Beskärnigen av syrenhäcken som jag klippt ner i tre etapper från 2005-2009 är nu klar. Bilden ovan är från september nu i år och där ser man den delen som klipptes ner 2005 och som nu är ca 3 meter hög. Den delen närmast är nerklippt 2007 och är ungefär 2 meter hög.

Bilden nedan visar hur häcken såg ut innan jag började beskära den. Galet tyckte nog många men nu ser jag resultatet och den här häcken har nu ett långt liv framför sig.

Läs om hela förloppet här.

Så här vacker var vår stora syrenhäck sommaren 2004. Problemet var att den höll på att mörkna allt mer då de äldsta grenarna var som stora torra träd. Det fanns inget annat att göra än att utföra en radikal föryngringsbeskärning och jag valde att göra det i tre etapper för att det inte skulle bli ett så stort ingrepp  vid ett tillfälle i parken. Första tredjedelen föll 2005, nästa 2007 och i förra veckan satte jag motorsågen i den sista delen och nu är projektet slutfört. Jag beskär så att stubbarna blir ca 10 cm höga.

Det blev enorma mängder med ris som nu ligger i en enda gigantisk hög och som ska eldas i höst. Nu är det bara att vänta på att den 45 meter långa syrenhäcken ska växa till sig och bjuda på rik syrenblomning framöver. Rådjuren kommer som vanligt att göra den första uppbyggnadsbeskärningen genom att beta av den halvmeter höga första tillväxten.
De två första etapperna har vuxit till sig mycket bra.

Många tycker nog att man går för hårt fram när man beskär på det här sättet och att det är grymt att fälla en så starkt blommande häck. Visst kan man låta buskarna vara och låta denm sakta åldras för att sedan helt dö, men jag väljer här att låta den vackra häcken ska få en lång framtid i slottsparken. Man ska inte jämföra den här beskärningen med skövling eller stymping av träd. Det här är buskar som mår bra av att föryngras.

De som känner mig vet att jag är försiktig med beskärning av träd och att jag tycker om vilda och lite förvuxna trädgårdar men det finns en gräns för förfallet och till slut måste man ta till hårda tag för att behålla det man tycker om i trädgården.

Det är mycket viktigt att man inte lämnar för höga stubbar vilket kan få katastrofala följder för häcken då det blir stor risk att stubbarna torkar och dör. 5-15 cm ska stubbarna vara

Men kan man då inte bara ta några grenar i taget? I det här fallet är det omöjligt eftersom häcken var 6-7 meter bred och lika hög. Skulle jag ta några grenar mitt inne i detta snår skulle inte solen nå beskärningsplatsen för att sätta fart på tillväxten. Jag har sett ett ställe på Djurgården där man beskurit halva häcken så att ena delen av plantorna beskärs. Jag har också sett vad som händer sommaren efter. Då blir tillväxten mycket svag vid beskärningssnitten och i stället växer de gamla grenarna starkare.

Personligen tycker jag att en syrenhäck ska växa helt fritt och vilt tills den blir gammal och börjar ropa efter hjälp, då gör man en omstart som jag nu gjort och kommer då att växa mycket länge på sin plats. Det tar några år innan den får några meters höjd och börjar blomma.

Den här kraftiga beskärningen gäller bara för riktigt gamla och dåliga syrenhäckar. Har man yngre häckar kan man gallra bort de äldsta grenarna lite då och då.

2005 började jag projektet att föryngra vår stora och långa syrenhäck. Eftersom jag inte ville såga ner hela häcken samtidigt så har jag gjort det i tre etapper, 2005, 2007 och nu i sommar sågar jag ner den sista biten och på bilden ser man hur hög och blomrik häcken är. Det är nödvändigt att göra den här beskärningen för att rädda häcken för framtiden då den är mycket dålig på sina håll, men självklart känns det lite hårt att starta motorsågen och ge sig på de här vackra buskarna. På den undre bilden ser man den del som jag sågade ner 2005.

2005 började jag projektet att föryngra vår stora och gamla syrenhäck och som jag tidigare beskrivit så ska beskärningen ske i tre etapper. Första delen sågades ner 2005, etapp två år 2007 och nästa år så kommer jag att ta ner den sista delen av den gamla häcken. Den delen som jag först sågade ner är ca 2 meter hög nu och blommar en del i år och de syrener som blev stubbar förra sommaren växter mycket bra där i mitten nu. Se kategorin Syrenhäcken.

Nu börjar lejongapen blomma en aning på borggården och det kommer att bli mycket bättre än förra året.
Efter en helg i harmoni och avkoppling i ett grönskande vackert landskap är jag tillbaka i en tom och öde park i det vackra Sörmland. Den här årstiden trivs jag bättre utanför Stockholm men när september kommer är det skönt att bli omfamnad av en varm storstad....
Nu är det de vilda djuren och jag som ska samsas om parkens växter. Det har inte regnat så mycket här i helgen, endast 6 mm. men inte behöver man vattna så mycket i år.

Förr om åren har jag trivts bättre i ensamheten här ute än vad jag gör idag, men de första veckorna brukar det inte vara några problem. De sista veckorna innan verksamheten börjar igen brukar jag däremot jubla när jag ser postens bil komma körande mot bonden och jag avvisar inte främlingar lika bestämt från parken.

Den andra etappen av syrenhäcken är nedsågad och jag har idag börjat det mödosamma arbetet att köra bort mängder av ris som ska bli brasa i höst. På bilden ovan från borggården ser man till vänster den del av syrenhäcken som jag tog ner för två år sedan och som nu är nästan 2 meter hög. Efter det kommer den del som jag nu tagit ner och till höger står etapp tre som ska ner i backen 2009. För två år sedan såg man bara taknocken på det röda huset här ifrån borggården.

Idag har jag sått dvärglupinen som är helt ny för i år (i alla fall hos Weibulls) och jag har ingen aning hur de ska bli. På påsen läser man om en växt som inte verkar ha några nackdelar utan bara egenskaper som man eftersträvar, eller vad sägs om det här: Lågväxande lupin med underbar doft. Plantan grenar sig och blommar hela sommaren. Fyller bra i rabatten och är också fin i krukor på balkong eller terrass. Fin som snittblomma.
Jag kommer att följa utvecklingen med nyfikenhet och spänning.