Vecka 12, 2021 - Lexus blomstervecka
Nyheten att det inte kommer att byggas några studentbostäder invid Bergianska trädgården, kändes fint, men på något vis låg det i luften. Protesterna skulle ha blivit enorma om dessa galna byggplaner hade förverkligats. Stockholms/Solnas botaniska trädgård är en mycket viktig plats, inte bara för oss växtälskare.
Allt faller liksom på plats och jag blir lugnare när jag hämtat Lexus och han bor hos mig några dagar. Han är en den bästa kompis man kan tänka sig, så vänlig och okomplicerad och vi tycker båda om att vandra - ofta! När han är här hos mig bryr jag mig inte lika mycket om att följa eländesnyheter om Covid, utan försöker att fokusera på det som fortfarande är gott här i livet.
Under våra Brommavandringar idag träffade vi några av Lexus Bromma-kompisar och helt plötsligt blir jag väldigt social och pratar med hussar och mattar, som om det var det naturligaste i världen. Jag är ju annars en person som är väldigt dålig på att småprata, men tillsammans med dessa människor har vi ett gemenast intresse…
Lexus är van att vistas i trädgårdar och bland blommor och har inga som helst problem att posera tillsammans med vårblommorna i Bergianska trädgården. Idag tog vi farväl av trollhasselns och vintergäckens blommor, vi ses nästa vårvinter igen!
Det här blogginlägget tillägnar jag den här ljuvliga lilla killen!
Bofinken sjunger och backarna här utanför lyser fortfarande i gult av vintergäck, som dock troligen blommar färdigt nu den här veckan, för att ersättas av scillan som försiktigt har börjat blomma. När scillamattor brer ut sig i trädgårdar och parker, då är våren som vackrast – innan vitsipporna kommer!
Innan jag lämnade Lexus hos sin matte på Blockhusudden, vandrade vi en stund i det vackra vårvädret där ute på den ostligaste delen av Södra Djurgården. Jag fotade blommande blåsippor och tibast och hörde tofsvipan vid Isbladskärret där fågellivet nu är riktigt vår-intensivt. Häggens bladknoppar blir allt grönare och hela naturen börjar nu sjuda av liv.
Vi satt en stund på Lexus bänk vid Kärleksstigen och såg ut över Isbladskärret som är ett fantastiskt fågelrikt våtmarksområde, där bland annat gråhägern har en koloni på 50-60 par. De här ståtliga hägrarna kommer en gång i tiden från Skansen där de släpptes fria på 1930-talet.
Att många av dessa hägrar övervintrar i Råstasjön i Solna, är både intressant och mycket märkligt! De är inga långflyttare direkt. Som fisktärnan, som varje år flyttar till Sydafrika! Isbladskärrets hägrar nöjer sig med Solna! Jag läste någonstans att Solna stad varje morgon serverar hägrarna 10-15 kg fisk under övervintringen och de har lärt sig känna igen matbilen när den kommer!
Coronaläget i Stockholm är fortfarande mycket allvarligt med fortsatt smitta och kraftigt ökande inlagda på IVA. Om en vecka är det påsk och då ska folk givetvis trängas i skidbackarna igen, vilket måste vara fruktansvärt att se för vår kämpande sjukvårdspersonal. Varför kan inte folk hjälpas åt att vara försiktiga nu, så att vi blir av med det här eländet snart. Jag längtar efter att resa runt i landet och titta på vacker natur och spännande trädgårdar, men dessa planer får säkert vila en bra stund till.
Frukost på balkongen. Läste Gunnar Brusewitz ´´Stockholm, staden på landet´´. Men hos mig stördes fåglarnas vårsånger ute i de gamla ekarna av Tranebergsbrons ständiga bilbrus och jag längtade efter tystnaden på landet, långt ifrån trafikerade vägar. När Lottoraden någon gång slår in, köper jag mig en liten stuga utanför stan där jag kan bo halva året.
Saknar ´´gå-ut-rutinerna´´ när jag inte har Lexus, de tidiga morgonpromenaderna längs strandpromenaden eller i skogen och frukost när vi kommer hem. Sedan planera dagens vandringar!
Kärsön på Mälaröarna besöker jag ganska ofta, men då är det alltid den östra delen, där Brostugan ligger. Den västra sidan, på andra sidan av den trafikerade Drottningholmsvägen, har jag aldrig tidigare besökt. Många gånger har jag dock sneglat på stigen som leder längs stranden när jag åkt förbi och idag var det dags att upptäcka den här anonyma delen av Kärsön.
På en informationsskylt läser jag naturreservatets förvaltare, Statens fastighetsverk utför naturvårdsåtgärder i området som har mängder av gammelekar och spännande natur. Det ser lite rörigt ut på vissa ställen på grund av arbetena och stora högar av ris och döda gamla trädstammar ligger här och där, men det blir nog riktigt fint när det är klart.
Längst ute på nordvästra sidan finns ett naturistbad som jag aldrig hade hört talas om, men just idag behövde jag inte gömma kameran eftersom jag var helt ensam på platsen. När jag senare googlar fick jag reda på att det tydligen är en ganska känd plats inte bara för bad…! Så det var nog tur att mitt besök var så tidigt på året!
Uppe på det högsta berget är utsikten fantastisk in mot Mälaren och på andra sidan sundet syns husen på Drottningholmsmalmen, där jag vandrade en kall dag i vintras. När jag gick tillbaka hördes lärkorna över ängarna och jag såg vårlök blomma i en glänta.
Senare vandrade jag med min dotter på Gärdet/Östermalm och vi satte oss på Café Karlas trottoarservering för att äta. Det var långt mellan borden och vi var de enda som satt ute. Café-häng har endast hänt ett par gånger under det senaste året och det kändes nu märkvärdigt, stort och helt ljuvligt!
Jag rättade lottoraderna på kvällen! 2 rätt!
Vinden mojnar, hela världen står still
Det är gott att leva, trots allt.
Tack för fina bilder och fina berättelser.Marie
Jag sörjer varje gång jag hör någon återvända från ett besök i vår huvudstad och berättar om - visserligen någon bra teater eller en konsert - men i övrigt köpcentran, trängsel, pizzerior, stress och hets... Så fruktansvärt bortkastat! När alla dessa underbara pärlor bara ligger där utströdda färdiga att upptäckas för den som bara tar några steg utanför de vanliga butiksgatorna; Parker, grönskande innergårdar, små mysiga cafe'er eller restauranger (vissa med helt bedårandr utsikt), pittoreska träkåkar mm mm för att inte tala om skön konst! Tack söta lilla rara Lexus med Husse som tillsammans o med kamerans hjälp guidar oss runt bland alla dessa underbara smultronställen som vår sköna Kungliga Huvudstad är full av! Må fler upptäcka dem! ❤
Tack själv Marie!
Åh, dessa blåsippor, så vackra de är! Än har jag inte sett några här, men jag spanar. Och håller öronen öppna för bofinken.
Undrar om det är positivt eller negativt att ha hjärtat på ett annat ställe än där man bor? Mitt är nog kvar på Gärdet. Så hemskt det måste vara att vara flykting, att ha hjärtat i ett annat land.
Tack för promenaden och puss på fina vovvenosen!
Precis så är det Maij, vik av från affärsgatorna och leta upp det vackra i huvudstaden. Tack för att du följer med på bloggen!
Men vad tråkigt att du känner så för ditt hem Janicke! Tänk att du har nära till Mälaröarna där det finns mycket vackert att se!
Hur ljuvlig är inte våren! Synd bara om de som är allergiska. Själv är jag allergisk mot allt oljud och längtar till sensommaren då jag tar familjen med mig till Höga Kusten. Du slog mig i Lotto, jag hade bara ett rätt.
Ha ha...mästarnas mästare i Lotto! På lördag är det dags igen Liza!