Site Meter

Jag lottar ut Göteborgpass


Jag tänkte lotta ut 4 st. Göteborgpass här på bloggen. Två vinnare får två pass var.
Passen gäller i 48 timmar och är värda 390 kr st.
Det är  Göteborg och company som bett mig att lotta ut dessa biljetter...och vad gör man inte för Göteborg!

Vad ska man då göra för att vara med i lottningen? Jo jag tänkte att ni skulle berätta om er bästa semesterresa i en kommentar i det här inlägget.
Jag drar två vinnare av de kommentarer som kommer in. Dragningen är som vanligt sjukligt noggrann och rättvis och sker på söndag kväll.
Lycka till alla som besöker bloggen och vi ses i Göteborg i sommar!
_____________________________________________________________________________________

Passet gäller bl.a. som inträde till:
Trädgårdsföreningen mitt i stan
Botaniska Trädgården
Gunnebo Slott och trädgårdar
med både park och slottsmiljö.


Utöver det ingår det en mängd upplevelser, bland annat fri entré till Liseberg, Universeum, Ostindiefararen Götheborg, Nya Älvsborgs fästning, Aeroseum, sightseeingrundtur med Paddanbåtarna.

Den stora och vackra Slottsskogen finns också, men den är öppen för alla och kräver inget pass att besöka, men är ändå en fin bonus.  I passet ingår även fri parkering, kollektivtrafik och fina rabatter i utvalda butiker. Du får även gratis resa med flygbussarna från flygplatsen. Även resa med Stena Line till Danmark ingår.

Botaniska trädgården

Trädgårdsföreningen

Liseberg

Universeum


Magnolia-frossa

 
Läs om Stockholms magnolior här!

Jag är lat igen och hänvisar till Wikipedia...se även texten av Lars Forslin längst ner i inlägget.

Magnoliasläktet (Magnolia) är ett växtsläkte som omfattar 120 arter. Arterna förekommer naturligt i Asien, Nord- och Sydamerika. De nordliga arterna har en typisk arcto-tertiär utbredning. Många odlade sorter finns som trädgårdsväxter. De trivs bäst i soliga och vindskyddade lägen. Vissa arter föredrar alkalisk jord, andra sur.

Arterna i mangoliasläktet är sinsemellan ganska olika varandra. Det finns både lövfällande och städsegröna magnolior. De är träd eller buskar. Bladen är vanligen ovala och otandade. Blommorna är oftast stora och doftar. Blomfärgen är vit, rosa, lila eller gul. Knopparna är känsliga för frost.

Magnoliorna är ett mycket gammalt släkte som fanns innan bina. Blommorna utvecklades därför för att pollineras av skalbaggar. Man har funnit fossila lämningar av Magnolia acuminata som är 20 miljoner år gamla.

Släktet är uppkallat efter Pierre Magnol, en botaniker från Montpellier i Frankrike.

 

 

Magnolia sunden rosa

Magnolia x soulaingiana

Magnolia stellata

 

 

Så trivs magnolian i din trädgård

Magnolian har för många människor symboliserat det exotiskt ouppnåeliga, och i allt för många fall har drömmen om en magnolia i trädgården förblivit en dröm. Efterhand som allt fler entusiaster längre norrut i vårt land har vågat trotsa fördomarna om att magnolior bara är något för Skåne har det visat sig att många arter och sorter är betydligt härdigare än man förut trott, och faktum är att det finns möjligheter att odla magnolior även i Norrland!

 

Alltsedan magnoliorna började komma till Europa, främst från Ostasien, på 1800-talet så har de omgivits av en air av exotism; man hade aldrig skådat så praktfulla växter, och så vackra växter måste väl vara väldigt känsliga saker, gick förmodligen resonemanget som alltsedan dess följt magnoliorna. Sant är visserligen att det finns många arter av magnolior som hör hemma i långt varmare klimat än vårt, men det är också lika sant att det finns en handfull arter som går mycket bra i Mellansverige, där de har visat sig vara fullt härdiga och utvecklat sig till stora, praktfullt blommande träd eller buskar genom en mansålder.

Det finns även magnolior som tagit språnget över Dalälven och Norrlandsgränsen och som trivs utmärkt hos sina entusiastiska ägare. Det är naturligtvis främst kustlandet med zon 4 som är aktuell, men faktum är att det finns en magnolia norr om Östersund (zon 6) som överlevt i mer än 25 år mot en husvägg, men det ska sägas att den inte blivit stor under den tiden – dock visar det på det faktum att magnolior inte nödvändigtvis är några sköra saker. De är överlevare, vilket visar sig i det faktum att släktet är över 100 miljoner år gammalt, några av de äldsta och mest primitiva blommande växterna på jorden.

