• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Vem kunde tro...

     
    Vårstädning i Tanto 
     
     Efter alla år som jag vandrat vid Årstavikens kolonilotter och efter alla funderingar om jag någon gång skulle kunna äga en lott -  vem kunde tro att jag plötsligt vårstädar på den största av Tantos lotter?  En plats varifrån man har en otroligt vacker utsikt över Årstaviken. Men det här var ju bara för en dag. Jag är nog ingen kolloperson trots allt!
     
     
    ...och vem kunde tro att jag skulle vara med på en hundträff? På Långholmen samlades ungefär 20 Bichon Havanais, med hussar och mattar, den här härliga vårdagen.
     
    Lexus var lycklig bland alla kompisar och han flirtade friskt med tikarna. Men ibland ville vår kompis vara för sig själv en stund och nosa bland löven. Han slocknade i bilen på vägen hem...
     
     På Parkudden/Djurgården blommade snödropparna vidare

    Prövar på pensionärslivet

     Stureplan
     
    Den här onsdagen prövade jag på pensionärslivet som väntar. I och för sig började dagen med ett besök hos läkaren och så vill jag verkligen inte starta dagarna under min tid som pensionär. Förresten så kommer jag inte alls tycka om att kalla mig pensionär. Friherre var det någon som sa. Det låter bra! Så får det bli! Om nio månader blir jag friherre! Efter läkarbesöket som handlade om mitt knä som känns ok för tillfället, tog jag tunnelbanan in till Sankt Eriksplan och gick upp mot Sinnenas trädgård i Vasaparken.
     
    Bofinken sjöng högt för att höras här i innerstaden och folk omkring mig stressade till skola och arbete. Eftersom jag den här dagen tänkte mig som friherre, så vandrade jag lugnt och stilla och såg mig noggrant omkring. Inne i Sinnenas trädgård var det endast snödroppar och julrosor som blommade och jag vandrade vidare till Tegnérlunden där jag fotade Astrid Lindgren och den groteska statyn med Strindberg av Carl Eldh. Jag tittade in i Centralbadets trädgård som vanligt och såg att de lagt på ny jord i planteringarna där stamsyrenerna blåst omkull och sågades ner i vintras. Nu hoppas jag att de planterar ny syrenträd på platsen. Jag upptäckte också att jättelinden i hörnet vid Hårlemanska malmgårdshuset var nedsågat och jag kommer verkligen att sakna det fantastiska trädet. Jag undrar just om det var sjukt på något sätt, eller om det blev för mörkt i husens rum? Det var mycket tråkigt i vilket fall som helst.
     
    Friherren blev fikasugen och gick in på Vetekatten på Kungsgatan 55 för att ta en kaffe och kanelbulle. Mycket gott! Där inne i det anrika konditoriet från 1928, satt jag en stund och kände den gammaldags kondisatmosfären. Ut i folkvimlet på Kungsgatan igen och jag gick ner mot Stureplan där jag vek av mot Humlegården. Framför planteringen vid Linnéstatyn stod jag en stund och funderade vad det ska bli av den ängslika planteringen som med åren tappat det mesta av det som jag först tyckte om. Man kan tro att om man skapar en ängsliknade plantering, så sköter den sig själv. Så är ju inte fallet, tvärtom skulle jag vilja säga. Det är svårt att hålla en sådan plantering fräsch. Ofta är det några av perennerna som tar över och redan första året så dog ju hundratals echinacea, orange oprövade sorter som då var populära i plantskolorna. Idag dominerar prydnadsgräs, kärleksört, grekvädd och eldtörel, som på vissa ställen får konkurrens av ogräs på sommaren. Nä, jag tror att det är dags att göra om den här planteringen snart. Lite mer ordning och reda vill nog vår blomsterkung ha omkring sig. 
     
    Jag fortsatte bort mot Berzelii park där jag studerade magnoliaknopparna i alla de arter och sorter som finns i en egen plantering och som det ser ut nu så kommer de säkert att blomma bättre än de gjorde förra året, kanske lika fantastiskt som under våren 2015.Trollhasseln blommade vackert mot Hamngatan och gjorde sig fin med Hallwylska palatset som bakgrund. Jag fortsatt bort mot Akademibokhandeln och Adlibris bokhandel på Regeringsgatan och mötte sedan upp min dotter vid Mäster Samuelsgatan där hon jobbar. Vi gick i duggregnet bort mot Sturegatan, där jag blev bjuden på lunch av dottern och tänkte att det vore en bra dagstradition när jag blir friherre! Efter lunchen blev friherren lite trött och tog tunnelbanan hem till Bromma för att packa om och fortsätta ut mot Blockhusudden...
     
    Jag tror att pensionärslivet blir perfekt för mig! Den här dagen missade jag duv/andmatningen, men det tar jag nästa gång!
     
    Trollhassel mot Hallwylska palatset vid Berzelii park.
     
     Hötorget
     
    Den värmande statyn över Margareta Krook vid Dramaten på Nybroplan. Jag värmde mina frusna fingrar mot Maggnas varma mage!
     
    Linnéstatyn i Humlegården. Dags att klippa ner prydnadsgräset och övriga perenner nu tycker jag.
     
    Astrid Lindgren i Tegnérlunden. Konstnären heter Majalisa Alexanderson.
     
    Sinnenas trädgård
     
     Stridberg i mosaik på Valentin Sabbats gata. Konstnär Fredrik Lundegren.

    Stockholms gröna rum vs. Slottsträdgårdsmästaren!

     
     
    Jag har roat mig med att studera bloggens statistik på Google analytics och upptäckte att de allra flesta söker information om växter och beskärning (framför allt hur man beskär lavendel) och hur man ´´lagar trasiga träd´´. Nu har ju mitt intresse gått mot Stockholms trädgårdar och dess historia och även att berätta om mina stockholmsvandringar och då inte bara på Djurgården. Dessa blogginlägg har dock inte alls lika många besökare.
     
    Så om jag skulle jaga bra besöksstatistik, skulle jag väl inte ha lämnat namnet Slottsträdgårdsmästaren och jag skulle ha fortsatt skriva om växter, trädgårdsunderhåll och beskärning. För att inte tala om hur många besökare jag skulle få om jag började skriva om grönsaksodling och matlagning! Men jag trivs bäst så här, att i lugn och ro få berätta om det som känns rätt för mig. Om Stockholm! Mina drömmars stad!
     
    De gamla växtinläggen ju finns kvar och besöks fortfarande flitigt, och jag får väl kasta in något nytt växtinlägg någon gång då och då - för statistikens skull!
     
    Mer om namnbytet förra året här!
     
    Här finns mycket av det jag skrivit om Stockholm
     
    3428 blogginlägg har jag hunnit med sedan starten i juni 2005 och 24 176 bilder pryder dessa inlägg - som alla finns att se i mitt arkiv.
     
     ...om det finns en röd tråd i min musiksmak? Nej!

    Djurgården blommar igen!

    I Frisens park på Djurgården har snödropparna sin bästa tid nu! Jag vet att dropparna har blommat ut i Skåne, men här uppe i huvudstaden drar vi ut på våren och hastar inte. Vi är ett folk som tar det lugnt! De här skönheterna får gärna blomma länge till.
     
    På latin heter den Galanthus nivalis. Artnamnet berättar ofta något om växten, och nivalis kommer från latinets nivis (snö) och betyder ´´växer vid snö'' 
     
    Tre favoriter! Parkudden, snödroppar och Lexus!
     
    Dessa ljuvliga blåsippor som ut i backarna står. Det är en omöjlighet att ranka vårblommor, men visst är blåsippan en av de viktigaste vårblommorna! Att Sverigedemokraterna har blåsippan som symbol, försöker jag låta bli att tänka på.
     
    Blåsippan tillhörde tidigare anemonsläktet, men eftersom de inte anses vara nära besläktade, så har de placerats i ett eget släkte - Hepatica!
     
    Se inte så dyster ut ´´Tänkaren´´, krokusen blommar ju på Prins Eugens Waldemarsudde!
     
    Waldemarsudde bjuder på våriris! Tack för det!
     
    En mäktig vän. Under försommaren ska jag fotografera många av Djurgårdens gammelekar!
     
     Cecilias Eken-säng!
     
    Jag måste bara berätta ännu en gång att det är på min Facebooksida ´´Stockholms gröna rum´´ som det händer. I skrivande stund har 1800 personer gillat bilderna med snödroppar och blåsippor som finns här ovan. Det är 22 kommentarer och 29 personer som delat inlägget.
     

    Saknad och lek i Gamla Stan

    Trots att jag snart går i pension, finns barnet kvar i mig...
     
    Livet balanserar mellan allvar och glädje...
     
    ...och mitt i all lycka, sörjer Cecilia sin pappa och jag min mamma, som båda lämnade oss förra året.Vi tände var sitt ljus för dem i vackra Tyska kyrkan.
     
    Cecilia vid sitt favoritkondis Café Schweizer på Västerlånggatan...
     
     Järnpojke, även kallad "Pojke som tittar på månen", är en skulptur av konstnären Liss Eriksson. Skulpturen finns på Bollhustäppan, på Finska kyrkans bakgård i Gamla stan i Stockholm. Skulpturen är 15 centimeter hög och känd som "Sveriges minsta offentliga monument". Skulpturen restes 1967. Den flinande stockholmsvandraren är med för att man ska förstå hur liten statyn är!

    Om mig

     
     
    Jag läste någonstans att en blogg måste ha en ´´Om mig-sida´´ för att besökaren ska få veta något om den som ligger bakom alla bilder och texter. Så nu ska jag berätta vem jag är! Problemet är att det blev aningen för mycket text, jag vet ju att det bör vara korta texter på sociala medier, men jag trotsar. Det här är jag:
     
    Jag är född den 1 april 1954 i Norrtälje och började jobba med trädgård redan som 16-åring, då vi startade vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB. Året var 1970 och de första 15 åren höll vi till på stora tråkiga bostadsområden, där vi utförde trädgårdsunderhåll och anläggningar. 1975 flyttade jag till Stockholm, så som jag bestämt redan som barn och jag slapp de långa resorna. Senare fick vi skötseln av Stadsholmens trädgårdar runt de trevliga söderkåkarna, men även gårdar i Djurgårdsstaden, på Långholmen, innerstan och mindre trädgårdar i närförorterna. 
     
    1998 började jag jobba som trädgårdsmästare på Engsholms Slott på Mörkö, som är beläget 7 mil från min bostad i Bromma. Där jobbar jag fortfarande, men det här är mitt sista arbetsår, då jag tänker gå i pension nu till jul, ett år innan 65. Anledningen är att min kropp börjar bli sliten efter 47 års fysiskt trädgårdsarbete.
     
    Den här bloggen startade jag 2005 och den handlade då mest om trädgårdsskötesel, mitt arbete på Engsholm och besök i trädgårdar runt om i Sverige och Europa. Då hette bloggen ´´Slottsträdgårdsmästaren´´ men förra året bytte jag namn till ´´Stockholms gröna rum´´ efter min bok med samma namn, bloggen handlar ju mest om Stockholm idag.. Boken kom ut våren 2013. Jag har även en Facebooksida med samma namn som snart har 5000 följare. Den här bloggen hade många fler besökare tidigare, innan Facebook fanns. Då kunde besökarantalet vara över 2000 per dag, idag är jag glad om det blir 700 besökare per dag.
     
    Mitt stora intresse idag är Stockholms trädgårdar och dess historia. Jag är även intresserad av all typ av Stockholms historia och arkitektur.
     
    Jag bor i Traneberg/Bromma sedan 1975 (med en mellanlandning på Norrtullsgatan under ett år på 80-talet)
    Jag har en dotter som betyder mycket för mig och som jobbar i en helt annan bransch, men som också tycker om vackra trädgårdar!
     
    Jag är tillsammans med Cecilia, trädgårdsmästare på Djurgårdsförvaltningen, som med sin ljuvliga hund Lexus - en Bichon Havanais - bor på underbara Djurgården, där jag vistas en hel del. 
     
    Min favoritträdgård kan vara en gömd trädgård, där jag får huka mig under knotiga fruktträd och gamla syrensnår. Där häggarna växter sig stora och där beskärningsverktyg inte används så flitigt. Där ängsliknande ytor får ersätta gräsmattor och där trädgården är en plats för vila och kontemplation. Men jag kan även tycka mycket om ordnade renässansträdgådar i Italien och till och med barockträdgårdar, som Drottningholm här i Stockholm.
     
    Mitt största trädgårdsögonblick var när jag besökte ön Isola Bella i Italien, just när alla magnolior blommade, när vita påfåglar dansade för oss och där snöklädda alptoppar blev till en vacker teaterkuliss.
     
    Mina favoritplatser i Stockholm är Djurgården, Långholmen och delar av Södermalm. Det finns såklart trädgårdar och parker i andra delar av staden som jag tycker om och Centralbadets trädgård på Drottninggatan är en av favoriterna. 
     
    Fotografering är ett intresse, men jag kallar mig inte fotograf utan ´´kortknäppare´´...!
     
    Ett annat stort intresse är fotboll och då FC Barcelona, där jag varit ett antal gånger och sett matcher.
    I Sverige - Bajen!
     
    Under vinterhalvåret lyssnar jag på ljudböcker och återkommer hela tiden till Per Anders Fogelströms böcker, med uppläsning av Helge Skoog. Hemma har jag en hyfsad samling med stockholmsböcker och även många trädgårdsböcker.
     
    Vad gäller musik så lyssnar jag i perioder endast på klassisk musik. Andra perioder lyssnar jag enbart på Ulf Lundell, Winnerbäck och Anna Ternheim. Så finns det perioder av lite blandad musik och självklart Olle Adolphson med sina stockholmstolkningar! 
     
    I Sverige tycker jag om att resa till Gotland och Österlen och utomlands trivs jag bäst i Italien.
     
    Det här blogginlägget kommer att ligga som en flik högst upp i bloggen!
     
    Har jag glömt något?
     
     

    För-vår i Stockholm

     Skymning på Blockhusudden
     
    Kalla nätter och en sol som värmer på dagarna. Vintergäck och snödroppar. Mars månad är sig lik och det bubblar av lycka i hela kroppen av varje litet vårtecken som visar sig. Jag väntar dock fortfarande på bofinken som är något försenad i år, men Claus i Skillinge har skickat upp ett gäng meddelade han mig, så de lär anlända vilken dag som helst.
     
    Mina bilder på gryning och skymning vid Blockhusudden kanske kan bli tjatigt, men jag kan inte låta bli att hänga ut bilder, när det blir så där nästan jobbigt vackert. Annars är det Cecilia som näst intill har patent på Blockhusuddens soluppgångar och på hennes Facebooksida får jag ofta njuta av dessa magiska morgnar. Hon behöver bara öppna dörren i sitt hem, så har hon Lilla Värtan och inloppet från skärgården till Stockholm framför sig.
     
     
    Parkudden och Kaknästornet
     
    Storskrake på Lilla Värtan
     
    Det sista av vintern på Hundudden, där Noppe så sorgligt slutade sitt liv för några veckor sedan.
     
    Hägrarna bygger och skränar vid Isbladskärret
     
    Tidigt vårfiske vid Blockhusudden
     
    Djurgårdsbrunnskanalen
     
    Vandring på Hundudden, där många läskiga hundar springer lösa, bäst att gömma sig...
    Koppla hundarna tack! Även om ni tycker att era stora hundar är så söta och snälla!
     
    Hemma i trygghet. Mina fina!
     
     
    Vi vandrade några timmar i Tyresö på lördagen. Nyfors Tyresö Flaten var en plats som jag inte tidigare besökt och jag tyckte om miljön med sjöar och djupa skogar. Vi kommer med all säkerhet att återvända i vår eller i sommar. Tyvärr var det svårt att fånga vår vandring på bild den här dagen. Det vi uppmärksammade idag var att alla -  verkligen alla, hälsade när vi möttes på vandringsleden och det kändes riktigt trevlig. Vi stannade även och pratade med några och vi saknade den där mänskliga värmen när vi kom hem till stan igen.
     
    Picknick i vårsolen
     
     Snälla ni som inte har en aning om hur fruktträden ska beskäras - låt dem vara tills ni hittat någon som vet vad det handlar om!
     

    Slånsnår vs. pelargonsticklingar

     
     
    Jag jobbar på i mitt sista arbetsår och nu är vi snart i mitten av mars redan. Det omtalade slånsnåret vid hotellet, blev mars månads utmaning. Med mitt tre-gånger-opererade-knä, som egentligen inte längre tål att slita i stora hoptrasslade slånsnår, har vi nu öppnat upp utsikten för gästerna och tagit bort småfåglarnas skydd mot hotande faror. Det är inget att visa på bild, så jag väljer ett foto från en stilla, underbar marsmorgon vid stranden i stället.
     
    Eftersom jag inte rent fysiskt klarar av att jobba med buskröjningen hela dagarna, så har jag även börjat att beskära pelargonerna som vinterförvaras i en villa med lagom temperatur i slottsparken. De 250 röda pelargonerna har även i år klarat vintern bra och jag tar nu sticklingar som får bli nya plantor i det röda gänget som ska planteras ut i borggårdens planteringar i slutet av maj. Det är ett betydligt lättare jobb än att kämpa med 2-3 meter högt, taggigt slånbärsris som växt in i varandra. Jag har för vana att alltid spela klassisk musik för pelargonerna och så även idag. Vågar inte byta musikstil.
     
    Under natten till den 8 mars kom vintern tillbaka och snödropparna doldes av snödrivor och jag skottade igen. I 47 år har jag handskottat snö. Nästa vinter ska jag bara le åt snön och aldrig någonsin klaga på snöröjning. 
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails