• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Syren - Syringa vulgaris



    Sofia kyrka på söder i Stockholm
     
    Den vanliga syrenen eller bondsyrenen som den också kallas är nog den växt som betytt mest för mig i mitt liv så här långt. När jag var liten och lekte på gården där i Norrtälje så byggde vi en koja i en gammal syrenhäck och när jag känner doften av syrener så dyker minnen upp från min gård där på Verkstadsgatan i Norrtälje.
    Jag har jobbat i många år på Södermalm i Stockholm då vi drev vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice och i juni månad dränks hela Södermalm fullständigt av syrenblom. En mer passande växt där bland söders kåkar finns inte.

    Bondsyrenen är för mig det svenskaste bland växter trots att den härstammar från sydöstra Europa. Den kan bli 5 meter hög och trivs bra upp till zon 6 men klarar sig säkert högre upp i landet också. Syrener vill ha näringsrik jord och trivs bäst i sol eller halvskugga. Den blommar i maj-juni.

    Jag vet faktiskt inte någon vackrare och bättre trädgårdsbuske än bondsyren och alla vet ju hur underbart den doftar. Den är användbar till bersåer, stora friväxande häckar, som solitärer och i grupper. Syrener skickar iväg rotskott som är perfekt att använda sig av om man vill utöka beståndet i en vildväxande häck eller stora snår.

    Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrénbuskar under samma tid på söndagar.

    Beskärning
    Vad gäller beskärning så bör man låta syrener växa så fritt som möjligt, de kan dock behöva en toppning under uppbyggnaden, så att de förgrenar sig och blir täta och fina. Annars bör de få växa fritt så att de kan bjuda på den där fantastiska blomningen i maj-juni.
    Syrener är oerhört tåliga växter och man kan gott klippa (inte bryta) av buketter för att ta in och förgylla rummen hemma med under försommaren.

    Gamla föråldrade syrener där de äldsta grenarna börjar mörkna kan man med fördel föryngringsbeskära radikalt ner till marken. Lämna bara 10-15 cm och de kommer att bryta fint igen och på så vis kommer de att förlänga sin ålder. En gammal syrenhäck eller ett syrensnår kan egentligen bli hur gammal som helst genom att den förökar sig med sina rotskott. Man kan beskära syrener antingen direkt efter blomningen eller på vårvintern.
    Man kan även använda syrener till klippt häck, även om jag tycker att det nästan är växtplågeri...eftersom växten då inte får visa sin allra bästa sida. Men den klippta häcken blir dock tät och friskt grön.

    Syrener är friska buskar men kan ibland drabbas av syrenmal. Bladen ser då brända ut och de rullar även ihop sig. Även syrenbakterios kan drabba växten.

    Se här när jag föryngringsbeskar vår gamla syrenhäck i slottsparken.
    Se här mitt inlägg om Spöken i syrener.

    Syréner finns även med olika sortnamn (det lär finnas mer än 1000 olika namnsorter) :
    • ´Alba´ - vit och något mindre buske.
    • ´Andenken a Ludwig Späth´ - enkla mörkt lilaröda blommor. Zon 4.
    • ´Belle de Nancy´ - dubbla lilarosa blommor, mörk i knopp och ljusare utslagen.
    • ´Blue Skies´ - himmelsblå. Zon 4.
    • ´Charles Joly´ - dubbla, purpurvioletta blommor. Blommar senare.
    • ´Katherine Havemeyer´ - fyllda stora blommor, färg mittemellan lavendel och rosarött.
    • ´Michel Bucher´ - dubbla ljust lilarosa blommor. Zon 3.
    • ´Mme Lemoine´ - dubbla vita blommor. Zon 4
    • ´Monique Lemoine´ Krämvit, fylld storblommig. Zon 4.
    • ´Norrfjärden´ - ny svensk sort. Knoppar i rosa, senare blå färg på de dubbla blommorna.
    • ´Primrose´ - milt gula täta blommor. Zon 3.
    • ´Sensation´ - purpurfärgade blommor med vit kant. Zon 4.



    Syringa vulgaris ´Alba´ vid Kvastmakarbacken på söder i Stockholm.



    Stora Henriksvik på Långholmen
     

    Bergsprängargränd i Vitabergen
     
    Syringa vulgaris ´Ludwig Späth´ i Engsholms slottspark


    Mellan hägg och syren
    Uttrycket "mellan hägg och syren" förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Belägg för den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten "stängt mellan hägg och syren" är relativt sent, inte förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.

    Dagens syrenlåt

    Blåregn - Wisteria sinensis, Wisteria floribunda


    Villa d´Este 2007

    Blåregnet härstammar från Kina och kom till Europa i början av 1800-talet. I Sverige bör man bara odla blåregn i zon 1 eller i mycket skyddade lägen i zon 2. På Waldemarsudde i Stockholm finns ett japanskt blåregn mot en vägg i söderläge och som blommar fint varje år. Arten Wisteria floribunda, japanskt blåregn ska vara något härdigare än Wisteria sinensis och har lite längre blomklasar. En annan skillnad mellan arterna är att sinensis har 11 småblad och floribunda har 13-19 småblad. Båda arterna är mycket vackra och båda har också vita former som då heter ´Alba´.
    • Sorten Amethyst Falls ska klara zon 3.
    • Wisteria macrostachya 'Blue Moon' Ett nytt och mycket härdigt blåregn från Kentucky. Remonterande blomning med vackert blå blomklasar hela våren och fram till Midsommar. Den tål temperaturer ner till - 40 grader. Höjd 4-5 m.
    Blåregn slingrar sig motsols och i juni-juli blommar de fantastiskt med ca. 20 cm långa hängande blommor.


    Moutan Botanical Centre 2007



    När jag vandrade under pergolor fyllda med blåregn i Italien 2007 så var det en fantastisk känsla och det är ju synd att de inte går att odla på detta sätt hos oss eller det kanske är synd att man inte bor i Sydeuropa! Blåregn kan vara svåra att få igång vid nyplantering men om man sköter vattning ordentligt så brukar det lyckas. Den är annars inte så kinkig vad gäller jorden men tycks trivas bäst om det inte är för torrt. Den bör ha ett skyddat läge för att inte bli utsatt för blåst eller frost som kan skada blommorna. 

    Man brukar beskära blåregn två gånger om året. På hösten skär man tillbaka sidoskotten till 25-30 cm längd. I februari-mars gör man en sporrbeskärning. Att plantera blåregn tillsammans med klätterrosor i en pergola blir mycket vackert och blomningen blir på så vis längre. Har man tålamod kan man så blåregn men då får man räkna med att det tar 12-15 år från frö tills dess att den börjar blomma. Vid sådd kan man inte räkna med att den nya plantan blir identisk med moderplantan utan kan få en lite annan färg på blommorna. Förökar man blåregn med avläggare kan man få den nya plantan att blomma efter 2-3 år och den kommer att se ut precis som moderplantan. Tänk på att blåregnets frökapslar är giftiga.
     
    Jo...vår blomsterbutik här nere på torget i Alvik heter Blåregn......




    Waldemarsudde 2007



    Vitt blåregn i Ninfa 2007

    Källa: Trädgårdens buskar av Peter Seabrook 1974



    Skogsek - Quercus robur

    Den tusenåriga eken i Norra Kvill i Småland har en omkrets på 14 meter.

    Att hålla händerna mot Kvilleekens uråldriga stam var en mäktig, märklig och nästan magisk känsla. I september 2010 besökte jag den gamla eken och jag var då helt ensam under några timmar tillsammans med trädet som grodde en gång under vikingatiden.

    Eken kallas ofta för ´´kungen av skogens träd´´ och artnamnet robur betyder styrka. I vår natur natur finns inget träd som är så kraftigt och inget träd i Norden blir äldre (om man bortser från Old Rasmus).
    Eken blir ungefär 25-30 meter hög och den blommar samtidigt som bladen vecklar ut sig i maj månad. Den bär dock inte frukt förrän den blir 40-50 år gammal.

    Ingmar Holmåsen skriver i sin bok ´´Träd och buskar´´ att eken inte alls växer så långsamt som många tror utan kan efter 50 år ha nått en höjd av 20 meter om den växer i god jord. Omkretsökningen är under de första 100 åren 4 cm per år, under de följande 150 åren 2,5 cm och fortsätter sedan att minska. Man räknar eken som avverkningsmogen efter 150 år. Eken är det enda träd som kan trivas i styva lerjordar även om den trivs allra bäst på lerhaltiga mulljordar.

    När eken börjar bli riktigt gammal och delar av veden mörknar så är den mycket viktig för mängder av olika insekter. Det sägs att 500 arter av insekter är direkt beroende av ekens mörkna ved. Den bredbandade ekbarkbocken är mycket sällsynt och finns i Sverige endast i Hagas och Djurgårdens döende ekar.

    Eken finns över hela jorden i de tempererade områdena och omfattar ca trehundra arter. Hos oss i Sverige finns skogsek (Quercus robur) som ibland kallas sommarek och bergek som brukar kallas vinterek (Quercus patraea). Skillnaden är att bergeken har mindre ekollon med kortare skaft och ofta sitter bladen kvar länge på vintern.
    På grund av sin motståndskraft mot röta så har eken används genom tiderna till skeppsbyggnad, möbler, parkettgolv mm. . Det finns flera olika talesätt om hur eken växer, som att den växer i 400 år och dör i 400 år.

    Eken vandrade in i Sverige efter vår senaste istid och valde sin plats på de bördigaste jordarna. För tusen år sedan var eken mycket mer utbredd i landet än idag. I DN:s artikel av Karin Bojs från 4 dec 2011 skriver hon att om man vill uppleva hur det en gång såg ut i Sverige så kan man bege sig till Europas sista bevarade blandurskog i Bialowieza som ligger på gränsen mellan Polen och Vitryssland där ekarnas höjd är upp till femtio meter.

    Det sägs att ekens nordgräns i Sverige går vid Dalälven även om det självklart finns ekar som växer norr om älven också.

    Eken förknippas med åskguden Tor och lär träffas av blixten tre gånger så ofta som tallen och tio gånger så ofta som boken.

    Två kända stockholmsekar. Till vänster Prins Eugens ek vid Waldemarsudde på Djurgården och till höger Radio/TV-eken på Oxenstiernsgatan, som sågades ner den 25 november 2011 då den ansågs vara så hårt angripen av röta att den utgjorde en fara.


    Från Wikipedia

    Ek i kultur och historia[redigera]

    Eken är kanske ett av de mest karaktärsfulla träden, och det som mest tillbetts som heligt under religiösa former iEuropa. Namnet på dekeltiskaläromästarna,druiderna, kommer från det grekiska ordet för ek,Dryas, eftersom det påstods attkeltiskadruider alltid hade med sigekbladvidofferoch dylikt.

    Även inom dengermanskaspråksfären måste eken spelat en stor roll, eftersom de flestagermanska språkdelar ord för trädet och även ord som ligger nära; sålunda är exempelvis det svenskaekollonursprungligen detsamma som det engelskaacorn(som alltså inte har något att göra medcorn).

    Under flera hundra år tillhörde alla ekar i Sverige kronan somskogsregale, eftersom virket användes tillskeppsbyggnad, mest till krigsfartyg för den svenskaflottan. ÄvenGustav Vasabeordrade plantering av ekar för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff för gemene man att hugga ner eller skada ekar; även plantor hade samma skydd. Det åtgick cirka 2 000 ekar för att bygga ett större skepp, och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem.

    Enligt kungligt plakat den fjärde augusti 1608 var straffet vid olovlig avverkning första gången 40 daler, andra gången 80 daler och vid tredje gången förlust av livet[3]. Detta är ett av skälen till att så många ekar som är flera hundra år har fått stå orörda i Sverige. Så sent som 1832 påbörjades en plantage av ekar påVisingsö, med samma ändamål att säkra virkestillgången till framtida krigsfartyg. På Visingsö planterades inom tio år totalt c:a 300 000 ekar[4], varav en stor del av beståndet finns kvar än idag. Efterfrågan på de stora mängder virke för skeppsbyggnad upphörde nämligen efter hand när skeppsvarven började använda järn och senare stål till fartygen fram mot slutet av 1800-talet. Ekplantagen, som idag upptar en areal på cirka 360ha, förvaltas av Statens fastighetsverk.

    Eklöv har stundom använts som hedersmärke, med hänvisning till ekens ovan nämnda bakgrund som "heligt träd". Till exempel är det vanligt att generalpersoner inom olika försvarsmakter utsmyckas med eklöv. Svenska generaler, oavsett generalsgrad, bär fyra eklöv på fältjackans högra kragspegel.

    Eken är ensymbolför Föreningssparbanken (nuvarandeSwedbank), och detlatinskanamnetQuercus roburhar gett namn åt SwedbanksfondsystemRobur.

    Eken ärBlekingeslandskapsträd.

    ________________________________________________________________________________________________________________



    Kvilleeken lever vidare med lite hjälp av de som förstår värdet av riktigt gamla träd.


    Kända ekar i Sverige:
    • Kvilleeken eller Rumskullaeken som den också kallas.
    • Ekebyhovseken på Ekerö utanför Stockholm (ska fotas under nästa år). Sveriges största lövträd.
    • Ålemseken i Mönsterås, Småland. Sveriges tredje grövsta ek.
    • Lagnebrunnaeken i Boxholm, Östergötland. Uppskattad ålder 900 år och en omkrets på 9 meter.
    • Eken vid Bosjökloster i Höör, Skåne som lära vara närmare tusen år gammal. Står i slottsparken. (Vill besöka under nästa år)
    • Prins Eugens ek vid Waldemarsudde i Stockholm.
    • Trogaredseken i Ulricehamn, Västergötland med en omkrets av 8,5 meter.
    • Läcköeken i Västergötland, troligen 600 år gammal med en omkrets av 927 cm.
    • Birger Jarls ek på Kungsholmen i Stockholm (ska fotas nästa år). Jämngammal med Stockholms stad, ca 800 år.
    • Eken vid Karl XI:s fiskartorp vid Norra Djurgården i Stockholm, populärt kallad "Eken i väggen". Eken som nu är omkring 320 år har växt in mot väggen på torpet och hotar flytta hela huset även om det kommer ta tid. (ska fotas nästa sommar)

    Hämtat från DN:s artikel 4 dec 2011.


    Den här gamla eken vid Biskopsudden på Djurgården finns inte mer. Bilden från 2007.

    Den här vackra eken finns på Eldgarnsö utanför Stockholm.


    Källor:
    Porträtt av ett träd - Bengt Edlund
    Träd och buskar - Ingmar Holmåsen
    DN-artikel av Karin Bojs 4 dec. 2011
    Wikipedia
    Träd i Stockholm






    Blyblomma - Plumbago auriculata



    Den fantastiskt vackra blyblomman härstammar från Sydafrika och är en vintergrön buske med ett rankande växtsätt som blir upp till tre meter. Den blommar hela året utom under de kallaste vintermånaderna.
    I södra Europa och i Afrika använder man den ibland som häckväxt eftersom den svarar bra på beskärning och visst är det synd att vi inte kan använda den på samma sätt i Sverige...
    Används även som marktäckare.

    Hos oss använder vi den som krukväxt och till utplantering på t.ex. terrasser på sommaren. Den trivs bäst i sol eller halvskugga.
    Blyblomman blommar med himmelsblå blommor - som liknar floxblommor -  hos oss i april-oktober om den har en ljus växtplats och vattnas ganska mycket. På vintern vill den sedan ha en sval växtplats och få sparsamt med vatten.
    Man förökar den med frö, sticklingar eller rotskott. Bilderna här är från Sliema på Malta i augusti 2009.





    Bloggaren Anita har en vacker blyblomma och har tagit vackra närbilder. Se här.


    Stjärnmagnolia - Magnolia stellata



    I början av maj varje år beger jag mig till Bergianska trädgården här i Stockholm för att bl.a. njuta av stjärnmagnolian som lyser som en diamant i trädgården då. Maj är för mig den vackraste månaden och att inviga maj med stjärnmagnolians blomning känns mycket bra. Bilderna är tagna den 1 maj.

