mig, men jag saknar trots allt att kunna röra mig fritt överallt.

 

Tidigt i morse gick jag över min bro till Kungsholmen.  Det blev ännu en vandring runt min favoritö detta år och den här gången i ett ganska snabbt tempo. Jag känner mig stark och frisk och njuter av att kunna vandra utan några problem. Men jag hann även med att pausa på några favoritbryggor denna tidiga, soliga söndagsmorgon då de flesta stockholmare låg kvar i sängen.

 
 
 
En favoritbrygga vid Karlbergssjön, som äntligen var ledig!
 
 Blommor i stenstaden
 
En alm nära stadshuset som har levt färdigt sitt liv.
 
 Lysande ekollon i Rudbecksparken i Fredhäll av konstnären Johan Ferner Ström. Det ska finnas lysande körsbär av samma konstnär i Sankt Göranparken också. 
 

I år ser jag fler döende almar än någonsin och det ser lite skrämmande ut på många platser, även om det är sådant vi vetat i många år, att almen är ett träd som snart inte finns kvar i Stockholm och i övriga landet. Glädjande i Stockholms parker är dock att stora parkytor runt om i kommunen, fått växa likt ängar i år, även om jag vet att riktiga ängar måste ha mager jord för att gynna blommorna och inte en näringsrik jord där gräset härskar. Trots det har många vilda växter fått visa sig som aldrig förr på gräsytor. Röllika dominerar på många platser och det kanske inte är den vackraste vildblomman, men det blir ändå så mycket mer levande om man jämför med en klippt gräsmatta. Blåklockan får plötsligt växa upp, den är ju ständigt jagad av de som med trimmer vill korta all växtlighet till fem cm. När den här växten knoppas ser den ut som ett gräs och råkar väldigt ofta ut för piskande trådar. I år har jag sett fler blåklockor än på mycket länge.

 

På många platser har det även anlagts ängar intill parker mm. Som till exempel vid Askrikegatan mot Tessinparken på Gärdet och längs den upprustade Norr Mälarstrand, där bland annat vallmon blommade vackert i dag. Det här är en utveckling som jag tycker mycket om. Visst kan även jag tycka att klippta gräsmattor passar i många trädgårdar och parker, men den vilda ängen är inte bara så mycket vackrare, utan är också mycket viktig i en tid då bland annat fjärilar blir allt ovanligare. Biologisk mångfald!

 
 
 Norr Mälarstrands ängar
 
 Hemma hos mig i Traneberg. Den här ytan brukar vanligtvis klippas, men i år har den fått växa fritt. Lexus och jag har en stig genom ängen...
 
 


Ännu en stadsvandring

 
 
 
 
19 juli 2020
 
 
Vad jag tycker om 2020 har jag väl uttryckt ganska tydligt tidigare och det är väl inte många som jublar åt det här året. Men idag hängde jag i varje fall på mig min gamla Nikon igen och gav mig ut på stan för att leta upp något som blommar i parkerna. Bilen parkerade jag vid Tegnérlunden denna nästan folktomma förmiddag i huvudstaden. Om man är skrämd av att smittas av viruset, så var risken väldigt liten idag.
 
Inne i den lummiga Spökparken på Drottninggatan lyste det av vita rosenskära, som hade sällskap av främst daggsalvia i planteringarna. Växter som trivs ihop och som jag flitigt använde när jag var trädgårdsmästare på Engsholms slott en gång i tiden.
 
Centralbadets trädgård på samma gata, har sin glanstid under vår och försommar, men bjuder nu på djup och lummig grönska, där stadsvandraren kunde vila en stund i skuggan. Det stora valnötsträdet som böjer sig ut över entrén till badet, var fyllt av nötter och nedanför blommade liljor.
 
Jag tog även en snabb sväng genom Norra Bantorgets park där det i år var stora öppna ytor i perennplanteringarna. Hoppas att lyckorna fylls på framöver. I Kungsträdgården var det färgfest i sommarblomsplanteringarna, som dock dämpades något av ljus gaura. Färggrant var det även i Berzelii park runt statyn av Berzelius och i Humlegården var planteringen runt Linnéstatyn...eller vi tar det en annan gång. Det blir för deppigt nu.
 
