• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Funderingar kring sociala medier

    Sociala medier har blivit en självklarhet för de flesta av oss idag, men hur vi använder Facebook, Instagram, bloggar eller vad det nu är, har förändrats. Jag brukar gnälla att allt har blivit så flyktigt sedan tiden då sociala medier endast bestod av bloggar, men jag förstår att människor inte har varken tid eller intresse av att fördjupa sig i vad okända personer har att säga på Internet.
     
    För mig är bloggen det som är viktigt och jag har skrivit den nu i snart 13 år. Den är min dagbok på nätet helt enkelt! I skrivande stund har jag publicerat 3580 blogginlägg sedan starten 2005. Det finns 26 511 bilder i bloggen och allt finns att se i arkivet som är placerat i menyn till vänster i bloggen, där finns även en sökruta som fungerar precis som Google, men som endast visar det som finns i min blogg. 
     
    Bloggen
     
     
    Facebook
     
     
    Min privata Facebook är inte alls viktig för mig och jag försöker att minska användandet av den platsen. Däremot så är det roligare med den Facebooksida som jag startade när boken Stockholms gröna rum som släpptes på våren 2013. Där finns idag 5 390 följare och jag lägger ut bilder på Stockholm nästan varje dag. Där brukar jag även länka till min blogg. Tyvärr är det inte så många som brukar klicka in på länkarna, men som sagt, jag fattar att folk inte orkar! För de flesta är det bilderna på Facebook som är intressanta.
     
    Instagram
     
     Instagram har jag mest för att helt kravlöst kasta ut lite bilder!
     

    Södermalms vita rum

    Anna Lindhagens täppa på Stigbergsgatan
     
    Åsöberget
     
    I boken ´´Mina drömmars stad´´  bodde Henning och Lotten högst upp i det här huset vid Åsögatan.
     
    Åsögatan
     
    Åsöberget utsikt mot Fåfängan
     
    Långa huset på Lilla Mejtens gränd
     
    Sofia kyrka
     
    Mosebacke
     
    Mosebacke
     
    Katarina kyrka
     
     Cornelisparken

    Stockholms gröna berg

     Vitabergsparken
     
    Stockholms stadsplanerings historia brukar handla om tre stora regleringar: Claes Flemings rutnät på 1600-talet, Albert Lindhagens stadsplaner på 1800-talet och Yngve Larssons Norrmalmsreglering på 1900-talet.  Efter de tre stora kom Generalplan 1952 och Översiktsplan 1990.
     
    Under slutet av 1800-talet genomfördes en omfattande gatureglering i Stockholm, en generalplan som fick namnet Lindhagensplanen, efter juristen och politikern Albert Lindhagen, som utformade denna plan i slutet av 1860-talet. Jag ska inte gå in i detalj på den här stora regleringen, utan i stället berätta lite om de bergsparker som kom till under samma tid, som en följd av Lindhagens plan. 
     
    Från mitten av 1800-talet ökade befolkningen dramatiskt i Stockholm på grund av att industrialismen på allvar nått huvudstaden, vilket medförde att arbetstillfällena fanns här. 1860 fanns 100 000 invånare i Stockholm, vid sekelskiftet hade antalet tredubblats. Det behövdes därför byggdas mängder av nya bostadshus och när bebyggelsen blev allt tätare i innerstaden, blev samtidigt grönskan mer betydelsefull för människorna och enligt Lindhagensplanen skulle naturlika parker med inhemska träd och buskar anläggas på bergiga och kuperade områden som var svåra att bebygga. Stockholmarna skulle få tillgång till ´´en lantlig naturs välgörande inverkan´´.  
     
    Nu när arbete fanns skulle Stockholms befolkning kunna flytta till de nya hygieniska husen och slippa nedslitna ruckel där fattigdom och sjukdomar rådde. De hus och kåkar som vi idag kallar pittoreska och trevliga, var på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet, trasiga, kalla och unkna platser där fattiga familjer med många barn levde sina liv. I stället för de gröna gårdar där kåkarna låg, skulle nu stockholmarna kunna vistas i ordnade parker på sin korta fritid.
     
    Som stadsromantiker tänker jag att man borde väl ha kunnat vara lite försiktigare när Lindhagens gaturegleringar genomfördes. Men under den här tiden fanns det inte plats för tankar på romantik och mysiga trähus med gröna gårdar, man ville komma bort från fattigdomen helt enkelt. Jag är dock glad åt alla dessa gröna parker i Stockholm, som trots allt fick plats i den nya tiden, i den nya staden. Och att det i varje fall sparades glimtar av den gamla staden.
     
     Under den här tiden sköttes stadens parker av flera olika entreprenörer, men när allt fler parker anlades blev det nödvändigt att tillsätta en stadsträdgårdsmästare och 1869 anställdes Stockholms första stadsträdgårdsmästare Alfred Medin (1841-1910). På kort tid anlades Vitabergsparken och Tantolunden på Södermalm, Kronobergsparken på Kungsholmen, Vasaparken, Tegnérlunden och Vanadislunden på Norrmalm.
     
    Här är Stockholms sex bergsparker som alla kom till i slutet av 1800-talet!
     
    Vitabergsparken
     
     
     
     I slutet av 1800-talet låg på ´´Hvita Bergets´´ sluttningar ett gytter av gamla träkåkar och ruckel. Dessa var ofta kalla och fuktiga och i fullständig avsaknad av allt som kan kallas bekvämlighet. Människor framlede här sina dagar under ytterst svåra förhållanden och i ständig kamp mot sjukdomar och svält. Ännu vid sekelskiftet ansågs ´´Hvita Bergen´´ vara stadens fattigaste och mest vanlottade trakt.
     
    Men när berget klätts i lummig grönska och flertalet av rucklen försvunnit, när blåsorkestrar gav konserter i parkens musikpaviljong och Ceders kafé lockade med förfriskningar, då hade slummen försvunnit.
     
    Hämtat ur Bertil Askers bok - Stockholms parker från 1986.
     
    Den stora lummiga park som vi ser idag, började anläggas 1888 då vägar iordningställdes. Själva parkens anläggande startade 1895 då ett stort antal träd planterades. Sofia kyrka invigdes 1906 och 1913 planterades träd öster om kyrkan och södersidan fick sina träd året därpå. 
     
    Vid den norra uppfarten till kyrkan anlades områden med perenna växter på 1920-talet och väster om kyrkan utfördes parkanläggningar 1938. Vita bergens stora friluftsscen invigdes 1954 och det var där Carl Anton mellan åren 1981-1995 sände ´´Carl Anton i Vita bergen´´ på SVT, där han bjöd in kända artister till varje program och där han själv ofta sjöng egna och andras lovsånger till sin älskade stadsdel Södermalm. Under de här åren hade han inte många steg från sitt hem till friluftsscenen där inspelningarna skedde. Scenen används nu i stället bland annat av Parkteatern. 2012 renoverades Carl Antons  gröna hus och även tomten, och det är nu en ny hyresgäst i huset. Carl Anton själv bor numer på Katarina Östra Kyrkobacke 3.
     

    I en av de då omoderna söderkåkarna på Mäster Pers gränd, just nedanför kyrkan, bodde Ulf Lundell under en tid på 1970-talet. Huset hade han fått hyra i andra hand av sin goda vän Joakims pappa som var den berömda fotografen Christer Strömholm. Här skrev Lundell sin bok Jack, hans första roman som blev en stor succé 1976 och som idag är en litterär klassiker, där handlingen delvis är förlagd just till huset och gården här på Mäster Pers gränd.  En annan känd plats i Vitabergen är Svenska Ords lilla träkåk som ligger ner mot Renstiernas gata. Den röda lilla söderkåken var Hasse & Tages skrivarstuga.

     

    Den här söderkåken var högsäte för svensk humor under många år. Hit flyttade Hasse Alfredsson 1956 när han gifte sig och huset blev sedan skrivarstuga åt Hasse och Tage, som bildade sitt företag Svenska Ord. Här skrevs revyer, sångtexter och sketcher som har blivit odödliga och man kan ana att det skrattats mycket i den här gamla stugan.

     
    I parkens östra del ligger ett av Stockholms äldsta koloniområden - Barnängens koloniträdgårdsförening som grundades 1906, på initiativ av Anna Lindhagen. Det lilla vackra koloniområdet är idag bara en rest av hundratals trädgårdar som fanns ner mot Hammarby sjö.
     
    Många av parkens stora lummiga träd kom på plats mellan 1890-1910 och idag är skogslönn det absolut vanligaste trädet i parken. Vid en trädinventering 2005 fanns det bland annat 129 skogslönnar, 46 björkar, 45 askar, 37 lindar, 35 almar och 29 ekar. Eftersom almsjukan även drabbat Stockholm så har många sjuka almar sågats ner och det är nu endast ett fåtal kvar som fortfarande är friska i Vitabergsparken. I augusti klättrade jag upp i Sofia kyrkas torn för att ta översiktsbilder över parken och där uppifrån tornet kunde jag se vilken kompakt grönska parkens träd har utvecklat med åren. 
     
    Ett av problemen med trädbestånden (ca 500 träd) i parken idag, är att många träd har vuxit upp från frö och på så vis inte fått den uppbyggnadsbeskärning som krävs för att bli ett stabilt och säkert parkträd. Många av de frösådda träden är flerstammiga vilket kan leda till svåra fläkskador då de växt sig stora. Parken har förvildats mer än det var tänkt då man inte alltid hållit efter sly, men det finns en trädplan för parken och åtgärder har vidtagits och jag hoppas att det även finns en långsiktig plan för Vitabergens träd. 
     
    Tantolunden
     
     

    Tantolunden som är en av de största parkerna i Stockholms innerstad och skapades under stadens första stadsträdgårdsmästare, Alfred Medin. 1885 anslogs medel att påbörja arbetet i det bergiga området väster om Ringvägen. Området fick namnet Tantolunden, efter en stor egendom Tanto, som funnits här.

    Medins plan för Tantolunden är ett snirklande system av gångar och promenadvägar som leder i cirklar upp till parkens högsta punkt som utformades till en rondell med sittbänkar. Gestaltningen var typisk för tiden med romantiken som grundidé. Folk skulle finklädda lustvandra under grönskande träd. Liksom i Vanadislunden använde man sopor som fyllnadsmaterial från en tidigare soptipp som fanns här, innan jordmassor lades på i anläggningen och det krävdes många lager av matjord innan parken ansågs färdig 1899. 

    Idag finns ca 50 olika trädarter i Tantolunden, det är mest vanliga träd som vi ser i alla parker, men här finns även Ullungs-rönn, Glanslind och Berlinerpoppel.

    I östra änden av parken ligger Ekermanska malmgården från 1700-talet där det funnits en stor trädgård med mängder av fruktträd och även en krog. Sedan 1985 finns här Högalids hembygdsförening och ett café som har öppet varje söndag mellan 12-15.

    Där de två höga krökta 60-talshusen står idag invid Årstabroarna, fanns tidigare ett stort sockerbruk som legat på platsen sedan 1700-talet. Just vid brofästet ligger Molitors malmgård från 1700-talet och där finns en av Stockholms äldsta parklindar, som planterades någon gång på 1600-talet. Den har en omkrets på över fem meter och räknas till Sveriges tio mest värdefulla lindar. 

    I parkens södra del längs Årstavikens sluttningar finns ungefär 500 koloniträdgårdar, om man räknar med Södra Årstalunden och Eriksdalslunden, som ligger utanför Tanto-området. 

     

     Tantilunden 1917 - foto från Stockholmskällan.

     

     
    Kronobergsparken
     
     
    I Kronobergsparken som är 5,5 hektar stor började anläggningsarbetena 1891 i delen mot Kronobergsgatan och efter några års avbrott så stod hela parken färdig 1912. Det var området mot Polhemsgatan som anläggningsarbetena avslutades. Så här skriver Bertil Asker i sin bok Stockholms parker:
    På ritningen snirklar gångsystemen runt i anläggningen mellan en mångfald små gräsytor som överbelastats med träd och buskar. Den högsta punkten poängterades med tio träd, som omkransade en cirkelrund grusad yta.
     
    I sluttningen mot Kronobergsgatan  ligger den judiska begravningsplatsen som är inhägnad av järnstaket. Det var redan på 1770-talet som invandrade judar hade köpt mark här, för att 1787 anlägga en begravningsplats där det idag finns 209 gravar. Den sista begravningen ägde rum här 1857. 
     
    De stora sluttande ytorna i parken är anlagda med stora mängder jord och jag håller med Bertil Asker som i sin bok skriver att parken hade nog blivit vackrare om man bevarat den ursprungliga naturen i stället för att utjämna marken med jordmassor. 
     
    2002-2003 genomfördes en stor renovering av parken och 2011 gjordes en inventering av parkens 346 träd och det kunde konstateras att 80 av träden var unga, 246 var vuxna och 8 träd var gamla.
    Av de träd som trivs bra i parken märks främst ek och bok, men även hästkastanj, lind och lönn.
     
    2012 sågades 15 stora träd ner eftersom de var gamla och med risk att falla. 
     
     
     Kronobergsparken ca 1900-1910. Bild från Stadsmuseet.
     
     
    Tegnérlunden
     
     
    Tegnérlunden är döpt efter skalden Esaias Tegnér och 1891 började det sprängas och schaktas för den nya parken, på platsen där det tidigare stått väderkvarnar.
     
    Två år senare planterades 900 buskar och träd och parken stod färdig 1894. På 1940-talet anlades lekparken vid parkens västra sida och under samma tid utfördes en omfattande renovering av hela Tegnérlunden, bland annat så att större och sammanhängande gräsmattor skulle underlätta skötseln. Tidigare var gräsytorna små och utspridda i ett mönster med blomsterplanteringar och slingrande gångar. Nu anlades även bäcken som porlar ner mot lekplatsen och plaskdammen. Utefter bäcken planterades perenner som astilbe, silverax, klippstånds, svärdslilja, fackelblomster, träjon, rodgersia, vänderot, näckros och kabbleka. Många av de växterna finns även idag där bäcken rinner. Mot norr planterades 150 azaleor med liljekonvaljer och blåsippor som undervegetation.
     
    Det var stadsträdgårdsmästare Holger Blom och framför allt hans medarbetare Erik Glemme som ritade den nya utformningen av Tegnérlunden och parkens har än i dag ungefär samma utseende som då. Lagom till att Stockholm blev kulturhuvudstad 1998, renoverades parken igen. Det gällde bland annat upprustning av bäckfåran där även nya växter planterades. Några träd togs bort och några nya planterades. Under 2011-2012 renoverade den västra delen av parken. Bäckfåran byggdes om ännu en gång och nu användes endast natursten och nya perenna växter planterades.
     
    I parkens norra del mot Tegnérgatan restes 1943 Carl Eldhs staty av Strindberg, som jag personligen tycker är en grotesk skapelse som skämmer den här delen av parken. 
     
    Tegnélunden innan parken 1885-1889 - foto från Stockholmskällan.
     
    Tegnérlunden 1903 - foto Stockholmskällan.
     
     
    Vanadislunden
     
     
    Området där en av Stockholms största parker idag ligger, kallades förr för Ormträskhöjden efter sjön Ormträsket som låg där idag Wenner-Gren Center är beläget. 1885 påbörjades anläggningen av Vanadislunden, då matjord lades på lager här. 1889 påfördes bland annat 8000 hästlass matjord till parken och transporterna fortsatte i flera år. 2000 träd och buskar planterades 1893 på de platser där parkanläggningen var klar och 1903 var största delen av parken klar förutom de den sydvästra deln som blev klart i etapper 195-1916 och 1929-30.
     
    Den gamla malmgården Cederdal ligger i parkens västra del mot Sveavägen, där det tidigare var rena landsbygden. Det vackra 1700-talshuset har fått blivit kvar efter det att staden växt och bebyggds med för Stockholm typiska, femvåningshus. Byggnaden uppfördes i början av 1700-talet med byggdes om 1783. Huset renoverades på 1940-talet då skulptören Anders Jönsson flyttade in. 1955 restes hans skulptur ´´Flicka i aftonsol´´ uppe i parken.
     
    1913-1918 uppfördes den borgliknande byggnaden som är en av Stockholms vattenreservoarer och i parkens södra del finns Stefanskyrkan som stod färdig 1904. 
     
    Personligen har jag lite svårt att tycka om Vanadislunden, jag får ingen riktig känsla för den här platsen och kanske är det för att trafiken nedanför stör mer än i andra parker i innerstaden och att jag inte tycker att anläggningen är särskilt vacker. På våren däremot är backarna ner mot Frejgatan, fyllda av scilla och krokus.
     
     
    Vanadislunden 1900-1920 - foto från Stockholmskällan.
     
     
    Långholmen
     
     

    Långholmen är tillsammans med Djurgården min favoritplats i Stockholm. Den vackra öns frodighet och grönska beror i första hand på att man på den tidigare så bergiga ön lade upp stora mängder muddringsmassor när Barnhusviken och Klara sjö muddrades på 1870-talet, då järnvägen till Centralstation skulle byggas. Sjöbottnen från muddringen blev den bästa tänkbara markförbättring, grogrund och gödsling åt träd och buskar. Det var fängelsets fångar som utförde det tunga och skitiga arbetet att frakta muddermassorna från båtarna och upp på ön. I Strindbergs bok ´´När trädsvalan kom till Getapeln´´ beskriver han fångarnas slit med muddermassorna -  ´´att detta var helvetet´´.

     

    800 träd planterades i muddermassorna på norra sidan av Långholmen mellan Västerbron och östra spetsen av ön. Det var bland annat lönn, alm, ask, rönn och hägg. Träden kom från Bergianska trädgårdens plantskola som på den tiden låg i Vasastan. Annars är det nog knäckepil som man först lägger märke till när man närmar sig Långholmen från söder. Pilarna växer längs kanalen på öns södra sida och böjer sig vackert och vilt ut över kanalen. På 1880-talet muddrades även Pålsundet och Långholmskanalen och även då användes muddermassorna för att lägga på öns bergiga delar. Efter den muddringen planterades hela 2400 träd på Långholmen

     

     Långholmen med Centralfängelset 1895 - foto från Stockholmskällan.

    Mitt första år som pensionär - vecka 2

    Lilla Sjötullsbron över Djurgårdsbrunnskanalen, byggnaden heter Johansdal!
     
     Det är här ute på fantastiska Blockhusudden som jag vistat mycket!
     

    8 januari - måndag

    Idag är det första dagen som jag på riktigt känner att jag slutat jobba, eftersom det är nu alla mina f.d. arbetskamrater börjar arbeta igen efter jul- och nyårshelgerna. Det kändes underbart att få sova tills jag vaknade klockan 6 och att i stilla tempo vakna och njuta av långfrukost framför nyheterna.

     

    På väg till ögonläkaren på Östermalm, tog jag först en sväng upp till ´´nya´´ Brunkebergstorg för att se hur torget förändrats. Förr var det här ett levande torg, men det var innan de gamla vackra husen revs och ersattes av iskalla, själlösa och vansinnigt fula byggnader. Platsen har legat så gott som öde i många år, eftersom det inte finns några butiker kvar efter rivningen av de gamla husen. Det har enbart varit en plats som man passerar. Torget ska nu har gjorts mer människovänligt och visst är det bra att Gallerian fått en ny entré till torget, det ger mer folkliv än tidigare. Men jag blev lite besviken att den tidigare gröna lilla parken nu helt skalats av och ersatts med stora upphöjda planteringar och visserligen såg jag att magnolior hade fått plats just utan för Galleria-entrén, men jag tycker att det varit trevligare med mer grönska på den här fortfarande så kyliga platsen. En stor katsura som togs bort från torget förra året, flyttades till Djurgården och står nu vid Rosendals trädgård.

     

    Vem vet, det kanske blir bra när det som planterats växt till sig. Tyvärr står byggnaderna runt torget kvar med sina mörka dystra fasader och jag vet inte om det blev så mycket trevligare på Brunkebergstorg efter ombyggnaden, trots att folk ränner ut och in i Gallerian…!

     

    Hela kvarteret där Gallerian ligger, byggs nu om och platsen ska heta ´´Urban escape´´ - inga svenska namn duger i stan nu för tiden. Men det är ett spännande bygge i City där taken blir gröna av växter och med restauranger varifrån man kommer att ha en fin utsikt över huvudstaden. Jag ska försöka ta mig upp där någon dag för att se hur långt de hunnit.

     

    Jag vandrade bort förbi Kungsan och Berzelii park och vidare Birger Jarlsgatan fram till Humlegården. Där upptäckte jag att det skett förändringar i den stora omtalade planteringen runt Linné. När den senaste planteringen iordningsställdes, tycker jag att det blev väldigt fint med den vilda stilen, där tusentals solhattar i orange trängdes med andra vackra perenner. Tyvärr dog de flesta solhattar efter några år och planteringen har väl haltat lite sedan dess. Men nu har något hänt. Runt hela planteringen har i ett brett stråk nya perenner planterats (jag återkommer med vad det är för perenner) och det ska bli mycket spännande att se resultatet nästa år och framför allt om två år när växterna etablerat sig ordentligt.

     

    Kaffe drack jag på mysiga och gammeldags Sture Konditori i hörnan Sturegatan-Karlavägen.

     

    Isbladskärret 
     
     Efter våra vandringar, skriver vi lite, läser en hel del och vilar så klart!
     

    9 januari - tisdag

    På morgonen åkte jag ut till Blockhusudden på Djurgården, där jag ska bo den här veckan. Lexus och jag startade med en morgonvandring runt Isbladskärret. Det var någon grad kallt, en blek lågt gående januarisol gav oss ett svagt ljus med långa skuggor och jag kände verkligen min nyvunna frihet när vi vandrade stigarna fram runt den unika våtmarken som ligger bara några kilometer från stadens stress.

     

    Vid Blockhusuddens parkering, arbetas det vidare på det stora monumentet över flodvågskatastrofen 2004 och jag är nyfiken hur det kommer att se ut i vår när de blå blomsterlökarna kommer att blomma på jordbäddarna, som ska symbolisera vågor. Den 5 juni invigs monumentet.

     

    Dagens andra vandring blev längre då vi gick bort till Waldemarsudde och vidare förbi Rosendal. Vid brofästet nedanför Rosendal funderade jag hur det ska att bli när den nya bron kommer på plats 2019. Den har fått namnet Folke Bernadottes bro och kommer att förbinda platsen vid Sjöhistoriska museet och Rosendal på Djurgården. 

    10 januari - onsdag

    Vaknade till ett vykortslikt, gnistrande och krispigt Djurgården, då dim(rim)frost täckte träd och buskar. Tänk vad 5 minusgrader plötsligt kan förvandla ett tråkigt januarimörkt Stockholm, till något så ljust och vackert. Cecilia jobbar på Djurgårdsförvaltningen och nu när jag varannan vecka bor hos henne ute på underbara Blockhusudden, lever Lexus och jag ett fritt, lugnt och skönt pensionärsliv.

     

    Våra vandringar blev extra sköna denna vackra dag, trots att dimman tätnade under dagen och fartygens mistlurar ljöd ödesmättat ut över sjön. Längs stränderna låg hundratals sothöns och guppade i vågorna, de dök ibland ner i det mörka kalla vattnet, för att äta av vattenväxter vid de grunda stränderna. Stora Finlandsfärjor glider då och då ljudlöst förbi här ute och jag blir aldrig bli mätt på dessa vandringar med min vackra, lurviga, fyrbenta kompis och självklart även med den lurviga kompisens matte, när hon är ledig!

     

    Vid lunchtid tog jag bussen in till Nybroplan för att möta min dotter. Vi åt på Taco bar på Kungsgatan och butikvandrade sedan en stund innan jag återvände ut till Djurgården. Det var lugnt i butikerna denna årets fattigaste månad!

     

    Ännu en perfekt dag, som avslutades med Cecilias goda mat och ett glas vin.

    Om jag njuter av mitt nya pensionärsliv? Jovars...!

     

     
    På andra sidan växer det upp nya byggnader runt de äldre och nästa vecka planerar jag att besöka Kvarnholmen för att känna av området som när bostadsbyggandet är klart, ska befolkas av 7000 personer! Därifrån har de en mycket vacker utsikt över Djurgården och inloppet från skärgården!
     
    Lexus och jag vilar en kort stund i ett lusthus!
     
     Måndagens cafébesök på Sture konditori!
     
     Lindarna i Drottningholms slottspark, där jag verkligen försökte förstå uppbyggnadsbeskärningens annorlunda medtod!
     

    12 januari – fredag

     

    Idag letade jag mig ut till vår stora pampiga barockpark i Drottningholm, där kungafamiljen har sitt hem. Jag brukar besöka parken då och då för att följa utvecklingen av alléernas lindar.

     

    Utbytandet av Drottningholms slottsparks ca 800 lindar i alléerna, har jag följt sedan de första gamla och dåliga lindarna fälldes 1997. Det har varit ett spännande och långvarigt projekt där de sista lindarna planterades 2011. Jag har varje år följt arbetena med plantering och uppbyggnadsbeskärning och fick förklarat i ett mail från slottsparksarkitekt Lena Löfgren-Uppsäll, hur den komplicerade uppbyggnadsbeskärningen skulle gå till. Då förstod jag att det inte skulle bli någon traditionell uppbyggnad med harmoniskt vackra kronor. Här gällde det att få träden att fungera i den ursprungliga idén. Och som sagt var, komplicerat är det, minst sagt!

     

     

    Det här är ett utdrag av mailet som jag fick av Lena:

     

    I Drottningholm är avståndet mellan de två mittersta raderna större, ca 12 m, än det i de yttersta trädraderna som är 7 m. Träden planterades inom raderna på ett avstånd av ca 7 m. Måtten utgår från mått i aln.
    I den mittersta raden skulle trädkronorna inte växa ihop mellan raderna, utan trädkronorna skulle beskäras så att den ljusstrimma föll ner på marken mellan raderna. Inom raderna däremot skulle träden växa ihop. I de yttre raderna skulle träden växa ihop både mellan raderna och i raderna.



    På så vis bildades tre alléer av de fyra trädraderna. I mitten fick man en ´´öppen´´ , ljusare allé där man genom trädkronorna såg slottets flyglar när man vandrade i alléerna från väster mot öster. De båda yttre alléerna skulle bilda täta ´´lövgångar´´, som gav skugga och viss enskildhet.
    För att åstadkomma detta skulle stamhöjderna för träden vara något lägre i de yttre alléerna och lite högre i den ´´inre´´ allén. D.v.s. träden i de båda mittersta raderna hade lite högre stamhöjd mot mitten och lite lägre stamhöjd mot yttersidorna. Även valven i mittallén och de yttre skulle variera något, med högre valv i den mittersta allén än i de yttre.

     

     

    Det var mycket intressant att få den beskrivningen och jag har därför genom åren inte funderat så mycket på att det såg märkligt ut efter de olika beskärningsarbetena.

     

    Men idag stod jag mest och gapade och undrade hur detta ändå ska sluta. Varje träd tycks ha fått en egen beskärningsmetod och det ser oerhört märkligt ut. Jag skulle så gärna velat ha haft slottsträdgårdsmästaren med mig under dagens besök, som kunde förklara för mig vad tanken med just den här senaste beskärningen är. Det här går över mitt förstånd! Självklart litar jag på de ansvariga i slottsparken och det finns såklart en förklaring till hela den här beskärningsmetoden. Jag kommer nyfiket att följa utvecklingen vidare.

     

     

    Nu är det helg! Även om jag har helg hela tiden nu, så känns det fint att få umgås med mina när och kära - på dagtid!

     

    (null)
     

    13 januari – lördag

     

    En grå, men mysig vilodag på Djurgården. Vi gjorde ett försök att besöka MR Cake, caféet på Rådmansgatan 12 i f.d. Arkitekturskolan. Det är de två stjärnkonditorerna Mattias Ljungberg och Roy Fares som öppnat det här spännande caféet på Östermalm i höstas, men köerna utanför i kylan var för långa för oss idag. Vi får prova en vardag i stället.

     
     

    14 januari – söndag

     

    Ännu en sovmorgon med långfrukost ute på Blockhusudden, en skön vandring med Lexus runt Isbladskärret då han fick träffa en massa trevliga kompisar, som också var ute med sina mattar och hussar. Tänk att jag skulle bli så här hundtokig! Vem kunde trott det?

     

     

    Som avslut på den här underbara veckan åkte vi till Bosse Rappnes Ulriksdals Slottsträdgård och fikade. Så här års är man ju utsvulten på blommor, men här fick vi njuta av mängder med tulpaner och mina C:n köpte hem buketter av dessa fantastiska blommor. Här kan man plocka själv och komponera sin bukett. Vi brukar alltid stöta på trädgårdsmästare Bosse här, men idag fanns han tydligen inte på plats!

     

     

    Nu ser jag fram mot en ny skön vecka, som en fri man i stan!

     

     

    Mitt första år som pensionär - vecka 1

     Ormbunksrummet i Edvard Andersons växthus onsdag 3 januari
     

    1 januari - måndag

    Regnet föll tungt över huvudstaden den här första dagen på året. Mitt första fria år har nu äntligen inletts och jag vaknade utsövd ute på Blockhusudden efter en lugn och trevlig nyårsafton tillsammans med mina allra käraste. Innan jag klev ur sängen funderade jag lite på det kommande året. Friheten har jag sett fram mot länge, men flera undrar fortfarande om det inte kommer att bli tråkigt att inte ha ett arbete att åka till. Jag har ingen aning! Det visar sig...!

     

    Att vandra i trädgårdar med min kamera, är något jag kommer att göra oftare nu, än när jag hade ett arbete att sköta. Jag kommer att läsa, skriva och resa betydligt mer, nu när jag har tid över. Och jag kommer även att vara mer hos Cecilia ute på Djurgården där jag ska sköta om hennes vackra trädgård, när jag är där på Blockhusudden som är min favoritplats i Stockholm. Trädgården kommer jag att sköta om med glädje. Det vore ju inte så klokt att helt plötsligt ta bort allt trädgårdsarbete från den f.d. Slottsträdgårdsmästaren - efter 48 år i trädgårdar. 

     

    Nu längtar jag efter långa stadsvandringar igen, men innan dess ska jag ta hand om min lägenhet, så nu blir det några dagar med storstädning!

     

    2 januari – tisdag

    Vardagen är här igen efter alla kravfyllda och överkänsliga helger, vilket känns oerhört skönt. Först nu kan jag börja andas normalt igen och njuta av årets första orörda dagar. Mitt nyårslöfte är att lära mig sova lite längre på morgnarna och det har jag verkligen lyckats med under en tid nu.

     

    När jag öppnade min Facebook på morgonen, såg jag att trädgårdsmästaren på Waldemarsudde, Marina Rydberg hade skrivit ´’ Man saknar dig och de tidiga morgoninläggen redan kompis! Men unnar dig en God morgon ändå såklart!´´ .

    Det värmde lite i hjärtat!

     

    3 januari - onsdag

    Doften som slog emot oss när vi klev in i Medelhavshallen, var gudomligt skön. Det doftade vår och natur utomlands och jag stod helt stilla en stund för att supa in allt det goda. Besöket i Edvard Andersons växthus fick mig att vakna till liv igen, efter denna mörka gråa vinter i Stockholm, då jag för första gången på väldigt länge, längtar efter snö i vår huvudstad. Nu när jag inte längre behöver köra sju mil till jobbet, i mörker, oväder och halka, nu när jag kan vända mig om i sängen och sova en stund till!

     

    Medelhavshallen är för mig det viktigaste rummet i detta stora vackra växthus i Bergianska trädgården. Grosshandlare Edvard Anderson (1865-1936) lät testamentera pengar till Kungliga Vetenskapsakademin, så att denna oas i Stockholm kunde uppföras och invigas 1995. Tack för det Edvard!

    När vintern är som strängast, eller då mörkret tynger oss som mest, är det en fröjd att få ta av sig vinterjackan och strosa omkring i de sju olika varma växthushallarna – Medelhavshallen, Sydafrika, Australien, Palmhallen, Tropikrummet, Kalifornien och Ormbunksrummet. I de olika rummen finns cafébord utställda på vissa platser, där man kan slå sig ner och njuta av en fika, omgärdad av växter från hela världen. Idag blev jag lugn och hoppfull av att få tillbringa en stund i värmen bland alla dessa växter.

     

    I Ormbunksrummet blommade den håriga pussmunnen (Nematanthus strigillosus) och efter alla besök här hos Edvard, känns det som om många av alla dessa växter har blivit mina kompisar.

     
     
     
     Morgon i mitt näste i Bromma

     

    4 januari – torsdag

    Regnet piskade ner över stan och jag stannade kvar hemma i mitt varma näste. Ordnade med bilder, började skriva om Stockholms bergsparker, läste, drack te! Såg två På spåret, som jag missat. Började känna av friheten och jag blev nästan rädd av att jag har det för bra…! Vad är haken?

    Såg Barcelona i spanska cupen hemma hos dottern!

     

    5 januari – fredag

    När det började ljusna över vår huvudstad, hängde jag på mig kameraväskan, vandrade över till Kungsholmen i regnet och njöt av den där frihetskänslan som jag har så stort behov av. Jag har under en tid känt en längtan efter att få vandra och fotografera igen, men det är egentligen inte alls rätt årstid nu för en trädgårdsfotograf. Trots regnet och den gråbruna omgivningen, var det riktigt skönt att få långvandra igen efter alla helger.

    På Kronobergsgatan 41 fikade jag på Två systrar och en kock där både kaffe och macka smakade mycket gott! Hit kommer jag att återvända, var så säkra systrar och kock!

     

    Jag passerade Stadshusets innergård där det alltid finns stora grupper av turister som försöker fånga allt de ser med sin kamera.

    Borta vid Norr Mälarstrands parkstråk såg jag att de börjat renovera den långa strandparken i etapper. Det blir bland annat nya möbler, ny belysning, träd och buskar. Allt ska vara klart 2019. Entreprenör är Bite AB. Bra och spännande! Holger Blom och Erik Glemme skulle också ha gillat! De två som en gång i början av 1940-talet utformade denna vackra gröna strandpromenad.

     

    6 januari – lördag

    Biodag! Solsidan! Gillade!

     

     

     Nästa kommer jag att vara på Djurgården!

     

     Vandring runt Kungsholmen fredag 5 januari. Här är Hornsbergs strand.

     

     

     

     
     
     

    En dag på Kungsholmen

     
    Vandringssugen och fotosugen, tog jag mig upp på min bro, Tranebergsbron och vandrade över till Kungsholmen i januariregnet. Eftersom jag i första hand är en trädgårdsfotograf, så finns det inte så mycket att hämta utomhus den här tiden på året, men jag sköt iväg några bilder i farten, från höften! 
     
    Det är bekvämt för mig att vandra runt Kungsholmen eftersom jag kan gå från min bostad, då Kungsholmen ligger på andra sidan sjön. Med en engelsk språkkurs i öronen vandrade jag i lagom takt och upprepade högt fraser från kursen. Jag känner att jag måste förbättra min engelska något faktiskt. 
     
    Jag vek av från Barnhusvikens strand upp på Kronobergsgatan där jag fikade på Två systrar och en kock på nr. 41. Gott kaffe och en riktigt god macka. Borta vid Norr Mälastrand såg jag att de börjat renovera strandpromenaden i etapper och det blir bland annat nya träd och buskar. Klart 2019. 
    Det kändes gott att få börja långvandra igen efter allt sittande under helgerna.
     
    Hej!
    Jag trängde mig fram genom den stora hop av vilt fotograferande japanska turister för att ta bilden! Skulpturen av Carl Eldh.
     
    Karlbergs slott
     
    Judiska begravningsplatsen i Kronobergsparken.


    Mitt behov att berätta

    En morgonbild från mitt näste i Bromma!
     
    Även om jag här på bloggen kommer att fortsätta berätta om Stockholms trädgårdar, vandringar, mina resor och om växter mm, så har jag fortfarande även en lust att berätta vad som sker runt omkring mig, mer i detalj. Kanske inte alltför personligt, men att ändå få berätta om mina tankar och vad jag upplever i min enkla vardag.
     
    Visst kunde jag skriva för mig själv hemma på kammaren, så som jag först tänkt, men så tänkte jag att jag ändå skulle försöka med ´´En pensionärs dagbok´´ på något sätt, här på bloggen...! Dagboken kommer jag givetvis mest skriva för mig själv, men de som vill följa med är självklart välkomna. Tanken är att varje söndagskväll publicera veckans händelser och även om texten är det viktigaste, så slänger jag väl in några bilder också.
     
    Mitt vanliga bloggande kommer fortsätta vid sidan om.
     
    Min tid på Engsholm inbjöd verkligen att berätta om mina dagar i någon slags dagboksform och nu har jag bestämt mig att i stället berätta om mitt första år som pensionär, ´´titeln´´ som jag redan är ganska trött på...! Hädanefter kommer jag att säga att jag är ledig helt enkelt!
     
    Ibland får jag frågan om jag ska skriva någon mer bok, men jag tror inte det. Det är nog här på bloggen som jag trivs bäst, här bestämmer jag helt själv hur det ska vara. Men man vet aldrig vad som händer framöver...
     
    Så på söndag kommer Vecka 1 av ´´Mitt första år som pensionär´´
     
    Trots att jag har många planer inför mitt första fria år, så nynnar jag ofta på visan med texten:
     
    Måndag gör jag ingenting, ingenting.
    Tisdag ser jag mig omkring, mig omkring,
    mig omkring.
    Onsdag går jag ut och vankar.
    Torsdag sitter jag i tankar.
    Fredag gör jag vad jag vill.
    Lördag stundar helgen till.
     

    Årskrönika 2017

     2017 blev ett år av väntan och längtan, då jag hade bestämt att det skulle bli mitt sista arbetsår.
    48 år i trädgårdar har gjort mig gott på många sätt, men även slitit på min kropp. Nu har jag nått målet och vandrar ut i friheten och en ny slottsträdgårdsmästare i Engsholms slottspark tar vid i april 2018.
     
    Det blev även ett år med flera spännande resor och besök i fantastiska italienska trädgårdar. Jag har som vanligt även följt vad som hänt i Stockholms trädgårdar och parker.
     
    Nu ser jag fram mot 2018 som frihetens år och flera intressanta resor är bokade. Jag kommer att vistas både på Djurgården och hemma i Bromma, och den 14 juni - 15 juli är det Fotbolls-VM!!!
     
     
     
    Den här dagen i mitten av januari var ljuset så vackert och jag ville egentligen stå kvar här och njuta av vyn vid Blockhusudden, längst ute på östra Djurgården.
    Men vi gick i stället upp till Thielska galleriet för att se de fem förslagen till monumentet över Flodvågskatastrofen 2004. Det förslaget vi tyckte skulle passa bäst vann inte, men jag tror att det vinnande bidraget som invigs 5 juni 2018 på Blockhusudden, kommer att bli riktigt bra!
     
     
    Vintervindarna piskade fram över Djurgården. Snön föll och drev ihop i stora drivor och vi vandrade runt ön i det vintriga paradiset. På vårt älskade Café Skroten värmde vi oss, innan vi fortsatte vidare hem mot Blockhusudden. Se mer från vår vandring här!
     
     Fiskare på Blockhusudden.
     
     
     
     
    Snön lade sig tungt och vackert över Engsholms slottspark och jag som annars inte tycker om vintern, såg skönheten i det här mjuka, rena vinterlandskapet! 
     
    Februari i slottsparken här! 
     
    Jag började filma mitt sista år på Engsholm och det blev till slut mängder av filmsnuttar som jag kanske sätter ihop till en längre film framöver!
     
     
    I väntan på våren vandrade vi på Långholmen och jag tror att Lexus, som bor på Djurgården, även tycker om den här vackra ön i våra drömmars stad!
     
     
     Vintergäcken visade sig på Blockhusudden redan i februari och de allra första blommorna ingav hopp om en ny vår! 
     
    Den här vintern gick Mandelmanns gård på SVT. Gustav och Marie charmade hela Sverige och vann senare Kristallen-pris för Årets TV-personlighet! Se här!
     
     
     
     Slottsträdgården Ulriksdals blomstrande växthus dämpade något min längtan efter våren och vi träffade trevliga trädgårdsmästaren Bosse Rappne. Vi finfikade och Cecilia köpte en av hans böcker!
     
     Den 20 februari var det stor naturdramatik ute på Blockhusudden se här!
     
     
     
                                                       
     
    Mars kom och värmen lockade upp allt fler blommor i den tidigare frusna marken. Havet av snödroppar i Frisens park vid Biskopsudden fick mig på fall - som tur var hade jag kameran med mig i fallet! Se mer här! 
     
    Även det vackra kejsarolvonet blommade på Djurgården, se här! 
     
    Jag funderar lite kring bloggens namnbyte från Slottsträdgårdsmästaren till Stockholms gröna rum, se här! 
     
    Och jag listar bloggens 20 mest populära inlägg - klicka här!
     
    Den 13 maj skrev jag en ´´Om mig-sida´´, eftersom man bör ha det i sin blogg. Sägs det!  se här! 
     
     
     
     
    I början av april fyllde min kära dotter jämna år och tillsammans med hennes halvsyster åkte vi till underbara Florens för att fira den stora dagen.
     Hotellet där vi bodde hade en fantastisk liten takterrass varifrån vi såg hela Florens, med den mäktiga domen centralt. På terrassen åt vi vår frukost varje morgon och på själva födelsedagen dukade hotellpersonalen med vit duk och blommor. Se mer från Florens här!
     
     
    Högt uppe på sluttningen ovanför vårt hotell i Florens, låg trädgården Bardini med sin fantastiska pergola, fylld av blåregn som blommade som bäst just vid vårt besök, självklart enligt min dotters noggranna reseplanering...! En makalös syn! Se här!
     
     
    Här uppe vid fantastiska Belmond Villa San Michele i Fiesole, åt vi mycket gott på min dotters födelsedag och restaurangens trevliga personal bjöd på en extra födelsedagsdessert! Se mer om det vackra gamla klostret och resan till underbara Fiesole här!
     
     
    Bed & breakfast i Fiesole!
     
     
    Efter 40 år återvände jag till magiska Venedig, där jag 1976 förlovade mig i en gondol...! Den fantastiska staden visade sin bästa sida i de lugnare kvarteren, där kanalerna och gränderna var trånga och där turisterna få.  Se här!
     
     
    Den varma och riktigt sköna våren kom till Stockholm när Prunus 'Accolade' alléerna i Kungsträdgården började blomma i rosa. Stadens övriga parker fylldes av blommor och i år när Per Anders Fogelström skulle blivit 100 år, kallade Stockholms stad sina vårblomsterkompositioner i urnorna för ´´Våra drömmars stad´´.
    Svanar och fiskare njöt av ljuset och den begynnande värmen. Se mer om vårens ankomst till huvudstaden här!
     
    150 historiska tulpaner visades i Ulriksdals slotts orangeri och jag älskar sådana här blommande tulpanvårfester. Se mer här!
     
    Nu befann jag mig i en period av ensamvandringar och saknad, just när våren var som vackrast😔.
     
    Jag letar mig fram till ett mystiskt hus på ett berg och besökte tre trädgårdsmästarkompisar på Långholmen, se här!
     
     
     
    Stockholms vackrste lekpark i maj? På väg till ögonläkaren på Östermalmsgatan, passerade jag Humlegården, vars lekplats verkligen bjöd på prunusblomsteryra. Visst måste väl barnen må bra av allt detta vackra? Jag gjorde det i varje fall! Se mer om den dagen då Stockholm blommade som aldrig förr, här!
     
     
     
    Den 7 maj lämnad jag staden och begav mig ut i de uppländska vitsippsbackarna. Jag vandrade runt Hjälstaviken som är en av Sveriges mest kända fågelsjöar och lät vinden blåsa min själ ren ute på de stora vidderna. Se mer från vandringen här!
     
     
     ... och i Berzelli park blommade magnoliorna som bäst den 8 maj! Se fler bilder här!
     
     
    Stockholms gröna rum blev med i magasinet ´´Älskade Östermalm´´, se här!
     
    Nu sågades min favorithägg på Långholmen ner för att badplatsen skulle få några meter strand till och jag blev både förbannad och grymt besviken. Se här!
     
     
    ...och tornet i Sofia sträcker upp sig mot himlen! Som Winnerbäck sjunger.
     
     
    Den 14 maj blommade tulpaner och narcisser helt fantastiskt i Stockholm! Se mer här! Och den 16:e var Stockholms stad-park på konferens på Engsholm och trädgårdsvandrade med mig i slottsparken. Se här!
     
     
    Den 21 maj långvandrade jag i Stockholm och knockades fullständigt av häggblomningen i Groens malmgård, jag blev bjuden på trädgårdsfest i Vintertullens koloniförening och träffade en gammal Bajare - se mer här!
     
     
    ...och tulpanfesten bara fortsatte, som här på Lindhagensgatan! 
     
     
    Tulpaner, tulpaner och ännu mer tulpaner, även här på Bollhustäppan i Gamla Stan, ni vet där Järnpojken finns, se här!  
    Och den 25 maj himmeldagsvandrade jag i mina drömmars stad. Se här!
     
     
    Till slut kunde jag inte hålla mig borta från Djurgården längre och den 25 maj smög jag omkring i den vackra naturen och i de fantastiska trädgårdarna, för att njuta av årets vackraste tid. Tulpanerna på Rosendalsterrassen och häggen vid Ferdinand Bobergs staket på Waldemarsudde gjorde mig berusad av lycka😍.
     Här måste ni klicka in! Det är en order!
     
     
    På min arbetsplats i Engsholms slottspark, blommade bergskörsbärsträdet och jag jobbade vidare det här sista året i arbetslivet. Se vad jag gjorde i vackra maj månad här!
     
     
    I slutet av maj blev det tid för Södermalms syrener att blomma som bäst och ingen annan tid på året är det så vackert uppe på Söders höjder.
    Vita syrener är bland det vackraste jag vet...! Se  här!
     
     
     
     
    På nationaldagen flydde jag staden av flera anledningar. Jag tog mig ut till Lidingö och vandrade vid Knappsta, se här! Det blev många vandringar på egen hand den här tiden och en dag tog jag Saltsjöbanan ut till Saltsjöbaden, se här!
     
     
    Jag firade 47 år i trädgårdar med att klippa häckarna på Engsholm, se mer här!
     
     
    Ett fönster på glänt, i rosornas tid på Djurgården och vi hittade tillbaka till varandra! ❤️
     
    Engsholm fick besök av Zetas trädgård och det kändes extra roligt eftersom det är i den handelsträdgården som jag köpt nästan alla växter till slottsparken sedan jag började på Engsholm 1998. Det blev två trevliga trädgårdsvandringar i ´´min´´ trädgård. Se här!
     
     
    Jag passerade en vacker lagun vid Smedsuddsbadet på Kungsholmen, när jag gick en grön promenad i värdsklass - se här!
     
     
    Den 26 juni fick jag oväntat besök i slottsparken! En kvinna från Ryssland som följt mig blogg i flera år var på besök i Sverige och letade sig ut till Engsholm för att besöka slottsparken. Eftersom det är svårt att ta sig till Engsholm utan bil, blev hon tvungen att lifta sista biten! Se mer här!
     
     
    Kerstins underbara rosäng besökte jag den 30 juni, när rosornas skönhet gjorde mig yr och det är alltid lika välkomnande och trevligt att kliva in i hennes eget lilla paradis på Långholmen. Jag filmade Kerstin när hon berättade om sina rosor -  se här!
     
     
     
    När flädern blommar längs Monteliusvägen på Södermalm, vandrar jag alltid med min kamera. Här i Öbergska gården fanns en klädesfabrik från 1700-talet och fram till mitten av 1800-talet. Nu är här idylliska bostäder. - se mer om fläderblomningen här!
     
     
    På informationstavlan utanför Sinnenas trädgård, står det skrivet att man måste be om tillstånd för att fotografera i den vackra lilla trädgården.
    Jag är inte direkt rebelltypen, men här bröt jag mot regler och ordning! Det var nödvändigt! Sorry trädgårdsmästare Fällman! Schersminblomningen var fantastisk den här dagen! Se mer här!
     
     
    Högsommarens schersminblomning! Det är väl bara hägg och syren som kan mäta sig i skönhet och doft! Jag doftar mig fram här vid Blanchegatans smultronschersminer på Gärdet och tar en svalkande öl på Café Tessinparken. Se mer här!
     
     
    Den här planteringen vid dammen på Rosendalsterrassen blev sommarens favorit för mig. Snyggt jobbad trädgårdsmästare Cecilia på Djurgårdsförvaltningen. Hela Djurgården bjöd nu på en fullständig blomsteryra, se här!
     
     
    En tidig morgon i stockrosornas tid, på Breda gatan i Djurgårdsstaden.
     
    Tack ni som låter vinet flöda här på Grev Magnigatan-Östermalm! Se mer här!  
     
     
    Muralmålning i hörnet Svartensgatan-Fiskargatan på Södermalm. Tvillingbröderna Otávio och Gustavo Pandolfo som utgör konstnärsduon Osgemeos har målat i snitt åtta timmar om dagen i drygt en vecka, upphissade i en lyftkran som de själva styr och om graffiti ser ut på det här viset, så gillar jag.
     
    Annars är jag stark motståndare till andra klottrande ´´konstnärer´´ i stan. Det här är riktigt kul. I stället för en enfärgad stor tom gavel, så kan vi glädja oss åt detta!
     
     
    Clematis 'Summer Snow' blommade överdådigt som vanligt och jag tog ett långsamt farväl av Engsholm det här året, se mer här!
     
     
    ... och jag skrev om juli månad på Engsholm -  se här!
     
     
     
     
    Rosendals slottspark och hela södra Djurgården blommade vackrare än någonsin den här sommaren och jag vandrade hit och dit och kors och tvärs, för att inte missa något! -  se här!
     
     
    Min underbara vän Lexus! Under 2018 kommer vi att ses mer!
     
     
    Något av det som jag kommer att sakna med Engsholm, är den här fantastiska platsen där jag hälsat dagen välkommen och under somrarna druckit mitt morgonkaffe i 20 år. Se här!
     
    I augusti funderade jag vidare kring mitt sista arbetsår och den stundande pensionen.
     
     
    Min fina dotter/reseplanerare/reseledare och jag åkte till Comosjön i Italien och upplevde några härliga dagar vid den vackra sjön. Fantastiska trädgårdar låg nära varandra längs stränderna och det var bara att kliva på en båt som på kort tid tog oss till historiska och mycket vackra trädgårdar! Se mer här!
     
     
    En fantastisk fikastund vid Villa Monastero - se mer här!
     
     
    En av de mest spännande och vackraste trädgårdarna var Villa Balbianello - se här!
     
     
    Vid Villa Carlotta fanns en underbar botanisk trädgård och jag försökte fånga så mycket jag kunde på bild -  se mer här!

     
    Vid Rosendals slott är det som vackrast i augusti, då trädgårdsmästare Cecilias dahlior är så praktfulla. Lexus och jag beundrar hennes verk! Se mer här!
     
     
     
     
     
    Nu började Engsholms slott att söka efter en ny slottsträdgårdsmästare - se här!
     
     
    I september tog vi oss ner till Öland och bodde på Drottning Victorias vilohem, för att vila upp oss...!
     
    Vi besökte min bror och hans kära hustru som bor mitt på ön och vi fotade vi en fantastisk mullbärsallé, blommor, hav och kossor!
    Se mer här! Och även här!
     
     
    Hav och fria vidder - blir både jag och min fina Cecilia lyckliga av! Regnet var inget hinder!
     
     
    Min koskräck sattes på prov på den här östra stranden. Den höga betongpiren räddade mig som tur var från närkontakt. Cecilia kände inte någon skräck...!
     
     
     Hemma i Stockholm besökte jag de här glada kompisarna på Prins Eugens Waldemarsudde! Se här!
     
    Jag tänkte tillbaka på mina 20 år i Engsholms slottspark med hjälp av några av de bästa bilderna  -  se här!
     
    Lusthusportens park på Djurgården firade 50-år och jag var inbjuden och några av mina bilder prydde broschyren. Se gärna mer här!
     
    Det blev fortsatt Dahliafrossa i Rosendals slottsträdgård - se här!
     
     
    Och jag skrev om mitt arbete i september i Engsholms slottspark - se här!
     
     
     
     
    Oktober kom och då ska det plockas svamp, vilket vi också gjorde i Bogesundsskogarna. Det resulterade sedan i en underbar svamppaj hemma på Djurgården. Om sanningen ska fram så var nog Lexus och jag mest intresserade av vad som fanns i picknick-korgen! Se här!
     
    På Engsholm fick jag trevligt besök av personalen på Prins Eugens Waldemarsudde - se här!
     
     
    I september besökte Cecilia och jag Öland och nu i oktober tog vi båten till Gotland där vi njöt av en härlig Visbyhelg. I Sveriges vackraste botaniska trädgård stannade vi länge. Se mer här! Och här!
     
     På härliga Creperie Strykjärnet, åt vi gott innan vi vandrade ner till hamnen och tog båten hem till verkligheten igen!
     
    Hemma i Stockholm fick Kungsträdgården nya växter i planteringarna mot Strömmen. Se här!
     
     
    Engsholm hittade till slut sin nya slottsträdgårdsmästare och i april 2018 börjar Bruno Pedoux jobba i ´´min´´ vackra slottspark. Lycka till Bruno, här har du slottsträdgårdsmästarnycklarna! Ta väl hand om ´´mina´´ växter! Se mer här!
     
     
     Hösten var vacker och jag skrev om mitt arbete i slottsparken - se här!
     
     
     
    Jag kände mig lugn och tillfreds i november! Min frihet närmade sig och jag omgav mig med mina nära och kära hemma i huvudstaden. Det var/är gott att leva! Se här!
     
    Jag sammanställde nästan 500 blogginlägg från Engsholms slottspark och här kan ni klicka hur mycket ni känner för....alltså här!
     
     
    Och jag hittade min föregångare i Stockholms gröna rum, Ingemar Gram som på 60-talet dokumenterade Stockholms parker med sin kamera, på ett liknande sätt som jag gör nu! Se här!
     
     
    Jag tog en dag ledigt mitt i veckan och på Långholmen tycktes allting flyta den här dagen - se själva här!
     
     
    November i Engsholms slottspark och jag röjde sly, med ljudböcker i öronen. Såg fartyg komma och gå, gäss flög i v-formationer över mig och jag skrev om den grå, mörka månaden här!
     
     
    Jo då, jag hann med en tredje utlandsresa i år, när min dotter bjöd mig på en härlig tredagars vistelse i vackra Paris! Se här! 
     
     
    Äntligen fick jag besöka Montmartre med sin vingård. Se mer här!
     
    Vi hittade den vackra lilla gatan Rue Crémieus mitt i den annars så tråkiga stadsdelen Bastille -  se här!
     
     
     Den 12 december var Engsholms orangeri och trädgårdsmästarbostad med i SVT:s program ´´Det sitter i väggarna´´ och det visades även något från slottsparken. Se här!
     
     
     
    Efter ett långsamt farväl av slottsparken under hela 2017, kom dagen den 21 december då det dags för avslutning på Engsholms slott och jag blev avtackad på ett fint sätt!
     
    Tack och adjö Engsholm!
    Se mer från sista dagen här!
     
     En av presenterna var ´´Tänkaren´´, min favoritstaty i Stockholm!
     
    Julen kom och Lexus trivdes! Matte Cecilias bild!
     
     Min vandrande vän 
     
     Nu väntar jag in den 1 januari då det nya, fräscha, fria året börjar och jag ser fram mot att börja leva mitt nya liv.
    Sedan jag började skolan i första klass 1961, har det varit tider att passa och det har ställts krav att prestera, i 56 år! Nu ska jag försöka att slappna av och börja njuta. 
     
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails