Brevens bruk
Vi besökte Brevens bruk i Närke den 23 maj 2009 och fann en mycket vacker gammal bruksmiljö. Besöket skedde den helg som jag tillbringade vid Boängen.
Till Engsholms slottspark beställde vi gjutjärnsurnor år 1998 vilka var gjutna här på Brevens bruk.
Från Wikipedia
Brevens bruk är ett före detta järnbruk i södra delen av Askers församling i Örebro kommun, nära Kilsmo i sydöstra Närke.
Järnhanteringen vid Brevens Bruk är nedlagd sedan mitten 1980-talet men bruksmiljön står kvar orörd med prydliga byggnader i falurött eller ljusgult bruk.
Den industriella verksamheten inleddes i slutet av 1600-talet. År 1676 grundades bruket av Claes Brorsson Rålamb och orten fick ett privilegiebrev för en stångjärnshammare.
Verksamheten utvecklades under 1700-talet och under dess senare del tillkom bl.a. en masugn. Under tidigt 1800-tal uppfördes en rostugn där malmens kvalitet höjdes innan själva smältningen skedde i masugnen. Den vackra rostugnen - den tredje i ordningen och senast ombyggd 1905 - är till skillnad från masugnen väl bevarad och omhuldas av sällskapet Rostugnens Vänner sedan 2008.
Järnmalm värd att bryta fanns inte i närheten utan togs från övriga Bergslagen men också från Utö i Stockholms skärgård.
Under 1800-talet moderniserades verksamheten och nya produktionsdelar tillkom, till exempel en ny masugn och en smedja för klensmide samt ett gjuteri. Just gjutgodset från bruket blev välkänt för sin goda kvalitet. Djurgårdsbron i Stockholm är exempelvis byggd med gjutgods från Brevens Bruk. Produktionen var mycket varierande, det tillverkades till exempel vattenturbiner men också trädgårdsurnor och kaffekvarnar.
Idag är samhället ett mycket välhållet besöksmål, speciellt på midsommarafton då flera tusen människor samlas för att beskåda resandet av den speciella midsommarstången med sju kransar. Brevensån rinner idylliskt genom orten där kyrkan, uppförd i klassicistisk stil 1842, ligger vid östra infarten. Rostugnens karatäristiska höga silhuett utgör ett naturligt centrum i Brevens Bruk.
Då efter mönster från Högsjö bruk i Västra Vingåkers socken, Södermanland. Högsjö har järnbruksrättigheter sedan 1630-talet och var en föregångare på området. Det ligger nära till hands att tro att det var vallonerna som startade upp järnhanteringen i detta område. Det tro jag dock är fel. En förutsättning för att finna järnmalm är att det finns leptitformationer i berggrunden. Det går en sträng järnmalmsåder jäms med gränsen mellan Östergötland och Närke, geografiskt benämnt som Tylöskogen. Kvaliteten på järnet däremot gav ett rödbräckt järn vid smide, varför man istället valde att i huvudsak hantera järn från Noraskog och Grythytte Bergslag samt från Utö gruvor i södra Stockholms skärgård. Trakterna runt Brevens bruk, Mariedamm och Zinkgruvan i Närke har arkeologiska fynd från uråldrig bearbetning av järn. Om detta skulle komma de kända historikerna till kännedom skulle Sveriges och Europas historia i stora drag behöva skrivas om!
Straxt söder om järnbruket Brevens bruk, inte långt från den uråldriga och sägenomspunna gården Skira, finns mellan de två sjöarna Skirasjön och Mossjön slaggvarpar. Här har man i långliga tider utvunnit järn från myr- och sjömalm. När så en gång i tiden vallonerna kom hit till området, gränstrakterna mellan Närke, Östergötland och Södermanland, förstår man varför de hade förkärlek till just denna bygd.
Vallonerna -folket som bosatte sig i dalgångarna- flyttade härifrån vidare till de uppländska bruken, Gästrikland, Västmanland och Dalarna. Det är därför som flera av bruken i Uppland liknar det idylliska järnbrukssamhället Brevens bruk i sydöstra Närke. Med tiden blev också Brevens bruk det största järnbruket i regionen, och under lång tid också Örebro Läns största järnproducent och tillika leverantör. Andra bruk i närområdet blev utkonkurrerade och Bergslagen härjades av en bruksdöd. Periodvis under 1700-, 1800- och 1900-talen låg järnbruksaktiviteten nere på flertalet järnbruk och hyttor. Högsjö bruk i västra Södermanland var tvungen att hitta annan näring - textilindustri. Länge lyckades Brevens bruk och Grängesberg klara sig undan den fruktade bruksdöden. Sista skiftet på Brevens bruk gick den 13 mars 1987. Ett kapitel i svensk industrihistoria var avslutat, efter nära 312 år! Den eliktrifierade masugnen och närheten till utskeppningshamn gjorde Luleå och Oxelösund mera attraktiva.
Mattias Hillbom, torp- och gårdsforskare, Brevens bruks hembygdsförening.
En av våra blomserurnor i Engsholms slottspark som är gjutna vid Brevens bruk.
Vilka vackra bilder du tar. Tycker om gamla gårdsmiljöer. Roligt att få drömma sig bort en regnig måndag som idag. Ha en bra dag.
Intressant om det gamla bruket. Gillar brukshistoria. Men man blir lite dyster när man kommer in på kapitlet nerläggning. Det var då det - nu är det bilindustrins tur. /Ruben
Vad vackert det är i de gamla bruksmiljöerna, denna kände jag inte alls till, roligt och intressant att läsa om det. Besökt Upplands och Västmanlands gamla bruk lite då och då, Gästriklands också, så vackert det är i Sveriges land ändå.
Här kommer jag ifrån!! Mycket trevligt inlägg!!
Gela: Drömma är alltid en bra sysslesättning.
Ruben: Ja vi har väl inte så mycket tillverkning kvar snart, den mesta sker väl i Asien.
Monica: Jag kände inte heller till Brevens bruk tidigare, jag såg förra veckan på en faktura att våra urnor kom från bruket som jag besökte i maj.
Gry: Vad kul!
Kul att läsa och titta på. jag är en birath släkting som bor i söderfors bruk i uppland. släkten kommer ifrån bevensbruk.
bruksare: Vad spännande!
Hej Mattias! Trevligt!
Välkommen hem till nya adressen 715 96 Brevens bruk!
Gunnar
Tänk vad lyckligt lottade vi är som bor i denna underbara bruksmiljö med alla kreativa och engagerade människor!