 
Jag frågade mina följare på Stockholms gröna rums Facebooksida om tips på lite annorlunda naturplatser och trädgårdar i södra Sverige och fick massor av bra förslag som hamnade på min lista. Stort tack för det. Tanken är att jag ska bege mig på en bilresa söderut någon gång i september, om inte virussmittan ökar igen. Men först blir det en vecka i ett hyrt hus utanför Öregrund i augusti. 
 
I övrigt lunkar tiden fram och jag gläds åt att ha Lexus då och då. En fantastisk kompis och vandrarvän.
 
 
 
Centralbadets trädgård
 
Spökparken med rosenskära och daggsalvia.
 
Kinesträden blommar på Sergels Torg
 
Gustav Adolfs torg
 
Karl XII i Kungsträdgården där jätteprästkragarna lyser upp i grönskan.
 
Jakobs kyrka med färgsprakande planteringar. Rosor till höger.
 
Berzelii park
 
 Linnéstatyn i Humlegården. Statyn som många vill ta bort eftersom Linné med dagens syn på mänskligheten, var en rasist som delade upp människor i olika raser på 1700-talet.

Juni-juli 2020

 
 Barnhusviken vid Kungsholmen 17 juni
 
 
Kameran var med då och då denna märkliga, annorlunda och hemska sommar. Den här våren/sommaren hade jag väldigt svårt att uppskatta det som var vackert i trädgårdarna, så som jag brukar. Det var så mycket annat som störde. Men här är trots allt några bilder från juni-juli.
 
Att inte vara så intensiv på sociala medier har varit skönt, men det börjar bli dags att visa lite bilder igen tänkte jag.
 
Vet att jag inte ska stressa fram tiden, men jag längtar faktiskt till nästa vår, då vi förhoppningsvis blivit av med det stora virusproblemet och åter igen kan njuta av det vackra som trädgårdar och natur bjuder på.
 
 
 
Nationaldagsvandring runt Riddarfjärden och Långholmen
 
Det är alltid lika trevligt att möta Kerstin på hennes makalöst vackra äng på Långholmen, där de tidiga rosorna nu började slå ut. 6 juni.
 
 Nationaldagsfika på Stora Henriksvik på Långholmen och jag bytte den traditionella prinsessbakelsen mot en simpel men god kanelbulle. 
 
Jag träffade trädgårdsmästare Christina som berättade att Odla med P1 handlade om hennes trädgård Stora Henriksvik den 1 juni och jag började lyssna på podden på vägen hem. Vandrade från Bromma, runt Riddarfjärden och även runt Långholmen och hann hem just innan regnet kom.
 
 
 
 
 
 
Bryggsegling i Påsundet 12 juni
 
 
Mina fina vänner Per och Catherine i vackra träsnipan Tea. 
  
När Lexus får för sig att han måste ut klockan tre på natten 14 juni och jag tittar ut mot Kungsholmen. Tack Lexus för att jag fick uppleva den här vackra ljusa natten. Snart vänder det mot mörkret igen.
 
 
 Lillsjön i Bromma, i midsommartid. Under hela midsommarhelgen hjälpte jag min dotter att flytta! En annorlunda och skön midsommar! Men midsommarlunch i Sundbyberg blev det i varje fall. Tack Josefine och Viktor!
 
 
 
 
 
En favoritgård på Söder - Öbergska gården.
 
 Refugium i Erikdalslundens koloniområde 18 juni. Läs mer om den här lotten här! 
 
(null)
 Den hatade kirskålen blommar vackert vid min favoritstig i Bromma
 
 
 
 
Min underbara kompis Lexus som jag har lite delad vårdnad om, var hos mig under värmeböljan 25-28 juni då temeraturen låg runt 30 grader fyra dagar i sträck. Fläkten gick dygnet runt och hans kyldyna fanns alltid till hands, men trots det var det svårt att sova i hettan.
 
