Så här i efterhand måste jag nog erkänna att förra årets slumpmässiga semestermål Gonäs inte var någon direkt skönhetsupplevelse även om vistelsen var både kul och spännande.

När vi nu närmade oss årets resmål Mangskog i Värmland så förstod jag att det skulle bli annorlunda. Trakterna runt sjön Mangen var vackra och när 307:an rullade in mot Mangskog så låg sjön spegelblank och det var värmerekord i Sverige just i det här området i Värmland. Nästan trettio grader visade termometern och inte en vindpust märktes, vilket gjorde att det kändes som att befinna sig utomlands, långt söderut. Mangskog är en ort med ca 500 invånare som ligger i Arvika kommun. Här finns ICA-butik, byggmarknad och en liten handelsträdgård.

Värmen var tryckande och vi började med ett besök vid kyrkan innan vi åkte bort mot ICA-butiken som visade sig vara ett sådant där litet varuhus som ofta lanthandlar är. Här fanns det mesta man behöver och butiken är ju också ombud för Systembolaget. Vi handlade frukt och Wermlandstidningen och pratade en stund med expediten. Jag berättade varför vi hamnat just här i Mangskog och expediten sa att hon rös vid tanken att just hennes lilla by i Värmland, bland alla ställen i Sverige, hade blivit mitt slumpmässigt utvalda resmål.

Det kom in en kund i butiken och just när hon stod vid kassan för att betala varorna så ringde det på butikens telefon och det var någon som sökte...kunden. Jag försökte tänka mig tanken att någon ringde till ICA-butiken på Alviks torg och ville ha tag i mig.

De båda kvinnorna berättade sedan att vi borde åka den vackra vägen runt Mangen där en gång Gustav Fröding vandrat på 1880-talet när han en kort tid bodde i Mangskog och där han bl.a. skrev ´´Det var dans bort i vägen´´. Vägsträckan var verkligen vacker och att sjön låg helt stilla gjorde att det blev lite av magi den här fredagen i slutet av maj, i Mangskog.

Vi besökte handelsträdgården Gylterudsviken innan vi lämnade vackra Mangskog och det kändes fint att pennspetsen hamnade just här när jag med slutna ögon pekade ut årets resmål. Undrar just var jag hamnar nästa år...

God morgon alla ni som hittat hit!

Så blev det då fredag och äntligen dags för randomresan till Mangskog i Värmland.
Nu rullar 307:an västerut i näktergalens och syrenblomningens tid, med kaffe i termos och förväntningar som är skyhöga!

Rottneros kommer att besökas och även Fryken och Fräken, och en rad andra coola ställen i Värmland. Men det är givetvis Mangskog som är resans huvudmål!

Ack Värmeland du sköna...nu kommer vi!

Jag vet inte vad det är med Rosenhill som gör mig så avslappnad och lugn. Hela den här platsen är egentligen ett fullkomligt kaos, men ändå ett genomtänkt och ett mycket kärleksfullt kaos. Förra året besökte jag Rosenhill för första gången och jag föll fullständig för i stort sett allting. Då var det äppelmust-tider och feststäming - se inlägget här. Idag var det mer ett behagligt lugn som rådde över platsen, nu när päronträden blommade som bäst.

Tänk att den här charmiga röran kan skapa ett sådant lugn. I en allför välordnad och finstädad miljö kan jag tvärtom bli orolig och känna mig obekväm. I mitt hem är det en hyfsad ordning även om det ligger boktravar här och där och det är inte alltid så dammfritt som man skulle önska. Men det är ändå ganska undarplockat.
Det är nog så med Rosenhill att man där släpper alla tankar på ordning och bara andas djupt, lutar sig bakåt, dricket sitt kaffe och sin äppelmust och bara njuter av den fantastiska platsen. Det här får blir Dagens låt!

Det finns en päronträdsallé ute på Färingsö som fastnat i mina drömmar. När jag förra våren vandrade runt Eldgarnsö där ute på Färingsö fick jag syn på en fantastiskt allé som var vildvuxen, halvt förfallen och helt underbar.

En vänlig boende på ön lovade att maila mig när träden blommade så att jag kunde komma ut och fotografera dem. Tyvärr så blommade päronträden väldigt dåligt förra året, men i år skummar det av härlig  päronblomning överallt. Det kändes som om det idag skulle vara en perfekt tid att fånga den här gamla alléns blomning och även om träden börjat blomma så skulle jag ha kommit tre-fyra dagar senare för att få se dem blomma fullt ut.

Eftersom jag fullständigt älskar den här allén så kanske att jag åker ut en sen eftermiddag/kväll i veckan för att komma mer rätt i tid.

Surkörsbärsträdet Fanal blommar nu i slottsparken.

Nu börjar Drömhörnan vakna till liv efter vintervilan. Liljetulpanerna heter Sapporo och är ljust gul i början av blomningen för att sedan bli gräddvit. I bakgrunden blommar Lunaria annua som jag fick av Marina på Waldemarsudde förra året.