Jag fick en bok i julklapp. Underbara Ett år med min trädgård av Karel Capek från 1934, den här upplagan är från 1955. Teckningarna i boken är gjorda av Josef Capek. Jag tänkte citera några rader varje månad ur boken och börjar just nu när det nya året startat. Platsen är gamla Tjeckoslovakien så klimatet stämmer inte riktigt med det vi har, men jag tror att de flesta förstår och känner igen sig en aning.
_____________________________________________________________________________________
Februari
Trädgårdsodlaren fortsätter i februari sitt januariarbete, särskilt i så måtto, att han framför allt odlar vädret. Det ska ni veta, att februari är en farlig tid, som hotar trädgårdsodlaren med frost, sol, fukt, torka och blåst. Den kortaste månaden, denna krympling bland månader, denna ofullgångna, på allt sätt osolida skottdagsmånad utmärker sig framför alla de andra genom sina baksluga ränker; tag er i akt för den.
På dagen lockar den fram knoppar på buskarna, på natten sveder den dem, med ena handen smeker den oss och med den andra knäpper den oss på näsan. Gud vet varför skottåret skänker en dag just åt denna vankelmodiga, katarraliska, lömska stackare till månad.

Se alla månder i kategorin.



Ett annat säsongsarbete i februari är jakten på de första vårtecknen. Trädgårdsmannen ger inte mycket för den ollonborre eller fjärilen, som vanligen inviger våren i tidningarna. Först och främst intresserar han sig inte för ollonborrar och för det andra är den första fjärilen vanligen den sista från i fjol, som glömt att dö.
De första vårtecknen trädgårdsmannen söker efter är mera tillförlitliga.

Jorden öppnar sig men lämnar ännu inte från sig något grönt blad. Ännu kan man ta den för vad den är, en naken och väntande jord. Ännu är det tid till all gödsling och grävning, planering och reglering, luckring och blandning. Nu är det, som trädgårdsmästaren märker, att hans jord är för tung, för fet eller för sandig, för sur eller för torr; kort sagt, det bryter fram inom honom en passionerad lust att på ett eller annat sätt förbättra den.

Ni ska veta att man kan förbättra jorden med tusen olika medel. Olyckligtvis har trädgårdsmannen dem vanligen inte till hands. I stan är det tämligen besvärligt att ha hemma just sådana saker som duvspillning, boklöv, ruttnad kogödsel, gammalt murbruk, gammal torvjord, grästorv från träda, luftad mullvadshög, skogsjord, flodsand, myrjord, sjöslam, hedjord, träkol, träaska, finmalet ben, spånor av horn, gammal urin, hästgödsel, kalk, sphagnum, förmultnande stubbar och andra närande, luckrande och välgörande ämnen, för att icke tala om mer än ett dussin gödningsämnen med kvävem magnesium, fosfat och mycket annat.

Vet ni vad, nu blommar redan snödropparna, nu blommar även hamamelis med små gula stjärnor, och julrosorna har tjocka knoppar. Och när ni ser noga efter (då måste ni hålla andan) så ser ni knoppar och groddar nästan på allting, genom tusentals fina ådror stiger livet ur jorden. Vi trädgårdsmän ger inte tappt, vi går redan den nya vårens safter tillmötes.