 
Södra Årstalundens koloniområde 1 juli
 
 
 
 
 
 
Kerstins rosäng på Långholmen 2 juli
 
 
 
Stora Henriksvik på Långholmen 2 juli
 
 
 
Båttur med Tea runt Kungsholmen 6 juli
 
(null)
Den 6 juli följde jag med Per och Catherin i deras mysiga träsnipa Tea på en härlig tur runt Kungsholmen och avslutade med middag vid en boj i Årstaviken! Vädret växlade mellan sol och regn. Här återkommer vi till hemmahamnen i Pålsundet.
 
 Karlbergskanalen
 
 
 
 
 
Mariefred och Gripsholms slott 7 juli
 
 En gata i Mariefred
 
 
 
 
 
Ännu en vandring runt Kungsholmen 10 juli
 
 Många gånger har jag gått runt Kungsholmen i år. Det är bara Tranebergsbron som skiljer mitt hem och Kungsholmen, så det är bara att dra på sig vandringsskorna och ge sig i väg.
 
 
 
Ulriksdals slottspark 12 juli
 
 
Planteringarna som brukar vara fyllda av sommarblommor var nästan helt tomma i år och det mesta som växte var ogräs. Antagligen på grund av Coronaåret. 
 
 
 
 

Sverigeresor 2020

 
 
Klicka på länkarna!
 
Vila i Stenskär/Öregrund - vecka 33
 
 
 
 
 
 

Bloggen fyller 15 år!

 
 
Skål för blogg och fosterland! 
Skål också för min bästa kompis Lexus, som jag har delad vårdnad om och som jag fått äran att vara lite av en husse åt i 5 år! Syns det att jag gillar honom?
 
Efter min pågående sommarpaus kommer jag att fortsätta med bloggen igen!
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Några viktiga händelser i bloggen genom åren:
 
2009 - När jag slutade att vara anonym bloggare - se här!
 
2009 - När jag var med i Eniros TV-reklam - se här!
 
2012 - När jag fick tillfälle att skriva en bok - se här!
 
2015 - Möten med trädgårdsmänniskor - se här!
 
2017 - När jag sammanfattade mina 20 år i Engsholms slottspark - se här!
 
2018 - Mitt första år som pensionär - se här!
 
 
 
 
Här är mitt första blogginlägg den 22 juni 2005, då jag var 51 år ung och jobbade som
 slottsträdgårdsmästare på Engsholms slott!
 

Inför midsommar 2005

Nu lämnas jag snart ensam på området då den övriga personalen går på semester.

Den senaste tiden har rosor och en hel del av perennerna i parken blivit uppätna av rådjur och harar. Känner ingen som helst ilska mot djuren, undrar i stället varför trädgårdsmänniskor tror att de kan smycka mark som gränsar till vildmark, med växter som inte alls hör hemma i svensk natur och tro att de ska få vara ifred. Vägrar dock att ge upp, utan försöker med alla möjliga och omöjliga knep att hindra attackerna från skogen. Ska senare berätta vad jag försökt med.
I morgon ska jag stänga in de största rosplanteringarna med stora nät. Även den stora perennplanteringen stänger jag in med stängsel.

Just nu blommar de olika nävorna så underbart vackert. Spansknäva, Kungsnäva, Patricia-näva, Kashmirnäva, Jungfrunäva mm. Den vackraste av alla buskar som odlas i Sverige, pärlbusken med sortnamnen ´´The Bride´´ har just blommat färdigt för denna säsong och även buskpionen som blommar ca. fem dagar med sina jätteblommor, har gjort sitt för i år. Nu är det perennernas tid och sommarblommorna som jag drivit upp från frö. Det kommer senare en lista på sommarblommor som jag använder.

Nu firar jag midsommar och beger mig söderut (då jag åkte till E i Kalmar)
 
 
 
 
 
Lexus är nu mer en viktig del i bloggen och i bloggdagboken har han något av en huvudroll!
 
 ... som sagt, han har en viktig roll i bloggen.
 
 
Bloggdagboken
 
 
 
 
 
 
 
 

Vecka 23 - Sista veckodagboken

 
 
Djurgårdsbrunn
 
 Nostalgi
 
 

2020 är ett deppigt år, men varje gång jag hämtar Lexus för att ha honom några dagar, förvinner genast det dystra. I morse började vi med att gå slingan runt Kaknästornet, det blev varmt tidigt så vi tog några vattenpauser under vägen. Vi har känt varandra i nästan 5 år nu och den lilla killen har verkligen förändrat mitt liv. Det är så enkelt det är att umgås med en hund, i varje fall med Lexus!

 

 

Under vår andra vandring hemma i Bromma, roade jag mig med att se vilka blommor som växte efter vår väg. Hundkex och midsommarblomster som är så fantastiska tillsammans, de rapsliknande ryssgubbarna lyser nästan ilsket gult och den vita löktraven som tycks växa överallt, börjar nu blomma klart för i år, den gula skelörten dominerar på många platser och förgätmigej charmar väl alla. Bland buskar och träd är det syrenernas, hagtornets och hästkastanjens tid. Häggblomningen har helt slocknat för i år. Hagtornets kritvita blommor lyser verkligen i skymningen och är en mycket god ersättare för prunus- och malusträdens blomning.

 

 

När vi kom hem blev vi bjudna på fika på gården av grannen Ove. Det var trevligt att prata en stund i skuggan, vi har ju både trädgård och fotboll som gemensamma intressen.

 

 

Inför vår tredje vandring ville jag hitta skugga, denna heta dag då temperaturen steg till 27 grader som mest. Vi kom överens om att gå runt sjön Judarn borta vid Åkeshov och det blev en perfekt promenad i djungellik natur dit solen inte nådde.

 
 
Traneberg
 
Grönskande vandringsstigar hemmavid
 
 Grannen Ove bjuder mig och Lexus på fika ute på gården.
 
 
 
Judarn
 
 När jag tittar bakåt i bilen...
 
 
 
 
 
Tisdag 2 juni
 
 
Kyrksjölöten i Bromma
 
 
 

Morgonens luft var klarare att andas än under gårdagens högsommarvärme. Värmen igår kom verkligen som en överraskning och under natten hade både Lexus och jag oerhört svårt att sova i den varma lägenheten, trots försök med både öppet fönster och en bullrande fläkt.

 

 

Vi gick efter stranden bort till Äppelviken, där gårdarna vid Stora Sjövillan svämmade över av syrener.

 

 

En mycket skön kväll i solen på Gärdet, när vi hälsade på min dotter.

 

 
Bromma
 
Tulpanernas tid går mot sitt slut
 
 Om ett täcke för några sekunder skulle vara på golvet, är Lexus där direkt och börjar bädda
 
 
Gärdet
 
 
 
 
 
 
Onsdag 3 juni
 
 
Hagaparken
 
Stora pelousen
 
 

Vi vandrade i Hagaparken och jag tror aldrig tidigare att jag tyckt så mycket om den här stora vackra naturparken som den här förmiddagen. Den underbara junigrönskan med blommande midsommarblomster och den bästa vandrarkompisen vid min sida…eller lite före mig rättare sagt! Inga bilder idag på koppartälten, ekotemplet eller Haga slott. Idag var det fokus på naturen.

 

 

Fotade syrener i Bergianska trädgården

 

 

Tanken var att skriva den här bloggdagboken från midsommar 2019 till midsommar 2020. Jag nådde inte riktigt ända fram, utan avslutar här. Nu drar jag mig tillbaka ett tag och försöker hitta glädjen och lusten att skriva och fotografera för Stockholms gröna rum igen. Tack alla ni som följt med. Hoppas att snart vara tillbaka!

 

Här finns årets alla veckor samlade!

 

 

 
 
 Men allt är inte pelouser, slott och tempel i Haga. Här finns även fantastiskt vackra skogsområden.
 
Det enkla caféet i Hagaparken, som jag märkligt nog aldrig besökt. När jag gick förbi doftade det wienerbröd...
 
Stora Finnstugan från 1700-talet. Hej Malin och Frank, som bor här!
 
Vår fikaplats i Haga!
 
 Stora ängsytor med midsommarblomster finns i Haga, men vädligt svårt att fotografera i stekande sol.
 
 
Syrentider i Bergianska trädgården
 
 
 
 
Torsdag 4 juni
 
Centralbadets trädgård
 
 Utanför Spökparken på Drottninggatan
 
 
 
 
 
 
 

Vecka 22 - Syrentider

 
 Kvastmakarbacken
 
 
 
Måndag 25 maj
 
 
Ulriksdals slottspark
 
 
 

Äntligen måndag! Jag trivs bäst i vardagar nu för tiden och lycka var att få börja veckan tillsammans med Lexus. Vi gick en lång morgonpromenad efter stranden bort till Äppelviken, jag doftade på syrener och Lexus på något helt annat utefter vår vandringsväg. Frukost och balkonghäng när vi kom hem.

 

Innan jag lämnade Lexus, besökte vi Ulriksdals slottspark där syrenerna ännu inte riktigt slagit ut, men inne i Hårlemanska boskéerna lyste mängder av färgglada tulpaner. Här fanns nästan hela färgskalan, vågat och vackert! Det hade jag nog inte tyckt för tio år sedan då allt skulle vara romantiskt och harmoniskt, men nu är det helt ok att blanda färger mer fritt tycker jag. Det här blev jag glad av!

 

Åkte förbi Oxenstiernsgatan där den gamla Radioeken tidigare stod. Den berömda eken sågades ned 2011 och jag var med och protesterade här på bloggen. Förra veckan läste jag i lokaltidningen att en ny ek hade börjat gro ur stubben. Jag blev tvungen att åka förbi och det var som jag trodde, en björk hade växt upp i den näringsrika myllan i stubben!

 

 

Premiär för nya trädgårdsprogrammet på TV4, Karl Fredrik på Österlen. Programmet gick i samma anda som Mandelmanns i Djupadal några mil norrut. Lustfyllt, glatt och lite galet. På Facebook hyllades programmet. Själv undrar jag var Sveriges svar på Monty Don är?

 

 

Kan vi inte bara lugna ner tempot en aning i våra trädgårdsprogram. Lite mer trädgårds-kontemplation, poetiskt och vackert i stället för detta lite galna?

 

 
Hårlemans boskéer
 
 Ulriksdals slottscafé har utökat sin uteservering i år.
 
 
 
 
 
 
Tisdag 26 maj
 
 
Långholmen
 
 

 

Sommarkläder på när jag i värmen åkte mot Långholmen, till ännu ett mysigt frukostmöte med kompis Åsa vid hennes kolonilott. Jag gillar verkligen de här frukostträffarna på den gröna vackra ön, vi har alltid mycket att prata om och det blir många skratt. I år när jag valt att inte besöka Djurgården, blir Långholmen min favoritö i mina drömmars stad.

 

 

Efter vårt morgonmöte gick jag bort till den stora flytbryggan nedanför Stora Henriksvik, där jag satte mig ner och läste Lotte Möllers fantastiska bok Trädgårdens natur. Båtar passerade och bryggan gungande sakta i vågorna. Några äldre kvinnor badade vid stranden och kajaker gled fram på det spegelblanka vattnet. Vilken underbara sommarmorgon!

 

 

På eftermiddagen träffade jag mina goda vänner Per och Catherine i Tanto och vi gick bort till Södra Årstalundens koloniområde. Där satt vi några timmar och pratade, runt omkring oss blommade det i alla lotterna och utsikten över Årstaviken var som alltid underbar. Vid stränderna var det väldigt mycket folk på filtar med picknick i eftermiddagssolen, med hyfsat avstånd från varandra. Mådde mycket gott i bilen på vägen hem, efter en dag med så fina möten.

 

 
Här på den gungande bryggan satt jag och läste Lotte Möllers fantastiska bok Trädgårdens natur
 
 Långholmens vandringsstigar är fantastiska
 
 
Södra Årstalundens koloniområde
 
 Catherine och Per - goda vänner. En fin stund vid Årstaviken.
 
 
 
 
 
Onsdag 27 maj
 
 
Södermalm
 
 

 

Syrenvandring på Mariaberget och Skinnarviksberget på Södermalm och jag kände tydligt att jag inte blir lika syrenlycklig som jag brukar bli nu i hänryckningens tid. I år saknar jag den där syreneuforin som brukar bubbla i bröstet på mig. 2020 är verkligen inte ett bra år och jag längtar till 2021!

 

 

Hade tänkt mig en lugn dag hemma med boken på balkongen, men jag blev ganska snabbt rastlös och drog på mig vandringsskorna och travade iväg över Tranebergsbron över till Kungsholmen. En mils vandring runt holmen i lagom tempo, med några kaffepauser på mysiga bryggor.

 

 

Borta vid Fredhällsklipporna blommade blodnäva, tulkört, tjärblomster och getrams. Där i de branta klipporna började det regna, vilket jag inte var klädd för och jag vandrade i hårda vindar och spöregn tillbaka över Tranebergsbron hem till nästet, där jag vred ur kläderna och tog ett varmt bad. Fick ihop nästan 23 tusen steg idag och kände mig ovanligt pigg.

 

 
 Gamla Lundagatan
 
 Monteliusvägen med Tyska kyrkan i Gamla Stan i bakgrunden
 
 
 
Tessinparken
 
 Nu blommar de 150 hästkastanjerna runt Tessinparken, fantastiskt vackert
 
 
 
Kungsholmen runt
 
 Stadshusets går är nästan helt tom. Här brukar det vara fullt av turister
 
 Håret växer, senast jag klippte mig var i februari.
 
Blodnävor vid Fredhällsklipporna
 
 Jag är glad att jag fortfarande fixar sådana här passager i Fredhällsklipporna
 
 
 
 
 
Torsdag 28 maj
 
 
Roslagen
 
 
 
 

Vaknade med en stark längtan till Roslagen och Norrtälje, där jag bodde mina första 21 år i livet. Men egentligen var det inte staden Norrtälje jag längtade mest efter, utan Rådmansö där vår familj hade sommarställe, där jag själv haft två olika sommarhus och där jag hade min båt.

 

 

Mitt första stopp på den här nostalgiresan var Riddersholms naturreservat vid Kapellskär på Rådmansö, där vi vandrat mycket genom åren. Jag gick ingen vandringsled idag utan tog den korta vägen ut till udden som vetter mot ytterskärgården och bänkbordet allra längs ut blev min fikaplats. Här finns små sandstränder på båda sidor om udden och man får verkligen en liten bit av skärgården på ett enkelt sätt här, utan båt. Mitt sällskap var en tärna som fiskade alldeles intill och några skärgårdssvanar som gled förbi. Vandrade tillbaka till bilen i underbara hassel-lundar med en mycket rik och frodig markflora.

 

 

Andra stoppet blev Gräddö båthamn där jag haft flera olika båtar på 1980–90-talet. Det kändes både fint och lite sorgligt att vandra bland de gamla slitna bryggorna och båthusen. Fina minnen dök upp och när jag stod uppe vid Kvarnuddens café och såg ner mot min gamla båtbrygga, kände jag tydligt att jag fortfarande har en hel del rottrådar kvar i Roslagens mylla. Kanske att jag är lite av en rospigg än idag…

 

 

Det som jag dragit mig för länge, blev dagens höjdpunkt, att åka förbi och återse våra tidigare sommarställen. Jag började med mitt första sommarhus som jag ägde när min dotter var barn och tonåring och såg vilken mysig idyll det blivit, nu när syrenerna som jag planterade för 30 år sedan blivit stora och tomten var fylld av förgätmigej och gullvivor. Jag åkte även förbi mina föräldrars sommarhus som ligger på andra sidan sjön och det såg nästan exakt likadant ut som när min mamma lämnade Rådmansö 2007.

 

 

Mitt andra sommarställe som jag sålde en bit in på 2000-talet, hade en fantastisk fin kuperad tomt med olika trädgårdsrum där jag planterade mängder av växter. Av olika anledningar sålde jag dessa mysiga platser och idag tänker jag att jag borde nog behållit något av dem. Just nu skulle det ha varit underbart att ha en liten stuga att bo i under sommaren. Men men… jag vet i varje fall vad jag ska skaffa mig, om de där stående lottoraderna någon gång ville ge mig en högvinst.

 

 

Det blev en ganska hastig vandring i Norrtälje, där jag en gång i tiden föddes och växte upp. Idag är det endast utefter den vackra ån som jag får känsla för min gamla hemstad. Staden har förändrats så oerhört mycket sedan jag flyttade därifrån 1975, men jag förstår såklart att det måste ske en utveckling. Att bevara en romantisk idyll, fungerar tyvärr inte.

 

 

Åkte kustvägen hem mot Stockholm och stannade en stund vid Penningby slott där näktergalen sjöng och jag vandrade stigen runt i den bortglömda slottsparken. Marken var helt täckt av spansk körvel som fått sprida sig över stora ytor. Visst såg jag lite midsommarblomster, gullvivor och rödblära, men körveln har verkligen tagit över hela den gamla slottsparken.

 

 

I bilen hem började jag lyssna på Folkhälsomyndighetens presskonferens på P1 om Corona-viruset, men slog snabbt över till min Spotifylista.

 

 

 
Underbara Riddersholm på Rådmansö
 
Gräddö hamn
 
Vår första lilla stuga på Rådmansö
 
Vårt andra sommarhus på Rådmansö
 
 Det nya Norrtälje
 
Nej, jag tror inte att jag någonsin kommer att tycka om dessa höghus.
 
 
Penningby slott
 
 Rödblära i Penningby slottspark
 
 
 
 
 
Fredag 29 maj
 
Buskpion vid Södra Årstalundens koloniområde
 
 

Fotade näsduksträdet som börjat blomma i Erikdalslunden, en buskpion i Södra Årstalunden och syrener på Grev Turegatan på Östermalm. Fikade i en solstol på Brofiket vid Långholmsbron och vandrade runt Reimersholme.

 

 
Näsduksträdet vid Eriksdalslunden har börjat blomma!
 
Nu inleds rosensäsongen!
 
Syrener på Grev Turegatan - Östermalm
 
 Födelsdagskalas på sjön vid Långholmen
 
 
 
 
Lördag 30 maj
 
 
Syrener vid Kvastmakartrappan
 
Kvastmakartrappan
 
 

Sex på morgonen klev jag ur bilen vid Anna Lindhagens täppa på Stigbergsgatan för att fotografera syrener vid de gamla söderkåkarna. Gatorna låg öde och jag fortsatte sedan till Åsöberget, där Kvastmakartrappans syrener nu blommade som bäst. Trätrapporna längst ute på Åsögatan där jag fotat syrener så länge jag kan minnas är verkligen en av mina favoritplatser nu i hänryckningens tid.

 

 

Salladen med bland annat cocosost, sötpotatis, granatäpple och grönkål från Body Buddy på Smålandsgatan 24, som dotter och jag åt till lunch på Gärdet, slog allt annat i salladsväg jag ätit. Så gudomligt god! En skön dag i sommarväder och äntligen blev jag av med lite huvudhår. Ute i grönskan klippte min dotter bort mina lockar.

 

 

Fika på en filt i Tessinparken och det var mer folk än jag någonsin sett där. Några två meters avstånd från varandra gällde knappast och det var som om inget virushot någonsin existerat. Men det var fint att vistas ute bland folk, med ordentligt avstånd.

 

Jag vet inte vad jag ska säga om Coronaläget i Sverige, som är det land i världen där flest människor dör av Covid 19 nu, i förhållande till folkmängd. Trots allt så är fotbollsligor runt om i Europa på väg att starta upp i juni och jag kommer att se alla matcher som jag kan. Abstinensen är riktigt svår nu. Tyska ligan har redan varit igång några veckor.

 
 
 
 
Syrener i Anna Lindhagens täppa
 
 
 
Gärdet
 
I den vackra gläntan på Gärdet börjar kirgislöken att gå i blom
 
 
 
 
 
Söndag 31 maj
 
 
Nynäshamn
 
 Under äppelträds-fika på Lövhagens kaffeservering
 
 

Dagens utflykt gick till Nynäshamn. Mysig fikastund på Lövhagens kaffeservering och vandring längs klipporna i vacker skärgårdsmiljö vid Knappelskär.

 

 

Stark längtan till Gotland när jag körde förbi hamnen.

 

 

I morgon hämtar jag Lexus, som ska vara hos mig några dagar igen! Underbart!

 

 

Nu går vi in i juni månad och vecka 23. Så här såg den veckan ut för två år sedan – se här!

 

 

Ha en skön vecka i sommarvärmen kära följare!

 

 

 
 Knappelskär
 


Tidigare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails