Vecka 25, 2021 - Det är vi två som ´´gör´´ Stockholms gröna rum
Den tropiska hettan stannar ett tag till. Fläkten går dygnet runt och fönstren är öppna. 30 grader är ingen bekväm temperatur för en nordbo.
När jag hade hämtat Lexus gick vi en liten sväng vid Rosendal, tittade på sommarblomsplanteringarna vid slottet, men det dröjer innan man ser resultatet av växtkompositionerna. Augusti brukar vara den allra bästa tiden för sommarblommor som planterats i rabatter.
Nu blommade pionerna vid Rosendals trädgård och jag tog några bilder innan vi åkte hem mot Bromma. Eftersom promenaderna idag blev kortare i hettan, ville Lexus gå flera gånger i stället. Inte mig emot, vi gillar ju båda två att vandra.
Tyvärr blev han stucken av en geting på kvällen. Vi skulle gå kvällsrundan innan Danmark-matchen och getingen stack på hans ena framben så att han inte kunde gå. Jag fick bära honom hem och eftersom det ju är Cecilias hund, så vågade jag inte ta risken att ha honom över natten, om det skulle uppstå någon allergisk reaktion, så han fick återvända hem till Djurgården igen.
Värmeböljan ligger kvar.
Lexus mådde bra igen på morgonen och svullnaden hade gått ner, men han stannade hemma hos ´´mamma´´ på Djurgården idag.
Vallmo-ängen i den annars ganska tråkiga Kronbergsparken, var verkligen överraskande och fantastiskt vacker. En underbar kontrast mot de typiska Stockholmshusen på Parkgatan. I ett stort avspärrat område växte de tätt och en sådan här underbar vallmo-äng skulle ju passa fint i andra parker också. Trenden går ju mot att minska på gräsmattsytor till förmån för ängsmark. En mycket bra trend för skönhetens skull, men mest för att gynna den biologiska mångfalden.
Senare såg jag att vallmo växte även i början av Lidingövägen, vid Musikhögskolan.
Jag blev alltså ofrivilligt fri idag när inte min bästa kompis inte var här, så jag åkte ut till Sturehovs slott för att fika på trädgårdscaféet. Två meters avstånd i kön till kassan och jag fick tillrättavisa kvinnan bakom som flåsade mig i nacken. Trots att jag är färdigvaccinerad är jag fortfarande försiktig. Två meters regeln får gärna vara kvar efter pandemin…
Precis när jag kom ut i trädgården med kaffe och räkmacka, började det regna.
Eftersom jag förmodade att skuren snabbt skulle gå över, placerade jag mig under ett stort parasoll i trädgården. Att sitta inomhus i ett trädgårdscafe var inget alternativ. Men regnet ökade och det verkligen vräkte ner under hela min fikastund, vilket faktiskt var riktigt mysigt. Det var lite som att tälta i svensk sommar och jag väljer mycket hellre regn än stekande sol.
Precis när jag skulle trotsa regnet och ta några bilder i parken, kom solen fram och med den hettan på nära 30 grader igen.
Idag fyllde bloggen 16 år och Sverige vann över Polen i Fotbolls-EM och ställs nu mot Ukraina i åttondelsfinal nästa vecka!
Rosorna mot väggen på Stora Sjötullen var lika fantastiska som de brukar vara varje år, när Lexus och jag gick svängen runt Blockhusudden den här tidiga och skönt mulna junimorgon. Nu för tiden tycker jag bäst om när det är lite mulet, 17-20 grader och helst vindstilla. Då mår både jag och Lexus som bäst när vi vandrar.
Det är nu fläder- och schersmintider och buskarnas blommor lyser i den djupa högsommargrönskan. De enkla och ljuvliga vildrosorna blommar fortfarande, men efterföljs snart av de mer ädla varianterna. Till skillnad mot maj månads nästan galna period med blommande fruktträd, hägg och syren, är det lugnare nu och jag hinner njuta av blommande fläder, schersmin, trädgårdsprakttry, paradisbuskar och rosor.
Vi åkte ut till Drottningholms slottspark och promenerade som vanligt genom barockparken bort till Kina slott och sedan tillbaka genom den engelska parken. Jag tycker mycket om att vandra i den här stora vackra parken, som bjuder på både strikt barock och den mer natur-lika engelska stilen.
Men idag blev jag lite fundersam över att barockparken inte kändes så ´´piffig´´ som den väl borde göra till midsommar? Jag vet att personalen här är duktig och att sköta en sådan här stor barockpark kan inte vara helt lätt. Jag vet också att man kan befinna sig i slutet av en skötselrunda, när det är dags att börja om från början igen. Men jag är väldigt känslig när det gäller grusgångar som gränsar till strikta häckar och gräsytor. Ogräs på gångarna förstör helheten.
Visst förstår jag att ytorna här är enorma och jag minns så väl när jag kämpade med gångarna då jag var trädgårdsmästare på Engsholms slott. För att få bort ogräs från gångarna använde jag på 90-talet tyvärr Round up, senare ogräs-ättika och under min sista tid i parken flammade jag ogräset med gasolbrännare, vilket var ett tidskrävande jobb. Jag vet faktiskt inte hur ogräset på gångar bekämpas i Drottningholms slottspark.
OK, jag brukar verkligen inte klaga nu för tiden, när jag besöker våra vackra parker och trädgårdar. Det här var bara en tanke just den här dagen och jag antar att det bara är en gammal arbetsskada. De flesta kanske inte ens lägger märke till ogräset.
Vi avslutade vårt besök med fika vid slottscaféet som nu heter Karamellan, det finns även ett mysigt café borta vid Kina slott. Vi hängde på låset strax före tio och Lexus låg på trappan och väntade så tålmodigt tills de öppnade. Han vilade sedan i gräset när jag fikade och jag blev varm i hjärtat när jag mötte hans blick och tänkte på hur fin han är att ha med sig. Det är omöjligt att tänka sig en bättre kompis!
Kloklippning i Blackeberg och en korv till Lexus på Blackebergsgrillen, innan det var dags för honom att bege sig hem till Blockhusudden igen, för att fira midsommar.
Strängnäs var målet den här dagen när min dotter och jag åkte på utflykt och av någon märklig anledning hade jag aldrig tidigare besökt den sörmländska staden. Visst hade jag läst om domkyrkan och att staden vid Mälarens strand har anor från tidig medeltid, men det var i stort sett allt jag visste. Vi tog sikte på kyrkan eftersom de flesta städers äldsta delar brukar finnas kvar runt kyrkan. Det var verkligen en idyllisk miljö med gamla pittoreska trähus, där rosor klättrade på väggarna och uppe vid kvarnen stod tre stora härliga honungsrosor i full blom.
Vi tyckte om staden som hade ett skönt lugn. Lunchstället hade vi valt från Google och vi landade ute på Hornudden, där trädgården med ekologisk odling är belägen och där restaurangen ligger vackert vid stranden. Vi åt en underbar paj och njöt av utsikten mot Mälaren, där molnen var extra vackra på himlen idag. Det blev en mycket trevlig liten dagsutflykt…innan EM-matcherna började igen!
En dag i en amatörträdgårdsfotografs liv
Gatorna var tomma när jag åkte upp till Södra Årstalunden för att ta lite bilder på schersminer och en fantastisk honungsros, den här tidiga söndagsmorgonen. SMHI hade lovat en del moln på morgonen, men de där molnen seglade sakta bort när jag närmade mig koloniområdet vid Årstaviken. Som vanligt har jag stora problem att ta bilder i gassande sol och de foton jag tog på två vackra platser, fick jag ta om senare på dagen.
SMHI:s prognos visade plötsligt åska på eftermiddagen, men det var fortfarande sol från klarblå himmel när jag återvände till Södra Årstalunden, även om åskmoln hopade sig runt om och det mullrade hotfullt söderut. Min plan var att helt enkelt vänta in åskmolnen som skulle skymma den starka solen, så att jag kunde ta de där bilderna som jag hade bestämt.
När jag gick där bland alla vackra koloniträdgårdar och kisade upp mot den starka solen, för att se hur molnen sakta närmade sig, tänkte jag att det är nog tur att jag är singel. Besöker jag inte vackra trädgårdar och jagar rätt fotoljus, vilken tid på dagen som helst, så redigerar bilder och skriver till bloggen. När allt sådant är klart ser jag alla EM-fotbollsmatcher och i höst fortsätter jag att följa spanska och italienska ligan! Böcker läser jag också, men min absolut viktigaste uppgift har jag dock måndag-onsdag när min underbara kompis Lexus är här! Hur skulle jag ha tid med ett förhållande?
Nåväl, till slut skymde de mörka molnen solen och jag kunde ta mina bilder. Åskan mullrade vidare på andra sidan Årstaviken och jag skyndade mig till bilen. Väl hemma såg jag att bilderna blev ok, inte mer än så. Det kanske är det som är charmen med att fotografera, att när man minst anar det så får man till den där super-bilden, vilket händer några gånger om året.
Ha en fin vecka ni som orkat läsa hit, så ses vi på bloggen nästa söndag!
Ah, det doftar om dina bilder!
Undras om min favoritdoft inte är schersmin. Den doftar underbart just nu, ända upp till min lånade balkong på Gärdet.
Hade fin schersminhäck i Nockeby förut, men en envis granne fick den nerhuggen för att "de eländiga buskarna skymde sikten om det kom en cyklist runt hörnet". Så kan man också tycka, men synd på den fina doften.
Jag tror att jag sagt det förut...du borde ha guidade vandringar med all din kunskap. Jag anmäler mig direkt. Vallmofältet!! Vad säger man! Gudomligt vackert. Så fick Botkyrka fint besök ser jag, Sturehov är en plats vi ofta besöker. Inte för att fika jämnt för det är inte billigt, men att vandra runt och drömma sig tillbaka till den gamla tiden. Tänk om slottet kunde tala. Skönt att Lexus klarade av getingsticket utan större problem. Önskar dig en fin vecka.
Ja schersminens doft blir man ju helt berusad av Janicke! Aha så du är på Gärdet en stund nu, så fint! Ja men den sortens trädgårdsskötsel blir man ju så galet trött på!
Om jag vore en ciceron eller föreläsare så skulle jag göra det Liza, men så är inte fallet. Jag nöjer mig med att fota och skriva lite på bloggen. Men tack för din tanke! Ha en fin vecka du också!