    Den här skönheten härstammar från Japan och är härdig upp till zon 3 hos oss. men kan ibland få vinterskador. Den blir mellan 1-3 meter hög och trivs i näringsrik, väldränerad men fuktig jord på en solig och skyddad plats. En fördel med den här magnolian är att den blommar tidigt i sin ungdom.

    Stjärnmagnolian växer sakta och blir med tiden ofta mycket bred. Jag tycker absolut att man ska absolut ha det tålamodet som krävs för att den ska bli så pass gammal att den blommor så som den gör på bilderna. Det här är verkligen en mycket vacker vårblommande buske som blommar på bar kvist som så många andra magnolior. 
    Den passar utmärkt som solitär. I slottsparken planterade jag två stycken 2007 och hoppas mycket på dem. Om de blommar som jag tänkt i år så lägger jag ut bilder i maj.

    Det finns några sortnamn av stjärnmagnolian:
    • ´Rosea´ - blommor med något rosa i sig.
    • ´Royal Star´ - vit och stora blommor som blommar något senare och är lite rosa i knoppstadiet. Anses något härdigare än arten.
    • ´Waterlily king´  - vit storblommig och med ännu mer stjärnlika blommor.
    Se även inlägget Magnolia-frossa

     




    Register för Dagens växt
    .

    Labruskadruva - Vitis labrusca 'Zilga'



    Vår Zilga kom till parken år 2003 och har växt mycket bra sedan dess. Om sensommaren blir varm och solig så hinner druvorna oftast mogna. De blir ganska små men mycket goda. Zilga är en robust och kraftigväxande vinranka som kommer från Baltikum. Sorten är självfertil och ger rikligt med druvor. Den ska klara sig upp till zon fem, men jag tror att den klarar sig ännu längre norrut.

    Under sommaren brukar jag avlägsna ganska mycket blad för att solen ska nå fram till druvorna och även sommarbeskära den kontinuerligt. På våren ger jag den väl brunnen kogödsel och om sommaren är torr vattnar jag eftersom den står mot en vägg i en ganska smal plantering med begränsad jordvolym. Staketdruvor vill ha något sur jord (ungefär rhododendronsur) men jag kan säga att den jord min Zilga växer i är inte speciellt kemiskt sur. Traditionella vinstockar vill däremot ha mer kalk i jorden.

    Staketdruvor blir storvuxna och den ger bara mer och mer skörd ju större den blir. Vi bjuder våra gäster på de goda druvorna i en skål i hallen, men det är lite lockande att även göra vin på dessa druvor...När plantan är nyplanterad bör man under några år skydda den mot alltför stark sol med säckväv runt stammen. Det gäller under de första åren. På hösten under de först åren bör man skydda den på samma sätt mot nattfrost. När den väl etablerat sig på platsen ska den klara -40 grader! Den är alltså mycket härdig, minst sagt!

    Om man odlar den i kruka bör man gräva ner krukan i jorden under vintern för att skydda rötterna mot frostfrysning.


    Beskärning
    Att beskära vinrankor brukar vara en av de trädgårdsfrågor som är vanligast tillsammans med ´´hur får man bort mossa från gräsmattan´´ och ´´hur beskär man lavendel´´ . Beskrivningarna brukar också vara mer än lovligt förvirrade så att jag tror att många drar sig för att odla druvor av den anledningen men jag lovar, det är inte svårt att få bra skörd och staketdruvor är mycket lätta att odla.

    Jag tänker inte här gå in i detalj hur man beskär en staketdruva men den beskärning jag gör är att sommarbeskära den. Alltså på varje skott bör det inte finnas mer än två klasar men jag har nog fler i vissa fall, sedan klipper man av skotten så att två blad blir kvar utanför sista klasen. Sedan tar jag som sagt bort en hel del blad så att solen ska komma åt druvorna.

    I november skär man tillbaka stocken och jag brukar spara ca. en halvmeter av sommarens nytillväxt. Så gör jag och jag lyckas alltid få bra skörd. Jag återkommer med bilder från beskärningen. 



     

    Näsduksträd - Davidia involucrata



    Näsduksträdet som är ett vackert och märkvärdigt träd (kallas ibland Duvträd) härstammar från Kina och finns på många platser i södra Sverige upp till Stockholmstrakten. Trädet har fått sitt svenska namn på grund av de vita stödblad som omger blommorna och som ger intryck av att vita nästdukar hängts upp i trädet. Trädet blommar rikligt först när det nått 20 års ålder. 

    Det här trädet trivs i zon 1 här i Sverige och i skyddade lägen även i zon 2. Det vill ha mullrik jord för att trivas bra och behöver egentligen inte beskäras alls. Man bör ha tålamod om man planterar ett näsduksträd då det växer sakta första tiden för att sedan sätta fart och växa ganska kraftigt. Näsduksträdet har en konisk krona och grenar som växer nästan vågrätt ut från stammen. Bladen är brett äggrunda och kan bli 17x15 cm. De vita ´´näsdukarna´´  som är så iögonfallande är alltså inte blommorna utan högblad som omger de 2 cm stora blommorna. Trädet blir nog inte högre än 10 meter här i Sverige men i Kina lär det bli upp mot 20 meter högt. Frukten är som en grön liten boll som innehåller ett hårt oätligt frö.

    Ur boken ´´Träd från hela världen´´ av Hugh Johnson kan man läsa:

    Fader David, den franske missionär som först fann jättepandan, var också den förste som rapporterade (1869) om ett vackert okänt träd i Västkinas berg. Han talade om väldiga vita blommor som hängde som näsdukar (eller flaxade som duvor, allt efter vädret) från grenarna.

    Inte förrän 1897 samlade en annan missionär, Fader Farges, frön från trädet och skickade hem till Frankrike till den store trädsamlaren Maurice de Vilmorin. Av de 37 frön som han fick var det bara ett som grodde, men Vilmorin planterade det i sitt arboretum vid les Barres och det tog sig utmärkt. Det blommade 1906 och Västerlandet såg sin första duva (eller näsduk).

    De platser där jag har sett trädet är i Norrvikens trädgårdarUlriksdals trädgård i Kivik, Göteborgs botaniskaVisby botaniska trädgård och i Stockholm växer det i Bergianska trädgården, vid Årstavikens koloniområden och ett helt nyplanterat träd finns nu i Berzelii park i centrala stan. 




    Norrvikens trädgårdar 2009


    Platser där Näsduksträdet finns:
    • Göteborgs botaniska
    • Trädgårdsföreningen i Göteborg
    • Norrvikens trädgårdar
    • S:t Larsparken i Lund
    • Alnarpsparken
    • Ulriksdals trädgård i Kivik
    • Bergianska trädgården i Stockholm
    • Erikdalslundens koloniområde i Stockholm - Planterat 1975
    • Berzelii park i Stockholm
    • Botaniska trädgården i Visby
    • I Borgholm
    • Stadsparken i Kalmar
    • Silvåkragatan 13 på Dalhem i Hälsningborg
    • Rådhusets innergård vid Stortorget i Kalmar
    • Skolparken i Enköping
    • Botaniska trädgården i Lund
    • Kurrebo visningsträdgård på Sirkön i Kronberg. Brukar blomma runt den 15 maj.
    • Stadsparken i Eslöv.
    • Hos familjen Olsson på Erik Dahlbergsgatan 1 i Helsingborg...!

    Stjärnklematis - Clematis fargesii 'Summer Snow'



    Den här stjärnklematisen är en av de mest starkväxande arter/sorter som finns i släktet och det går nästan inte att misslyckas med den.
    Våra två ´Summer Snow´ planterades vid trädgårdslandets entré 2004 och de var lite tröga i starten, de växte sakta första sommaren och frös ner helt på vintern. Numer växer de kraftigt och blommat länge och rikligt varje sommar. Stjärnklematisen är en korsning mellan Clematis vitalba och Clematis potaninii och härstammar från Kina.

    Den kan bli 5 meter hög och blommar i juni-oktober vilket är en stor fördel. Summer Snow trivs i sol eller halvsskugga och klarar sig upp till zon 4. Man klipper ner den till 20-50 cm höjd i mars varje år för att stimulera nya friska och blomrika skott. Efter riktigt stränga vintrar blir man dock tvungen att klippa ner den till marken. Den kan som så många andra klätterväxter även användas som marktäckare eller som klättrare i gamla träd.






    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails