Koltrast
Koltrast (Turdus merula) är en fågel som tillhör familjen trastfåglar. Den räknas som den mest utbredda trastfågeln i Europa.
Tidigare var koltrasten en utpräglad skogsfågel men den har sedan mitten av 1800-talet bosatt sig i parker nära bebyggelse samt i trädgårdar vilket i dag gör den till en kulturföljare.
Koltrasten är på grund av sin närhet till människor allmänt bekant. Hanen känns igen på sin kolsvarta kropp, gula näbb och gula ögonring. Den melodiska sången, som koltrasthanarna framför högljutt, anses som särskilt vacker.
Koltrasten är välkänd i svenska miljöer och 1962 blev den i en omröstning i Dagens Nyheter utsedd till Sveriges nationalfågel av läsarna.
(Wikipedia)
Ute i skogarna lägger den sitt bo på de mest skiftande ställen: i grenklykor, på en gren intill en trädstam, på en stubbe, nere vid roten i en tät buske eller i bergsskrevor.
I städer utnyttjar den de mest varierande ställen som boplats, man finner till exempel dessa bon i murar, i tätt klättrande vildvin, på någon bjälke under taket på ett skjul eller i tätt buskage i någon parkanläggning. Ett av de mer originella boplatsvalen visade det stockholmska koltrastpar som 1955 genomförde en lyckad häckning ovanpå några flaskor i Berns vinkällare.
Oavsett läget är dock boet sig likt. Det är oftast ganska stort och hopsatt av gräs, kvistar och jord. Inuti fodras den skålformade balens väggar med torrt gräs. Honan bygger som regel ensam, men hanen har setts bidraga med bomaterial.
Äggen är grågröna och mycket tätt besatta med brunaktiga fläckar; kullen består av fyra till sex ägg. Den första kullen läggs i april-maj och åtminstone i Syd- och Mellansverige läggs regelbundet en andra kull i juni. I landets södra delar kan även en tredje kull läggas och till och med en fjärde förekommer. Honan ruvar till största delen ensam, men hanen kan tillfälligt avlösa henne. Ruvningen pågår i tretton till fjorton dagar, och ungarna stannar lika lång tid i boet. Båda föräldrarna hjälps åt att mata ungarna.
(Våra svenska fåglar i färg - huvudredaktör Docent Gustaf Rudbeck 1962)
Tips...starta båda spelarna samtidigt.
Syrener
Men bondsyrener vid en rödmålad stuga med vita knutar är ju trots allt väldigt svenskt. Jag har börjat samla syrener för Dagens växt och ska söka upp andra arter framöver och komplettera här.
Klicka på bilderna för att se en beskriving av de olika syrenerna.
Se även mina inlägg om beskärning av vår gamla syrenhäck i slottsparken.
Se också Spöken i syrener.
Dagens låt
Skogens näva
Vid min stilla vårvandring efter Brommas stränder såg jag vintergäck, starten av påskliljor, porös snö, rinnande vatten efter vägarna, blanka blöta isar, människor som sms-vandrade och uppknäppta vinterjackor. Jag hörde musik från hus med öppna fönster. Vidare såg jag två mopsar och Fredhäll.
I Mars (1/3 – 31/3) säger bondepraktikan:
I Mars månad skall man sig ofta tvätta och bada,
och är godt att bruka söt drick, som mjöd och annat sådant,
men vakta dig väl för kall drick.
Det är godt att åderlåta, dock icke på din tummelfinger.
I Vädurens tecken är godt att handla med herrar, att vandra,
att köpa varor och arbeta [...]
På Angelas som ligger på Rörstrandsgatan 16 finns stans godaste lasagne. Rörstrandsgatan är en bra gata!
Såld på hus - Gotland
Jag har ett favoritprogram på TV. Såld på hus som går på TV4+. Två mäklarpar ska gissa slutpris på fastigheter. Den här gången handlade det om Gotland och huset vid ringmuren i Visby med havsutsikt...tycker man om.
Se programmet här.
Keep on walking
Jag har varit hemma ett tag. Men när jag kommer tillbaka ska jag så mina tomatfröer och börja beskära fruktträden. Det är mycket snö kvar i slottsparken.
Trodde väl aldrig att jag skulle gilla något ur melodifestivalen...men det gjorde jag.
I was aiming for the sky, ended up flat on the ground
But once again the sun is rising, I better keep on walking
Keep on walking
Lunch i Vaxholm
Lugnt och stilla nu. En lunchtur till Vaxholm. Stilla vandring bland de vackra gamla husen och som vanligt lunch på Magasinet.
Rönnsumak (Rhus typhina).
Jag älskar livet
...och nästa lördag är det vårdagjämning.
Äppelträden på Österlen blommar vecka 20-21
Det är många som undrar när äppelträden blommar på Österlen. Förra året var jag där vecka 20 och då hade träden just börjat blomma. Vecka 21 är nog bäst. Just i år kanske blomningen blir något senare men jag kommer att vara där under vecka 21, troligen den 27-30 maj.
Österlenvistelsen 2009. Klicka på bilderna
En mässa på hemmaplan som jag borde besöka i helgen.
Bland rosenskärmar och anonyma anemoner
Anemonen nedan hade ingen skylt och jag hittade ingen att fråga just då. Men vacker var den.
Jag är egentligen inte så förtjust i kamelior men just nu gillar jag allt som blommar.
Den här märkliga kallan är en klubbkobrakalla (Arisaema sikokianum)
Både den vita och den lila blomman heter skär solvisare...! (Dimorphotheca jucunda) Härstammar från Sydafrika.
Jag gick ner till den japanska dammen för att se om den japanska trollhasseln börjat blomma. Men på bilden nedan ser man att de bara är i knoppstadiet. Vid den här tiden förra året så blommade den för fullt. Men hur ska något kunna blomma nu?
Ute vid Rosendal låg snön djup men solen värmde. Grinden här vid rosenträdgården stod välkomnande öppen men det dröjer nog innan det lockar att gå in där.
Uteserveringssäsongen har helt klart börjat här ute och hade jag inte varit så tidig så hade jag nog tagit en kaffe i solen.
Det är tid för fruktträdsbeskärning i de vackra äppelträden här på Rosendal och nästa vecka kommer även jag att börja leta fram träden bland snödrivorna i slottsparken för att börja beskära.
Avslutade med lunch vid Lilla Parkcaféet på Djurgårdsslätten och Billie Holiday, Ella Fitzgerald och Frank Sinatra sjöng som vanlig för mig där inne.
Längtan till Millesgården
Jag har alldeles för få bilder från den här vackra platsen. Måste bli några besök när det börjar grönska.
Gud Fader på regnbågen.
Apropå fotografering...
Dagens låt - I´ve Been Waiting For You, Neil Young.
Eniros nya karta
Fika bland trädgårdsbilder
Lars Forslin vid några av hans över 50 bilder som hänger i caféet i Tulpanens hus under hela mars månad.
Internet fylls hela tiden av trädgårdsbilder som visas på hemsidor och bloggar och vi som vill visa trädgårdsbilderna blir allt bättre på att fånga det vi vill visa. Även våra kamerautrustningar blir allt bättre och kameratillverkarna tävlar med pixlar och optik. Men ibland är det skönt att se riktiga proffsbilder, vilket jag gjorde idag.
I vanliga fall har jag lite svårt för alla dessa närbilder på blommor, jag lockas mer av miljöbilder av trädgårdar. Bilder som visar hur en trädgård är uppbyggd och hur den har format sig själv genom att växa ut på olika sätt.
Att ta miljöbilder i trädgårdar med alla olika gröna nyanser, skuggor och ljus som vandrar hela tiden...är vansinnigt svårt.
Men! Idag föll jag helt för ett gäng närbilder i Tulpanens hus. Lars har verkligen fångat växternas själ på ett fint och känsligt sätt. Ljuset är speciellt vackert och bilderna blir som konstverk.
Nu är det inte bara närbilder som han visar. Min absoluta favorit är den rufsiga sparven på den rufsiga solrosen.
Över 50 bilder finns runt väggarna i caféet i Tulpanens hus i Bromma och jag kan verkligen rekommendera ett besök.
Lars och jag hade en intressant och trevlig pratstund om fotografering, om trädgård och lite om livet där i caféet, omgivna av alla trädgårdsbilder. Utanför fönstret sken marssolen som sakta har börjat sitt jobb med att smälta all snö.
Dagens låtar - Russin- och lillaparkmusik.
Vinterdrottningen i Järna
Lite tilltufsad, lite skitig men fortfarande fast i hullet är hon. Det ska bli -20 grader natten mellan fredag och lördag så hon kommer nog att ligga här ett tag, fortsatt fast i hullet.
Det är Antroposoferna i Järna som skapat denna Vinterdrottning.
Det utlovas vårtemperaturer hos oss under nästa vecka. Men jag är skeptisk...
Vik hädan vinter! Det här var den absolut tyngsta, kallaste och mörkaste vinter som jag upplevt. T.o.m. alla rödkindade, hurtiga snöälskare börjar nu ruttna på det vita kalla. Kylan kom tidigt och har stannat. Och stannar.
Den värme jag hade mitt i detta islandskap lyckades jag inte behålla och vintern drog åt ännu hårdare. Nu går jag omkring i snödrivorna och drömmer om våren i Italien och äppelblom på Österlen.
Åter igen en ny header till Trädgårdsspanaren....
Vi väntar på...
...och blåsippor.
...och vårlök.
..och vitsippor.
...men det lär dröja ett tag till!
Som sagt....Bilden tagen i slottsparken den 3 mars 2010.
Dagens låt
Djurgårdsljus
Djurgårdsbron smyckad med ljus.Gardener´s Delight
Tomatfröerna är på plats:
- Gardener´s Delight
- Moneymaker
- Bloody Butcher
- Choklate Cherry
- Sungold
- Incas F1
- Maskotka
Nu är även sommarblomsfröerna beställda - det känns märkligt att börja med dessa ´´vårsysslor´´ nu när det ser ut som istid i slottsparken. Förra året hittades den första Tussilagon detta datum och för två år sedan var det +10 grader den 26 februari. Men idag hade vi äntligen slaskväder...
Dagens låt
Holger Blom - stadsträdgårdsmästare i Stockholm 1938-1971
Holger Blom född 1906, död 1996 i Stockholm, var en svensk arkitekt och landskapsarkitekt. Från 1938 till 1971 var han stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Holger Blom formulerade och omsatte sociala riktlinjer för Stockholms parker och tillsammans med sin medarbetare Erik Glemme upplevde Stockholms parker en internationellt uppmärksammad storhetstid med det som skulle kallas Stockholmsstilen. (Wikipedia)Han var född i Stockholm och hans fullständiga namn var Holger Edvard Maria..! Blom. Vid sin död bodde han på Odengatan 15 i Stockholm.
Holger Blom ville skapa stora parker i Stockholm där stadens invånare kunde vistas på ett enkelt sätt. För picknick, lek, teater och olika evenemang. Han var även med att stara Parkteatern 1942.
Han ville att de stora parkerna skulle kopplas ihop genom parkstråk och inte bara vara gröna inslag i staden.
Holger Blom (bättre efternamn kan man väl inte ha som trädgårdsmästare) var 32 år då han tillträdde som stadsträdgårdsmästare och den näst yngsta parkchefen, Stockholms första stadsträdgårdsmästare Alfred Medin var endast 28 år då han tillträdde tjänsten som stadsträdgårsmästare.
En mycket känd mötesplats i Stockholm är svampen på Stureplan. Det är ett regnskydd skapat av Holger Blom och som stod färdigt 1937. Stureplan var då en knutpunkt för spårvagnarna. 1988 revs svampen eftersom Stureplan skulle utökas som trafikplats men eftersom det blev så tomt och stor saknad efter svampen så återuppfördes den året därpå.
1935 började man bygget av det fyra kilometer långa parkstråket från Fredhäll till Stadshuset på Kungsholmen. Nu skapades också den stora Rålamshovsparken som med sitt läge vid Riddarfjärden är en populär plats för Stockholmare på sommaren. Något längre västerut ligger det välbesökta Smedsuddsbadet. Det var förra stadsträdgårdsmästare Osvald Almqvists idéer som Holger Blom här förvekligade.
Norr Mälarstrands parkstråk är 800 meter långt och bara ca. 15 meter brett. Här finns sittplatser, platser att sola på, bryggor, små dammar, lekplatser, ett trädgårdsrum och även strandcaféet som numer heter Mälarpaviljongen. Norr Mälarstrand byggdes under krigsåren 1941-43. Alla växter som planterades utefter parkstråket var av svenskt ursprung. Man anlade miniatyrlandskap av björkhage, hassellund och alkärr.
Holger Bloms vision var att man genom parkstråk skulle nå ut från staden mot landet, till fots, med cykel eller skidor och han ville att man skulle nå de stora städerna genom dessa naturkorridorer, befriade från bebyggelse och trafik. Hur fel det blev Holger. Nu är det den tunga trafiken som har första prioritet och några naturkorridorer in eller ut från staden är nog svåra att hitta. Tänk om du hade haft makt att genomför den fantastiska idén!
Holger Blom hävdade att parken i staden var lika viktig som bostaden. Parken skulle vara samlingsplatsen och en plats för rekreation och vila. Han hyllar Stockholms topografi med allt vattnet och de omväxlande höjderna och dalarna. Han berömmer dock även Malmö trots att staden ligger på slätten. Han menar att de på ett skickligt sätt ha anlagt parkerna.
Holger Bloms syn på parkerna:
Det är fel att tro, att den allmänna parkens uppgift först och främst är att bereda växtplats för träd, gräs och blommor. Dessa äro endast medel. Målet är befolkningens rekreation med allt vad detta innebär av omväxling, nyttig och nöjsam. Härför skola i första hand parkerna draga försorg. Detta fordrar, att i parkerna områden skapas, där stadsbon kan söka lugn och vederkvickelse i en sund och vacker omgivning.
Holger Blom ritade även flera anläggningar på Skansen som elefanthuset, giraffhuset, sjölejon- och pingvinanläggningen m.fl.
1943 ritade han de regnskydd för busshållplatser som än idag finns kvar på fem stället på Djurgården, nämligen vid Blockhusudden, Djurgårdsbrunn, Edelstams väg, Manillavägen och vid Thielska galleriet. De regnskydden är dock tillverkade efter Bloms ritningar i slutet av 1990-talet.
I slutet av sin karriär var Blom sekreterare i Skönhetsrådet och han engagerade sig mycket i Galärvarvsparken och Vasamuseets placering vid mitten av 1980-talet. Han dog 89 år gammal 1996.
Till Pia Krensler
Holger Bloms efterträdare. Nu är det upp till dig Pia Krensler som fått det ärofulla uppdraget att verka som stadsträdgårdsmästare i Stockholm igen. Det är 30 år sedan vi hade en stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Kan du inte fortsätta en aning med Holger Bloms vackra tankar. Hans tankar att människor måste må bra trots att de bor i en stor stad. Att vårda våra gröna lungor, parkerna och andra grönområden och ser till att det inte byggs hus på varje liten ledig grön yta. Visst har vi redan bra parker och nära till naturen men byggherrarna fyller hela tiden ut våra gröna platser.
Du tillträdde förra året och jag vet inte riktigt vad din uppgift är men det är en oerhört viktig tjänst du tillträtt. Kan du inte göra dig hörd lite mer? Jag sökte på Internet och hittade det här och det här, artiklar som skrevs när du tillträdde tjänsten. Vad gör du nu? Hur ser dina dagar ut? Vad är din vision? Jag bor i den här staden och vill veta!
Men det är kanske som det stod i SVD att du inte får någon egen förvaltning att basa över, att stadsträdgårdsmästaren blir en kung utan eget rike. Stockholms parkfrågor kommer tydligen även framöver att vara utspridda på 17 olika förvaltningar. Finns det någon på dessa förvaltningar som har en vision vad gäller parker och grönområden i huvudstaden eller får ni bara acceptera att man bygger hus på allt fler gröna ytor?
Jag önskar dig lycka till Pia och jag väntar på att höra något om dig framöver.
Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.
Holger Bloms verk i urval
- Slussens trafikkarusell, som medarbetare i Slussbyggnadskommittén tillsammens med Tage William-Olsson, invigd 1935
- Tunnelbanestationer "Ringvägen" (numera Skanstull) och "Södra Bantorget" (numera Medborgarplatsen), 1930-tal
- Busstationen "Rotundan" på Norra Bantorget (numera riven), 1938-40
- Sopförbränningsanläggningen vid Lövsta 1938.
- Tegnérlunden tillsammans med Erik Glemme, 1942
- Norr Mälarstrands strandpromenad, 1941-43
- Initiativtagare till Parkteatern, 1942
- Bagarmossens gamla tunnelbanestation (numera riven) tillsammans med Erik Glemme, invigd 1958
- Hässelbys strandpromenad "Strandliden", 1958
- Trygg-Hansa-husets trädgård, 1972-1976
Stockholms parker av Bertil Asker 1986.
Kampen mot stenstaden av Holger Blom. Ur Svenska turistföreningens årsskrift 1947
Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
Wikipedia _____________________________________________________________________________________
Stockholms stadsträdgårdsmästare
När industrialismen nådde Sverige i mitten av 1800-talet ökade befolkningen i Stockholm kraftigt. Under 50 år ökade befolkningen i huvudstaden från 100 000 till 300 000 invånare. Det byggdes stora stenhuskvarter på malmarna och den tidigare lantliga staden fick mer ett storstadsutseende. Tidigare låg idylliska gårdar intill de centrala delarna av staden. Se Stockholms befolkningsutveckling från 1900 fram till idag här.
Någon vid den tiden beskrev utvecklingen så här:
I stället för grönskande och blomstrande trädgårdar är hela det vida området fyllt av husmassor, som helt och hållet förintat eller utestängt den vidsträckta, vackra utsikten. Stockholm har blivit en stenöken, en Holmia petraea, med ett ord en storstad.
Till slut började människorna längta efter grönska och promenadstråk mitt i stenöknen. Stadsplanerarna började snegla på de stora Europeiska städernas stadsparker. I norra Europa var det nu populärt med bergsparker som liknade den engelska parkstilen med stora naturliga ytor. Kronobergsparken och Tegnérlunden ligger mitt i kvarterssystemens räta linjer som små naturoaser i stenstaden. De tillkom på 1880-talet liksom Vanadislunden, Tantolunden och Vitabergsparken. År 1869 fick Stockholm sin första stadsträdgårdsmästare då Alfred Medin tillträdde tjänsten. Han hade bl.a. utbildat sig vid Rosendal på Djurgården.
Men de första parkerna eller trädgårdarna i Stockholm kom innan vi fick en stadsträdgårdsmästare. Kungsträdgården och Humlegården har funnits som trädgård sedan medeltiden och var länge endast till för kungafamiljen, men den första parkanläggningen som var tillgänglig för allmänheten var Strömparterren vid slottet. Platsen var tidigare en skräpig upplagsplats men som på 1830-talet förvandlades till en vacker trädgård med konditoriservering.
1853 öppnade Berzelii Park och vid samma tid skapades parken vid Mosebacke Torg på söder. På 1870-talet började Mariatorget anläggas, eller som det då hette Adolf Fredriks Torg. Dessa platser var alltså Stockholms allra första parker.
Funktionalismens genombrott i Sverige kom efter Stockholmsutställningen 1930 vilket kom att märkas mest i arkitekturen men även inom trädgårdskonsten och utförandet av parkerna i staden. Nu skulle parkerna inte bara vara vackra att se på utan även fungera som lek- och picknickplatser för folket.
Stockholms stadsträdgårdsmästare
Alfred Medin, Mauritz Hammarberg, Osvald Almqvist och Holger Blom.
Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.
Källor:
Stockholms parker av Bertil Asker 1986.
Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
Wikipedia
Om 73 dagar
Jag vet...den här bilden har varit med förr...
Dagens vackra ord: Dagsmeja, takdropp, plusgrader.
Slottsparker
Engsholms Slott................................Sundbyholms Slott.............................Taxinge Slott
Rosersbergs Slott.............................Wrams Gunnarstorp..........................Läckö Slott
Svartsjö Slott.......................................Häringe Slott.......................................Drottningholms Slott
Bogesunds Slott................................Görvälns Slott.....................................Tullgarns Slott
Tidö Slott..............................................Strömsholms Slott.............................Ängsö Slott
Grönsöö Slott.....................................Julita......................................................Kronovalls Slott
Steninge Slott.....................................Hässelby Slott.....................................Ulvsunda Slott
Åkeshovs Slott...................................Sturehovs Slott...................................Tyresö Slott
Gunnebo Slott....................................Sofiero Slott.........................................Tjolöholms Slott