 

Stort sortiment som ständigt ökar

Ända sedan 1820 då den klassiska praktmagnolian, Magnolia x soulangiana, korsades fram av den franske officeren Etienne Soulange-Bodin, har man jobbat hårt med att framställa korsningar mellan olika magnoliaarter för att få fram hybridsorter som kan förena olika eftertraktade egenskaper som blomfärg och blomform, härdighet, storlek etc. Hybrider är ofta mer lättodlade och vitala, och ibland kan de innebära riktiga språng i utvecklingen. Bland magnoliahybrider har det också visat sig att hybrider mellan två icke-härdiga föräldrar resulterar i en härdig avkomma som dessutom är vital och blomrik! Det finns med andra ord mycket att vinna på korsningsarbete – och sådant pågår ständigt, både bland proffs och bland amatörer världen över. För oss här i Norden är det främst de amerikanska nya sorterna som är intressanta då kanadensarna också vill kunna odla magnolior.

Vi kan se fram emot allt fler nya introduktioner av härdiga och vackra magnolior. Det är bara det att förädlingsarbete tar tid, liksom utprovning och förökning. Här presenterar vi några pålitliga vårblommande arter och sorter som man säkert kan hitta i trädgårdshandeln. Den som är mer nyfiken kan hitta mängder av information på Internet. Det finns också en utmärkt bok på svenska: Magnolia, av Söderberg/Åsheden, som varmt rekommenderas.

 

Användning även i offentlig miljö

Praktmagnoliorna kan bli riktigt gamla och stora: Sveriges äldsta exemplar, planterat 1874, finns i Alnarpsparken och välkända stora exemplar finns i Lundagård där de blommar samtidigt som studenterna firar Valborg.  En annan känd magnolia är det stora exemplar av japansk magnolia som står i Vitabergsparken nedanför Sofia kyrka i Stockholm och som vederbörligen beundras av Söderflanerande stockholmare i början av maj varje år.

Det finns med andra ord en gammal tradition med magnolior i offentlig miljö; dock har det varit en företeelse som gått lite i stå ända tills nyligen då man börjat introducera magnolior i den rena stadsmiljön, alltså som gatuträd. Japansk magnolia kan ses efter gatorna både i Enköping och i Stockholm. De verkar trivas väl i den vindskyddade miljön och med de bakande höga sommartemperaturerna som kan förekomma i en asfalts- och stenmiljö. Den högre sommartemperaturen gör träden bättre rustade för låga vintertemperaturer; baksidan av myntet är att de kan lockas att slå ut lite väl tidigt på våren och blir det då nattfroster blir blommorna bruna i kanterna vilket ser tråkigt ut. För att magnolia ska trivas som gatuträd krävs också att man förbereder planteringen noggrant med väl preparerade markbäddar.

En praktfull större magnolia eller fler är naturligtvis idealiskt för bostadsområden med flerfamiljshus. Planterade där kan många människor ta del av blomprakten och glädjas åt den. Sådana områden kan också ofta erbjuda vind skyddade innergårdar – idealiska platser för magnolior!

Även vid sjukhus, skolor och andra offentliga miljöer är magnolior en stor tillgång för alla som passerar eller har sin arbetsplats där. Vid till exempel Karolinska sjukhusets entré finns nu flera större magnolior till förbipasserandes glädje.

 

Arter och sorter

Bland de härdigaste och bästa vårblommande magnoliorna hittar vi faktiskt några rena arter som står sig väl i konkurrensen med nyare hybrider. De två viktigaste är stjärnmagnolia, Magnolia stellata, och japansk magnolia, M. kobus.

Stjärnmagnolian är buskartad och blir 1–4 meter hög, beroende på klimatzon, och den japanska magnolian blir mer av ett träd, 5–7 m hög i vårt klimat. Bägge har vita, härligt doftande blommor på bar kvist i slutet av april – början av maj. Stjärnmagnolian blommar tidigast och brukar sägas vara härdig till zon 3, dess namngivna sorter något härdigare och mer storblommiga. ’Royal Star’ är kanske den mest kända, som har större (15 cm) blommor och slår ut lite senare, vilket är utmärkt då det minskar risken för att blommorna förstörs av nattfrost. Japansk magnolia anses härdig till zon 3–4 och blommar lite senare än stjärnmagnolian.

Loebner-hybrider kallas korsningarna mellan dessa två arter och de förenar det bästa från föräldrarna. De två vanligaste är ’Leonard Messel’ och ’Merrill’ vilka bägge är ett mellanting i storlek; den förstnämnda ett kompakt, bredvuxet, nätt träd på 3–4 m med poetiskt oregelbundet formade röd-rosa blommor. Sorten ’Merrill’ är mer lik kobus och har liknande stora, rent vita blommor på ett mer kompakt och mer snabbväxande träd som blir 4–5 m. Bägge sorterna hör till de härdigaste och bör gå bra i skyddade lägen i zon 4. Dessa hybrider börjar blomma redan som unga till skillnad från de rena arterna, som kan ta några år på sig.

Praktmagnolian kan vi inte gå förbi i detta sammanhang även om den ofta blir väl stor för en ordinär villaträdgård. Den lämpar sig egentligen bättre för parkmiljö eller annan offentlig miljö där den kan få breda ut sig ordentligt. Praktmagnolian tar nämligen genom sin flerstammighet och bredvuxna växtsätt mycket plats och blir i goda klimat 6–8 meter hög och ännu bredare. Men har man plats och ett bra läge, så plantera den för all del, den är fantastisk i sin blomning med de stora vit-rosa blommorna som öppnar sig till rent vitt. Stora exemplar av praktmagnolian kan ses i många villaträdgårdar i Skåne och även längs väst- och ostkusten upp till Stockholm, där kraftiga exemplar också kan ses.

Andra mer kompakta sorter som finns allmänt i handeln och som kan rekommenderas för den mindre trädgården är sorterna i lilifloragruppen, de kallas även rosenmagnolior då de har rosa-lilafärgade blommor. En fördel med dessa sorter är att de blommar ganska sent i maj, då frostrisken i allmänhet är över. En annan fördel är deras blygsamma storlek som stannar vid 2–3 meter. Vanliga sorter i handeln är ’Galaxy’ och ’Susan’, varav ’Galaxy’ blir störst och ofta säljs uppstammad som ett mindre träd.

Det finns faktiskt även gula magnolior, och detta är riktigt spännande, de har fått sin gula färg av den storvuxna och härdiga poppelmagnolian, M. acuminata, som också är sent blommande. ’Yellow Bird’ heter en korsning som har fått vackert kanariegula blommor och växer snabbt. Troligen härdig till zon 3. Gula magnolior kan stå mycket fint mot blå och lila rododendron!

Skogsväxt som gillar mull

Vad man ska komma ihåg när man planerar för en eller flera magnolior i sin trädgård är att magnoliorna är skogsväxter. De vill alltså ha lite halvskuggigt och vindskyddat läge, ungefär som det kan bli om de skulle stå i skydd av andra träd och buskar. Framförallt vill de ha en mullrik jord, en sådan jord som bildas i skogar med mycket lövträd och buskar. Att plantera en magnolia på en kal och kanske mager gräsmatta kan visserligen lyckas, speciellt i södra Sverige där klimatet är gynnsamt, men oddsen för att det ska gå bra ökar dramatiskt om man ger magnolian vindskydd och en djup, lucker jord.

Detta med jorden uppfylls inte alltid på moderna, nyanlagda tomter där entreprenadfirmorna ofta snålar ordentligt både på matjordens kvalitet och djup. Då får man jobba lite extra med jorden och om marken är hårt packad, vilket är vanligt efter nybyggen, så får man ta och luckra matjord och alv ordentligt, gärna till en halvmeters djup och en meters diameter. Man blandar så in ordentligt med mullrikt material i jorden: torvmull eller torvbaserad planteringsjord går bra, och torven behöver inte vara kalkad eftersom de flesta magnolior tycker om lätt sur jord – rododendronjord går därför fint även till magnolior. Det allra bästa är dock lövjord och har man tillgång till en ordentlig lövtipp eller lövkompost så kan man skatta sig lycklig – lövjord är perfekt till magnolior och andra så kallade woodlandväxter.

Det här resonemanget antyder att en naturtomt med en gles skogsbacke, som inte är alltför mager, är idealisk för magnoliaplantering. Men även om man inte är så lyckligt lottad kan man förbättra de förutsättningar som finns. Man tager vad man haver och blandar väl i planteringsytan; förutom torv och annan mull så kan sand också tillsättas, speciellt om jorden är lerig. Det har visat sig att en väldränerad, alltså sandig, och samtidigt mullrik jord ger utmärkt resultat, speciellt om man planterar magnolior i klimatiska marginalområden. Ju kärvare läge, desto mer sand i jorden kan rekommenderas. Tung lerjord är aldrig bra till magnolior, det ska vara skogsliknande förhållanden, gärna med grus och sten i jorden, som samtidigt ska vara mullrik, precis som i en lövskog. Jorden ska också vara lucker vilket den blir om den är mullrik, och man ska akta sig för att kliva på jorden runt plantan då de ytligt liggande rötterna är känsliga för tramp och jordpackning. Man kan gärna lägga ut lite stora, platta stenar att kliva på runt magnolian. De håller också fukten i jorden och det har visat sig att rötterna gärna söker sig dit.

Plantering och skötsel

När man letar magnolior på trädgårdscentret så vill man förstås ha en så fin planta som möjligt. Tänk dock på att det som finns under jorden är minst lika vikigt som vad som syns ovanför. Magnolior har känsliga rötter och det kan vara värt besväret att lyfta lite på rotklumpen för att kolla att rötterna ser vita och fina ut och att inte krukan är proppfull med snurrade rötter. Krukodlade exemplar är att föredra även om de skulle råka se lite mindre ut än de som står med rotklump med nät eftersom de har hela sitt rotsystem intakt. Klumpade plantor kan också gå bra, men om rötterna trängt ut ur klumpen och börjar se tråkiga ut, så är det säkert bättre att ta en krukodlad planta om valmöjlighet finns. Plantor i klump planteras med nätet kvar, för börjar man lossa det så har man ofelbart av de rötter som vuxit ut. Ställ däremot gärna klumpen i vatten en kvart innan du planterar.

En magnolia får inte planteras för djupt, marknivån ska vara i samma nivå som då den stod i krukan. Se gärna till att det blir en liten kulle när du planterar, jorden sätter sig efter en tid och det riskerar att bli en grop där plantan står om man använder för lite jord. Man trycker bara till jorden helt lätt, magnolian ska ha det så luckert som möjligt kring sina rötter.

Ett litet woodland – eller stort

Detta med woodland, eller trädgårdslund som man egentligen hellre kan säga på svenska, är något att ta fasta på för alla som vill ha en eller flera magnolior i sin trädgård, det kan ge en vink om vad man kan komplettera sin magnoliaplantering med. Någon form av marktäckande örter, perenner, är idealiskt och man kan även lägga in lökväxter i den mattan. Flocknäva, gulplister eller ormöga samt de vintergröna: vintergröna, skuggröna och även murgröna är några förslag på vad man kan förgylla marken under en eller flera magnolior med. Ormbunkar är alltid vackert och passar perfekt och kanske krolliljor, som tar vid och ger sommarblomning. Runt omkring kan gärna skyddande vintergröna växter som olika barrväxter och rododendron planteras, de har ungefär samma jordkrav som magnoliorna.

Notera att de första åren så bör de små magnoliaplantorna ha fritt runt stammen, så att inte marktäckande perenner eller gräsmatta stjäl för mycket näring. När magnoliorna har etablerat sig så kan man släppa fram marktäckare och annat.

När vi kommer in på näringsfrågan så kan man fråga sig om det inte ska gödslas – det lär väl sätta fart på tillväxten hos magnoliorna? Jo förvisso, men odling av magnolia så nordligt som Sverige kan vara en balansgång mellan tillväxt och härdighet. Ju mer man gödslar, ju mer växer det och ju längre pågår tillväxten och desto kortare tid får växten för sin avmognad – den som ska göra kvistarna härdiga så att de klarar vintern bra. Var därför försiktig med gödsel, lite grann på våren är fullt tillräckligt, och ofta klarar de sig bra med den näring som finns i mulljord och kompost. Tillsätt gärna ett lager lövkompost eller planteringsjord höst eller tidig vår varje år, så ger du magnolian den bästa tänkbara vård.

Lars Forslin

 

 


Förgänglighet




Så är skrifvet: en dröm är lifvet,
natt betäcker vår vandringsstig.
O, så fäst ej din själ vid tingen,
låt ej något på jorderingen
förvilla dig!

Knappast hunnen den är försvunnen,

lyckans hägring, om än så blid;
och det bittra, dig varder gifvet,
räcker blott, liksom själfva lifvet,
en ringa tid.

Fröjd, som dårar och byts i tårar,

ärans tomma fåfänglighet,
glans och skönhet och kärleksflamma,
allt skall drabbas till sist af samma
förgänglighet.

(Calderon)



Jag börjar bli trött på...

Trädgårdssäsongen är här och besökarantalet på bloggen ökar hela tiden. Tydligen ser olika företag att bloggen är välbesökt nu genom att kolla in Bloggportalen och jag vet snart inte hur många företag som mailar mig och ´´tipsar´´ om att jag borde blogga om deras produkter eller om något evenemang. Något att erbjuda mig nämns aldrig.

Jag har ingen reklam på bloggen...inte tills någon kommer med ett bra erbjudande. Så alla ni som vill att jag ska blogga om trädgårdskitsch, jord i säckar, trädgårdslyktor eller om något annat som har med trädgård att göra - det här är min privata trädgårdsblogg där jag bl.a. skriver om min arbetsplats Engsholms slott och om annat som intresserar mig.

Men som sagt...vill ni att jag ska göra reklam, kom med ett erbjudande nästa gång. Bjud på en lunch åtminstone!

Så!

Det här gäller inte det företag som jag ska lotta ut biljetter åt nu i veckan....


Tuff vinter för rosorna



Vintern 2009-2010 glömmer jag aldrig. Den värsta någonsin. På alla sätt.

Det har även varit en tuff vinter för många av våra trädgårdsväxter. Perenner och de lägre växterna som haft det djupa snötäcket över sig har väl kanske mått bättre än vanligt, men det finns några riktiga förlorare. Klätterrosorna Climbing Bonica och Sympathie har helt fyst ner i slottsparken och beskärningen blev ner till 5 cm från marken och alla clematis får beskäras på samma sätt. Det gäller alltså att klippa bort all död  ved på rosorna, ner till den friska gröna veden.
Jag brukar klippa ner våra lavendelhäckar vart annat år och de skulle egentligen klippas nästa år men nu såg de så trötta ut att jag gjorde en beskärning ner till marken på dem också.
Det är egentligen alla rosor i parken som frusit ner utom Bonicarosorna som ser mycket fina ut.

Jag fick ett mail av Ulrika Fogelholm som berättade att även hennes klätterrosor fryst ner helt och hållet. På bilden ser man hur underbart vackra de var förra sommaren. Det är Ulrika som tagit bilden och hon har även med en vacker bild av rosen ´Venusta Pendula´ i Allt om Trädgård nr. 5.

I Odla med P1 den 26 april berättar Maj-Lis Pettersson att rosorna har haft det svårt över hela landet den här vintern. Lyssna här.


Trädgårdsmästare = gourmetkock?

När jag berättar att jag jobbar som trädgårdsmästare så tar de flesta för givet att jag även är en mästare i köket. Att jobba med trädgård betyder för många att man först och främst odlar grönsaker och att det då är självklart att man även tillagar det som man drivit upp.

Jag ska avslöja att jag är helt lost i köksregionerna....och på mat-stormarknader eller i livsmedelsbutiker över lag. Helt vilsen faktiskt.
Det finns nog ingen plats där jag känner mig så felplacerad som i en livsmedelsbutik... eller i ett kök.

Ibland på lunchrasterna på jobbet diskuteras det om olika recept eller hur billig fläskfilén är på ICA-Maxi. Då försvinner jag i mina tankar ut i blomsterrabatterna eller funderar över vilket lag Barcelona ska ställa upp med i nästa match.

Jag har tidigare berättat att när jag kom till Engsholms slott för 13
år sedan, så hade jag aldrig odlat grönsaker tidgare. Jag är anläggare i grunden och hade inte sysslat med frön överhuvud taget.


Den första tiden var jag en mycket försiktig och en ganska osäker köksträdgårdsodlare. Men med tiden lärde jag mig att tycka om att se förloppet från frö till färdiga grönsaker och jag har hittills lyckats ganska bra med odlingarna tycker jag.

Men i ett kök blir jag mest förvirrad och osäker. Det finns ett undantag och det är när jag tillsammans med en kvinna, lagar mat. Då man dricker lite vin, lyssnar på musik och har trevligt. Jag försöker allt jag kan att lära mig och  att försöka få igång ett intresse för matlagning, men när jag sedan är ensam i köket...då tar jag hellre telefonen och ringer ner till Minnebergs krog och beställer en pizza eller något annat.

Om jag nu tycker att det är riktigt trevligt att laga mat tillsammans, så har jag ännu inte lärt mig tycka om att handla...inte ens tillsammans med den där kvinnan som jag trivs med i köket.
Där i butiken  förvandlas jag till en zombie som omöjligt kan komma med några middagsförslag, som bara sneglar på utgången eller möjligen på godisavdelningen. Jag vill bara därifrån så fort som möjligt. Antar att jag inte är någon dröm-man... i de här lägena.
Köttfärs...kan man väl alltid göra något av, eller grillad kyckling och Findus fiskgratäng är ju faktiskt inte så dum...eller?
Nä, några färdiga maträtter går helt bort om man ska äta en romatiskt middag...även om jag faktiskt bjudit på den där fiskgratängen vid något tillfälle.

Det verkar som om handlandet och matlagningen tar enormt stor del av den lediga tiden under en helg. Helst vill man ju vara på Djurgården och nosa på blommorna i Rosendals trädgård eller åka på någon utflykt till Vaxholm eller så. Att befinna sig i ett livsmedelspalats som ICA-Maxi en vår- eller sommarlördag känns ...sådär.

Visst förstår även jag att man måste handla bra råvaror och tillaga bra och näringsrik mat för att må bra och att alla dessa färdiga maträtter är ett fördärv. Jag vet bara inte hur jag ska hitta glädjen i att ensam laga de där härliga maträtterna som jag på ett litet hörn medverkat till under se senaste fem åren. Det har lagats fantastiska maträtter där intill mig. Nu är jag åter ensam i köket och måste faktiskt försöka på allvar att lära mig både att handla och att laga bra mat. Jag kanske hinner med att se vackra trädgårdar också?
Som tur är får jag fantastiskt god mat av våra kockar på slottet så att jag lider ingen nöd direkt.

Det finns en livsmedelsbutik där jag känner mig trygg. Vår närbutik i huset intill...Kinesen. Jag brukar säga att man kan stå mitt i butiken och nå allt man ska handla. De har ett ganska uselt sortiment och det är säkert dyrt, men dom är vänliga och i butiken bjuds med på julmat inför julen...

Sån e jag...hur är ni?


Hellre nedan än ovan...


Tips om en bra trädgårdssida

Jag vill tipsa om en mycket bra hemsida som handlar om trädgård. Läs också bloggen där det senaste inlägget handlar om vilka kryddväxter man kan ha på balkongen.
Adressen är perenner.se.
Att jag puffar för den här sidan har inget att göra med att Lars Forslin...bor i Bromma!

Nästa vecka kommer jag att lotta ut några mycket bra biljetter...som blir perfekta till semestersäsongen.

Och Jim Kerr från Simple Minds har vaknat igen...

Om

...inte de vilda djuren fanns i vår slottspark skulle jag dränka den med rosor och tulpaner!



Den här vintern var inte bara hård och besvärlig för slottsträdgårdsmästare utan även för de vilda djuren i skogarna. Sträng kyla och mycket snö har gjort att rådjur, harar och annat vilt har haft svårt att få tag i föda.
Då kan man förstå att vår slottspark fungerarde som ett enda stort smörgåsbord med alla spännande växter som säkert smakade smarrigt för hungriga rådjur och glupska harar.

Det är inte så kul att som trädgårdsmästare se buskar mm. som skadats av allt ätande. Senast såg jag att buskpionen var beskuren av rådjur. Även kylan har gjort att många rosor helt frusit ner helt och hållet och en mycket hårt beskärning är nödvändig.

Jag hoppas att parken kommer att blomma bra ändå i sommar. Idag drömde jag mig bort till ett förhållande utan rådjur och harar i parken. Jag kunde se framför mig hur vacker slottsparken skulle bli om man fick plantera precis vad man ville.
Boken - Den rådjursfria trädgården.

I morgon blir det direktsändning på bloggen igen....om jag har ork och humör för det.


Den perfekte vännen

Jag gör så att blommorna blommar, jag gör hela kohagen grön...
Det var väl att ta i kanske. Blåsipporna blommar helt utan min hjälp och jag är inte heller inblandad i några gröna kohagar. Men jag jobbar hårt med att vårstäda parken så att ´´mina´´  blommor snart ska börja blomma.



Idag kom båten i sjön och fjärden här utanför lever och glittrar igen efter att ha legat frusen och död sedan december.

Pelargonsticklingar
Jag har ikväll skolat om sommarblommor och även insett att det bästa sättet att få pelargonsticklingarna att överleva, är att sätta sticklingarna i vatten där de får utveckla sina rötter, och sedan plantera dem i planteringsjord. Jag gjorde tre olika tester - i vatten, i torvbricketter och direkt i såjord.
De som fick utveckla rötterna i vatten mår allra bäst och faktiskt så har alla de klarat sig, till skillnad mot de andra i bricketter och såjord, där många dog. Hur gör ni andra?

Tyvärr så har jag varit dålig på att läsa andras bloggar på senaste tiden. Det beror inte på att jag är ointresserad utan på tidsbrist och på galen trötthet nu så här mitt i vårstädningen. Det blir bättre framöver, allt blir bättre framöver...
Jag övernattar i rummet på slottsområdet och ikväll fortsätter jag att läsa Jonas Karlssons ´´Den perfekte vännen´´.



Hur var Nordiska trädgårdar i år?

Hurrni...som Ernst brukar säga. Eftersom jag var bortrest under trädgårdsmässan i Älvsjö så undrar jag vad ni tycker om årets mässa?
Nu finns förresten en barfota Ernst i Allt om Trädgårds nya nummer.

Slow gardening

Alys Fowler har skrivit en bok om slow gardening. Den handlar om att arbeta långsamt i trädgården. Ingen bok man får av chefen direkt men tanken är ju fin. Jag firar ju 40 år som trädgårdsarbetare i juni och visst arbetade man fortare förr. Nu går det lite långsammare men man kanske också har blivit mer noggrann.
Jag har inte läst boken men när man ser att den handlar om att ´´jobba med naturen i stället för mot den, för största möjliga utdelning och njutning, men till lägsta kostnad och miljöpåverkan´´.....då blir man ju intresserad.
Man kanske skulle beställa den...trots att högen av olästa böcker bara växer här hemma.




Födelsdagslilja


Den här vackra liljan fick jag av dottern och jag vet inte riktigt vad det är för något. Någon som vet?
Kanske Marie om du läser det här.
Tack Trolda....du har löst gåtan. Det är ju Stjärnlök Ornithogalum dubium. Bilder från Google här.
Mer om Stjärnlöken här.

Sedan fick jag fröer av en vän. Fröer som är inköpta i Italien. De ska i jord i veckan. Klicka på bilden.

Nu kommer Ernst

I nästa nummer av Allt om Trädgård som kommer ut den 13 april, finns ett reportage om Ernst Kirschsteiger där han förklarar att trädgården ska få ta större plats i hans liv. Alla vet vad som kommer att hända nu!
SVT eller TV4 kommer att producera trädgårdsprogram med Ernst framöver. Gustav, Gunnel, Maria, Sanna och Rappne, ni har inte en chans nu. Nu kommer vi få se herr Kirschsteiger springa omkring barfota i planteringarna  och titta libbstickor i ögonen och skapa nya trädgårdsfloskler och trädgårdssverige blir sådär mysigt Ernst-poetiskt.


Bilden har jag lånat från Allt om Trädgård....och det borde väl inte göra något? Det är väl reklam? Alla som läser detta kommer att köa i butikerna den 13 april för att köpa tidningen och läsa om när Ernst kliver in i rollen som vår nya trädgårdsguru.

Man blir lite konstig på mitten...



Några Ernst-citat

1: Här sitter jag och känner in rummet.

2: Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.

3: Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.

4: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.

5: Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.

6: Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.

7: Det blir som ett vattenfall av ek.

8: Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.

9: Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.

10: Se så vackert stenen tar emot oljan

11: Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut.

12: När en katt ligger och sover i ett rum finns det
inte mycket mer för en inredare att göra där.

13: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.

14: Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra.

15: Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.

16: Hjärta, hjärna, i nån skön förening där.

17: Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.

Buskar som blommar på årsskotten


Syrenbuddleja (Buddleja davidii)


Hydrangea arborescnes ´Annabelle´

När man beskär buskar kan det vara bra att veta vilka som kommer att blomma samma år som beskärningen sker.
Här är några buskar som blommar på årsskotten.
  • Fjärilsbuske (Buddleja)
  • Hortensia (Hydrangea)
  • Ölandstok (Potentilla)
  • Rosenspirea (Spirea japonica)
  • Hyperikum (Hupericum)
  • Rosor
  • Senblommande clematis

Ölandstok (Potentilla)


1542 trädgårdsbloggar

På bloggportalen hittar man 1542 bloggar som bl.a. handlar om trädgård. På lite mer än ett år har antalet fördubblats.
I juli 2006 fanns endast 56 trädgårdsbloggar och av dem var 6 skivna av män.

Idag blir det långfredagslångvandring runt Djurgården.


Bilden är inte tagen i år utan den 7 maj förra året.


Trädgård i radio


Igår började Odla med P1 igen och den här säsongen ska jag försöka lyssna på programmen.

Måndagar kl 10.03 passar bra att lyssna i lurarna ute i parken. Hoppas att det inte bara handlar om spenat och växtsjukdomar nu utan att det täcker in större områden.

 

Det första programmet är en repris från förra året då man bl.a. besökte Hannu Sarenström i hans trädgård på Kinnekulle. Lyssna här.

 

Programmet går alltså - Måndagar kl 10.03, med repris tisdagsnätter kl. 00.03 och lördagar kl. 12.05

Självklart kan man även lyssna på Odlas hemsida...när man vill.

Apropå radio - Sveriges Radios nya hemsida är mycket bra.


Orange




Orange tillhör de varma färgerna. Färgen har tidigare varit nästan avskydd men har varit trendig ett tag och är så även i år. Vad man än tycker om orange färg på blommor så går man aldrig oberörd förbi en plantering med orange växter. Man lockas dit på något vis. Tyvärr är inte orange någon vanligt förekommande färg i slottsparken.
Det första blommor man tänker på är väl ringblommor, krasse och tagetes. Av dessa har jag fortfarande ganska svårt för tagetes men jag har sett stora ytor med blandade sorter och nyanser av tagetes i Kalmar stadspark  för ett antal år sedan som var mycket fint.
Krasse och ringblommar är på något vis barndomens blommor. I mitt första trädgårdsland där på Verkstadsgatan i Norrtälje odlade jag krasse och ringblommor vilket gör att jag nog alltid kommer att tycka om dessa blommor.

Varför har då orange så dåligt rykte? Jag tror att man använt orange färg på ett vårdslöst sätt i offentliga planteringar där man blandat färger hej vilt. Man har ju sett skräckplanteringar med ringblommor och krasse bland rosa rosor eller bland perenner i alla möjliga färger. För min egen del vill jag nog inte ha andra färger än gult som grannar till orange. Många tycker att lila passar bra tillsammans med orange...men själv tycker jag inte att det fungerar fullt ut.

I boken Färg & design läser jag ´´Orange vitaliserar vissa organ och kroppsdelar och rekommenderas till alla som känner sig apatiska eller deprimerade´´.
Läser vidare ´´En studie av färgers psykologiska effekt inom heminredning som utfördes av Henner Ertel visade att en orange omgivning gjorde barn gladare och mer sociala´´.  Kanske att man skulle ha sparat de där orange/bruna sofforna från 70-talet?

´´Undersökningen visade också att färger påverkar intellektet. Barnens intelligenskvot höjdes med upp till tolv procent i ett rum som målats orange. En rabatt i orange skulle således kunna skänka terapi för både kropp och själ´´.

Ok trädgårdsvänner...då kör vi orange i år så att vi blir både gladare och klokare!
Och vem blir inte glad och klok av en solnedgång i Visby....ok, inte klok kanske, men glad...eller lycklig!





Alstroemeria aurea








Vårsalong i sommartid



Klockorna är framställda, snön i Stockholm smälter fort och syster och jag såg Vårsalongen på Liljevalchs.



En av Bengt Sjöströms fantastiska älgar i konstsmide. Den här heter ´´Nu kan älgjakten börja´´.





Såg en av de grymmaste filmer jag någonsin sett igår. Alla borde se Soraya M



Ninfa i Italien



Tid: 26 april 2007
Väder: Lätt regn vid ankomsten men sedan sken solen från en klarblå himmel.
Läge: Ca. 6 mil söder om Rom
Växter: Det är ingen idé att ens börja berätta vilka växter som finns här. Mängder av rosor, ovanliga träd mm. Jag fick dock med mig en karta och en växtförteckning över trädgårdens alla träd.
Historia: Jag läser ur Ann Larås bok ´´Italienska trädgårdar´´ :
Staden Ninfas historia är som en saga. Hon föddes som stad år 753 och styrdes sedan i många år av påvar, prinsar och prinsessor. Det ska ha funnits sju kyrkor inom området. 1297 erhöll familjen Caetani Ninfa och den skapade en av de vackraste trädgårdar man kan tänka sig
Parken väcktes till liv efter många hundra års törnrosasömn då staden förstördes 1382 och väcktes alltså igen 1920 då parken renoverades och träd planterades. 
Café: Nej men en liten butikkiosk finns där man kan köpa böcker och suvenirer. Det finns även toaletter här.
Hemsida: Ninfa
Öppettider: Trädgården är öppen en dag varje månad för allmänheten och även under högtidsdagar. Trädgården är då full av folk.
 
 
Magi! Den här trädgården lämnar ingen oberörd. Vid ankomsten föll ett lätt regn och när vi väntade på guiden handlade vi böcker mm. i den lilla kiosken. Vid ingången till parken står ett vitt blåregn och jag tycker att det t.o.m. är vackrare än det blå. Man får inte röra sig fritt i trädgården utan det gäller att hålla sig på de stigar och gångar som guiden visar. De höga bergen skyddar parken och gör klimatet gynnsamt för växterna. På ruinerna klättrar olika växter som klätterrosor mm. och allt är oerhört vackert.
 
 
Vår guide från Sydamerika var mycket bra och kunnig. Man förundrades av hur vackert alla delar av trädgården var. Ån som rinner slingrande och vackert genom trädgården, ruiner kantar bäcken och på några platser finns broar. Vattnet är kristallklart och temperaturen var nu 13 grader. Klättrande rosor växer långt upp i trädkronorna och den gula Cesalpinan fyller en hel ruinmur.
 
 
Olika magnoliaträd, lönnar, tulpanträd och flera prunusarter är bara några av de träd som växer i den stora trädgården. Det är fem stycken som sköter trädgården och jag kan tänka att de är noga utvalda. När jag skrev om Villa Lante sa jag att det var resans höjdpunkt och jag sa också att man inte kan jämföra så olika trädgårdar och visst måste även Ninfa få den finaste platsen i mitt trädgårdshjärta.
 
 







Aldrig på en måndag

Är det inte så att teatrar och många museum har stängt på måndagar? Det är likadant med Rosendals trädgårdscafé. Först i maj börjar de ha öppet veckans alla dagar. Så åk inte till Rosendal om ni ska fika eller äta lunch en måndag, åk till Lilla Park, det gjorde jag...igen!



På Rosendal beskar man vinstockarna idag den 22 mars...är inte det väldigt sent? Eller är det speciella sorter här?
Undrar om han (hon?) tänkte - ´´måste den där förbannade slottsträdgårdsmästaren snoka runt med sin kamera hela tiden´´.

På onsdag återvänder jag till slottsparken igen med förhoppningsvis nya krafter. Det ska bli skönt att ta tag i allt som ska göras. Måste så tomater och vissa sommarblommor och fruktträden ska beskäras. När snön  en gång lyckats smälta ska parken storstädas igen, min trettonde säsong börjar i slottsparken.

Ikväll kl. 19.30 börjar Engelska trädgårdar igen på SVT 2. Förra året blev jag inte så glad åt programmet men jag gör ett nytt försök.

Såg i Zetas nya katalog att de har tagit in några nya nävor:




...måste ju självklart också visa världens bästa cover igen...se, lyssna och njut

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails