Slottsträdgårdsmästaren -

Jätteträdlistan 1999

Affärstidningen ATL som är skrivs främst för jord- och skogsbrukare, anordnade en tävling 1999. Träden är angivna av folk runt om i landet och kompletterats med uppgifter från andra inventeringar.

Trädens omkrets mättes ca 130 cm från marken, eller i brösthöjd som man brukar säga. Här handlar det alltså inte om höjden på träden utan om stamomkretsen.

Al - Omkrets 6,06 - Stadsparken i Hjo, Västergötland.
Al - 4,80 - Djursö, St Annas skärgård, Östergötland.
Al - 4,60 - Brunnsparken, Medevi, Östergötland.
Alm - 7,80 - Svensbo lövskog, Torpön i Sommen, Östergötland.
Alm - 7,74 - Gården Börshult, Ydre, Östergötland.
Alm - 7,15 - Gården Åkerhult, Hulared, Västergötland.
Ask - 9,23 - Djursö, St Annas skärgård, Östergötland.
Ask - 8,50 - Gården Åkerhult, Hulared, Västergötland.
Ask - 3,68 - Öjering, Alsterdalen, Värmland.
Asp - 4,40 - Sjöö slott, Örsundsbro, Uppland.
Asp - 4,30 - Skattungbyn, Orsa, Dalarna.
Asp - 3,25 - Alarp, St Farsbo, Linköping, Östergötland.
Avenbok - 4,60 - Gården Bröstorp, Tving, Blekinge.
Avenbok - 4,50 - Norr om Rössjön, Hallandsås, Skåne.
Avenbok - 3,20 - Brokind station Syd (finns det verkligen Norr också?), Linköping, Östergötland.
Björk - 4,76 - Gräsemåla gård, Södra Vi socken, Småland.
Björk - 4,06 - Vid ån vid vägen, Hangelösa, Västergötland.
Björk - 3,92 - Bastudalen, Nykil socken, Östergötland.
Blodbok - 5,54 - Lagerlunda gård, Linköping, Östergötland.
Blodbok - 4,13 - Stensborgs gård, Ysane, Blekinge.
Bok - 7,45 - Nääs slott, Skallsjö, Västergötland.
Bok - 6,70 - Östergården, Gärdsköpinge, Skåne.
Bok - 6,08 - Klockrike, Motala, Östergötland.
Ek - 14,11 - Kvilleeken, Norra Kvill, Södra Vi socken, Småland.
Ek - 9,83 - Prästtomta, Ljung socken, Östergötland.
En - 2,01 - Ubbemåla säteri, Emmaboda, Småland.
En - 1,90 - Drömminge, Värnamo, Småland.
Fågelbär - 3,82 - S Rothult, V Eneby socken, Östergötland.
Fågelbär - 3,30 - Kopperarp, Kinda, Östergötland.
Fågelbär . 2,18 - Grantofta, Helsingborg, Skåne.
Gran - 4,80 - Asby vid kyrkan, Asby socken, Östergötland.
Gran - 4,56 - Vid Salamis IP, Ängelholm, Skåne.
Gran - 4,45 - Cedersberg, Vist socken, Östergötland.
Hassel - 1,77 - Skräddarefall gård, Södra Vi, Småland.
Hassel - 1,10 - Snäckviken, Grödinge, Södermanland.
Kastanj - 5,87 - Marby Östergård, Norrköping, Östergötland.
Kastanj - 5,00 - Tistorp, Strå socken, Östergötland.
Kastanj - 4,35 - Flädje gård, Vessigebro, Halland.
Körsbär - 3,67 - Mjäryd, Södra Ljunga, Småland.
Körsbär - 3,33 - St Gottröra gård, Rimbo, Uppland.
Lind - 9,80 - Hjälmseryd, Bringetoftan, Småland.
Lind - 8,54 - Sjöö slott, Örsundsbro, Uppland.
Lind - 7,80 - Vrånhult gård, Åtvidaberg, Östergötland.
Lärk - 4,31 - Krongården, Östra Tollstad, Östergötland.
Lärk - 4,10 - Sjögesätter, Finspång, Östergötland.
Lärk - 3,98 - Storån, V Harg socken, Östergötland.
Lönn - 5,50 - Ungstorp, Djursdala socken, Småland.
Lönn - 5,23 - Skogsvaktarstugan, Rössjöholm, Skåne.
Lönn - 5,15 - Karsnäs, Vist socken, Östergötland.
Murgröna - 0,96 - Lummelundsbruk, Lummelunda, Gotland.
Oxel - 5,90 - Munketorps IP, Högby, Öland.
Oxel - 4,60 - Morlanda kyrkogård, Orust, Bohuslän.
Oxel - 4,55 - Heda sluss, Linköping, Östergötland.
Pil - 8,10 - Sjögesta, Linköping, Östergötland.
Pil - 6,50 - Bergatorp, Styrstad socken, Östergötland.
Pil - 5,55 - Saleby Vipetomten, Skara, Västergötland.
Poppel - 8,10 - Gottlösa herrgård, Norr om Mjölby, Östergötland.
Poppel - 6,78 - Tuna Kungsgård, Linköping, Östergötland.
Poppel - 5,72 - St Skoghus, Norra Allerum, Skåne.
Päron - 5,38 - Byn Kärnskogen, Godegård socken, Östergötland.
Päron - 5,33 - Torpet Lilla Dala, Grebo, Östergötland.
Päron - 4,55 - Lastad, Öster om Falkenberg, Halland.
Rönn - 3,03 - Västermo, Östra Hjälmaren, Södermanland.
Rönn - 2,90 - Sandaby, Hargshamn, Uppland.
Sitkagran - 4,80 - Stockeboda gård, St olof, Skåne.
Sälg - 6,40 - Anttila, Nyskoga, Värmland.
Sälg - 5,65 - Näs, V Eneby socken, Östergötland.
Sälg - 5,40 - Överby, Bohuslän.
Tall - 4,65 - Ullebo, Bottnaryd, Västergötland.
Tall - 4,55 - Djurön, Norrköping, Östergötland.
Tall - 4,12 - Gården Ris, Mörsil, Jämtland.
Tall - 4,12 - Råberget, Malungsfors, Dalarna.
Äpple - 3,00 - Lövskogen, Vimmerby, Småland.
Äpple - 2,75 - Krokbränninge, Linköping, Östergötland.
Äpple - 2,40 - Enåsen, Falekvarn, Västergötland.

Man kan konstatera att Östergötland är ett grovt landskap. Jag förundras även över alla vackra och spännande ortsnamn det finns i vårt land. Det är som att läsa poesi och nu har jag fått tips på nya platser att besöka.

Jag vill gärna se linden i Hjälmseryd, Almen i Svensbo lövskog (om inte Almsjukan har tagit den), boken vid Nääs slott, kastajnen vid Marby Östergård, körsbärsträdet i Gottröra, lönnen vid Ungstorp, oxeln vid Munketorps IP, poppeln vid Gottlösa herrgård och sälgen vid Anttila.

2012-01-28 @ 10:56:52 Permalink Blandat Kommentarer (4) Trackbacks ()

Vresboken i Norrvikens trädgårdar

Planerade parker, välbeskurna prydnadsträd och strikta alléer i all ära, men när jag närmar mig den här mäktiga vresboken så ler jag för mig själv. En naturens rebell som vänder och vrider på alla förebilder hur ett träd ska se ut.

Den här mäktiga och vresiga vresboken växer i Norrvikens trädgårdar. Dess latinska namn är Fagus silvatica v. tortuosa och den vrider och vänder sina grenar omkring sig som om den led av växtvärk. Resultatet blir ett enastående träd som är bland det vackraste, eller i varje fall det häftigaste jag sett.

En vresbok är en mutation av en vanlig blok Fagus silvaica och som kan komma att se ut på lite olika sätt. Den kan som här få ormlika grenar som växer vågrätt långt ut och tar stöd av marken för att sedan fortsätta bort från stammen. Den kan också få en paraplyform.

Vresbok växer vild enbart i Skåne främst vid Romeleåsen och även sydväst om Svedala, Det finns tydligen endast tre huvudområden där vresbok växer i Europa. Det är Süntel i Nordrhein-Westfalen i Tyskland där ca 330 vresbokar växer. I Frankrike finns ca 800 vresbokar i Verzy i Marne och i Skåne finns ca 300 individer.

Men efter Kerstin och Lennart Segerbäcks inventering har de kommit fram till att Skåne har 1191 vresbokar och att Torna Hällestad bör vara Europas vresbokstätaste område. Läs mer om Segerbäcks inventering här.

Nu har jag ännu en plats som jag vill besöka i Sverige - Torna Hällestad.

2012-01-27 @ 15:39:02 Permalink Blandat Kommentarer (6) Trackbacks ()

Idéträdgårdarna på Nordiska trädgårdar 2012

I tävlingen ”Årets idéträdgård” på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar, 12-15 april, visas det senaste inom växtarrangemang och trädgårdsdesign. Besökarna bjuds på flera olika gestaltningar som visar prov på kreativitet, fantasi och praktiska tips.

I tävlingen ”Årets idéträdgård” deltar 11 inbjudna kreatörer. Idéträdgårdarna bedöms av en jury med blandad erfarenhet inom trädgårdsbranschen. De bedömer syfte, helhetsintryck, övergripande design, konstruktion och plantering. För första gången får också besökarna vara med att rösta fram en vinnare. Prisutdelning sker torsdagen den 11 april kl.12.30 på mittenscenen.

Drottningholms slottspark: Till nytta och nöje
I Drottningholms slottsparks historia kan besökaren följa köksträdgårdar och en handelsträdgård sida vid sida med den strikta barockträdgården från 1600-talet och den friare engelska landskapsparken från 1700-talet. Här har trädgårdsmästare levererat grönsaker, blommor och samtidigt skapat en trädgård för promenader och festligheter.
Drottningholms trädgårdsmästare skapar tillsammans med Gunnar Kaj arrangemang och scenerier med fokus på nytta och nöje av blommor, grönsaker och annat växtmaterial från odlare på Mälaröarna.

Peter Ødegaard: Ljus och skugga
Med bilder och inspiration från Peter Ødegaards nya bok - Ljus och skugga – vill han ta med besökarna på en resa. Han bjuder på vackra och inspirerande miljöer från den italienska Amalfikusten, Brasiliens djungel till det ursvenska. Ljus och skugga är en yttre och inre resa, om längtan ut och om möten med människor och platser, men också en inbjudan till att dela tanker och reflektioner.

Säbyholms utbildningar: Sinnesro i trädgården
Säbyholms utbildningar firar sitt 100 års-jubileum som trädgårdsskola med att bygga en idéträdgård, som ska skapa en miljö för den stressade stadsmänniskan. En trädgård där besökaren kan komma till sinnesro bara genom att vistas där. En trädgård med avkopplande växter i olika bladformer, olika färger på bladverk samt ett droppande ljud av en vattentrappa som rinner längs entrégången till sittytan.

Kulturträdgården, Elisabeth Svalin Gunnarsson: I trädgårdsmästarens spår
I trädgårdsmästarens spår kan besökaren gå i de äldre trädgårdsmästarnas spår och hitta gammal kunskap för ny tid. Gångna tiders odlingsmetoder och fiffiga knep för att förlänga odlingssäsongen visas här, liksom spaljering, hur man förbättrar klimatförhållanden i trädgården, vattenknep, blomsterrabatter och gammaldags blomsterarrangemang, mångfald av sorter och förvaring samt mycket mer.

Övriga deltagare är: Zetas Finsmakarens Trädgård, Vigrum Konstform, Rad & Rand, Ray's Perennials, Rölunda Produkter, Skillebyholms Yrkeshögskola samt Tage Andersen Gunillabergs Säteri.

Läs presentationer av fler idéträdgårdar på www.nordiskatradgardar.se

Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar äger rum på Stockholmsmässan och är Nordens största trädgårdsmässa och arrangeras i samarbete med FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation. Mässan har cirka 400 utställare och över 60 000 trädgårdsintresserade besökare i alla åldrar och från hela Sverige. Läs mer påhttp://www.nordiskatradgardar.se och på Facebook

För mer information kontakta Lotta Signeul, pressansvarig, 08 749 43 79 ,lotta.signeul@stockholmsmassan.se

2012-01-27 @ 12:03:43 Permalink 2012 Trädgårdsmässor mm. Kommentarer (1) Trackbacks ()

De latinska växtnamnens uttal

När man skriver om växter bör man absolut använda de vetenskapliga namnen (borde bli bättre på det på bloggen). Det fiffiga med att använda de latinska namnen på växterna är ju att vi kan förstå varandra vart vi än kommer i världen.

Jag läser ett utdrag ur Einar Odhners Växternas namn från 1963 och det kanske inte är den fräschaste skriften i ämnet men jag tror att det mesta är sig likt idag. Man ändrar inte direkt det latinska språket och uttalet under en period på femtio år.

Självklart så ska man kunna använda våra svenska namn på växterna i vardagligt tal, men om man ska beställa växter eller handla på plantskolan så är det mycket viktigt att använda de latinska namnen för att får rätt växter.

Många av oss har nog ibland lite svårt att veta hur man uttalar och var man ska lägga betoningen på de latinska namnen och visst finns det regler, men som vanligt - inga regler utan undantag!
Det är ju inte så jätteviktigt hur man uttalar de latinska namnen men samtidigt så är det ju alltid intressant att veta hur de egentligen ska uttalas. Eller som Einar skriver i sin bok ´´Det är ju lika lätt att lära sig det rätta uttalet som det felaktiga´´.

Här är Einars Uttals-lathund, lite flummigt ibland...men intressant:

Diftongerna (ae, oe, au, eu, ai, oi, ou)

Om två vokaler smälter ihop till ett ljud kallas de för en diftong.

Vokalerna

O - som sevnskt å. Ex Onosma (Ånåssma). Å-ljudet som i gosse. Undantag: En del vanliga ord som också förekommer i försvenskad form. Ex flora, adonis, som uttalas som i svenska bo.

U - som svenskt u enligt praxis (Borde uttalas som tyskt u. Latinet saknar vårt u-ljud). Ibland är u konsonant med uttalet v. Se nedan.

Ae - som svenskt öppet e (ä) Ex Aesculus (Eskulus)

Oe - som svenskt e. Ex Oenothera (Enotéra) foetidus (fétidus)

Eu - som ev. Ex Euonymus (evónymus). Undantag: i ordslutet -eus och -eum (e+u). E-et är ibland betonat och ibland obetonat. Ex róseus och gigantéus.

Ei - som ej i grekiska ord. Ex Cheiranthus (Tjejrantus) Som e + i i latinska ord. Ex cuneifórmis, fortunei.

Konsonanterna

Som i vårt vanliga alfabet, som ju är det latinska.

c - som k framför hård vokal (a, o, u) Cotoneaster (Kåtåneaster). Framför konsonant Clematis (Klematis).

Som s framför mjuk vokal (e, i, y samt diftongerna ae och oe) Dracaéna (draséna) Cýclamen (sýklamen) Coélia (Sélia)

Cc - som x (ks) framför mjuk vokal. Vaccinium (Vaxinium)

Ch - som k framför hård vokal. Chamaecýparis (kamesýparis). Framför konsonant, Chrysógonum (Krysågånum). Framför mjuk vokal inuti ord, Colchicum (Kålkikum)

som tj framför mjuk vokal i början av ord eller sammansättningsled. Chiastophýllum (tjaståfyllum).

G - som g framför hård vokal och framför konsonant. Gágea, Gladiokus. Samt framför mjuk vokal inuti ord. Argératum. Jämför uttalet med Ch.

Som j i början av ord framför mjuk vokal eller sammansättningsled. Gentiána (Jentsiana).

Som ng framför n inuti ord. Magnus.

Ph - som f Physostégia (fysåstegia)

Q - i sammanställningen qu uttalas kv Aquilégia (Akvilegia)

Sc - som sk framför hård vokal. Hibíscus (Hibiskus) Framför konsonant, Scrophularia (Skråfularia).

som sch-ljud framför mjuk vokal, Scilla (Schilla). Canéscens (kanéschens). Undantag: i början av en del grekiska låneord, scéletum (skeletum)

Sch - förekommer bara i ursprungligen grekiska ord och uttalas som sk framför hård vokal. Escharoides (eskaroides) = skorvlik.

Som sche-ljud framför mjuk vokal, Schisandra (Schisandra). Uttalet Schitsofren är att föredraga framför skitsofren.

Th - som t Chrysánthemum (kryssantemum)

Ti - Som tsi framför vokal. Impátiens (Impatsiens). Som t om s eller x går före, Fastigiatus.

U - Som v framför vokal efter q, Aquaticus (akvatikus), efter ng Lingua (Lingva), efter s i början av ord, Suavéolens (svaveolens) Suécia (svesia).

Betoning

I tvåstaviga ord ligger alltid betoningen på första stavelsen. Cáltha eller Álba. I tre- eller flerstaviga ord ligger betoningen antingen på näst sista stavelsen, som Digitális eller på den tredje stavelsen från slutet. Verátrum, Agératum.

2012-01-26 @ 14:37:26 Permalink Blandat Kommentarer (12) Trackbacks ()

Dagens växt - Syrener

Syringa x chinensis - Parksyren
Syringa x persica - Persisk syren
Syringa x prestoniae - Prestonsyren
Syringa josikea - Ungersk syren
Syringa reflexa - Hängsyren
Syringa reticulata - Japansk ligustersyren
Syringa tigerstedtii - Nejliksyren
Syringa tomentella - Luddsyren
Syringa velutina

Syringa wolfii - Koreansk syren
Syringa vulgaris - Syren

2012-01-26 @ 14:37:02 Permalink Dagens växt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Dagens växt - Prunus

Prunus ´Accolade´ - Knap Hills körsbär
Prunus avium - Fågelbärsträd
Prunus avium ´Plena´ - Dubbeblommigt fågelbärsträd
Prunus cericifera - Körsbärsplommon

Prunus domestica ssp. insitita - Krikon
Prunus maackii - Näverhägg
Prunus padus - Hägg
Prunus sargentii - Bergskörsbär
Prunus serrulata ´Kanzan´

Prunus spinosa - Slån
Prunus x yedoensis - Tokyokörsbär

2012-01-26 @ 14:35:56 Permalink Dagens växt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mallorca i mars

Vårtraditionen fortsätter. Min dotter och jag drar söderut på en fotboll/trädgård/shopping-resa i slutet av mars. Den här gången reser vi till Mallorca där jag aldrig tidigare varit.

Men innan vi kommer till ön i Medelhavet så ska vi tillbringa en dag i London.

Vi kommer att bo i Palma och en dag ska vi hyra en bil och åka upp efter kusten mot Cape de Formentor.

Fotbollsmatchen blir självklart en av höjdpunkterna men jag ser verkligen fram mot att se naturen vårvakna på Mallorca och några trädgårdar kommer vi självklart också att se.

När dottern tar sina shoppingrundor i Palma så sitter jag väl med stråhatt på ett torg och pratar om livet med Mallorcanerna, dricker vin och spelar boule...!

Lite fakta om Mallis:

Det bor ca 862 000 människor på ön varav 376 000 i Palma. Mallorca är ungefär lika stort som Gotland där det bor 58 000 människor.

Mallorca besöks varje år av 15 miljoner turister.

Det är ungefär 300 soldagar om året och medeltemperaturen är cirka 20 °C på våren, 27 °C på sommaren, 21 °C på hösten och 17 °C på vintern.

Det dominerande språket är katalanska.

Den första svenska charterresan med flyg gick 1955 till Palma och varade i 16 dagar. Flyget gick från Bromma.

2012-01-26 @ 11:28:23 Permalink Blandat Kommentarer (3) Trackbacks ()

Biljetterna kommer

Ni som väntar på biljetterna som ni vann till Rum & Trädgård - jag postar breven idag. Jag har legat sjuk i veckan. Nu har febern släppt, bara taggtråden i halsen kvar och hostan. Men jag ska ta mig till postlådan idag så att ni får biljetterna.

Det är tungt nu, men i morse gick solen upp 08.10 i Stockholm och den går ner 15.49 i eftermiddag och det är 54 dagar till vårdagjämning.

2012-01-26 @ 09:27:28 Permalink Blandat Kommentarer (6) Trackbacks ()