Site Meter

Vinterkörsbär blommar på Östermalm

 
Vinterkörsbär - Prunus x subhirtella 'Automnalis' blommar nu på Karlaplan (nedersta bilden) och i Stureparken (de övriga) på Östermalm. Exemplaren på Karlaplan är i buskform och ännu inte stora, men i Stureparken finns ett träd som säkert är 4-5 meter högt. Media brukar tycka att det här är en stor händelse, när blomningen inträffar tidigt i januari eller februari, men det är inte alls ovanligt om vintern är mild. Det händer i sällsynta fall att vinterkörsbärsträd till och med blommar lite försiktigt redan i december. Det  här alltså en buske eller ett litet träd med en höjd på 3-5 meter som blommar med dubbla vitrosa blommor och som får oss nordbor att få glädjefnatt när vi hittar de här lite blyga blommorna mitt i vintern!
 
På Sankt Eriksgatan ska även kejsarolvonet ha börjat blomma, har jag sett på sociala medier. 
 
 

Årets perenn 2015 - Vit skogsaster (Aster divaricatus)

 
Årets perenn 2015 
 
En av de bästa och vackraste perennerna i Engsholms slottspark är enligt mig den vita skogsastern , som kom till slottsparken 2011. Tillsammans med nepeta, vit Echinacea, grå frossört och stenkyndel bildar de underbara ytor i min Drömhörna. Småblommande astrar är mycket vackra under sensommaren och hösten och i Skärholmens perennpark finns hav av balsamaster, flockaster och oktoberaster som väver samman i stora blomsterängar, men just den vita skogsastern finns inte där. Jag tror i stället att det var i Hannu Sarenströms vackra trädgård som jag först föll för skogsastern, där han använder den i stora grupper vilket ger en mycket fin effekt.

De små stjärnlika blommorna bärs upp av stadiga mörka stjälkar och lyser upp augusti och septembers gryning och skymning. Det är en perfekt vävarväxt som passar tillsammans med de flesta växter. Sin naturliga växtplats har de i östra Nordamerika. Skogsastern som är vackrast i halvskuggiga lägen, blir ca. 50 cm hög, tål torka bra och blommar länge. Hur jag än försöker - så hittar jag ingen nackdel med mina nya favoritkompisar. Det sägs att de ska sprida sig villigt i planteringarna. Jag hoppas att det stämmer!
 
 
 
 

Pieris japonica - Japansk buskrosling

 

Buskroslingssläktet (Pieris) är ett växtsläkte i familjen ljungväxter med 8 arter från östra Asien, östra Nordamerika och Västindien. Några odlas som trädgårdsväxter i Sverige. 
 
De här praktexemplaret av en japansk buskrosling, finns på ön Isola Bella i sjön Lago Maggiore i norra Italien. Jag besökte paradisön den 10 april 2010 och där bland alla blommande magnolior och vita påfåglar, såg jag den här fantastiskt vackra busken.  
Busken eller det lilla trädet med de liljekonvaljliknande blommorna är giftig och trivs med samma förhållanden som rhododendron, alltså kemiskt sur jord i lite skuggiga lägen, absolut inte i full sol. Den passar även tillsammans med rhododendron då de blommar samtidigt, i april-maj. I Sverige kan man använda den här busken, med de vackra blommorna och med städsegröna blad, endast i de sydligaste delarna. Buskroslingar behöver ingen egentlig beskärning utan blir vackrast om de får växa lite som de vill. Japansk buskrosling växer långsamt och kan i gynnsamma lägen bli ända upp till 10 meter höga. I Sverige blir den dock sällan högre än 1-1,5 meter. 
Den finns många sortnamn av den japanska buskroslingen och på Zetas trädgård i Huddinge finns tre olika sorter som alla klassas som mycket odlingsvärda. Är lite tveksam till härdigheten i zon 2-3... 
  • 'Debutante'  Zon 1-3
  • 'Little Heath'  Zon 1-2
  • 'White Cascade'  Zon 1-2
 

Prunus x gondouinii 'Schnee'

Jakobsgatan
 
De här underbara hybridkörsbärsträden finns på Jakobsgatan 2-8 i Stockholm. De här bilderna är tagna den 12 maj då de kritvita fyllda blommorna tar över efter Kungsträdgårdens (som ligger just intill) Prunus 'Accolade'.  Efter Kungsans rosa frosseri är de här vita skyarna befriande, men utan Jakobs kyrkas röda fasad hade hade det inte blivit lika effektfullt!  
Hybridkörsbär växer inte vilt utan de är ett hantverk av människan som för att få fram 'Schnee' ympar surkörsbär på fågelbärsträd. Ympen sker oftast i stamhöjd. Trädet blir mellan 3-5 meter högt och 2-3 meter brett och det blir sparsamt med små, bruna körsbär. Jag tycker att det här är ett mycket vackert gatuträd och även om de endast blommar en kort tid i maj månad så är de användbara där man vill ha mindre prydnadsträd. Härdig i zon 1-4.   
 
 Berzelii park

Säckbuske - Ceanothus

Ceanothus x deliliantus - Lövfällande
Ceanothus dentatus och C. impressus - Städesgröna


Det är något speciellt med blåblommande buskar och träd och säckbusken måste vara en av de finaste blå buskarna. Den här städesgröna säckbusken blommade så här vackert när jag besökte London den 22 mars 2012. Man drogs automatiskt fram till den här blå skönheten som växte på en plats som hette Hans Place...!

I Sverige klarar sig säckbusken endast på skyddade platser i zon 1 och knappt där. Om man känner för att försöka använda den i sin trädgård så bör man skydda växten ordentligt under vintern, men den fryser oftast ner trots bra skydd. Då får man helt enkelt klippa ner den till marknivå, ungefär som jag gör med mina buddlejabuskar i slottsparken. Men den tål hård beskärning så nedklippningen gör ingen skada åt busken. Om frosten skadar de unga skotten så klipper man ner dem till grön ved i april. Den sort av lövfällande säckbuskar som man kan prova i södra Sverige är ´Glorie de Versailles´som har djupblå blommor. I England där den här busken är vanlig blir den upp till fyra meter hög och lika bred.

Det finns flera arter och många sorter av säckbuske och alla härstammar från Kalifornien där alla är städsegröna. I Europa däremot så delas säckbusken upp i två grupper. De städsegröna som har små tättsittande blad och som är känsligare och kräver en mer skyddad plats, de blommar i maj-juli beroende på sort, men de blommar ofta en gång till på hösten. De lövfällande buskarna har större blad och blommar från juli-oktober. I t.ex. England kan man alltså ha blommande säckbuskar i sin trädgård under hela växtsäsongen.

Det vore intressant att höra från er i Sverige som har eller har haft någon säckbuske.



Källa: Trädgårdens buskar av Peter Seabrook (1974)
 
Google

Prästkrage - Chrysanthemum leucanthemum

Prästkragar växer på lite torrare ängar, i hagar, efter vägar och på gräsmarker. Den är en flerårig ört som snabbt bildar stora bestånd då den sprider sig både med underjordiska utlöpare och med frö - det sägs att varje blomma utvecklar ca 2000 frön.
Men jag vet inte om den någonstans blir ett problem, vem vill inte ha prästkragar i sin trädgård? Tänk en sommaräng med prästkragar, blåklint mm och vem har inte plockat kronbladen av blomman för att se om den man tänker på ´´älskar eller älskar inte´´.

I min stora perennslänt i Engsholms slottspark får den blomma så mycket den vill bland pioner och nävor eftersom jag älskar den här blomman. Der har tyvärr under senare tid minskat i antal eftersom mycket av kulturmarken växer igen eller planteras med barrträd.
Prästkragen växer vild i hela landet men är ovanlig i fjälltrakterna, den växer för övrigt även vild i hela Europa.
Den blommar i juni och juli och den blir upp till 70 cm hög och är Skånes landskapsblomma.


Källor:
Wikipeida
Svenska växter i färg 1986
Vilda blommor i våra marker 1976
Blombok av Sune Jonsson 1983

Backsippa - Anemone pulsatilla

Jag undrar varför vi inte har backsippor i slottsparken? De är ju helt ljuvliga med sina stora violetta blommor och håriga stjälkar. Den tuvväxande skönheten växer vild på torra hed- sand och moränmarker och man får försöka efterlikna den miljön så gott det går om man vill ha den i sin trädgård - och det vill man ju! Den finns vild från Skåne och upp till Värmland och Uppland.
Den blir ca 20-25 cm hög och blommar i april-maj.

Förr i tiden användes backsippan mot förlamning, melankoli och blindhet. Idag används den i vissa fall mot kärlkramp, åderbråck, njurbesvär och nervösa besvär.
Hela växten är giftig och har en besk smak som gör att den klarar sig bra på betesmarker då djuren skyr den.
Tyvärr så är backsippan på tillbakagång i Sverige och i hela Europa och är därför fridlyst.

Fröerna (frukterna) sprids en kort väg med vinden och grobarheten är dålig. På länsstyrelsens hemsida läser jag att växten ´´kräver störning i markskiktet för att fröna skall kunna gro. Denna störning kan orsakas av att marken bränns eller blottläggs´´.

Rosa gallica ´Vercicolor´ (Rosa mundi)

Rosa gallica ´Officinalis´ och Rosa gallica ´Vercicolor´ tillsammans i Uppsala botaniska trädgård.

Rosa gallica ´Vercicolor´eller Rosa mundi som den också kallas är en mycket gammal sort som beskrivs år 1581 som en mutant av Rosa gallica ´Officinalis´. Ibland kallas den även för polkagrisros av förklarliga skäl och Grännaborna använder den flitigt i sina trädgårdar sägs det. När jag började arbeta i slottsparken vid Engsholms slott 1998 så fanns där tre stycken av den här vackra rosen i en plantering, men under vintern åt sorkarna upp alla rötter på rosorna och sedan dess har vi inte haft dem i parken.
Den blommar i juni-juli månad och förutom de strimmiga blommorna är den identisk med rosa gallica ´Officinalis´, den är alltså en mutation från denna apotekarros.

Den blir något över en meter hög och lika bred och de doftande blommorna är karminröda med strimmor av rosa och vitt. Den klarar sig upp till zon 7.

I boken Rosor - en bok av rosvänner för rosvänner av Gudrun Manell föreslår hon en spännande samplantering med ´Officinalis´ då de blommar samtidigt - nämligen att plantera en häck med varannan ´Officinalis´, varannan Rosa mundi.

Beskär den som vilken annan buskros som helst, alltså gallra bort äldre grenar för att den inte ska få ett risigt utseende och för att hela tiden föryngra växten med nya grenar.

Rosen finns i många rosenträdgårdar och mina bilder är från Uppsala botaniska och från Antroposofernas rosenträdgård i Järna.


Prydnadsaplar - Malus

Alnarpsparken

Nu tänker jag slå ett slag för prydnadsaplar. På något vis känns det som om dessa prydnadsträd inte riktigt får vara med i det fina trädgårdsrummet, att de inte är riktigt erkända av trädgårdsproffsen. Därför kändes det fint när Ulf Nordfjell använde formklippta Malus ´Evereste´ till sin utställning på Chelsea Flower Show 2007.

Prydnadsaplar har många fördelar. Dels blommar de fantastiskt vackert och dels är det ett prydnadsträd som inte blir så stort, vilket ofta efterfrågas. Lika ofta väljer man i stället något oemotståndligt japanskt körsbärsträd. Jag tycker mycket om prydnandskörsbärsträd men en blommande prydnadsapel kan vara minst lika vacker.

Jag vet flera som säger att prydnadsaplarnas blomningstid är så kort och att frukten inte går att använda och att det blir skräpigt när den faller till marken. Men alla träd har ju en relativt kort blomperiod och prydnadsaplar blommar ju faktiskt längre än de japanska körsbärsträden som har en mycket kort blomperiod liksom de allra flesta prydnadsträd.
Man använder självklart de här träden för den vackra blomningens skull men vissa sorter av prydnadsapel har frukter som man kan göra marmelad och gelé av. Bäst till gelé är sorterna ´John Downie´ och ´Hopa´. Vill man inte plocka in frukten i köket så är de vackra på träden när bladen fallit av på hösten.

Även om jag inte är så förtjust i formklippta träd så kan man med prydnadsaplar få en riklig blomning om man formklipper dem. Trädkronan blir då tätare och på så vis bildas mängder av blommor. Men jag tycker nog att ett vilt växande träd blommar tillräckligt.

Många aplar härstammar från Kina och Japan men även i Nordamerika finns arter som används till prydnadsträd. Malus floribunda - Rosenapeln härstammar troligen från Japan och experter är inte säkra på om det är en ren art eller en hybrid. Rosenapeln kan bli upp till 6 meter hög. De flesta malusträd trivs bra i vanlig trädgårdsjord på en solig plats.
Prydnadsaplar kan ibland drabbas av äppelskorv som kan få bladen att vissna. Man bör titta efter sorter som är resistenta mot skorv.
Jag gillar prydnadsaplar och jag ska diskutera med min VD om vi inte kan plantera några i slottsparken.

Malus ´Snowdrift´

Centralbadets trädgård i Stockholm

Malus floribunda - Rosenapel

Malus prunifolia


De tre bildern här ovan är Malus ´Red Star´ i Alvik, Bromma.

++   Malus ’Adirondack’, prydnadsapel, vit m. röda knoppar I-V Co Sh 120 439:-
++   - ’Coralburst’, röd, dvärgform I-III Co Sh 80 429:-
++   - ’Crittenden’, vitrosa, lackröda frukter   I-V  Co 10,0 l. 345:-
- -                                                              stamträd   Co Sh 90/110 535:-
++   - ’Evereste’ (’Perpetu’), vit, enkel, orange frukter, skorvresistent  I-III  Co Sh 90/110 498:-
Ny+++   - -                                         solitärex. paraplyform   Kl 250/300 9.990:-
+   - ’Evita’, hängande grenar, ljusrosa, stamträd   I-IV Co Sh 90/110 ¤¤¤:-
- ’John Downie’, vit                                   stamträd I-VI Co Sh 110 498:-
Ny++   - ’Madonna’, vit, fylld, röda frukter som sitter kvar vintertid  I-IV Co Sh 110 ¤¤¤:- (sept)
++   - ’Red Jade’, hängande, mörkrosa-vit I-II(III) Co Sh 110 498:-
+   - ’Royal Beauty’, hängande, rödbladig, purpurröd I-III Co Sh 120 659:-
++   - ’Rubin’, mörkrosa-röd, rikblommig I-V(VI) Co Sh 90/110 498:-
++   - ’Rudolph’, rosaröd, orangegula frukter I-IV  Co Sh 80/100  498:-
bronsrött bladutspring senare mörkt bronsgröna blad
++   - ’Ture’, gulfruktig, hängande                        ungträd I-IV Co Sh 110 498:-
++   - ’Winter Gold’, vit-rosa/gulfruktig                stamträd I-IV Co Sh 110 525:-
++   - coronaria ’Charlottae’, charlotta-apel, buske  I-III   Co 5,0 l. 298:-
- - - blekrosa, halvfylld, violdoft, vacker höstf. stamträd   Co Sh 90/110 498:-
+++   - floribunda, rosenapel, rosa                           buske I-III Co 5,0 l. 298:-
- -                                                                stamträd   Co Sh 90/110 498:-
- -                                                                stamträd   Co Th 200/250  ¤¤¤:-
35
forts.   Malus Zon Storlek                      Pris
+++#   - ioensis ’Fimbriata’, prärieapel, stora rosa, fyllda, doft.   I-III Co 80/100 ¤¤¤:-
- Purpurapel-Gruppen ’Eleyi’, purpurapel, vinröd, rotäkta I-V Co 50/60 298:-
- - -                                                              stamträd   Co Sh 90/110 479:-
- - ’Hopa’, mörkrosa                                    stamträd I-V Co Sh 110 479:-
- - ’Oekonomierat Echtermeyer’                  stamträd   I-V   Co Sh 110 ¤¤¤:-
- -    hängande grenar, rödaktigt bladverk, mörkrosa
+   - - ’Profusion’, karminröd, bästa rödbladig  stamträd  I-IV(V)  Co Sh 90/110 479:-
- - ’Royalty’, röd, buske I-V Co 50/60 298:-
- -                                                                 stamträd   Co Sh 110 479:-
+   - - ’Stenström’, mörkrosa I-IV Co Sh 90/110 519:-
++   - x scheideckeri ’Hillieri’, scheidecker-apel, ljusrosa   I-III Co Sh 110 ¤¤¤:-
++   - toringo, E, (M. sieboldii) rönnbärsapel, vit, buske  I-V Co 40/60 198:-
++   - - var. sargentii, F.k Eskilstuna E, bukettapel, vit, buske I-V Co 3,5 l. 149:-
- - -                                                              stamträd   Co Sh 110 649:- (710:-)
- - -                                                         solitärbuske   Co 100/125 939:-
++   - tschonoskii, cinnoberapel, vit-rosa           stamträd I-II(III) Co Th 150/175 579:-
++   - x zumi ’Calocarpa’, korallapel, rosa-vit     stamträd I-IV Co Sh 110 549:-
++   - - ’Professor Sprenger’, gulfruktig, vit,            buske I-IV Co 50/60 369:-
- - -                                                              stamträd   Co Sh 80/100 498:-
Malus ´Professor Sprenger´ i Alvik, Bromma.


Prydnadsaplar från Zetas trädgårds katalog


++   Malus ’Adirondack’, prydnadsapel, vit m. röda knoppar I-V Co Sh 120 439:-
++   - ’Coralburst’, röd, dvärgform I-III Co Sh 80 429:-
++   - ’Crittenden’, vitrosa, lackröda frukter   I-V  Co 10,0 l. 345:-
- -                                                              stamträd   Co Sh 90/110 535:-
++   - ’Evereste’ (’Perpetu’), vit, enkel, orange frukter, skorvresistent  I-III  Co Sh 90/110 498:-
Ny+++   - -                                         solitärex. paraplyform   Kl 250/300 9.990:-
+   - ’Evita’, hängande grenar, ljusrosa, stamträd   I-IV Co Sh 90/110 ¤¤¤:-
- ’John Downie’, vit                                   stamträd I-VI Co Sh 110 498:-
Ny++   - ’Madonna’, vit, fylld, röda frukter som sitter kvar vintertid  I-IV Co Sh 110 ¤¤¤:- (sept)
++   - ’Red Jade’, hängande, mörkrosa-vit I-II(III) Co Sh 110 498:-
+   - ’Royal Beauty’, hängande, rödbladig, purpurröd I-III Co Sh 120 659:-
++   - ’Rubin’, mörkrosa-röd, rikblommig I-V(VI) Co Sh 90/110 498:-
++   - ’Rudolph’, rosaröd, orangegula frukter I-IV  Co Sh 80/100  498:-
bronsrött bladutspring senare mörkt bronsgröna blad
++   - ’Ture’, gulfruktig, hängande                        ungträd I-IV Co Sh 110 498:-
++   - ’Winter Gold’, vit-rosa/gulfruktig                stamträd I-IV Co Sh 110 525:-
++   - coronaria ’Charlottae’, charlotta-apel, buske  I-III   Co 5,0 l. 298:-
- - - blekrosa, halvfylld, violdoft, vacker höstf. stamträd   Co Sh 90/110 498:-
+++   - floribunda, rosenapel, rosa                           buske I-III Co 5,0 l. 298:-
- -                                                                stamträd   Co Sh 90/110 498:-
- -                                                                stamträd   Co Th 200/250  ¤¤¤:-
35
forts.   Malus Zon Storlek                      Pris
+++#   - ioensis ’Fimbriata’, prärieapel, stora rosa, fyllda, doft.   I-III Co 80/100 ¤¤¤:-
- Purpurapel-Gruppen ’Eleyi’, purpurapel, vinröd, rotäkta I-V Co 50/60 298:-
- - -                                                              stamträd   Co Sh 90/110 479:-
- - ’Hopa’, mörkrosa                                    stamträd I-V Co Sh 110 479:-
- - ’Oekonomierat Echtermeyer’                  stamträd   I-V   Co Sh 110 ¤¤¤:-
- -    hängande grenar, rödaktigt bladverk, mörkrosa
+   - - ’Profusion’, karminröd, bästa rödbladig  stamträd  I-IV(V)  Co Sh 90/110 479:-
- - ’Royalty’, röd, buske I-V Co 50/60 298:-
- -                                                                 stamträd   Co Sh 110 479:-
+   - - ’Stenström’, mörkrosa I-IV Co Sh 90/110 519:-
++   - x scheideckeri ’Hillieri’, scheidecker-apel, ljusrosa   I-III Co Sh 110 ¤¤¤:-
++   - toringo, E, (M. sieboldii) rönnbärsapel, vit, buske  I-V Co 40/60 198:-
++   - - var. sargentii, F.k Eskilstuna E, bukettapel, vit, buske I-V Co 3,5 l. 149:-
- - -                                                              stamträd   Co Sh 110 649:- (710:-)
- - -                                                         solitärbuske   Co 100/125 939:-
++   - tschonoskii, cinnoberapel, vit-rosa           stamträd I-II(III) Co Th 150/175 579:-
++   - x zumi ’Calocarpa’, korallapel, rosa-vit     stamträd I-IV Co Sh 110 549:-
++   - - ’Professor Sprenger’, gulfruktig, vit,            buske I-IV Co 50/60 369:-
- - -                                                              stamträd   Co Sh 80/100 498:-
 

Agapanthus africanus


Den här gången har jag gjort det enkelt för mig när jag presenterar Dagens växt då jag väljer att länka till Odla.nu:s utförliga beskrivning av den här vackra växten. Jag hade den i slottsparken under en sommar för länge sedan men på den tiden hade vi inte någon bra vinterförvaringsplats. Jag vill gärna prova igen nu när vi har en bättre vinterplats åt dem.
Så var så goda att ta del av Sylvia Svensson fina artikel här.

Bilderna är tagna i Lunds botaniska den 10 augusti 2011


Catalpa

Catalpa bignonioides, Catalpa speciosa och Catalpa x erubescens

 
Trumpetträd kallas det här vackra trädet på svenska men jag har aldrig hört någon använda det namnet, man säger väl vanligtvis Katalpa helt enkelt. Trädet växer vilt i sydöstra Nordamerika där det ibland kallas Indian been tree, på grund av frukterna. De två Nordamerikanska arterna av katalpor är söderns C. bignonioides och C. speciosa i norr. Trädet är ganska snabbväxande men blir inte speciellt gammalt, sällan över 100 år. Det äldsta trädet som man vet är ett 140-årigt exemplar i Rochester Kent i England.

I Sverige är Katalpan härdig i zon 1 och bör väl egentligen endast användas i Skåne och på Gotland, men vi har ju även några här i Stockholm. Trädet är mycket frostkänsligt i ungdomen.

Katalpan kan bli ca 15 meter högt här i Sverige och i Lunds botaniska trädgård finns ett mycket stort och vackert exemplar av Catalpa bignonioides som planterades när trädgården anlades på 1860-talet. De två översta bilderna är tagna just i Lunds botaniska den 10 augusti 2011.
Katalpans hjärtformade blad kan bli upp till 25 cm långa. På grund av de stora bladen ger katalpan ett bra skydd för fåglar. Det här är det ett av de absolut sista trädet att lövas då det först en bit in i juni utvecklar sina blad och blommar sedan i juli-augusti.
 
Gunvor Larsson på Bergianska trädgården beskriver katalporna så här:
 C. x erubescens : Bladen, luktar inte oangenämt om man gnuggar bladen, de varierar i form från brett hjärtlika till svagt tre-loberade, 20-30 cm långa,  de är rödaktiga vi lövsprickning. Blomställningen är ca 30 cm, yvig och rikblommig.
 
C. bignonioides blad luktar illa när de gnuggas, bladformen är brett hjärtlik, 10-20 cm långa, de är inte rödfärgade vid lövsprickning. Blomställningen är mer kompakt ca 10-15 cm  
 
 
_____________________________________________________________________
Det finns inte så många katalpa-träd i Stockholm och enligt Bergianska trädgården så ska flera träd av arten som finns i innerstaden, härstamma från det gamla trädet som står intill orangeriet i Bergianska trädgården. Det har diskuterats fram och tillbaka varifrån stadens katalpor härstammar och jag ska försöka reda ut den här röran så gott det går. Vi tar träd för träd.
 
____________________________________________________________________________________________________ 
Bergianska trädgårdens hybridkatalpa ( Catalpa x erubescens)
Den här gamla kämpen har hängt med i många år, men under de stränga vintrarna 2010-2011 fick trädet skador och beskars ganska kraftigt. Trädet mår fortfarande dåligt och trädgårdsmästarna på Bergianska säger att trädet har svamp. Vi får se hur länge det vackra trädet klarar sig, varje år som går nu är bonus! Trädgårdsmästarna har dock sticklingsförökat katalpan och planterat ut två unga exemplar vid regnskyddet bakom Institutionsbyggnaden. Åldern på det gamla trädet vet jag inte, men jag ska försöka ta reda på det. Helt säkert är i varje fall att det här är en Catalpa x erubescens!
 
____________________________________________________________________________________________________
Karlaplans hybridkatalpa Catalpa x erubescens)
Det har funnits delade meningar om varifrån det här stora vackra trädet på Karlaplan just utanför järnaffären, härstammar ifrån. De, han, hon eller hen som driver bloggen Arboarkticum skriver så här till mig:
 
´´För några år sedan var vi i kontakt med Gunvor Larsson på Bergianska och hennes historia stämmer i stora drag med den du redogör för ovan (En text som jag nu raderat). Men vi har också varit i kontakt med Ulf Lindahl (Träd i Stockholm) som i sin tur pratat med Rune Bengtsson, som borde vara bättre insatt. Rune menar tvärtemot Gunvor att skylten Catalpa bignonioides på Karlaplan har fog för sig.  Av samma uppfattning är också en annan Rune, nämligen Rune Brand (född 1948), tidigare stadsträdgårdsmästare i Hässleholm och idag föreståndare för Örtagårdens plantskola i Vinslöv. I sin ungdom var Rune en av de medhjälpare som var med och planterade ut minst tre katalpor i Stockholm. En bignonioides på Karlaplan, samt en hybridkatalpa på Rosendalsterrassen på Djurgården och en dito i Bergianska´´ .
 
Jag mailade själv Gunvor Larsson nu i början av januari 2015 och hon berättar att katalpaträdet på Karlaplan är sticklingsförökad från Bergianskas träd och att det finns dokumenterat. Plantan skänktes till Stockholms stad 1980. 
 
I boken ´´Träd i Stockholm´´ där Per Ola Fritzon är fotograf och en av författarna, kallar han Karlaplans katalpa för Catalpa bignonioides, trots att Bergianska har dokumenterat att trädet är en stickling från deras Catalpa x erubescens!
 
Gunvor Larsson berättar vidare att:
Jag har varit i kontakt med Per Ola Fritzon, god vän med Rune Bengtsson, som tidigare jobbade med träd i Stockholms stad. Det är också Per Ola som tagit alla bilder och lagt grunden för boken  'Träd i Stockholm'. Han säger att Rune ändrade sig angående bestämningen av katalpan vid Karlaplan sedan jag visat Bergianskas katalpa.
Per Olas bilder i på Karlaplans-katalpan indikerar att det verkligen är en C. x erubescens. 
 
Så utan tvivel så är Karlaplans träd C. x erubescens. 
 
____________________________________________________________________________________________________
Rosendals katalpa ( Catalpa x erubescens)
I Bergianska trädgårdens register finns dokumenterat att arkitekt Bauer på Rosendahl har fått plantor av C. bignonioides var. aurea, C. x erubescens var. japonica och C. x erubescens (stickling från samma individ som vid Karlaplan) 1977 av oss. Dessa träd finns inte kvar hos oss.
Idag finns två katalpor på Rosendahl, vilka det är vet vi inte, vi kan inte heller vara säkra på att det är de som kommer från oss som står där(Gunvor Larsson) (Det här trädet ska jag fotografera under 2015)
____________________________________________________________________________________________________ 
S:t Paulsgatan 5:s katalpa  Catalpa x erubescens)
Enligt tidningsartikeln (se länk nedan) som handlar om när katalpan i Etnografiska museets trädgård planterades 2011, skänkt och planterat av Fredrik von Feilitzen, så kommer även trädet på S:t Paulsgatan från Bergianskas katalpa och det är Fredrik von Feilitzen som står bakom även detta träd. Jag har jobbat på den här gården på 1990-talet och tyckte alltid att tädet såg så exotiskt ut.
____________________________________________________________________________________________________ 
Etnografiska museets katalpa
Lars Epsteins blogg läser jag att katalpan som planterades i juni 2011 i museiparken, är en stickling från Villagatans träd och som drivits upp av Fredrik von Feilitzen som också planterade trädet på S:t Paulsgatans gård. Sticklingen till museiparken drevs upp i en kruka i fem år innan den planterades ut. Det verkar ju vara en hybrid som från början härstammar från Bergianska trädgården - men helt säker kan man inte vara...!
____________________________________________________________________________________________________
Villagatans katalpa ( Catalpa x erubescens)
Det vackra trädet på Villagatan är sticklingsförökat från Bergianska trädgården och Fredrik von Feilitzen står bakom även detta träd. 
 ____________________________________________________________________________________________________
 
 
Vad gäller förökning av hybriden C x erubescens så bör man sticklingsföröka den. Bergianskas Gunvor Larsson igen:  
 
Jag har sett Arboarctikums blogg, att de har tagit frön från Karlaplans katalpa. I beskrivningarna jag läst står det att hybridens frö är tomma och det kanske stämmer att 80 eller 95% av alla frön den bildar är tomma men det kanske är så att några är matade. Dessa kan ju då klyva ut som hybrider ofta gör och ge avkomma som påminner mer om en av föräldraarterna.
I Bergianska har vi aldrig sett några fröplantor självså sig i närheten av trädet... 
 
Den här Catalpa x erubescens finns på Karlaplan/Östermalmsgatan i Stockholm.  De tre bilderna ovan är tagna den 25 juli 2015.
 

Bilden från Karlaplan tagen 11 februari 2012
 
Catalpa x erubescens på Villagatan, Östermalm. Bilden tagen 25 juli 2015

Catlpa x erubescens i Bergianska trädgården invid Orangeriet. Juli 2012

 
Bilden är tagen 19 september 2009 i Bergianska trädgården i Stockholm. Det här hybridkatalpaträdet Catalpa x erubescens (hybrid mellan Kinesisk katalpa C. ovata och C. bignonioides) står vid gaveln av orangeriet. Jag vet inget träd som blommar så sent på året, det blommar under augusti-september. Trädet i Bergianska fick frysskador i toppen under de stränga vintrarna 2010 och 2011.

Bilden är tagen 3 april 2010 i Bergianska trädgården i Stockholm. De här bönlika brukterna kan bli 40 cm långa.

Rosendals katalpa står efter vägen från Rosendals värdshus ner mot Rosendla slott! Bild från 26 juli 2015
 
Etnografiska museets katalpa planterades här 2011. Bild från 27 juli 2015
 
En liten Katalpa vid Piperska murens trädgård på Kungsholmen. Foto från 19 juli 2015
 
Google

Riddarsporre - Delphinium


De riddarsporrar som vi använder i trädgårdarna är oftast hybrider och brukar delas upp i två grupper, praktriddarsporrar och trädgårdsriddarsporre.
Det är oerhört rörigt bland arter, grupper och hybrider bland riddarsporrarna och de källor jag använder är inte alls överrens om hur grupperna ska indelas. Jag har försökt att reda ut det hela, men hittar hela tiden någon som har en annan åsikt.

Ibland kallas Elatum-hybriderna för praktriddarsporre och ibland för trädgårdsriddarsporre. Delphinium elatum är i varje fall en ren art som är vildväxande i Europa, Kaukasus, Sibirien och i Kina. Däremot så kallas hybriderna i Elatum-gruppen för trädgårdsriddarsporre (Hanssons perennebok) medan Lennart Larsson i Natur & Trädgård kallar dem för praktriddarsporre. Jag blir helt yr i huvudet av det här!

Det kan vara en av anledningarna till att jag inte riktigt gillar riddarsporrar. De är inte ärliga på något sätt, falska helt enkelt och jag kan nog tycka att de är aningen för pråliga för mig också. Visst kan de vara mycket vackra, som de på bilderna som finns hos Antroposoferna i Järna. Kanske Lars Forslin kan reda ut allt det här?

Det finns ett sällskap i USA som kallar sig för The Delphinium Society och jag vågar inte ens tänka på vad det kan vara för människor som finns med i det sällskapet.

  • Belladonna-hybrider - 60-150 cm - Praktriddarsporre, är en korsning mellan D. grandiflorum och D. elatum. De har små enkla blommor och är stadiga i sitt växtsätt. De blommar i juli-augusti och kan blomma om senare. Här sorter som den klarblå Völkerfieden, Atlantis, Bellamosum, Casa Blanka, Cliveden Beuty, Oriental Blue och Piccolo.
  • Elatum-hybrider - Trädgårdsriddarsporre (D. elatum), 120-200 cm -  här finns de högsta riddarsporrarna. Blommar i juli-augusti och har lätt för att blomma om på hösten. Sorter som Blue Fountain, Coral Sunset, Fanfare, Perlmutterbaum, Sarita, Sandpiper, Sungleam och F.W. Smith.
  • Pacific-Giant-hybrider - 100-150cm -  härstammar från USA och är hyfsat motståndskraftiga mot mjöldagg men är kortlivade och används ibland endast som annueller. Inom den här gruppen sorter som Astolat, Black Knight, Blue Bird, Blue Jay, King Arthur, Percival, Summer Skies och Galahad.
Riddarsporrar är normalt mycket härdiga och vill ha näringsrik och mullrik jord i ett soligt och skyddat läge. De blir 80-180 cm höga beroende på sort och behöver oftast bindas upp. De passar tillsammans med andra höga perenner och är även mycket bra tillsammans med buskrosor som då kan fungera som stöd. Riddarsporrar är mycket lätta att dela och planteringsavståndet bör vara c/c 30-35 cm.

En nackdel med riddarsporrar är att de ofta drabbas av mjöldagg men det finns sorter som är mindre mottagliga. Eftersom de är nära släkt med stormhattar så är de också gifitga.
Det kommer fler bilder på olika sorter i sommar.

Källor:
Perenner av Björn och Marie Hansson
Perenner i din trädgård av Lena Månsson
Lennart Larssons artikel som publicerades i Natur & Trädgård nr.1 2005

Syrener

Syringa x chinensis - Parksyren
Syringa x persica - Persisk syren
Syringa x prestoniae - Prestonsyren
Syringa josikea - Ungersk syren
Syringa reflexa - Hängsyren
Syringa reticulata - Japansk ligustersyren
Syringa tigerstedtii - Nejliksyren
Syringa tomentella - Luddsyren
Syringa velutina
Syringa wolfii - Koreansk syren
Syringa vulgaris - Syren  ***
 

Prunus

Prunus ´Accolade´ - Knap Hills körsbär
Prunus avium - Fågelbärsträd
Prunus avium ´Plena´ - Dubbeblommigt fågelbärsträd
Prunus cericifera - Körsbärsplommon
Prunus domestica ssp. insitita - Krikon
Prunus maackii - Näverhägg
Prunus padus - Hägg
Prunus sargentii - Bergskörsbär
Prunus serrulata ´Kanzan´
Prunus spinosa - Slån
Prunus x gondouini 'Schnee'
Prunus x yedoensis - Tokyokörsbär
 

Rönnsumak - Rhus typhina

 
Rönnsumaken härstammar från Nordöstra, östra och centrala Nordamerika. Det finns 200 arter av släktet Rhus och de flesta odlas för bladens vackra höstfärg. Rönnsumaken blir 2-3 meter hög och trivs bäst i näringsrik jord på en solig plats. Den här växten med det något udda utseendet är härdig upp till zon 3. Den passar bra till en mindre trädgård, en innergård eller till en radhusträdgård. Man kan säga att det är ett litet flerstammigt träd eller en större buske.

Blommorna är upprätta klasar och fruktställningarna blir på hösten bruna och sitter kvar under vintern. Bladen som blir upp till 50 cm långa har en mycket vacker höstfärg.
Man får passa alla rotskott som rönnsumaken skickar upp runt omkring sig, om man inte vill ha ett snår. Det går utmärkt att ta nya plantor av dessa rotskott. Växten är giftig.
Alla bilder är tagna den 11 november i Bergianska trädgården i Stockholm.
Sorten ´Dissecta´ har flikigare blad än den rena arten.

 
Google

Vårärt - Lathyrus vernus

Vårärten som tillhör släktet vialväxter växer vild i stora delar av Sverige och trivs bäst på lövängar och i lundar. Den blommar med rödvioletta blommor i maj-början av juni innan bladen är helt utvecklade. Den här fleråriga växten kan man använda i perennplanteringar och blir vacker tillsammans med t.ex. färgätmigej. Jag tror att jag ska skaffa mig lite vårärt till slottsparken.
Den blir upp till 40 cm hög och vill helst ha något fuktig, näringsrik och mullrik mark.



Linné skrev 1755: " Kallas i Östergötland kråkärete. Växer här och där i lövskogar, lundar och vid bergrötter samt bland hassel. Under lövsprickningen pryds hassellundarna av denna växts mycket vackra, purpurfärgade blommor. Arten finns ej i England liksom ej heller Orobus niger (=vippärt)"

Fingertandrot - Cardamine pentaphyllos


Fingertandroten  växer  vild  i skogar runt Pyrenéerna och Alpernas dalgångar i Sydtyskland och Österrike. Den blommar med violetta blommor under maj-juni (mina bilder är från 12 maj 2011 i Bergianska trädgården i Stockholm) och trivs i något skuggiga lägen under träd mm. Fingertandroten blir 30-40 cm hög och jag skulle verkligen vilja prova den här vackra lundväxten.


Luktolvon - Viburnum carlesii

 
Luktolvon härstammar från Korea och Japan och är en buske som blir 1 - 1,5 meter hög och trivs i halvskugga, i fuktig och näringsrik jord. Den är härdig till zon 5. Den här lilla busken har ett lite rundartat växtsätt grågröna och något ludna blad. Blommorna i maj doftar mycket gott.
  • Sorten ´Aurora´ har blommor som går mer mot rosarött och klarar sig till zon 3.
  • ´Diana´doftar starkt.
Beskärning utför man efter blomning och då gäller endast föryngringsbeskärning - ta bort risiga gamla grenar.

 
Google

Klättervildvin - Parthenocissus quinguefolia

Klättervildvin är en kraftigt växande lianväxt som uppskattas mest på hösten då bladen blir vackert röda i olika nyanser. Den här växten trivs både i sol och skugga, har mycket små krav på jord och är härdig upp till zon 5.
Den rena arten klättrar med klängen och sorten ´Engelmanni´ klättrar med häftskivor och kan klättra på tegel, betong, träväggar, glas mm.
Blommor och frukt är inget man lägger märke till utan den här växten väljer man på grund av de vackra bladen och att den kan klättra på så gott som allt. Bären innehåller oxalsyra som är giftigt för människor men de smakar så illa att det i stort sett aldrig sker förgiftningar. Bären är däremot en viktig föda för fåglar.

Är man rädd om fasaden på putsade hus ska man nog låta bli att välja klättervildvin eftersom den så aggressivt suger sig fast, vilket ibland innebär att putsen kan lossna. Vi har den i Engsholms slottspark där den klättrar på en tegelvägg och får den växa fritt så blir den ca. 15 meter hög.
Man kan även använda klättervildvin som marktäckare och den är utmärkt till häck om den får klättra på ett staket eller liknande. Man kan föröka klättervildvin med vedartade sticklingar och om man ska beskära vildvin så ska det ske på hösten.

 
Google

Bougainvillea spectabilis

 
Första gången som jag såg en bouganvillea var på Kanarieöarna på 70-talet och jag vet inte hur många fotografier mina föräldrar har tagit på den här växten genom åren. Bouganvillan är ju verkligen iögonfallande och lätt att tycka om men ibland kan jag tycka att den blir lite för mycket.
Bouganvillea mot vita husfasader i Spanien - kan bli lite för inställsamt och pråligt. Men på vissa platser kan de istället vara helt oemotståndliga i just sin prålighet och prakt. Där de växte tillsammans med jakarandaträden i Malaga i våras kunde man inte annat än gilla växten!

 
Bouganvillean eller trillingblomma som den ibland kallas på svenska, härstammar från Amazonas regnskogar i Sydamerika. Det är en blommande klätterväxt som är mycket vanlig i bl.a. Medelhavsområdet och speciellt i Spanien. På Wikipedia kan man läsa att: Släktet är uppkallat efter Louis Antoine de Bougainville, en fransk upptäcktsresande som ledde den expedition som fann växterna i Brasilien på 1760-talet.

Den färgstarka växtens blomma är egentligen liten och vit, det är högbladen som är färgade i lila, rött, orange, vitt och även gult. Den lila färgen används mest och är den färg som man oftast förknippar bouganvillan med.
Det finns flera olika arter och hybrider i släktet.
En stor fördel med den här växten är att den blommar under hela året på platser med varmt klimat, särskilt om man beskär den. Bouganvillan som tål torka bra, vill ha mycket sol och behöver gödslas regelbundet.
Bouganvillea är också en vanlig krukväxt, men en ganska svår krukväxt va? Eller?

 

Tidigare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails