• Ovanligt trött sätter jag mig i Hondan och styr mot slottsparken. Hör på nyheterna att nu är mobilsamtalen fler än från det fasta nätet. Lyssnar på P2. Köpte bröd vid macken och där inne fanns fyra hårdrockare från Umeå. Tidig morgon för hårdrockare. De skulle se eller hade sett Iron Maiden. Glada på gränsen till galna med sitt långa hår och allt som hör till en hårdrockare. Utanför stod en minibuss med öppna dörrar och de spelade REM...hm! Blev aningen avundsjuk....vi som gillar Uffe är ofta en samling halvgamla svårmodiga typer som funderar över livet. Här var det glädje och rock´roll! Det närmaste jag kommer rock nu är Rockdust.
•  Anländer till parken. Frukost och jag lägger ut ett blogginlägg om perennplantering.
• Vattnar alla krukväxter inne i slottet och vid hotellet.
• Besprutar en grusplan med medel som gör att ogräs dör.
• Nu börjar jag klä av de planteringar som varit instängda i fem veckor för att inte hararna och rådjur ska äta upp rosor och annat. Nu kan ni harar som suttit utanför inhägnaderna och dreglat ta för er igen. Nu är det fritt fram, ät nu ordentligt så att ni orkar hoppa.....åt helvete!

• Planteringar som inte rensats på ogräs under fem veckor....blir ganska igenväxta. Inhägnaderna har gjort att jag inte kommit åt....nu kom jag åt! Solen steker mig. Det är sommar och värme som man längtat till...men man längtade inte att rensa ogräs när det är så här varmt. Kaffe och vattenpaus nu. Tänkte lämna små rapporter när jag har mina raster, det lär bli en lång dag med jobb ikväll. Antar att ni är oerhört intresserade av vad jag gör i min park en dag som denna. I morgon tänkte jag att jag skulle ha läget under kontroll när jag stiger upp här i rummet i parken. Hoppas att morgonen kan bestå av vattning, kratta eller blåsa alla gångar, städa inne, ta ut trädgårdsstolar som stått inne under de här fem veckorna, en sista fotorunda innan jag lämnar parken och tar ledigt i två veckor.
• Fortsätter att göra ordning planteringarna och ser att i rosenplanteringarna med Bonica har det kommit upp snokört som jag sådde där i våras. Det blev precis så som jag hade tänkt det, bilder senare. Sedan väntar jobb i trädgårdslandet en lång stund....
• Återkommer vid nästa vatten och kaffepaus.
• Nej...det här är för varmt! Man blir yr i solen och trädgårdslandet ligger mitt i denna gassande sol. Växterna kämpar tillsammans med mig mot de nästan aggresiva strålarna och varken jag eller växterna ser speciellt  pigga ut trots att växterna står i fuktig jord av gårdagens vattning och jag som tankar vatten mest hela tiden. Men vi hämtar oss säkert i kväll. Jag har nog druckit 50 liter vatten idag och snart kopplar jag ett gardenamunstycke i munnen och trycker fast slangen där.  På lördag då min semester börjar då kommer lågtrycken....13 grader och regn...men ärligt talat så gör det inte så mycket, jag vilar nog bättre i sämre väder än ute i stekande sol. Funderar över detta långa inlägg och kommer fram till att jag nog börjar längta efter folk här på anläggningen så att jag har någon att prata med. Tills dess....fortsätter jag att skriva detta oändliga inlägg....
• Gick förbi äppelträden och trots att det var så få bin/humlor som jobbade med pollineringen på försommaren så blir det bra med frukt.
• Alla inhägnader är borta nu och planteringara rensade och fina, endast höstanemonerna har nät över sig, alla knopparna kommer att slå ut i helgen så jag låter nog nätet sitta och låter J ta bort det på måndag.
• Klockan är snart fem och jag har tagit en dusch för att fira att nu även trädgårdslandet är rensat och klart., nu känns det lättare att tänka igen. Nu väntar middag och sedan kommer jag nog att bära ut alla de där stolarna ikväll. Eftersom listan på allt jag skulle göra den här veckan var lång känns det skönt att det bara är några punkter kvar. En sista rapport kommer ikväll då det här inlägget absolut behöver avslutas...
• Så...stolarna är ute och jag avslutar min dag. Nu ska jag fortsätta läsa ´´Gunnar´´  och ladda för sista arbetsdagen innan ledigheten. Tack för idag!

• Jo, en sak till...när jag stämplat ut tog jag min macka och öl och gick ner till bryggan. Tog ett kvällsdopp den här sista ensamma kvällen för i år i slottsparken. Det var helt stilla på vattnet och syrsorna spelade på land. När jag kom upp till rummet hörde jag att bonden hade börjat tröska och så var det med den stillheten. Det dånar utanför mitt fönster men hur ska jag kunna klaga här.....det är ett levande jordbruk de har våra grannar!

Den här delen av planteringarna har varit eftersatt länge. På försommaren har den varit riktigt vacker med blommande prästkragar och sett ut som en sommaräng i miniatyr. Problemet har varit när ängsblommorna blommat färdigt, då har det inte sett så kul ut här.
Nu har jag tagit bort allt som fanns och lagt på ny jord blandat med torvmull och lite grus, lera finns i botten. Tre stora stenar har jag även grävt ner i den sluttande planteringen. Nästa år ska växterna fyllt ut planteringen så att inte mycket av jorden ska synas....är det tänkt!
Det som jag planterat nu är:

Tidigare finns här:

• Stefanandra
• Lavendel ´Munstead´
• Iberis sempervirens ´Snowflake´ 
• Ros - Flammentanz
• Nepeta ´Six Hills Giants´ 
• Sedum telephium ´Herbstfreude´

Det är fortfarande väldigt torrt och jag måste vattna ofta för att grönsaker och blommor ska klara hettan från solen.
Se kategorin Trädgårdslandet.

Sparlösa trädgård säger att det går lika bra med stenmjöl från Sverige och att de nått fantastiska resultat. De påstår också att vanligt stenmjöl är för enkelt för att vi ska ta det till oss, vi vill ha vackra förpackningar med varudeklaration ordentligt på säckarna för att vi ska tro.

Jag fick idag mail av Lars Ångström från Wiksunds trädgård som säljer Rockdust och han hävdar bestämt att stenmjölet från Skottland innehåller mycket fler mineraler och spårämnen än det stenmjöl som kommer från Sverige. Han säger också att stenmjölet från Skottland kommer från världens mest mineral- och spårämnesrika bergarter.

Själv har jag ingen uppfattning alls ännu, jag vill testa det hela säsongen. Någon som kommenterade på bloggen undrade om det kanske är så att vi i Sverige har så pass bra jordar att skillnaden inte märks.

Jag har doserat exakt som Lars har sagt men då han sett mina resultat på bloggen menar han att man nog bör dosera mer för att få bra resultat. Om det så krävs att få fram det goda resultat av Rockdust i odlandet som sägs så kommer jag att prova ett år till och då med större dos. Jag får väl ta ut Lars i höst så att han får dosera i odlarbädden.

För att få den vanliga trädgårdsodlaren att tro på detta så måste man ju kunna visa resultat och ska man öka doseringen så blir kostnaden högre. När jag köpte Rockdust i höstas ute vid Wiksunds trädgård kostade en 20-kilos säck 275 kr. och 2-3 kg per kvadratmeter skulle doseringen vara sa då Lars. Eftersom doseringen ska räcka i fem år så blir det inga större kostnader om man inte har stora odlingar.
Jag är alltså helt klart för dessa naturliga produkter men vill först veta att det blir bättre resultat än utan.

Som man kan se på bilderna av dessa fyra olika salladsorter så är det ännu ingen skillnad med eller utan Rockdust.
Jag testar Rockdust eftersom jag är intresserad men egentligen så har vi alltid varit nöjda med resultatet av odlandet i slottsparken så allt detta kanske är onödigt?

Läs kategorin Rockdust

Jag brukar aldrig prata om hur många timmar jag jobbar eller hur trött man blir av arbetet, det brukar bli som en tävling om vem det är mest synd om. Men ikväll då jag jobbat mina 14 timmar  i hårt arbete, i stekande sol och med en aning stress att jag ska få parken så fin som jag tänkt då jag lämnar den på fredag.... gör jag ett undantag och berättar att jag är helt helt slut och tänker somna ifrån den här dagen nu.

Belåten ändå eftersom jag fått så mycket gjort, bl.a. burit möbler tidigt på morgonen tillsammans med en västgöte som lät som Roy i Macken, planterat perenner, kantskurit gångar, sågat ur grenar som gick över vägen i allén och till slut rensat grusgångarna i trädgårdslandet mm. mm..
Nu känns det i alla fall som jag ansluter mig till gruppen som vill ha medlidande för att man jobbar.... så mycket.....men icke så, jag är här för att jobba och jag älskar mitt jobb och det är inte alltid så här mycket på en gång. Det kanske är fel att ta semester igen så här i sommaren men jag behöver en paus nu.

Trädgårdsstormhatten är några av de perenner som redan fanns i parken då jag kom dit för tio år sedan. De här hjälmformade blommorna går i  mörblåkviolett och hela växten är mycket giftig.
De blommar i juli-augusti och blir mellan 80-150 cm. Trädgårdsstormhatten är mycket härdig och trivs bäst i bra och något fuktig jord. Halvskuggigt läge och vid plantering bör avståndet vara c/c 35 cm.

Den kan drabbas av mjöldagg om man låter den torka så om det är en torr vår bör man börja vattna tidigt. Det är inte en perenn som man behöver flytta och dela utan trivs bäst om den får vara ifred på samma plats länge. men om man vill dela den så ska det göras på våren. Våra stormhattar i parken behöver alltid bindas upp för att inte tippa omkull. Man kan ju också plantera dem inne bland andra höga perenner.
Efter blomning så bör man klippa av blomstänglarna. Just nu blommar den fint tillsammans med rosor och vidjehortensian.

Daggsalvian växer vild i Texas, New Mexico där den är flerårig och är en av mina favorit-annueller. Den milda blå färgen och de stadiga stjälkarna gör att den varje sommar finns i slottsparken.
Det finns olika sorter av daggsalvia men de mest använda  är nog 'Victoria' som blir 50 cm hög och 'Bluer Bedder' som blir ungefär 75 cm. Färgen brukar beskrivas som blåviolett och den börjar blomma i juli och fortsätter sedan till sen höst tills frosten kommer.

För att daggsalvian ska må bäst vill den ha ett soligt läge och näringsrik jord. Man sår den inomhus i mars och planterar ut den som vanligt när frostrisken är över, plantavstånd ungefär 20-25 cm. Vissa år har den i slottsparken drabbats av löss som sitter som svarta klasar vid blomman men upptäcker man det i tid så är det lätt att spruta bort lössen med vatten. Daggsalvia ska tydligen också kunna användas som eternell.

Sorter av daggsalvia är:

Hettan fortsätter och man rör sig som en sengångare i parken trots en lång lista på allt som ska göras i veckan. Värmen gör att kroppen inte riktigt vill lyda och man får kämpa för att inte bara slänga iväg alla verktyg och ta sig till Nynäshamn och smyga ombord på Gotlandsfärjan. Det går åt mycket vatten till växterna nu och snart måste jag ta reda på hur det står till med vattentillgången. På vägen hem handlade jag perenner till nya planteringen.

Såpnjelikan nedanför tobaken har just börjat blomma och den här lite slarviga växten är dock mycket vacker morgon och kväll.


Jag har aldrig tidigare odlat Lövkoja men i år ska vi testa den i trädgårdslandet där de tillsammans med rosenskära och astrar ska bli till buketter i vaser inne i slottet. Lövkojan har just börjat blomma och kommer nog att märkas mer framöver. Nu hoppas jag att jag får ha mina perenner och sommarblommor i planteringarna lite mer ifred nu.....!



För ett år sedan
För två år sedan

Centralt i Roslagens huvudstad låg gården där jag växte upp. Mina tidigaste minnen i livet kommer från den platsen  och där bodde jag de nio första åren av mitt liv.
Det var en bra plats och en lycklig tid, vi lekte i södra bergen som låg intill gården ...Kalle och jag. Vi fiskade i ån nere på stan, vi såg matinéer nere på Sagabiografen och så gott som varje dag lekte vi tillsammans. När jag så 1963 flyttade till andra sidan stan kom vi ifrån varandra, vi fick väl nya vänner, nya intressen och man rörde sig inte över så stora ytor då. Det märkliga var att vi bodde i samma stad fram till 1975 utan att träffa på varandra. Vi flyttade alltså båda två till Stockholm samma år.
För ett tag sedan fick jag en kommentar här och jag blev mycket överraskad.

Det visade sig att han just planterat en syrenberså, googlade på syrenhäck och hamnar på min blogg som han läste ett tag innan han började förstå att det var barndomsvännen som skriver bloggen.

Idag besökte jag honom i Grisslehamn där han bor med sin fru i ett fantastiskt vackert hus alldeles vid fiskehamnen och med utsikt ut mot havet. Så möts vi då efter 45 år och jag sitter i den nya bersån vid hamnen och allt känns så naturligt mitt i det märkliga. Jag är glad att ha träffat dessa genomtrevliga människor och nu tror jag inte att det dröjer 45 år tills vi ses igen.

Utsikt från huset och in över hamnen. Huset på bilden tillhör granntomten och på andra sidan hamnen ligger Hotell Havsbaden.

Högst upp i huset har de inrett en ateljé men en fantastisk utsikt in över fiskehamnen och ut mot havet.

Bilden under är från 1998 då häggträdet var nyplanterat så vill man ha ett snabbväxande träd ska man fundera på hägg.

Den undre bilden är tagen 2006 och är samma del av häcken som den längst till höger på bilden över.


Det har varit en bra sommar för syrenhäcken som beskurits 2005 och 2007 och som nästa sommar kommer att få sin återstående gamla del nerklippt. Mittenpartiet som jag sågade ner förr sommaren har växt mycket bra i sommar.

Följ kategorin ´´Syrenhäcken´´  för att följa utvecklingen.
.

Den rena arten av blå snokört blir mellan 60-100 cm hög  men de sorter vi köper som ´Blue Beddar´  (mina bilder) och ´Dwarf Hybrid´ blir lägre. Den växer vild i Syd- och Västeuropa och i nordvästra Afrika. Blommorna är mycket attraktiva för humlor och bin. Det är en härdig växt som självsår sig, blommar från juni till september och vill ha en solig växtplats. Den trivs på de flesta jordar men växer vild i något sandiga. Snokört är alltså en anuell och man sår den direkt på växplatsen tidigt på våren.

Det självsår sig som sagt och sprider sig ganska vilt där det finns plats, jag har börjat använda den tillsammans med rosor. I slutet av blomningen ser den inte så snygg ut då de långa stjälkarna ofta ligger ner och blommar endast längst ut på stjälken.
Det här är en typisk vävarväxt som bör blanda sig med lite tuffare växter så att den inte tar över för mycket, det går ju  även bra att rensa bort plantor om de breder ut sig för mycket. Snokört bör inte vara ensam utan vill ha grannar, antingen perenner eller andra sommarblommor. I vårt trädgårdsland växer den tillsammans med ringblommor.

Namnet Echium kommer av forngrekiskans ekhis, (hugg-) orm, den har förr använts mot ormbett. En annan tolkning av namnet ska vara att fröerna liknar huvudet på en huggorm.

Register för Dagens växt
.

Den här platsen är som gjord för att hälsa en ny dag välkommen. Nu på sommaren då det inte är några gäster i parken kan trädgårdsmästaren starta dagen med att ta morgonkaffet här på bänken och se ut över vattnet som oftast ligger så här stilla klockan sex på morgonen. Trots den blanka vattenytan tog sig den lilla segelbåten sakta fram den här tidiga morgonen.

Igår klättrade jag på väggarna då jag beskar vildvin och rådhusvin på slottets väggar. Det ska hållas på en nivå så att inte hela slottet kläs in av de snabbt växande vinet. Visst är det vackrare när det vilt får växa över stuprör och fönster men för fastighetens skötsel och underhåll så måste det tuktas.

Jag har väntat in i det längsta för att alla fågelungar ska ha lämnat sina bon men trots att det är så sent in i juli så hade inte en grönfinksfamilj fått ungarna färdiga att lämna hemmet. Försiktigt lämnade jag den platsen och lät lite av bladen skymma boet. Fåglarna bygger ju bo precis där jag beskär eftersom det där blir en smal stadig liten platå som passar perfekt till bobygge.

Tomaterna ´Sungold´ mognar alltmer och jag provsmakade dem idag och kan konstatera att de smakar lika utsökt som vanligt.



För ett år sedan
För två år sedan

Från boken ´´Den som inte tar bort luddet ska dö´´  fanns en lapp på butiken Audio Video som förklarar sina öppettider så här glasklart:

Öppnar dom flesta dar vid 8 eller 9.
Då och då så tidigt som 7, men VISSA DAGAR så sent som 11 eller 12.
Vi stänger ungefär 16.45 eller 17.30.
Ibland vid 15.30, men ibland inte förrän 21.00 eller 24.00.
VISSA DAGAR, eller eftermiddagar är jag inte här överhuvudtaget, men på sistonde har vi varit här
nästan jämt, utom när vi är nån annanstans, men vi borde vara här då också.

Personalen på Audio Video

Blomstertobak och jätteverbena

Isop och oregano

Snokört (tänkte köra en ´´Dagens växt´´  om denna senare).

Stjärnpelargon

Tropaeolum majus nanum ´Tip Top Lemon´ - Krasse

Clematis viticella - Italiensk klematis

Häcken blommar rikligt nu och jag är mer än nöjd med resultatet. Nästa år kommer den att växa till sig på höjden och ge ett bättre skydd och ett bra avslut mot åkrarna. Gräsmattan intill ska snyggas till efter min semester.



Följ kategorin Häcken - Rosa rugosa för att se utvecklingen.

På borggården har de lejongap som jag drivit upp från frö börjat blomma nu. Man kan tycka vad man vill om alla färgerna men det ser ganska fint ut mot den stora grusgården.
Tidigt i morgon bitti ska jag beskära rådhusvinet här på borggården och jag hoppas att jag inte möter en orm där uppe igen. Se här hur det gick till när jag mötte en orm högt uppe på väggen.



Vinstocken växer galet och ger massor av druvor. Sortern är Zilga.

För ett år sedan
.

När jag ätit min paella med lax till lunch gick jag ner till bryggan med kaffet och passade på att svalka av mig med ett dopp och det var gudomligt skönt. Man fick nya krafter och tankeverksamheten blev glasklar!  En häger kom flygande och satte sig på bryggan bredvid och svalorna hade flyguppvisning alldeles framför mig. Sol och 25 grader varmt, en perfekt svensk sommardag. Jag klippte färdigt gräset på förmiddagen och sedan började jag se över alla planteringar.

Trots att bilen är nybesiktigad så har jag problem med bromsarna men nu gäller det de blodsugande flygfäna som hela tiden attackerar min rygg. Nu när klädseln består av kortbyxor och skor (sol och 25 grader) finns mycket bar hud att landa på för bromsarna och de behöver blod för att kunna föröka sig.

De attackerar snabbt och skoningslöst på strategiskt valda platser såsom rygg och baksidan av benen. Trädgårdsmästaren viftar som en väderkvarn men de ger sig inte så lätt utan avvaktar ett tag till nästa attack. Visst är myggor besvärliga med de smyger sig mer på lite försynt ....här är det pang på och man hinner oftast inte ta skydd och ont gör det när man blir deras offer.

För flera år sedan skrev jag om dessa bromsar, se här.

Först kramar jag alla i familjen sen ställer jag mig vid spisen
Jag har något att bekänna. Det blir inte många program man ser på TV nu på sommaren....nu när fotbolls-EM är slut, men.....jag har sett alla avsnitt av Sommar med Ernst. Ernst som tidigare fick mig att få kväljningar av många anledningar. Denna barfota tvåmetersman som kramar allt och alla han ser och verkar leva i konstant eufori har förändrat olika miljöer hos folk som med stor beundran sett hur stora tygstycken placerats på väggar och drivor av mjuka kuddar lagts ut i rum. Det gosas i TV en timma varje måndag och där sitter jag förvånad med stora ögon och undrar om det är på riktigt eller om det är satir. Driver han med oss eller gränsar han till galenskap?



Men varför tittar jag då? Det började med att jag ville se Österlen i första avsnittet och sedan är det något som håller mig kvar. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Vi kanske behöver en frälsare i dessa kalla och hårda tider och Tomas Di Leva hör man inte så mycket av just nu. Då kliver denna genomgoda människa in och bygger, syr och lagar mat på olika platser i Sverige och både barn och vuxna älskar Ernst och han är lite som Lotta på Bråkmakargatan...han kan allt!

Nu börjar det dock bli lite för mycket av det goda igen....vem orkar se en person som är euforisk lycklig HELA tiden?  Man bara väntar på att han ska såga av sig ett finger eller höra att han ska skilja sig...men tydligen så levar han i total lycka med sin fru. Han bara ler och brummar på med sin trygga röst och skrattar i alla möjliga och omöjliga lägen. Så nu vet jag inte hur det blir i fortsättningen....men eftersom han la ut en cliffhanger om att han i nästa program ska befinna sig i Bohuslän så sitter jag väl där nästa måndag igen med förvånad blick.

Hm...det här inlägget kanske platsar som Tisdagstema som idag är tro.

Nu ska jag ut och arbeta i slottsparken! Ha en bra dag alla!

Man blir lite konstig på mitten

För många år sedan såg jag ett TV-program från Solliden på Öland där Kalle kung och Silvia visade parken och då han berättade att hans favoritblomma var rosenvial. Det känns stort (royalist som jag är......!) att odla just denna växt med vetskap att självaste kungen har den som favorit.

Det åskar på håll och den envisa koltrasten flöjtar så fantastiskt vackert utanför fönstret. Sjunger den inte ovanligt långt in på sommaren i år? Den lägger ju oftast två kullar men det kanske blev lite senare i år...eller så är det helt normalt med sången nu.

I parken är jag snart färdig med trimmerarbetet och kan börja ägna mig åt den vanliga skötseln av gräs och växter igen. Grönfinkarnas ungar verkar äntligen ha lämnat sina bon i vildvinet på väggarna vid slottet och senare  i veckan klättrar jag på väggarna för klippa vinet till den vanliga höjden.

I januari denna snöfattiga vinter gick jag en vandring runt Årstaviken och bestämde redan då att jag skulle gå vandringen även en sommardag. Tidigt i morse tog jag bilen till Bergsundsstrand där jag parkerade och började gå bort mot Tanto. Det var inte många som var ute den här tidiga söndagsmorgonen men några joggare och hundvandrare såg jag. Nedanför Tantos koloniområde satt en vilsen ung man på ett berg och spelade hårdrock i sin stereo, annars hördes endast bruset från trafik långt borta. Något som slog mig var att nedanför Södersjukhuset är strandvägen ca 4 meter bred och asfalterad men på den halvmeters breda gruskant som fanns vid sidan gick och sprang alla jag såg. Alla verkade vilja ha ett mjukare underlag att vara på än asfalt.

Jag gick förbi Erikdalslundens koloniområde som jag besökte igår och klättrade sedan upp på gamla Skanstullsbron för att på den ta mig över till andra sidan viken. Från den här sidan ser man hur stora koloniområdena på Södermalmssidan verkligen är. Fantastiskt att Stockholm har bevarat dessa områden på den här attraktiva marken där det skulle kunna vara stora bostadshus i stället. Den här gången blev man helt omsluten av grönska under vandringen, i januari var allting öppet och man hade bättre utsikt....men det var aningen kyligare ute.

På Söder finns de gamla träbåtarna kvar och undrar om ägarna till dem förstår hur viktigt det är att hålla dessa vackra gamla båtar flytande. De borde ha stöd från Sjöfartsmuseet eller Nordiska museet. Visst måste man få en annan känsla med de här båtarna som doftar trä och tjära än med de stora vita plastskrytfartyg som glider omkring i skärgården där ägarna med båten vill visar sin framgång i livet.

Det är Liljeholmsbron man ser längst bort i bild.
I vintras gick jag upp mot Årsta gård och tog buss och spårvagn hem. Den här gången gick jag över den nya bron som går invid den gamla vackra Årstabron (byggdes 1929) som just nu renoveras. Mötte Å på bron och vi gick tllsammans över till Södermalmssidan och ner vid Tantos koloniområde där vi beundrade de små vackra husen och trädgårdarna. Hon står i kö för en stuga här och väntar otåligt på att få hyra en liten idyllisk trädgård här i sluttningen.
Vi avslutade med kaffe och vegetarisk macka vid Street.

I Stockholms största koloniområde gick jag runt och letade efter Kollitott då vi bestämt fikamöte vid hennes lott. Gick lite vilse bland alla 150 lotter men det gjorde inte så mycket för jag vandrade i ett mycket vackert och idylliskt område med små tomter där vissa var helt täckta av blommor. Till slut hörde jag Olle Adolphsons musik från en grön liten stuga och visste då att jag kommit rätt.

Det var en mycket charmig och vacker plats hon hittat här i sluttningen vid Eriksdalslundens koloniförening och jag undrade hur länge man behövde stå i kö för att få en lott här. K trodde att jag skulle få förtur då jag är man....det var tydligen överskott på kvinnor och det behövdes händiga män i föreningen. Där sprack det direkt, växter har jag god hand med men när jag ser virke, vattenledningsrör, el och annan teknik blir jag osäker.

Skulle jag ha en lott skulle jag inte vilja ingå i föreningen med alla möten och åtaganden utan bara påta lite i trädgården men helst av allt sitta i en skön vilstol med allt det vackra runt om, läsa en bok, dricka vin och njuta av ledighet. Kanske inte kolonilivet är något för mig men jag förstår absolut de som har lotter och det här är ett vackert område.
Det blev en mycket trevlig stund i trädgården med kaffe och prat om bloggar och om livet i stort och smått.
Stort tack för kaffe och för trevligt sällskap.

Den här nävan har jag haft i parken sedan 1999 och jag har förökat den genom delning några gånger. Den mongoliska nävan är inte så iögonfallande att man dras till den men den är perfekt som vävarväxt då den får blanda sig med kompisar i planteringar. Ska jag vara ärlig så har jag inte riktigt hittat en lämplig plats för den ännu, den finns på två olika ställen i parken och jag tror inte att någon hittills har uppmärksammat den. Jag ska försöka hitta en mer framträdande plats åte den eftersom jag tycker att den är mycket vacker i sin enkelhet.

Register för Dagens växt,

2.45 Lyssnar på koltrasten
4.45 Mobilens ilskna signal väcker mig (har ännu inte bytt signal...tar gärna emot tips på en morgonlåt som ska få väcka mig).
5.05 Startar Hondan
5.50 Anländer till slottsparken. Stämplar in. Hämtar fram en folielåda med kalvstek som jag ska värma vid lunch.
6.00 Dricker kaffe och äter en ostmacka, kollar på några bloggar, bl.a. Lotten5, Kollitott, Längs kajen, Sinnesro,  Lilla B och Kajplats 13.
6.15 Sätter på vattenspridaren i trädgårdslandet, ännu kan jag inte använda konstbevattningen eftersom den inte vattnar hela jordytan vilket är viktigt nu innan salladen vuxit till sig ordentligt. Vattnar alla krukväxter inne i byggnaderna.
7.00 Reser stegen mot slottsväggen och binder upp vinet (Zilga) som växer helt galet. Sommarbeskär det också en aning.
7.30 Reser en annan stege vid bigarråträdet och plockar bär.

9.30 Fortsätter arbetet med grästrimmern. Uffe i öronen.
11.00 Mycket god kalvstek, tack kockarna!. Kaffe. Mycket att göra innan jag lämnar parken för helgen så det blir en kort  lunch. På trimmern igen.
11.15 Pratar med chefen i telefon.
12.15 Stänger av den hysteriskt dånande trimmern för den här veckan och där mitt i tystnaden hör jag ett dovt brummande i hela parken. Det är bina i lindarna. Jag ser ut som en kompost med allt gräs som sprutat upp från trimmern.
12.30 Vattnar alla urnor och krukor runt om i parken. Kollar över alla planteringar och tar några foton. Stirrar på nya rosenhäcken ett tag. Om alla dessa rosenknoppar slår ut samtidigt i helgen så blir det spännande att se på måndag morgon.
13.00 Fredagsmöte....jag går igenom nästa veckas arbeten. Med på mötet var: Slottsträdgårdsmästaren. Jag drar vinlotteriet....och jag vinner!
13.15 Diskar och städar.
13.30 Lämnar parken med sikte på bilprovningen i Solna. Kom igen nu Hondan....inga anmärkningar tack! Lyssnar på sommarprogrammet i bilen där Hasse Wallman är sommarvärd (alltså inte sommarvärd i bilen utan i P1).
14.40 Hondan rullar in för att besiktigas i Solna...av en ung tjej.....som är glad, vänlig och trevlig, ja ni hörde rätt...en anställd på bilprovningen som är trevlig och verkade helt sakna maktbehov. Hon till och med berömde min bil som nu rullat en hiskligt massa mil (någon som hört en man på bilprovningen berömma bilen?) och bilen gick igenom helt utan anmärkningar.
I 36 år har jag besökt dessa stationer där arga, stöddiga, nonchalanta, arroganta och tuffa män i alla åldrar hånfullt har påpekat fel på bilarna. Den här tjejen kan väl inte få jobba kvar....hon förstör ju hela bilden av en besiktningsman! När jag åkte log hon och sa lycka till med bilen!
Fram för fler kvinnor på bilprovningarna!

Salladen kommer trots den sena sådden även om några sorter inte ville gro och jag fick så om sorter som var säkrare.
Rockdust-koll kommer i nästa vecka igen. IDirekt till höger växer prydnadspumpa och några plator har gett upp med de som är kvar kommer säkert att täcka hela lådan framöver. Annars är det sallad i början, lite längre bort mangold, bönor och squash. Om två veckor hoppas jag att man inte ser jorden på bilden.
Se kategorin Trädgårdslandet för att följa sådden.

Ostindienfararen Götheborg är på besök i Norrtälje och jag passade på att ta en dag ledigt för att se det vackra fartyget och samtidigt hälsa på syskon och mor i min gamla hemstad. Det var feststämning i Roslagens huvudstad, utomhusserveringar hade riggats i hela hamnområdet och musik spelades från en scen. Ingen brydde sig om de dramatiska molnen som ibland gav ifrån sig en regnskur.
Det är vid sådana här tillfällen man får lite längtan tillbaka hit till min barndoms stad och jag kan bli lite avundsjuk på de som klarar av att bo i en trivsam småstad utan att hela tiden längta bort.
Eftersom kön till att besöka skeppet var alldeles för lång för mig så gick vi i stället omkring i hamnområdet och såg Götheborg från utsidan.

Att ha planteringar invid grusgångar är perfekt om man vill föröka växter då frön gror utmärkt i de magra förhållandet i gruset.
Här finns inte någon konkurrens från etablerade växter och eftersom fröer gror bäst på platser där joden inte är så tung och näringsrik så blir gruset till fina barnkammare.

Däremot gäller det att fånga upp småplantorna innan de blir för stora då de kräver bättre förhållanden. Skulle de stå kvar i gruset skulle de med tiden dö av näringsbrist och torka.
Här har jag fångat upp ett gäng jätteverbena som jag har planterat i en rabatt nedanför borggården. I gruset här finns även lejongap, isop, akleja, pysslingkrage mm. Isopen ska jag pilla upp från gruset på fredag.

Lavendeln blommar nu som bäst och fjärilar strömmar till de här vackra lavendelhäckarna och gör att den här delen av trädgården blir ovanligt levande trots att parken nu inte ens har golvläggarna kvar. Endast slottsträdgårdsmästaren finns nu i den här 8 hektar stora parken.  Nu har jag två veckor på mig att göra trädgården perfekt till verksamheten drar igång och jag tar några veckors semester.

Vidjehortensian ´Annabelle´


Till vänster Clematis ´Summer Snow´ (som var helt nedklippt i våras) och rosen Dornröchen. Till höger Clematis ´Södertälje´ och Rosen ´Climing Bonica´


Purpurhortensian har fått besök av rosenmalvan.....

..och jag har börjat det stora sommarjobbet att slå stora ytor med trimmer. Nu är det viktigt att jag inte kör för långa pass utan växlar arbetsuppgifter så att kroppen håller. Det finns fortfarande människor som tror att trädgårdsmästare går omkring med stråhatt och en liten sekatör och piffar till rosorna på dagarna, visslande på Jan Lindblads ´´ I en klosterträdgård´´. Jag gör det också (ingen stråhatt dock) men ibland är jobben lite tuffare.

I morgon tar jag en dag ledigt för att besöka en ostindienfarare.

Lycka till i Italien Ronaldinho
Så har då till slut Milan vunnit kampen om Ronaldinho som nu lämnar Barcelona efter fem år. Nu blir Barcelona en aning gråare och tråkigare men jag kommer nu att följa både Spanska och italienska ligan med stort intresse. Se länken.

Dagens låtar
En rad musikstycken ur olika italienska barock-konserter av Corelli som landat i min mp3-spelare. Märklig känsla att lyssna på det när en dånande grästrimmer jobbar utanför hörselkåporna.

Häcken har nu massor av blomknoppar och hararna verkar ha gett upp.....som om ´´orkar vi inte förstöra HELA häcken så flyttar vi oss till en annan plats där vi kan totalförstöra något´´.
 I morse såg jag två harar sitta utanför de instängda bonicarosorna och önska sig in bland alla knopparna.  Rosenvialens som jag har som marktäckare på ett ställe i slänten hade hundratals knoppar men som alla bivit uppätna av hararna. Eftersom jag inte hinner med att jaga dem brukar jag kasta handgranater efter dem.
Rosorna har så enormt mycket knoppar nu och då växer de inte så mycket på höjden men hittills är jag mer än nöjd med resultatet.

Det var lagom skönt sommarväder på Millesgården idag. I pionträdgården blommade klätterrosor och andra vackra blommor. Kaffet och mackan var också lagom gott. Hela anläggningen var lite lagom idag, ingen pedantskötsel direkt så här i semestertider. Nog skulle man kunna hålla trädgården lite fräschare just i dessa tider då vi ska visa upp Stockholm och dess kändaste platser för turisterna. Men en fantastisk plats är det här högt uppe på Lidingö.

Se kategorin Ett rum med utsikt
.
De vanligaste sökorden då man hamnar på min blogg är:
Lavendel, slottsträdgårdsmästaren, olivträd, rockdust, magnolia kobus, glad musik, valnötsträd, lykkefund.

De mest besökta sidorna sedan 18 maj är:
Dagens växt lavendel, dagens växt blåregn, Europas träd olivträd, vilka är ni?

 

 

 

 

Översta bilden är från Kvastmakarbacken, under är bilden till vänster från Skeppargatan och till höger Kvastmakarbacken, i det huset bodde skådespelaren Melinda Kinnaman med sina föräldrar då vi jobbade där på 90-talet. 

Bilden under är från Kvastmakartrappan och här bodde Henning och Lotten i Fogelströms stadserie. Lilla bilden under till vänster är från Bergsprängargränd i Vita bergen och i huset bor Monika Nielsen.Lilla bilden till höger är från Skånegatan och bilden under ett hus nedanför Åsögatan.

Nu är vi inne i högsommaren med den frodiga och lite mörkare grönskan även om solen lyser fram en ljusare grönska här i Tyresö slottspark idag. Fåglarna tystnar allt mer, nu hörs mest ungarna som provar sina ´´röster´´. Men koltrasten flöjtar på utanför mitt fönster hela nätterna fortfarande och trots min usla nattsömn vet jag att jag kommer att sakna den nattsången när den tystnar.

Sakta vandrade jag genom parken och som de flesta säger går sommaren så fort att man inte hinner med att göra allt som man planerat. Jag tröstar mig med att vi snart är inne i favoritmånaden augusti då jag brukar vara lite ledig och då tillvaron är lite lugnare. Borta är sommarstressen, kvällarna blir mörkare, tystare och varmare. Egentligen ska man uppleva augusti på Gotland och jag har ännu inte bestämt mig helt om det blir västkusten eller om jag åker över en vecka till Gotland. Längtan dit kan nästan göra ont fysiskt.

Mina tester med stenmjölet Rockdust visar ännu inga fantastiska resultat. På båda bilderna så är lådorna med Rockdust till höger. Brytbönorna på övre bilden växer aningen bättre i lådan utan stenmjölet från Skottland men det är alldeles för tidigt att döma ut eller jubla. I salladslådorna ser man ingen skillnad ännu. Ännu så länge rockar inte Rockdust men matchen fortsätter...

I vanliga fall brukar salladen vara så stor att man inte ser jorden vid den här tiden på sommaren här men i år har vi alltså sått senare för att köket ska ha mer nytta av grönsakerna.

Tidigare inlägg om Rockdust här, här och här

Baralith GSP
Stenmjöl från olika platser säljs även av andra återförsäljare och i tidningen Odlaren nr. 2-2008 kan man läsa om Håkan Andersson från Ekerö som är återförsäljare av stenmjöljsprodukten Baralith GSP som är ett stenmjöl gjort på basalt från Island och på samma sätt som hos Wiksunds trädgård (som också ligger på Ekerö!) som säljer Rockdust så ska tydligen mycket bra resultat ha visats med denna produkt.  Nu skulle jag vilja att så många som möjligt köper en liten påse stenmjöl av någon av dessa återförsäljare och själva gör test med och utan stenmjöl. Det är inte alltid man litar fullt ut på återförsäljarnas testresultat....

Enligt tidningen Odlaren har trädgårdskonsulent Lars Rudin gjort försök med krukodlade växter i torvsubstrat och att där växterna som haft Baralith GSP haft större växtkraft och varit friskare än de som odlats utan stenmjölet. Men det krävs många tester innan jag är övertygad. Det kan ju vara så att stenmjöl ger störst effekt på utarmade jordar som de i Skottland där Rockdust kommer från. I bra eller normala trädgårdsjordar kanske inte effekten blir så märkbar.
Jag ska i alla fall göra mitt för att testa Rockdust i år. Det lockar ju att odla något mer koncentrerat som i en större kruka t.e.x. nästa år och då testa med Rockdust, Baralith GSP, utan stenmjöl och även testa stenmjölet tillsammans med olika jordtyper.

Vi som klipper gräs i slottsparekn

Liljebaggarna övervintrar i jorden och kommer upp för att para sig på våren....på bilden ovan verkar baggarnas vårkänslor gått över styr eller så är det för att verkligen säkra reproduktionen. De lägger sedan äggen på bladens undersida och när  de vackra baggarna invaderat lijorna måste vi sedan jaga dem varje dag för att liljornas blad inte ska bli perforerade. Både vuxna baggar och larverna äter allt vad de kan av bladen och det finns inget annat att göra än att mörda dem.
Man måste dock vara försiktig eftersom de känner av vibrationer eller ser skuggor som rör sig och för att skydda sig släpper de taget och faller till marken där de vänder den svarta undersidan upp så att de blir svåra att se.

Halvvägs till havet där floden gör en krök
faller en stjärna i den tomma himmelen
Halvvägs till havet har jag mitt hem
och jag önskar att jag kunde göra allt från början igen

Hade otroligt svårt att lyssna på Leif Silberskys sommarprogram idag. Han berättar bl.a. att djuren på alla cirkusar har det mycket bra tillsammans med sina skötare. Skulle de haft en dålig tillvaro skulle de inte lyda så bra....ungefär så sa mästeradvokaten Leif. Har han aldrig hört talas om att jobba under hot och förtryck?

På frågan om det var svårt att försvara bl.a. barnamördare och våldtäktsmän så berättade han att han kände starkt för förövarna eftersom de skulle få sina liv förstörda när de blev dömda. Antar att min ilska är väldigt primitiv och jag  borde läsa psykologi och juridik i många år innan jag skulle förstår hans uttalanden.

Igår besökte jag Enköping som jag brukar göra några gånger om året. Första gången jag upptäckte stadens alla nu välkända parker i slutet av 1990-talet (Drömparken är anlagd 1996) gick jag bara omkring och gapade.....kan man göra så här proffsiga parker i en liten håla som Enköping tänkte jag då, det måste ha kostat hur mycket som helst, men efter vad jag hört så var inte kostnaderna så höga som man kan tro. Drömparken är verkligen något extra för oss som gillar perenner och anläggningen är så i detalj väl anlagd att man inte kan önska något mer.

Men den här gången fick jag inte den där lyckokänslan som jag brukar få när jag kom in i stadens parker. Det finns säkert flera olika anledningar, dels att jag kom i en brytningstid då försommarens perenner blommat färdigt och att nu t.ex. Drömparken väntar på sensommar/höst-blommorna. Men jag tycker ändå att det där fräscha och den perfekta skötseln som man är van vid saknades.
Av erfarenhet vet jag att man inte kan anlägga en perennplantering och sedan låta den vara så för att bara underhålla den. Det krävs att man ständigt jobbar med den, flyttar om och delar växter och kanske byter ut de som inte trivts så bra mot nya bättre sorter. Problemet med att flytta om och byta plats på växterna här är att man då måste ändra i de avancerade och något krångliga växtlistorna som alltid finns att få i  Enköpings parker. Det är självklart en mycket bra service men det tar ganska lång tid att hitta växterna med hjälp av kartorna och växtlistorna. Att skylta alla växter är omöjligt och att ha en stor tavla vid varje plantering stör helhetsintrycket i trädgården så det finns nog ingen bättre lösning än den nuvarnade kartan.


 I andra små parker blev jag riktigt besviken den här gången, Fridegårdsparken hade växt igen och det kändes som att gå in i en stor grön grotta....men det kanske är meningen?  Gustav Adolfs torg med sina sommarblomsplanteringar var ljusår från hur de såg ut för tre-fyra år sedan. Pastor Spaks park som är en rosenträdgård blev jag djupt besviken på men efter att ha varit i antroposofernas rosengård nyligen så blir man väl  kräsen. Grå betongplattor täcker marken här inne bland rosorna och  det förstör det mesta av känslan, jag blev inte imponerad av rosorna heller. Nu känns det som om jag är den enda som kritiserar Enköpings parker men det är faktiskt en förändring som skett, jag har alltid sagt att Enköping är Sveriges bästa parkstad....nu har den halkat ner på listan.
Kan det vara så att parkerna saknar stadsträdgårdsmästare Stefan Mattsson och att hans lärjunge och efterträdare inte har samma känsla och kunskap? Eller kan det vara så att parkförvaltningen inte har samma budget som tidigare? Eller så kan det vara att jag själv just nu är väldigt mätt på trädgårdar och blommor. Den enda gången som jag reagerade idag var när jag kom fram till fälten med stäppsalvian som rinner ner mot ån.  Men som sagt....all denna kritik kanske kommer av att jag fått en överdos av trädgård och växter och behöver avvänjas en aning.

Jag tror att jag vilar bloggen ett tag nu tills jag får nya krafter. Jag kommer att fortsätta mitt arbete i slottsparken med samma intresse och känsla och om jag hittar något att berätta om så blir det väl ett inlägg.....Rockdusttävlingen kan ju vara lite intressant att följa och rosenhäcken, annars är det samma växter och samma arbetsuppgifter hela tiden och det blir lite tjatigt. För att nollställa mig kommer jag troligen att åka till västkustens klippiga stränder om fyra veckor....Lysekil kanske, jag tar gärna emot tips på platser men det ska vara kala klippor...ingen grönska!

Enköping hade besök av äldre män i gamla amerikanska bilar den här lördagen. Staden var full av män som såg ut som en blandning av åldrade Elvisar och Steve med Loyden. Många svarta skinnvästar var det och stora breda polisonger.

Trädgårdsspaning i Drömparken 15 juli 2007

Nya bilder i inlägget om Norrtälje Trädgårdsservice här.

För ett år sedan
För tre år sedan

Elever från Mälardalens trädgårdsmästarutbildning har ritat och anlagt tematrädgårdar i Enköping. De ligger efter åpromenaden en bit från Drömparken. Det är fem små trädgårdar som delats in med växter från olika familjer och det var intressant att se både likheter och skillnader i en och samma botanisk familj.

Det första man lägger märke till är att det ligger en rostig gammal cykel mitt i en plantering hos familjen ranunkelväxter. På något sätt är det lite uppkäftigt och en markering att detta inte är någon strikt trädgård med raka kanter och ordning och reda. Den här busiga trädgården innehåller växter helt i min smak och jag ser att min favorit Clematis ´Huldine´ har använts. Sedan gillade jag besöket hos familjen Lamiaceae - plisterväxter där man bland blå växter placerat en stor spegel centralt för att ge djup. Problemet med stora speglar i trädgården är att man ser sig själv hela tiden......

Honungsrosen Lykkefund har sin bästa tid nu i den gamla högstubben vid parkeringen. Den behöver inte tuktas...Lykkefund som dagens växt här.

De här lejongapen i de tveksamt vackra färgerna är något alldeles speciellt i parken. Vet inte om det är så ovanligt i Stockholmsområdet att de övervintrar på plats men ungefär 30 plantor har kommit igen sedan förra säsongen och de har växt till sig riktigt fint. Under mina tio år i parken har det inte tidigare funkat hos oss i alla fall. Tänk om det var (eller kanske blir i framtiden) en perenn så att man kunde fylla planteringarna på borggården men då kanske hålla sig till de färger man tycker om.

Nu firar vi helg och jag känner att jag behöver vila kroppen från kroppsarbete några dagar. Trevlig helg till er alla.

För ett år sedan
För tre år sedan

Nedanför huset där jag bor i slottsparken blommar nu smultronschersminen tillsammans med Weigelan.
Den sena salladssådden i trädgårdslandet går sådär....läser man på fröpåsarna ska man inte så när jordtemperaturen är över 20 grader men eftersom vi vill ha salladen färdig senare så provade jag att så sent. Skillnanden mot att så tidigt är att salladen växer långsammare nu och ekbladssalladen ´Asterix´ grodde inte alls, den romerska ´Lobjoits Green Cos´ grodde i en av tre lådor, Sareptasenap  ´Osaka Purple´ växer sakta med sjuka blad...har tagit bort dem i två av tre lådor.
Den övriga salladen växer ganska bra och ser frisk ut. Än så länge syns ingen skillnad i lådorna med eller utan Rockdust.

Nu har jag klippt ner nepetan och jättedaggkåpan ner till marken för att de ska blomma senare i sommar och i höst. Den stackars mjölkklockan som just börjat blomma men fantastiska blommor gav jag mig på och klippte ner ungefär en tredjedel.....jag vet att de kommer att blomma om senare. Det är ju ingen vits att de blommar nu när bara jag ser dem. Om någon såg mitt blommande lass med nedklippta perenner på flaket skulle de tro att jag var galen. Skulle vi ha verksamhet igång under juli skulle jag självklart inte klippa ner annat än nepetan.

Nu blommar honungsrosen Lykkefund.


Jätteverbenan på borggården fröar av sig i gruset och jag har nu pillat upp massor av små plantor som jag placerat ut på olika platser. Grusgångar är en mycket bra barnkammare för växter som trivs i på den magra platsen när de gror. Senare vill de däremot ha bättre jord för att de ska kunna leva vidare.


Stjärnöga Osteospermum är en nyhet för oss i parken. Vi har den i år på trappan till huvudingången vid slottet. Den växer där tillsammans med bakopa och helichrysum och jag tycker att det är riktigt vackert.

Nu har vår rosa rugosa-häck börjat blomma lite och så här ser ´Roseraie de L´Hay´ ut. Rugosarosor ska man se  i stora mängder och inte studera en ensam stackare men idag stirrade jag länge på den här rosen, den här rosenhäcken betyder mycket för mig och jag följer den med spänning varje dag. Häcken är nu ungefär 60 cm hög och det är mängder av knoppar som väntar på att slå ut, haren har snott några närmast skogen men ännu är det inget problem. Vilddjuren brukar låta Rosa rugosa vara ifred. Den här häcken behöver några år på sig innan den blir som jag tänkt.

Eftersom det är rosens dag så bjuder jag på ett hav av rosor. Jag gjorde årets rosenbesök hos Antroposoferna i Järna igår eftermiddag och hamnade i en rosengård som saknar motstycke i vårt land. Visst finns det säkert rosengårdar med ännu fler rosor men jag har i alla fall inte upplevt något liknande. Jag pratade med trädgårdsmästaren som har ansvar för rosengården och han berättade att innan det kraftiga regnet i förrgår var rosorna som vackrast, nu hade mycket slagits av störtskurarna. Jag tror att det var bra att jag inte kom då....vet inte om jag skulle ha klarat det...det är svårt att ta in det jag såg igår. På många håll har jag hört att rosorna drabbats av rost och ovanligt mycket löss i år men här inne var det friskt. Jag skriver namnen på rosorna över bilderna. Damascenarosorna är klara favoriter. Hoppas att inte Rosie ser det här inlägget....Förra årets besök här.

Rosa damascena ´Celsiana´

Jag älskar de där fågelkonserterna i parken om våren men just nu behöver jag total tystnad och klagar inte när fåglarna tystnar allt mer dag för dag. Jag lyssnar varken på radio eller musik på annat sätt. Här i mitt rum är det så tyst att man endast hör suset i öronen.
Här ute i slottsområdet finns lugnet och tystnaden. Visst är det en massa jobb men i mitt rum kan man sova lugnt om natten, inga flygplan som börjar inflygningen just över taket, inga balkongmänniskor som skrålar i natten och koltrastens sång ekar inte mellan hus som i stan utan den sjunger mjukt och vackert där uppe i skogsbacken och det stör inte min nattsömn. Jag sover 4-5 timmar om natten och det räcker bara sömnen är sammanhängade och djup. Den sömnen får jag bara här i slottsparken.
Jag är nästan ensam i parken nu när personalen gått på semester. C finns på kontoret den här veckan och golvläggare kommer att vara här hela sommaren.


Känner att jag börjar längta efter en kal klippa vid havet där det inte växer ett enda  grässtrå.