Vecka 15, 2021 - Vaccinerad!
Morgonen var kylig när vi startade vår vandring vid Folke Bernadottes bro och gick förbi Sjöhistoriska museet och Villa Källhagen, bort mod Djurgårdsbron. De hårda vindarna som irriterat under de senaste dagarna hade bytts mot en helt stilla måndagsmorgon och det var som vanligt underbart att vandra på vackra Djurgården med min finaste fyrbenta kompis.
Vi gick upp till Rosendalsterrassen där vi träffade Lexus matte och Djurgårdsförvaltningens trädgårdsmästare Cecilia som gjorde vårfint i planteringarna tillsammans med sin kollega Heidi. De två vackra Magnolia ’Wild Cat’ med vita dubbla blommor som planterades vid den långa hortensiaplanteringen 2015, hade mängder av svällande blomknoppar.
I Rosendals slottsträdgård syntes bladen av mängder med tulpaner som senare i vår kommer att blomma och förgylla platsen. Jag har inte längre koll på sorterna, men det blir säkert vackert. För säkerhets skull är planteringarna instängda med rådjursnät, eftersom det faktiskt fortfarande finns ganska många rådjur här på Södra Djurgården, ön som en gång i tiden var jaktmark för kungahuset.
När vi skulle gå över Folke Bernadottes bro blev det för jobbigt för lillkillen. Bron som svajar en aning när man går på den (så som den ska göra), är inte något Lexus gillar, så han lade sig platt på bron och vägrade gå, men i min famn var han trygg…
Av en Instagram-kompis hade jag fått tips om en fantastisk scilla-plats vid Lilla Frescati och jag åkte dit när jag hade lämnat min kompis Lexus på Blockhusudden.
Visst fanns där mängder av scilla, men det var inte den som fick mig på fall här, utan de vitblå porslinshyacinterna som växte tätt på mycket stora ytor. Jag skulle gärna vilja veta när de första lökarna grävdes ner här och tänk om de personerna som arbetade med detta, hade sett det magiskt vackra resultatet!
Kungsholmen runt. Vilade och fikade på bryggor. Ytorna med scilla, porslinshyacinter och krokus i parken vid stadshuset mittemot Waterfront, blir allt större för varje år som går. Hittade en fullt blommande rhododendron/azalea på en gård i början av Norr Mälarstrand.
Packat med folk på uteserveringar. Visst borde vi haft en total lock down under en tid, så att folk förstått allvaret med pandemin. Stackars vårdpersonal! Vi ser ju ingen som helst ljusning i smittspridningen och antal covid-patienter på sjukhusen. Tvärtom, kurvorna stiger hela tiden.
Fick tid för vaccination på söndag. Antar att det blir Astra Z.
Tidigt innan smittspridarna vaknat, gick jag en stund inne i stan med kameran. I Kungsans körsbärsalléer hade dock några fler än jag planerat tidig fotografering, så jag lämnade snabbt platsen. Passerade Berzelii park där planteringslådorna utanför Berns var fyllda av ranunklar, som verkar vara årets vårblomma i urnor och planteringar i Stockholm. Så vackert!
Temat i stadens urnor den här våren är ´´Tropiken flyttar in´´. Jag har inte några problem med rosa ranunklar tillsammans med vinröda penséer, men däremot har jag alltid svårt för alunrot och speciellt dessa limebladiga. Jag tycker att de ser konstgjorda ut. I Berns lådor fanns dock ingen alunrot utan i stället rosa och röda ranunklar tillsammans, vilket var mycket vackert.
Men trots alunrot blev jag glad av alla vårblommande urnor i innerstaden.
Under vecka 24-25 byts vårblommorna ut mot sommarfloret i stadens 800 urnor och 50 rabatter.
En snabb sväng i Gamla Stan innan jag återvände hem till Bromma där det var strömavbrott, vilket varade i 3,5 timma. Som tur är har jag gasspis, så morgonkaffet fixade jag utan el.
Det är alltid lika fint att komma ut till gården Westermossen i Roslagen, där systerdotter Therese, hennes man Tobias, lilla söta Eira, hunden Sookie och ett gäng får och höns bor. Vi blev bjudna på en underbar laxlunch på den stora solbelysta terrassen, för att sedan fortsätta med en lika underbar och somrig tårta som kära syster fixat. Äggen till tårtan kom från gårdens höns och bären från Roslagens skogar. Stort tack och eftersom besöket blev ganska kort den här gången då jag hade fått tid till Covid19- vaccinering i stan, så stannar vi längre nästa gång och tar en långpromenad där ute i Roslagens famn.
Efter allt som experter och media skrivit om Astra Zenecas vaccin, var jag aningen orolig när jag gick trapporna upp till våning 2 där på Odenplan, trots att jag visste att de som är över 65 år inte fått några allvarliga biverkningar. Men när jag såg skylten ´´Pfizers vaccin idag´´ blev jag faktiskt lättad.
Jag hade aldrig tidigare känt en sådan lycka efter ha fått en spruta i armen! Efter vaccineringen skulle man vänta i 15 minuter i ett stort väntrum, för att hålla koll på eventuell besvärlig reaktion av vaccinet. Där bjöds på fika och folk verkade glada och hoppfulla.
När jag sedan med ett leende gick tillbaka till bilen i solen längs gatorna i Vasastan, kändes det mycket skönt. Som att det här var ett steg på vägen bort från rädsla och sjuklig försiktighet, tillbaka till ett någorlunda normalt liv. Visst kommer jag även i fortsättningen vara mycket försiktig, men det blir nog lugnare. Nu får jag vänta ett tag på andra dosen!
Så skönt för dig att du fått första sprutan. Vi väntar fortfarande men det kommer. Alltså, jag älskar Alunrot! men det ska vara den med mörka blad och rosa blommor. Någon grön har jag aldrig haft. Alla dina vackra bilder på vårblommorna ger energi. Sluta aldrig fota. Ha de gott och krama Lexus.
Du fångar då verkligen känslor genom din kameralins, vare sig det gäller de som dina underbara vårbilder förmedlar eller de som det hidiösa Waterfront framkallar.Eller finaste nosen ... tårtan, väntans tider efter sprutan. Så skönt att du äntligen har fått den, och så skönt att det blev Pfizer!
Ja det känns väldigt skönt med sprutan! Det är väl tur att vi inte tycker om exakt samma blommor vi människor! Fint att du gillar bilderna Liza och jag lovar att inte sluta fot! Nu har jag kramat Lexus från dig!
Det gläder mig att du tycker om bilderna Janicke! Jag vet ju att du tar så fina bilder själv. Ja jag är lite glad att det blev Pfizer...
