• Gardener´s Delight
• Moneymaker
• Bloody Butcher
• Choklate Cherry
• Sungold
• Incas F1
• Maskotka

Holger Blom född 1906, död 1996 i Stockholm, var en svensk arkitekt och landskapsarkitekt. Från 1938 till 1971 var han stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Holger Blom formulerade och omsatte sociala riktlinjer för Stockholms parker och tillsammans med sin medarbetare Erik Glemme upplevde Stockholms parker en internationellt uppmärksammad storhetstid med det som skulle kallas Stockholmsstilen. (Wikipedia)

Han var född i Stockholm och hans fullständiga namn var Holger Edvard Maria..! Blom. Vid sin död bodde han på Odengatan 15 i Stockholm.

Holger Blom ville skapa stora parker i Stockholm där stadens invånare kunde vistas på ett enkelt sätt. För picknick, lek, teater och olika evenemang. Han var även med att stara Parkteatern 1942.

Han ville att de stora parkerna skulle kopplas ihop genom parkstråk och inte bara vara gröna inslag i staden.

Holger Blom (bättre efternamn kan man väl inte ha som trädgårdsmästare) var 32 år då han tillträdde som stadsträdgårdsmästare och den näst yngsta parkchefen, Stockholms första stadsträdgårdsmästare Alfred Medin var endast 28 år då han tillträdde tjänsten som stadsträdgårsmästare.

En mycket känd mötesplats i Stockholm är svampen på Stureplan. Det är ett regnskydd skapat av Holger Blom och som stod färdigt 1937. Stureplan var då en knutpunkt för spårvagnarna. 1988 revs svampen eftersom Stureplan skulle utökas som trafikplats men eftersom det blev så tomt och stor saknad efter svampen så återuppfördes den året därpå.

1935 började man bygget av det fyra kilometer långa parkstråket från Fredhäll till Stadshuset på Kungsholmen. Nu skapades också den stora Rålamshovsparken som med sitt läge vid Riddarfjärden är en populär plats för Stockholmare på sommaren. Något längre västerut ligger det välbesökta Smedsuddsbadet. Det var förra stadsträdgårdsmästare Osvald Almqvists idéer som Holger Blom här förvekligade.

Norr Mälarstrands parkstråk är 800 meter långt och bara ca. 15 meter brett. Här finns sittplatser, platser att sola på, bryggor, små dammar, lekplatser, ett trädgårdsrum och även strandcaféet som numer heter Mälarpaviljongen. Norr Mälarstrand byggdes under krigsåren 1941-43. Alla växter som planterades utefter parkstråket var av svenskt ursprung. Man anlade miniatyrlandskap av björkhage, hassellund och alkärr.

Holger Bloms vision var att man genom parkstråk skulle nå ut från staden mot landet, till fots, med cykel eller skidor och han ville att man skulle nå de stora städerna genom dessa naturkorridorer, befriade från bebyggelse och trafik. Hur fel det blev Holger. Nu är det den tunga trafiken som har första prioritet och några naturkorridorer in  eller ut från staden är nog svåra att hitta. Tänk om du hade haft makt att genomför den fantastiska idén!

Holger Blom hävdade att parken i staden var lika viktig som bostaden. Parken skulle vara samlingsplatsen och en plats för rekreation och vila. Han hyllar Stockholms topografi med allt vattnet och de omväxlande höjderna och dalarna. Han berömmer dock även Malmö trots att staden ligger på slätten. Han menar att de på ett skickligt sätt ha anlagt parkerna.

Holger Bloms syn på parkerna:

Det är fel att tro, att den allmänna parkens uppgift först och främst är att bereda växtplats för träd, gräs och blommor. Dessa äro endast medel. Målet är befolkningens rekreation med allt vad detta innebär av omväxling, nyttig och nöjsam. Härför skola i första hand parkerna draga försorg. Detta fordrar, att i parkerna områden skapas, där stadsbon kan söka lugn och vederkvickelse i en sund och vacker omgivning.

Holger Blom ritade även flera anläggningar på Skansen som elefanthuset, giraffhuset, sjölejon- och pingvinanläggningen m.fl.

1943 ritade han de regnskydd för busshållplatser som än idag finns kvar på fem stället på Djurgården, nämligen vid Blockhusudden, Djurgårdsbrunn, Edelstams väg, Manillavägen och vid Thielska galleriet. De regnskydden är dock tillverkade efter Bloms ritningar i slutet av 1990-talet.

I slutet av sin karriär var Blom sekreterare i Skönhetsrådet och han engagerade sig mycket i Galärvarvsparken och Vasamuseets placering vid mitten av 1980-talet. Han dog 89 år gammal 1996.

Till Pia Krensler

Holger Bloms efterträdare. Nu är det upp till dig Pia Krensler som fått det ärofulla uppdraget att verka som stadsträdgårdsmästare i Stockholm igen. Det är 30 år sedan vi hade en stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Kan du inte fortsätta en aning med Holger Bloms vackra tankar. Hans tankar att människor måste må bra trots att de bor i en stor stad. Att vårda våra gröna lungor, parkerna och andra grönområden och ser till att det inte byggs hus på varje liten ledig grön yta. Visst har vi redan bra parker och nära till naturen men byggherrarna fyller hela tiden ut våra gröna platser.

Du tillträdde förra året och jag vet inte riktigt vad din uppgift är men det är en oerhört viktig tjänst du tillträtt. Kan du inte göra dig hörd lite mer? Jag sökte på Internet och hittade det här och det här, artiklar som skrevs när du tillträdde tjänsten. Vad gör du nu? Hur ser dina dagar ut? Vad är din vision? Jag bor i den här staden och vill veta!

Men det är kanske som det stod i SVD att du inte får någon egen förvaltning att basa över, att stadsträdgårdsmästaren blir en kung utan eget rike. Stockholms parkfrågor kommer tydligen även framöver att vara utspridda på 17 olika förvaltningar. Finns det någon på dessa förvaltningar som har en vision vad gäller parker och grönområden i huvudstaden eller får ni bara acceptera att man bygger hus på allt fler gröna ytor?

Jag önskar dig lycka till Pia och jag väntar på att höra något om dig framöver.

Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.

• Slussens trafikkarusell, som medarbetare i Slussbyggnadskommittén tillsammens med Tage William-Olsson, invigd 1935
• Tunnelbanestationer "Ringvägen" (numera Skanstull) och "Södra Bantorget" (numera Medborgarplatsen), 1930-tal
• Busstationen "Rotundan" på Norra Bantorget (numera riven), 1938-40
• Sopförbränningsanläggningen vid Lövsta 1938.
• Tegnérlunden tillsammans med Erik Glemme, 1942
• Norr Mälarstrands strandpromenad, 1941-43
• Initiativtagare till Parkteatern, 1942
• Bagarmossens gamla tunnelbanestation (numera riven) tillsammans med Erik Glemme, invigd 1958
• Hässelbys strandpromenad "Strandliden", 1958
• Trygg-Hansa-husets trädgård, 1972-1976

 Kungsträdgårdenpå 1870-talet. Bild ur Ny Illustrerad Tidning 1874.

När industrialismen nådde Sverige i mitten av 1800-talet ökade befolkningen i Stockholm kraftigt. Under 50 år ökade befolkningen i huvudstaden från 100 000 till 300 000 invånare. Det byggdes stora stenhuskvarter på malmarna och den tidigare lantliga staden fick mer ett storstadsutseende.  Tidigare låg idylliska gårdar intill de centrala delarna av staden. Se Stockholms befolkningsutveckling från 1900 fram till idag här.

Någon vid den tiden beskrev utvecklingen så här:
I stället för grönskande och blomstrande trädgårdar är hela det vida området fyllt av husmassor, som helt och hållet förintat eller utestängt den vidsträckta, vackra utsikten. Stockholm har blivit en stenöken, en Holmia petraea, med ett ord en storstad.

 Humlegården 1897. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

 

Till slut började människorna längta efter grönska och promenadstråk mitt i stenöknen. Stadsplanerarna började snegla på de stora Europeiska städernas stadsparker. I norra Europa var det nu populärt med bergsparker som liknade den engelska parkstilen med stora naturliga ytor. Kronobergsparken och Tegnérlunden ligger mitt i kvarterssystemens räta linjer som små naturoaser i stenstaden. De tillkom på 1880-talet liksom Vanadislunden, Tantolunden och Vitabergsparken. År 1869 fick Stockholm sin första stadsträdgårdsmästare då Alfred Medin tillträdde tjänsten.  Han hade bl.a. utbildat sig vid Rosendal på Djurgården.

Men de första parkerna eller trädgårdarna i Stockholm kom innan vi fick en stadsträdgårdsmästare. Kungsträdgården och Humlegården har funnits som trädgård sedan medeltiden och var länge endast till för kungafamiljen, men den första parkanläggningen som var tillgänglig för allmänheten var Strömparterren vid slottet. Platsen var tidigare en skräpig upplagsplats men som på 1830-talet förvandlades till en vacker trädgård med konditoriservering.
1853 öppnade Berzelii Park och vid samma tid skapades parken vid Mosebacke Torg på söder. På 1870-talet började Mariatorget anläggas, eller som det då hette Adolf Fredriks Torg. Dessa platser var alltså Stockholms allra första parker.

Strömparterren på 1830-talet.

Strömparterren i slutet av 1800-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Alfred Medin, Mauritz Hammarberg, Osvald Almqvist och Holger Blom.

Mosebacke 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Adolf Fredriks Torg som nu heter Mariatorget.

Odengatan 1902. Till höger den blivande Vasaparken. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Tegnérlunden 1903. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Stureparken 1887-1889. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Humlegården, vykort från 1915

Eriksbergsparken. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Vasaparken 1910. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Vasaparken 1900 öster ifrån. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.

Källor:
Stockholms parker av Bertil Asker 1986.
Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
Wikipedia

Trädgårdsbloggar.nu är en samlingsplats för Sveriges mest vällästa trädgårdsbloggar. Syftet med sidan är just att samla så många bra trädgårdsbloggar som möjligt, så att bloggläsarna lätt kan hitta inspirerande och intressanta blogginlägg. Jag som driver sidan finns i vanliga fall här.

Årets globala trädgårdsrapport från Husqvarna® och Gardena® visar att:

• Individualismen tar steget ut i trädgården

• Svenskarna spenderar mest i världen på sin trädgård

Att hålla jämna steg med grannens trädgård är inte längre nödvändigt. Nu ska du, ivrigt påhejad av dina trädgårdsvänner på nätet, använda din trädgård för att uttrycka dig själv och din personlighet. Efter de senaste årens likformighet blir nu ledordet individualism. Det visar den årliga globala trädgårdsrapporten, Global Garden Report, från Husqvarna och Gardena som också slår fast att svenskarna spenderar mest i världen på sin trädgård.

Husqvarna och Gardena strävar ständigt efter att lära sig mer om vilka drivkrafter som påverkar trädgårdsentusiaster runt om i världen. Tillsammans med analysföretaget Kairos Future har Husqvarna och Gardena tittat närmare på vad trädgårdsbloggarna har att säga om sin hobby. Hela 1,4 miljoner blogginlägg från 13 länder, varav 46 698 blogginlägg från Sverige, har analyserats inför skapandet av trädgårdsrapporten

Global Garden Report 2010. Global Garden Report visar att individualismen i trädgården är på stark frammarsch världen över och att den nya trenden tilltar via ökat

användande av sociala medier. Via bloggar och mikrobloggar kan trädgårdsentusiaster både hämta inspiration, ge uttryck för sin personliga stil och hitta nya vänner som de delar sitt intresse och sin stil med.

– Genom att ha ett öra mot bloggosfären kan vi fortsätta att utveckla innovativa trädgårdsprodukter som gör det möjligt för villaägare världen över att förverkliga sina trädgårdsdrömmar, säger Margaretha Finnstedt Møller, global PR-chef, Husqvarna AB.

Sverige

Rapporten omfattar 46 698 blogginlägg från Sverige, som också är det land i världen där man spenderar mest pengar per person på sin trädgård. Genomgången visar att svenskarnas vanligtvis så moderna värderingar inte alls återspeglas i trädgårdsskötseln. Istället är det en modern ”mormorsstil” och tradition som gäller där det gärna saftas och syltas med egenodlade bär, frukter och grönsaker. Det är kvinnorna som bestämmer hur det ska se ut i trädgården och vad som ska göras, medan mannen får utföra själva grovarbetet.

Kvinnor är i klar majoritet bland de svenska trädgårdsbloggarna och ämnena kretsar kring familjelivet och kring att skapa ett ombonat hem för hela familjen. För dessa kvinnor är hemmet och trädgården ett glädjeämne som visar att man lever ett gott liv och dessutom något de är mycket stolta över.

De starkaste trädgårdstrenderna i Sverige är:

1. den vildvuxna trädgården

2. trädgården som fristad

3. den stylade trädgården

Globala trender

Intresset för trädgård är stort bland bloggare i tillväxtmarknaderna Brasilien, Ryssland och Kina och i länder med en snabbt växande medelklass som t ex Sydafrika och Polen utgör trädgården inte sällan en statussymbol. I västvärlden tenderar man att gå från traditionellt odlade trädgårdar till en mer avslappnad attityd där intresset för det naturliga, vilda samt att kunna äta det man odlar blir mer och mer framträdande. Köksträdgården är den hetaste trenden bland bloggarna världen över, en trend som accelererade förra året när Michelle Obama omvandlade en del av Vita Husets gräsmatta till en ekologisk köksträdgård.

De 10 hetaste globala trädgårdstrenderna

Trots den våg av individualism och personlig stil som drar fram bland trädgårdsbloggarna, kan man urskilja 10 tydliga globala trender bland

alla blogginlägg som rapporten omfattar.

1. Köksträdgården

Den överlägset största globala trenden är köksträdgården och det finns en tydlig längtan efter att odla egna köksväxter och grönsaker. Dels vill man spara pengar och skära ner på antalet besök i matbutiken, men framför allt vill man veta var maten kommer från och vad som används för att odla fram produkten.

2. Den ekologiska trädgården

Den ekologiska trädgården kan ses som en motreaktion mot det utbredda användandet av bekämpningsmedel inom livsmedelsindustrin. Fler och fler odlar egna grödor vilket ger tillgång till hälsosammare och billigare frukter och grönsaker. Precis som köksträdgården förväntas den här trenden fortsätta växa efter 2010 och den ekologiska trädgården återspeglar även den funktionella inställning till trädgårdsarbete vi såg i västvärlden på 50-talet.

3. Trädgården som fristad

I vår hektiska tillvaro blir hemmets trygga och lugna vrå allt viktigare och allt fler ägnar sig åt trädgårdsskötsel för att varva ner. Under 2010 kommer vi i större utsträckning använda vår trädgård som en fristad för att slappna av efter jobbet, ladda batterierna och framför allt ta tillvara på naturens lugnande kraft.

4. Den stylade trädgården

Att styla människor, hus, och till och med hunden har länge varit på tapeten – och nu är det trädgårdens tur. Trädgårdsentusiasterna tar tillfället i akt att ge uttryck för sig själva och sin personlighet genom att styla och piffa trädgården till ett litet konstverk.

5. Den vildvuxna trädgården

I motsats till den stylade trädgården finns det även en ökande trend att vilja skapa en naturligt vacker och vildvuxen trädgård. Istället för en formklippt och strukturerad trädgård låter man naturen ha sin gång och uttrycker på så sätt sin självständighet och sitt oberoende gentemot rådande trädgårdstraditioner.

6. Trädgården som vardagsrum

Fler och fler väljer att använda sin trädgård som en förlängning av vardagsrummet. Några tecken på denna trend är den ökade populariteten av loungemöbler till trädgården, att matlagning sker utomhus i allt större utsträckning och att ”alla” ska ha en uppvärmd uteplats. Trädgården blir en naturlig samlingspunkt vid festliga tillfällen såsom bröllop och födelsedagar.

7. Cityträdgården

Som en följd av den nya gröna vågen kan vi under 2010 förvänta oss en explosion av cityträdgårdar. Trots svårigheten att få tillgång till trädgård i städerna låter sig inte den s k gröna gerillan (”guerilla gardners”) stoppas, utan ser till att det dyker upp spontana och inte alltid helt lagliga trädgårdsodlingar på offentliga platser i städerna.

8. Den prunkande trädgården

Det är ett faktum att hårt trädgårdsarbete som resulterar i en vacker och prunkande trädgård är en sann glädje för trädgårdsägaren. Det gör att traditionell beskärning fortsätter att vara en stark trend även under 2010. Egentligen handlar det inte så mycket om struktur och planering utan mer om en verklig kärlek till trädgården och om den tillfredställelse som hårt trädgårdsarbete ger.

9. Krukträdgården

Krukträdgårdar poppar upp över hela världen, vilket återspeglar en längtan efter att vara nära naturen trots att man inte har tillräckligt med plats för att anlägga en egen trädgård. 2010 kommer vi att se en ökning av krukträdgårdar, i synnerhet med grönsaksodlingar, allt eftersom trädgårdsentusiasterna försöker dämpa effekterna av den ekonomiska krisen och muntra upp tillvaron.

10. Växthusträdgården

För trädgårdsbloggarna är växthuset mycket mer än bara en plats där man odlar växter. Den som bygger ett växthus visar att han/hon tar sitt trädgårdsarbete på största allvar. Ett växthus är status i trädgårdsbloggosfären och ju längre norrut du bor, desto viktigare blir det.

Rapporten i sin helhet med bilder finns tillgänglig via:

www.husqvarna.com/press

För mer information, vänliga kontakta:

Margaretha Finnstedt Møller, global pr-chef Husqvarna AB

Tel 070-678 61 58

Epost: [email protected]

Pernilla Jonsson, affärsområdeschef Konsument, Marknad & Innovation,

Kairos Future

Tel 070-552 25 04

Epost: [email protected]

Husqvarnas pressjour

Tel: +46 8 738 70 80

Epost: [email protected]

Om rapporten:

Global Garden Report publiceras av Husqvarna och Gardena. Studien

är baserad på internationell research och har utförts av Kairos Future.

Rapporten i sin helhet kan laddas ner på www.husqvarna.com/press

eller beställas på [email protected].

Högupplösta bilder finns att ladda ner på www.husqvarna.com/press.

* Siffrorna är hämtade från Datamonitor som är ledande leverantör av global företagsinformation.

Till trädgårdsarbete räknas inköp av växter, blommor, buskar, träd, verktyg, trädgårdsredskap

gödsel, material till trädgårdsbyggnader så som lusthus, växthus, skjul, staket, trädgårdsslangar,

vattensprutor, bevattningssystem, utegrillar, möbler och prydnader. Siffrorna är beräknade på

detaljhandelns rekommenderade försäljningspris och genomsnittliga valutakurer för 2008 har

används. Totalt ingår 13 länder i undersökningen (Australien, Brasilien, Kina, Danmark, Frankrike,

Tyskland, Norge, Polen, Ryssland, Sydafrika, Sverige, Storbritannien och USA).

Högmod innebär en alltför stor självuppskattning och självhävdelse, motsatsen till ödmjukhet. Högmod betraktas i många kulturer som någonting klandervärt. I antikens Grekland straffade gudinnan Nemesis sådana självhävdande handlingar som gick över gränsen för det rätta måttet, det passande. Alla de stora abrahamistiska religionerna, det vill säga judendom, kristendom och islam, ser högmodet som ett moraliskt tillkortakommande, en synd mot gudomliga förväntningar på människan. Inom romersk-katolska kyrkan räknas högmod som en av de sju dödssynderna.

Det kontrasterande idealet, ödmjukheten, är emellertid inte detsamma som självförnekelse. Den vitt spridda moraliska maxim som brukar kallas "den gyllene regeln" ("älska din nästa som dig själv", eller "handla mot andra som du vill bli behandlad av dem" och liknande formuleringar) förutsätter en tillbörlig form av självuppskattning.

Ibland skriver jag - timma för timma - på bloggen (kanske dock med en aning ironi), om vad jag gör under en dag. Som i inlägget ´´Direktsändning på bloggen´´ eller ´´A day in a life´´

Varför tror jag att någon skulle bry sig om vem jag pratar med i telefon, när jag dricker kaffe eller vilken musik som spelas på radion på väg till jobbet?
Några tycker att jag borde bli mer personlig på bloggen....efter att ha sett Sissela så går det nog åt andra hållet i stället.


Bilden är lånad av Wikipedia

Nu har jag uppdaterat länklistan (feb 2015)

 Rosendals trädgård på Djurgården

 

• Alnarp - Sveriges lantbruksuniveritet.
• Blekinge tekniska högskola
• Forslunda gymnasium, Umeå.
• Trädgårdsakademin - trädgårdsutbildning på distans.
• Capellagården på Öland.
• Skillebyholm - biodynamisk odling i Järna.
• Yrkeshögskolan i Enköping
• Hvilan trädgårdsskola.
• Trädgårdsmiljö, Kristianstad.
• Tenhults trädgårdsutbildning.
• Göteborgs univeristet, utbildning i Mariestad.
• Trädgårdskurser i Svensk Trädgårds regi.
• Trädgårdskurser på Rosendals trädgård.
• Akademi Båstad - Norrvikens trädgårdar
• Högskolan i Gävle på Wij Trädgårdar i Ockelbo
  
• Edectus Park och trädgård i Solna
• Trädgårdsakademin Ängelholm
• Jällagymnasiet i Uppsala
• Burgårdens utbildningscentrum Göteborg

Bilderna nedan ur Svenskt Trädgårdslexikon, utgivet av Axel Holzhausen 1938 på Bonniers boktryckeri.

 

 

Jag fick en bok i julklapp. Underbara Ett år med min trädgård av Karel Capek från 1934, den här upplagan är från 1955. Teckningarna i boken är gjorda av Josef Capek. Jag tänkte citera några rader varje månad ur boken och börjar just nu när det nya året startat. Platsen är gamla Tjeckoslovakien så klimatet stämmer inte riktigt med det vi har, men jag tror att de flesta förstår och känner igen sig en aning.
_____________________________________________________________________________________
Februari
Trädgårdsodlaren fortsätter i februari sitt januariarbete, särskilt i så måtto, att han framför allt odlar vädret. Det ska ni veta, att februari är en farlig tid, som hotar trädgårdsodlaren med frost, sol, fukt, torka och blåst. Den kortaste månaden, denna krympling bland månader, denna ofullgångna, på allt sätt osolida skottdagsmånad utmärker sig framför alla de andra genom sina baksluga ränker; tag er i akt för den.
På dagen lockar den fram knoppar på buskarna, på natten sveder den dem, med ena handen smeker den oss och med den andra knäpper den oss på näsan. Gud vet varför skottåret skänker en dag just åt denna vankelmodiga, katarraliska, lömska stackare till månad.

Se alla månder i kategorin.



Ett annat säsongsarbete i februari är jakten på de första vårtecknen. Trädgårdsmannen ger inte mycket för den ollonborre eller fjärilen, som vanligen inviger våren i tidningarna. Först och främst intresserar han sig inte för ollonborrar och för det andra är den första fjärilen vanligen den sista från i fjol, som glömt att dö.
De första vårtecknen trädgårdsmannen söker efter är mera tillförlitliga.

• Krokusarna - som skjuter fram i hans gräsmattor som uppsvällda, korta spetsar; en vacker dag spricker spetsen (ingen har väl ännu varit med vid detta tillfälle) och bildar en borste av vackert gröna blad, detta är det första vårtecknet.
• Priskuranterna - som brevbäraren kommer med. Fast trädgårdsodlaren kan dem utantill (liksom Iliaden börjar med orden Menin aeide, thea, så börjar dessa kataloger med orden acaena, acantholimon, acanthus, achillea, aconitum, adenophora, adonis osv, vilket varje trädgårdsodlare kan utantill lika flytande som fadervår), går han dock noggrant igenom dem från acaena till wahlenbergia eller yucca och utkämpar en svår själstrid om vad han ytterligare borde beställa.
• Snödropparna - är också vårens budbärare. Till en början är det blekgröna nålar, som tittar fram ur jorden; dessa klyvs sedan i två tjocka hjärtblad, och så är det färdigt. Blomningen kommer sedan i början av februari, och jag säger er, att ingen segerpalm, inget Kunskapens träd, ingen ärans lager är vackrare än denna vita, sköra kalk på sin bleka stängel, som sviktar i den råkalla vinden.
• Grannarna - är likaledes ett osvikligt vårtecken. Så snart de skyndar ut i sin trädgård med spade och hacka, sax och bast, salvor till träden och många sorters gödning till jorden, då märker den erfarne trädgårdsmannen, att våren är i antågande, och han tar på sig ett par gamla byxor och rusar ut i trädgården med spade och hacka, för att även grannarna ska varsna, att våren närmar sig, och över staketet meddela varandra denna glada nyhet.