11 juni 2017

 

20 juni 2012

 

 20 juni 2012

Ute vid Sturehovs slottspark finner man lugn, frid och harmoni. Mitt första besök i slottsparken var en tidig morgon i maj då jag var helt ensam på området, förutom de få personer som bor i slottsparken. När jag klev ur bilen kände jag genast lugnet och stillheten i den här lantliga miljön. Några minuter tidigare hade jag stångats med hetsiga bilister på E4:an.

Den här sköna vårdagen sjöng näktergalen och bofinken starkt och vackert i slottsparken och ute på åkrarna hördes sånglärkan på håll. Solen värmde gott, häggen blommade och doftade underbart och jag föll fullständigt för den här platsen. Sakta vandrade jag i det här fantastiska naturrummet och hade inte en tanke på att återvända till den riktiga världen där utanför grindarna.

Det leder en smal väg genom åkrar, ängar och fruktlundar fram till slottet som ligger vackert vid Mälarens strand. En gång i tiden låg Sturehovs slott långt ifrån Stockholm, men nu har staden växt ut ända till Botkyrka och de yttersta förorterna ligger bara några kilometer från slottet, men man märker inte av närheten på något sätt. Jag skulle gärna velat färdats ut till Sturehov från Stockholm för hundra år sedan då resan gick genom naturen och då man passerade gårdar här och där. Idag färdas man i stället genom tätbebyggt område på en hårt trafikerad motorväg. Det är just därför som det blir som balsam för själen när man kommer ut till lugnet vid Sturehov.

Platsen har gamla anor med en lång historia som går tillbaka till Medeltiden med släkten Sture som ägare under en period. Det har funnits flera tidigare byggnader på den här platsen och dagens lilla slott utan tinnar och torn fick sitt nuvarande utseende i slutet av 1780-talet då Johan Liljencrantz som var Gustav III:s finansminister köpte gården. Arkitekt var Carl Fredrik Adelcrantz som även ritat Kina slott vid Drottningholm och det gamla operahuset i Stockholm.

De vackra vita och grå flyglarna av trä är däremot från 1600-talet och i den södra flygeln finns ett mysigt café med en trädgårdsservering där jag dricker mitt kaffe och äter min morotskaka när jag besöker parken.

Idag är det Stockholm stad som äger och förvaltar fastigheten då man 1899 köpte marken för att i närheten kunna bygga Norsborgs vattenverk och även för att skydda vattentäkten Bornsjön som är reservvattentäkt åt Stockholm. Skulle Mälarens vatten förorenas så kommer Bornsjön att hålla huvudstaden med vatten.

Västerut från slottet sträcker sig en stor pampig barockpark och kontrasten mot den lantliga miljön runt omkring blir vackert effektfullt. Barockparken som omgärdas av lindhäckar är en fin anläggning och inne i parken finns lindar i alléer blandat med stora gräsytor. Det saknas helt planteringar inne i barockparken men bokhäckar som vackert möter varandra i böjda former framme vid slottet bryter av från alla lindar. Invid slottet står även två stora bokar tätt intill varandra, den ena är en vanlig bok och den andra en blodbok och jag har alltid tyckt att dessa två bokar ser ut som om de kramar varandra.

När man vandrar under lindarna i barockparken förstår man att den här delen av slottsparken kräver oerhört mycket skötsel med både beskärning och markskötsel. En barockpark bör vara strikt välskött med tuktade träd, gräset kortklippt och gångarna helt utan ogräs och med skarpt skurna kanter mellan gräs och grus. Visst är det lite synd att inte den här parken får visa upp hur den en gång var tänkt att se ut, men nu finns det tydligen planer på att ta tag i den här platsen framöver och satsa på en ordentlig uppryckning av slottsparken, vilket känns  mycket spännande.

11 juni 2017

 

20 juni 2012 

 2007

Det går en allé av knuthamlade lindar ner mot bryggan och närmast sjön finns något så märkligt som knuthamlade alar. Man kan hårdbeskära många olika träd, men hamlade alar har jag inte sett tidigare.  

Det står två magnifika blodbokar framför slottet mot sjön som ser ut som två ståtliga vakter och i början av juni då den övriga växtligheten i parken fortfarande går i skirt grönt, är kontrasten spännande med blodbokarnas mörkt röda blad.

Den här platsen är som gjord för stilla vandringar i de vackra lummiga omgivningarna där hägg, al, lind och alm trivs i den lite fuktiga lundmiljön. Nere vid Mälarens strand kan man vila en stund på bryggan och se över till Ekerö kyrka på andra sidan fjärden. Ett litet vackert krukmakeri ligger lite längre bort efter stranden, där man förutom krukor även kan köpa en del växter som är placerade som en liten trädgård utanför den gamla byggnaden.

Under 1950-talet utfördes en stor renovering av både slottet och parken och man återställde delar av parkens utseende från 1700-talet. Under 1800-talet hade man här liksom i många andra parker och trädgårdar enligt modet planterat utländska barrträd som helt förändrade trädgårdens karaktär och träden skymde även utsikten från slottet ut mot barockträdgården.

En bild från 1927 visar att stora barrträd som Pinus strobus växte väster om slottet där bokhäckarna nu finns, just innan den stora barockträdgården. Dessa träd togs bort vid restaureringen på 1950-talet och vyn ut mot den stora tuktade barockträdgården öppnade sig åter.

Jag läser i en skrift av Sven A. Hermelin och Sven-Ingvar Andersson som kom ut efter det att slottet och parken renoverats på 1950-talet, där man funderar på om den här barockparken någonsin varit utsmyckad med till exempel broderiparterrer med buxbom som var vanligt i den här typen av parker.

När barockparken anlades så befann sig Sverige i brytningstiden mellan den strikt tuktade och symmetriskt anlagda barockparken och den engelska parken som mer liknade ett stycke natur som i slutet av 1700-talet blev mode över hela Europa.

 Den här trädgården kanske på något sätt var ett mellanting mellan den strikta barockparken och den naturlika engelska parken. Eller som författarna säger ´´Den kanske kan tolkas som en begynnande likgiltighet för formträdgård över huvud taget. Men finansmannen (ägaren) vågade inte ta steget fullt ut i den nymodiga parkstilen´´.

Idag har Sturehovs slottspark en enklare anläggning, men är trots det en mycket vacker plats att besöka. I maj när häggen blommar och då vårfåglarna håller konsert runt slottet är Sturehov en perfekt plats för en vårutflykt. På vägen hemåt kör jag extra långsamt på den vackra vägen och när jag närmar mig E4:ans galna stress så längtar jag redan tillbaka till Sturehovs lugn.