Site Meter

Lagning av träd


Drottningholmsvägen i Bromma

Jag har kommit över en trädgårdsbok från 1966 och jag ser hur mycket som har förändrats i vår syn på trädgård sedan dess.
På ett ställe i boken som heter Trivselträdgården och som skrevs av Gösta Engstedt står det om hur man ´´lagar´´ träd.

Fortfarande idag använder man på många håll...både professionellt och privat, gamla och felaktiga trädvårdsmetoder i parker och trädgårdar och jag hoppas och tror att man i dagens trädgårdsutbildningar ser trädvård som något mycket viktigt.
______________________________________________________________________________________
Fel fel fel - ur Trivselträdgården 1966

En fläkskada på träd kan lagas genom att man med en lång bult skruvar samman de båda fläkta delarna. Hål borras genom stammarna eller de skadade delarna och en lagom grov bult med stoppbrickor används.

Ihåliga träd plomberas med cement sedan all murken ved avlägsnats, och den blottade veden behandlas med träimpregneringsmedel. Sår efter större grenar kan skyddas mot röta genom att man spikar på en tunn koppar- eller zinkplåt. Mindre sår bestrykts med lämplig träimpregneringsmedel, som dock inte för komma i beröring med barken. Speciella sårpreparat med tillväxtämnen kan också rekommenderas.
______________________________________________________________________________________
Modern trädvård

Numer vet man bättre och i Klaus Vollbrechts bok ´´Träd - deras biologi och vård´´ kan man läsa om hur man idag behandlar skador och hur träd bör skötas från plantering.

Avskrift ur Klaus Vollbrechts bok ´´Träd - deras biologi och vård.
Träden i våra städer, parker och anläggningar erhåller tyvärr alltför ofta sår på sina stammar och grova grenar, genom påkörning med bil, gräsklippare eller andra maskiner. Hur dessa sår ska behandlas har diskuterats länge och väl.
Enligt den kontinentala uppfattningen skall stamsår ges en spetsig, elliptisk form.

Motiveringen härför att såret måste lägga i ´´savströmmen´´. (Kunskapen om att saven i floemet även sker i sidled har tydligen inte nått alla.) Den spetsiga, elliptiska utformningen av ett stamsår ökar ofta dess storlek till det dubbla.
När vi nu vet att varje kvadratcentimeter levande bark är viktig för trädens försvar mot mikroorganismer, måste en sådan behandling vara förkastlig. Alla sårförslutningar i världen kan inte ersätta levande bark.

HUR SKA VI DÅ BEHANDLA STAMSÅR?

Avlägsna försiktigt den trasiga och losslitna barken med en vass kniv. Låt trädet själv visa var sårkanten ligger genom bildning av sårved. Efter ett eller två år, avlägsnar man den döda barken utanför sårveden.
Använd aldrig motorsåg för detta arbete, utan i stället en vass plantskolekniv.

Är veden under barken skadas - skär bort de trasiga delarna utan att gå på djupet. En vass kniv eller skölp (stämjärn med kupigt blad) är lämpliga redskap. De flesta träd utvecklar starka försvarszoner.
Även hos stora stamsår brukar nedbrytningen på djupet vara av ringa omfattning. Använd inga sårförslutningsmedel. De gör ingen nytta. Tycker du att såret lyser i ögonen, stryk på fuktig jord. Jorden är i detta fall bra kosmetika som samtidigt innehåller nyttiga Trichoderma-svampar som i viss mån kan motverka rötan.

Sårförslutningsmedel


De sårmedel som nu är tillgängliga över hela världen till mycket höga kostnader, saknar utan undantag, förmåga att förhindrar rötutvecklingen i ett sår. Detta påstående bestyrks av egna praktiska erfarenheter och vetenskapliga försök som genomförts såväl i Europa som i USA.

Men det finns fortfarande många - i synnerhet de som tillverkar och säljer sårmedlen - som är övertygade om nödvändigheten att även de minsta sår behandlas.

Vetenskapliga försök med en rad kända sårmedel, som genomförts i USA och vid universitetet i Bologna i Italien, visar med största tydlighet, att behandlade sårytor generellt uppvisar mer missfärgad ved och rötangrepp än obehandlade sårytor.

Kronstabilisering


Träd som är välvårdade och riktigt uppbyggda från början är mindre utsatta för skador genom fläkning, än sådana som inte fått sina fel korrigerade i tid. Dubbla stammar och särskilt sådana med invuxen bark och spetsiga grenvinklar, som inte justerats i tid, blir i trädens vuxna ålder en riskfaktor.

Trots att man tagit hand om sina träd på bästa sätt, kan skador inträffa. Genom storm, röta och andra oförutsedda händelser kan ett träd förlora sin forna styrka. En avlastningsbeskärning, som alltid ska genomföras i förebyggande syfte, är inte generellt tillräcklig för att eliminera en skada.
Genom att förankar stammar, eller en gren och en stam med varandra, kan en eventuell fläkning förhindras.

Svaga grenklykor med tendens att brista kan med hjälp av stålstag som placerats genom klykan, förstärkas. Man måste alltid vara medveten om att dessa ingrepp tillfogar trädet skada. Men dessa skador måste vi ta på köpet för att vinna något viktigt, nämnligen att förlänga livet på ett värdefullt träd.

Hål i träd och trädkirurgi


Min definition av begreppet trädkirurgi: Alla ingrepp i ett träd med olika redskap är kirurgiska. Att skära eller såga av en gren är en amputation och därmed ett kirurgiskt ingrepp i ett träd.

Varför har träd hål och rötangrepp? Många röthärdar i träd har sitt ursprung i mekaniska skador på stammar, grenar och rötter. Men de flesta rötskador har utan jämförelse samband med grenar som av storm eller av egentyngd slitits ur sina fästen eller blivit avsågade.

I motsats till skogsträden, som för det mesta lever i täta bestånd där de i regel bär klena grenar, utvecklar våra park- och stadsträd grenar av grova dimensioner. Grova grenar kan bli ett träds Achilles-häl. När en grov gren fläks ur stammen eller om man sågar av den för nära stammen (flush cut) och därmed avlägsnar grenkragen, utvecklas det för det mesta röthärdar. Ju äldre trädet är och ju grövre grenen är, desto större är risken att rötan utvecklas i trädets inre.

På frågan vad vi bör göra med de träd som har stamskador och inre defekter kan man bara svara ´´Rör inte trädet´´. Varje ingrepp ökar bara skadan. Står vatten i en hålighet  är nedbrytningspricessen mycket långsammare än i en halvtorr miljö. Att dränera en hålighet skadar trädet dubbelt. Avlägsnar man de interna rötskadorna intill frisk ved förstör man även barriärzonen som är trädets viktigaste försvarszon.

Plombering av håligheter ger inga fördelar. Tvärtom. Under plomben, om den består av betong eller skumplast, kan de rötframkallande organismerna arbeta helt ostört.

Det bästa vi kan göra för våra skadade träd är att förbättra deras livsvillkor. Genom sanering av marken runt trädet, eventuellt lätt gödsling, försiktig beskärning, kan vi hjälpa träden att hjälpa sig själva.



Detta är samma man som gör Dirty Harry och den mystiska mannen i dollar-filmerna....

Kommentarer
Postat av: HelenJ

Bra! Den här informationen måste spridas så mycket som möjligt, för man ser så många i onödan skadade träd...

I förra veckan hörde jag en föreläsning av Arne Mattsson, som jobbar mycket med trädfrågor i Malmö stad. Enligt honom kan man rädda ett träd med svårt skadad bark genom att täcka såret med svart plast och låta det sitta ett halvår. Detta för att skydda mot solljus och bevara fukten. Fast... fukt borde ju ge röta, eller? Åtminstone hade de räddat hängboken i Malmö som någon försökt ringbarka på det viset. Har du erfarenheter av svart plast?

/Helen

(Han höll med om att alla andra "plåster" enbart var av ondo)

Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

HelenJ: Oj...det låter både märkligt och intressant. Spontant så känns plasten som en ersättning för de gamla sårförslutningsmedlen...att man gör miljön perfekt för rötsvampar. Och hur vet man att det var plasten som räddade hängboken? Det där måste jag läsa mer om...men var? Har du något material...ska kasta mig ut på nätet och kolla. Tack för informationen.

2009-11-09 @ 15:48:00
Postat av: Eva



Mycket intressant! Det här sparar jag för eventuella framtida skador på mina träd.



Sedan kan man undra vem som gav sig på den vackra hängboken i närheten av Stadsteatern i Malmö. Trädhatare? Är det samma sorts människor som går runt och knäcker nyplanterade alléträd? De ungdomarna som knäckte mängder av träd i ett blivande arboretum i utkanten av Malmö avslöjades och fick hjälpa till att plantera nya. Att själv ha planterat ett träd ger förhoppningsvis en ny känsla för det som växer.



En liten avvikelse från ämnet "Reparera träd"...

2009-11-09 @ 16:03:30
URL: http://skogseva.blogspot.com/
Postat av: Kai

Rolig bild, hoppas färgen är miljövänlig.



När det gäller trädvård, så är mycket riktigt 60-talet ett lågvattenmärke. Detsamma gäller mycket annat besläktat, speciellt arkitekturen. Man hade någon slags enfaldig och arrogant tro på att allt nytt var "bra" och allt gammalt och beprövat "dåligt".

Nytt var tex. diverse nya kemiska bekämpningsmedel - som sedermera visade sig så farliga att de fick förbjudas! Nytt var den sk. "funktionella" arkitekturen med sina "funktionella" platta tak som o-funktionellt nog läckte och resulterade i vattenskador på byggnader...



Här i landet har vi i århundraden vetat att tak måste luta om man ska undvika problem. Men sådan kunskap var inget värd för funkis-arkitekterna. De visste bättre minsann.



Samma sak med trädvård. Beprövade metoder skulle ersättas med det "senaste" - det "nya".

2009-11-11 @ 01:25:30
URL: http://www.tradgardsdrommar.nu
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

Eva: Så tråkigt när man ger sig på träd nu också...



Kai: Som vanligt ska man försöka titta i naturen...vem borrar och målar i träden i skogen?

Jag är glad att dagens trädvård går åt rätt håll. Det gäller bara att utbilda trädgårdsfolk som startar egna företag så att kunskapen finns brett över hela branschen och inte bara hos de allra högst utbildade.

2009-11-11 @ 17:40:46
Postat av: Lars Forslin

Bra att du publicerar Klays Vollbrechts text. Den skulle många som har hand om träd och parker behöva läsa. Tyvärr ser man ofta stympade träd, där träden i en anläggning fått växa sig för stora och så tror man att man kan "hamla" dem genom att kapa ner dem 10-15 meter.

2010-04-17 @ 10:39:07
Postat av: Leif Damsten

Hej p¨å er barkspecialister,



Vad jag egentligen vill veta hur helar jag de granar som haren i vintras skalade av barken på ? Den f...baskade haren gnagade runt 2 stycken grenar på den lönn som jag jobbade så hårt med förra sommaren, vad skall jag täcka de parteier som är utan barka för att få trädet friskt igen ? måla med tjära ? använda målartejp men skall grenarna först smörjas in med något ? vad ?



Tacksam ifall någon sakkännare kunde svara mig,



Med vänlig hälsning,



Leif Damstén



2011-05-14 @ 13:18:35
Postat av: Anton

Hejsan,



Jag undra kring hur träd reagerar på barkskador.



Jag har en ek på kanske 100 år och omkrets 130 cm som har utsatts för ett snitt i stammen sågas, liknande början till avverkning, ca 2 cm djup in i virket räknat från barkens slut.

Jag antar att det är en betydande skada. Skulle den lindras av att fyllas igen av massivt trä?



Tack på för hand!

2012-03-07 @ 22:10:31
Postat av: Andreas

Hej,

Tack för att du delar med dig av all din kunskap.

En fråga. Vi har ett äppelträd spm är cirka 8-12 gammalt där den största kronan/grenen helt utan förvarning bröts av från stammen idag. Gissar att det var för mycket frukt och att det blev för tungt.

Kan värmen göra ( +31 grader) att trädet torkar och grenen bryts av?

Hur ska vi hantera "såret" på stammen så att trädet inte tar någon skada?

Tack på förhand!

Andreas

2014-07-26 @ 18:00:46
Postat av: Hasse Wester

Hej Andreas
Jag skulle behöva en bild för att se vad du ska göra med grenen.
mvh/Hasse

2014-07-27 @ 19:22:23
URL: http://slottstradgardsmastaren.blogspot.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0