• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Som att rista runor

     
    (null)
     
    Det som en gång var en självklarhet är inte längre lika viktigt för mig. Bloggen har varit min dagbok i snart 17 år och blev med tiden en självklar plats där jag med ord och bilder berättade det jag upplevde i trädgårdar, i naturen och under mina resor.
     
    Bloggar är troligen snart helt borta i den flora av sociala medier som nu finns på nätet. Det har helt enkelt blivit ett alltför omfattande och besvärligt sätt att berätta det man vill visa och uttrycka. Om jag nu för tiden skriver ett blogginlägg känns det som att rista runor, det är enklare att lägga ut några bilder på Facebook eller Instagram och berätta med en mening vad som finns på bilderna.
     
    Sedan reklamen började ta över alltmer i bloggen, har det blivit väldigt svårt att läsa den i mobilversionen, så om det fortfarande finns några bloggläsare kvar, rekommenderar jag att använda dator. 
     
    Det blir allt glesare med blogginlägg nu, men jag kommer att fortsätta lägga ut inlägg, dock inte lika intensivt som tidigare. 
     
     
     
     

    Det är över nu och nu börjar det!

     
     
     
     
    Covid 19 räknas inte längre som samhällsfarlig sjukdom och tillvaron börjar försiktigt gå mot det normala igen. Det som jag ännu inte vågat mig på är att åka tunnelbana och buss, annars besöker jag butiker och hänger på caféer. Sprita händerna kommer jag dock att fortsätta att göra framöver.
     
    Om det är något gott som kommer av allt detta elände vi varit med om i två år, så är det att det inte längre behöver vara självklart att hälsa på varandra med kramar och handhälsningar. Jag har nog aldrig varit riktigt bekväm med alla dessa kramar. Men det är underbart att hela tiden slippa tänka på smitta och studera hälsostatistik så fort man vaknar på morgonen. Nu får vi verkligen hoppas att Ryssland inte invaderar Ukraina...
     
    Fokus just nu är att välkomna de tidigaste vårblommorna, vintergäck såg jag redan i slutet av januari och nu ser jag snödroppar på många ställen. Trots vintergäck och snödroppar så är det ändå något alldeles speciellt när trollhasselns trassliga blommor vecklar ut sig och på lördagen besökte jag Bergianska trädgården där den kinesiska trollhasseln just börjat blomma vid den japanska dammen.
     
     
    Inne i Medelhavsrummet i Edvard Andersons växthus hälsade jag på det lilla persikoträdet i kruka, som börjat blomma! 
     
     
     

    Januarivandring runt Djurgården

     
    Årets första vandring runt Djurgården och kanalen låg helt stilla på morgonen
     
    Blockhusuddens strand
     
    ...och vem möter jag exakt när jag passerade bryggan på udden? Jo den här kompisen och hans matte som bor just ovanför och som var på väg att morgonvandra. Så fint att få träffas en liten stund på helgen och vi ses igen på måndag Lexus!
     
    Biskopsudden
     
    Prins Eugens Waldemarsudde
     
    Jag får vänta några månader innan det blir fika på Café Ektorpet.
     
     Än så är det långt till vår...

    Årskrönika 2021

     
     
     
     
     
    Pandemin har härjat i två år nu och även om vaccinationen minskat dramatiken betydligt under den senare delen av året, finns det trots allt en oro mycket tack vare att så många väljer att inte vaccinera sig, av olika mycket märkliga anledningar. Nu sprider sig Omicron varianten snabbt över världen och vi får se hur hårt det slår nu när vi går in i 2022.
     
    Hur som helst blev 2021 ett mycket trevligare år än det föregående och jag tycker att jag har levt ganska normalt efter omständigheterna. Jag har kunnat rört mig friare inne i stan, besökt caféer och handlat i butiker igen. 
     
    Resandet utomlands har jag självklart helt lagt åt sidan det här året och jag känner faktiskt inte längre någon längtan att lämna Sverige, dels på grund av panedmin, men även med tanke på miljösapekten och min flygrädsla. Däremot längtar jag efter att resa ner till södra Sverige igen och jag hoppas verkligen att det kan bli av i vår/försommar.
     
    Den delade vårdnaden om Lexus som Cecilia och jag har, fungerar väldigt bra och jag är oerhört tacksam över att få ha den underbara kompisen så mycket. Vi har det fantastiskt fint tillsammans både under våra vandringar och utflykter, men även hemma i mitt Brommanäste. 
     
    I förra årets årskrönika skrev jag att jag till slut hittade ett bra sätt att leva, i frihet och med sinnesro. Den friheten har jag kvar!
     
    Nu ser jag fram mot våren och sommaren och det stora fotoprojekt som jag har framför mig.
     
     
     
    Stort tack alla ni som följt mig på sociala medier under år!
     
     
    Gott Nytt År!
     
     
     
     
     
     
     
    Vintern var stundtals snörik och Stockholm kändes plötsligt ren och fräscht. Bilden är tagen utanför mitt hem den 14 januari.
     
     Den här vyn vid Anna Lindhagens täppa, tillhör mina favoriter på Söder och dyker ständigt upp i mina sociala medier, den här bilden är tagen den 15 januari. Läs mer i Dagboken Vecka 2 -  här!
     
    Dramatik i Drottningholms slottspark 16 januari. Se mer i Dagboken Vecka 2 - här!
     
     
     
     
     
     
     
     
     Även i februari täcktes Stockholm av snö och nu när jag inte behöver pendla med bil på hala vägar till ett arbete längre, så välkomnar jag snön. Bilden mot Mariaberget är taget från Centralbron. Se mer i Dagboken Vecka 5 - här!
     
    Jag besökte bror och svägerska i mysiga och stillsamma Östhammar den 18 februari. Se mer i Dagboken Vecka 7 - här!
     
    Av slottsparker i Stockholmsområdet är Tyresö slottspark är en av mina favoriter under alla årstider. Här en gnistrande vinterdag den 11 februari. Se mer i Dagboken Vecka 6 - här!
     
    Lilla Sjötullsbron på Djurgården. Se mer i Dagboken Vecka 5 - här!
     
     En gnistrande kall och vacker morgon hemma i Nästet den 4 februari. Se mer i Dagboken Vecka 5 - här!
     
     Efter vintervandringar i snö och kyla, är det skönt för både Lexus och mig att vila en stund hemma i Eken = sängen.
     
    De första snödroppar på Fridhemsgatan/Kungsholmen den 25 februari. Se mer i Dagboken Vecka 8 - här!
     
    I slutet av månaden var snön spårlöst borta och på Adolf Fredriks kyrkogård blommade som alltid vintergäcken tidigt, här den 28 februari. Det här är verklig vårlycka för en stockholmare!
     
     
     
     
     
     
     
     
    Mars kom äntligen och vi började blomstervandra igen, här en härligt gul dag i Bergianska trädgården den 24 mars. Se mer i Dagboken Vecka 11 - här! Och Vecka 12 - här!
     
    Lite trötta och frusna morgonvandrar Lexus och jag när mars-solen just gick upp. Frukosten väntade hemma i det varma Brommanästet.
     
     
     
     
     
     
     
     
    Ibland tycker jag att Kungsträdgårdens körsbärsblomning kan bli lite för rosa, för att i nästa stund fullständigt älska de här två alléerna som planterades 1998. Stockholmarnas favorit vår-premiär. Bilden tog jag tidigt den 25 april och hade tur att det var hästfotografering just då. Se mer i Dagboken Vecka 16 - här!
     
    Underbar krokusäng på Jarlaplan den 6 april. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
     
    Djurgårdens hav av vitsippor är en av vårens höjdpunkter, här intill Skansenstaketet vid Rosendal den 21 april. Se mer i Dagboken Vecka 16 - här!
     
    Porslinshyacinter täcker marken vid Lilla Frescati den 14 april. Se mer i Dagboken Vecka 15 - här!
     
    Scilla vid Floras kulle i Humlegården den 11 april.
     
    Krokus vid Skanstull. Se mer i Dagboken Vecka 13 - här!
     
    April är en kall och nyckfull vän, sjunger Ulf Lundell och den 5 april kom ett bakslag som blev vackert hemma i Bromma. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
     
    Tibast på Blockhusudden den 7 april. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
     
    Finaste lilla Lexus bland scilla utanför mitt näste i Bromma, på min dotters födelsedag den 7 april. Se mer i Dagboken Vecka 14 - här!
     
    Något så ovanligt som bullbak i Nästet 31 mars! Se mer i Dagboken Vecka 13 - här!
     
     Funderingar över pandemin och livet, på en trappa vid Penningby slott den 29 april. Se mer här!
     
     
     
     
     
     
    Favoritträdgård i Stockholm, Centralbadets trädgård den 22 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
     
    Underbara Körsbärsplommon Prunus cerasifera 'Rosea' på Sareksvägen i Traneberg den 10 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    Fantastiska tulpanplanteringar vid Rosendals slottspark den 25 maj 2021. Se mer i Dagboken Vecka 21 - här!
     
     Vid Skansenbutiken blommar denna vackra Magnolia soulangiana den 12 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    I det gröna huset i Vitabergsparken, bodde en gång i tiden musikern Carl Anton som i 30 år hade sommarunderhållningen Carl Anton i Vita Bergen, som även direktsändes i TV under 1980-1990 talen. Bilden är tagen den 16 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    Tidig morgon i  Kungsträdgården den 2 maj. Se mer i Dagboken Vecka 17 - här!
     
     Parken vid Stadshuset den 15 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    I hörnet Karlbergsvägen-Birkagatan står fem stycken fantastiska Magnolia 'Yellow River' som har växt till sig ordentligt sedan de planterades, troligen 2013. Här finns även det mysiga caféet Systrarna Andersson. Bild från den 22 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
     
     Magnolior på Brunkebergstorg 9 maj. Se mer i Dagboken Vecka 18 - här!
     
    Underbar blomsterprakt i Bergianska trädgården den19 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
     
    En säker kram i pandemitid på Mariatorget den 22 maj. Se mer i Dagboken Vecka 20 - här!
     
    Vårvandring i Engelska parken vid Rydboholms slott den 14 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    Magnolia stellata 'Rosea' i vackra Kullatäppan på Djurgården. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    Min bästa kompis och jag hade en härlig picknick i Drottningholms slottspark den 11 maj. Se mer i Dagboken Vecka 19 - här!
     
    ... och vi gick även på caféer, här Kajsas i Vitabergsparken. 
     
     I häggblomningens tid!
     
     Trift på Alvarets strand i Bergianska trädgården den 28 maj. Se mer i Dagboken Vecka 21 - här!
     
     
     
     
     
     
    Hovstallets dagliga runda på Djurgården, här vid Lilla Hasselbacken, när hagtornet blommade. Se mer i Dagboken Vecka 23 - här!
     
    Lexus bland boll-lökar på Gärdet. Se mer i Dagboken Vecka 23 - här!
     
    När jag fotade Lexus framför mäktiga Rhododendron catawbiense 'Grandiflorum' tog en kvinna en bild av oss och frågade sedan om jag ville ha den. Ett roligt möte med en glad och trevlig Djurgårdsvandrare. 
     
     När de små benen har gått långt, är det skönt att få vila en stund i Hasses famn. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
     
    Vallmoäng i Kronobergsparken 22 juni. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
     
    En skön utflykt med dottern till Strängnäs och Hornudden den 26 juni. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
     
    Underbara schersmin-tider i Årsvikens kolpniträdgårdar den 27 juni. Känner ni doften? Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
     
    Sjötullen på Blockhusudden den 23 juni. Se mer i Dagboken Vecka 25 - här!
     
     Gullregn på Gaveliusgatan på Söder den 11 juni. Se mer i Dagboken Vecka 23 - här!
     
    Ungersk syren och gullregn blommar samtidigt utanför mitt hem i Bromma.
     
     Besök på Kerstins fantastiska Rosäng på Långholmen den17 juni. Tyvärr ser det ut som om Kerstin kommer att lämna sin vackra äng 2022. Se mer i Dagboken Vecka 24 - här!
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Vackra Tessinparken med sina 4000 rosor den 17 juli. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
     
    Centralbadets magiskt vackra trädgård.
     
    De exotiska och fantastiska kinesträden blommar på Klarabergsgatan den 16 juli. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
     
    Gamla Brogatans hus skonades till slut när gamla Klaras kvarter revs under Norrmalmsregleringen. Det var meningen att även dessa hus skulle ha rivits. Bild från den16 juli och jag satt en lång stund med mitt kaffe på en uteservering i en stillsam del av Stockholms city. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
     
     Hasse och Evert på Järntorget.
     
    Båttur med Pers träsnipa Tea den 16 juli, här i Pålsundet. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
     
    En tidig och stilla Djurgårdsvandring 18 juli. Fåraherden hade moderna kläder och mobiltelefon och fick inte vara med på bild. Fåraherdar ska helst se ut som Jesus brukar se ut på målningar. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
     
     En perfekt fikaplats på Andrégatan i Djurgårdsstaden. Se mer i Dagboken Vecka 26 - här!
     
    Tomatodlingen tog över min lilla balkong och jag har ätit många av de supergoda 'Sungold' 
     
     En rolig dag med lillasyster i Roslagen den 15 juli. Det gör vi om nästa år kära syster. Se mer i Dagboken Vecka 28 - här!
     
     
     
     
     
     
     En fantatisk sommarkväll på vackra Vejbystrand. Se mer i Dagboken Vecka 30 - här!
     
    Underbart vackra Norrvikens trädgårdar med den magiska vresboken. Se mer i Dagboken Vecka 30 - här!
     
    Fantastisk blomsterprakt i planteringen ´´Långkorven´´  vid Skansens norra entré. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
     
    Rosendals vackra slottspark den 26 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
     
    Sommarblommor i Kungsträdgården den 10 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 31 - här!
     
    Kindstugatan i Gamla Stan. Se mer i Dagboken Vecka 34  - här!
     
    Ibland lämnade jag stadens hets och begav mig ut i skogen, här vid Rävstensstigen i Norrby skog på Ekerö 4 augusti. Se mer här!
     
    Ostindiefararen Götheborg vid Skeppsbron den 27 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
     
    Den 7 meter höga kulpturen Carota på Vanadisplan, av fantastiska Jaume Plensa den 29 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 34 - här!
     
     Mycket vackert vid Grand Hotell i år med kaskadpelargoner, verbena, palettblad och bägarranka den 10 augusti. Se mer i Dagboken Vecka 32 - här! 
     
     En busig Lexus!
     
     
     
     
     
    En fantastisk slottsturné runt Mälaren den 16-17 september. Se mer i Dagboken Vecka 37 - här!
     
    Trots vackra slott och parker, blev jag lika glad åt Marys café och B&B, som ligger mellan Torshälla och Sundbyholms slott ute på landsbygden. Jag klev in i ett litet paradis med gamla hus och en vacker trädgård. 16-17 september.
     
    Det slott som jag föll mest för under min resa runt Mälaren var det vackra 1600-talsslottet Mälsåkers slott som ritades av Tessin d.ä. Att känna historiens vingslag brukar man säga och då säger jag också det! Se mer i Dagboken Vecka 37 - här!
     
    Den 25 september hälsade jag på Stefan och Veronica i deras vackra Sanda trädgård. Tack för titten och kaffen kompisar! Se mer i Dagboken Vecka 38 - här!
     
    Lilla Eira i Rosendals slottspark.
     
    En skön söndag på Rosendal när syster, systerdotter och lilla Eira kom på besök och tillsammans med min dotter fikade vid och tittade på blommor. Se mer i Dagboken Vecka 36 - här!
     
    Fantastisk blomning i Lusthusportens park på Djurgården.
     
    Fikastunderna blev många det här året tillsammans med min underbara lilla kompis Lexus. Här är vi i Nyckelvikens trädgård i Nacka. Se mer i Dagboken Vecka 35 - här!
     
     Möte med min bror i Norrtälje då vi pratade minnen och åt lunch på Åtellet. Se mer i Dagboken Vecka 36 - här!
     
    I Stadsmuseets bibliotek och forskarrum hittade jag min bok och det känns gott att den finns just där.
     
    Det finns en stig inne i skogen ute på östra Djurgården som jag inte visste om för sex år sedan, men som jag nu ofta vandrar med Lexus. På våren är marken fylld av vitsippor och taltrasten sjunger sina vackraste sånger på samma ställe varje år. Idag var allt stilla och tyst, nu när sensommaren snart går över i tidig höst. 6 september. Se mer i Dagboken Vecka 36 - här!
     
    Götheborg lämnar Stockholm. Se mer i Dagboken Vecka 35 - här!
     
     Morgonmagi 14 september.
     
     
     
     
     
     
     
    En eftertänksam liten Lexus, och jag tar vara på det vackra som oktober bjuder på. Se mer här!
     
    Ginkgoträden är som vackrast i oktober!
     
    ...och höstanemonerna!
     
    Vackra Hässelby slottspark den 12 oktober. Se mer i sista Dagboksinlägget Vecka 40 - här!
     
     En av många vandringar runt Kungsholmen, här den 17 oktober, se här!
     
     Hårlemans boske i Ulriksdals slottspark är en av mina favoritplatser i Stockholmsområdet.
     
    Under min roadtrip i Uppland besökte jag Ekolsunds slottspark. Vecka 40 i Dagboken, se här!
     
    Tullgarns slott!
     
     Den underbart böljande granhäcken i Ytterjärna!
     
    Lexus och jag besöker ofta Drottningholms slottspark och han vet exakt var vi ska gå.
     
     En skön höstdag i Drottningholms slottspark. 
     
     Prins Eugens Waldemarsudde!
     
     
     
     
     
     
     
     Pålsundet.
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Nu glider vi snart in i nästa år tillsammans med det här lugnet i musiken...
     


    En vandring i Stockholms gröna rum år 1893

     

    Stockholm i sommardräkt – en promenad i det gröna – Dagens Nyheter 3 augusti 1893

     

    Jag har skrivit av en artikel ur Dagens Nyheter från 1893, som handlar om en vandring i de gröna rum där jag brukar vistas. Det är mycket intressant att läsa om hur platserna såg ut för 128 är sedan.

    Texten är avskriven exakt som den var i DN och det kan vara lite svårt att läsa gammelsvenska. Det som slår mig är att texten stundtals är så poetisk. Det är inte så vanligt i dagens trädgårdslitteratur.

    Jag har lagt in några bilder för att visa hur platserna ser ut idag.

     

     Berzelii park

     

    Det finns en oändlig massa trädgårdar och gröna platser i Stockholm. De synas tillkomna af det begär efter landtlighet och sommarvistelse, hvilket hos våra hufvudstadsbor är så starkt, att de i större utsträckning än kanske någon annan hufvudstads invånare öfveranstränga sina tillgångar för att få tillbringa sommaren utanför stadens hank och stör. Snart sagdt hvar man går – åtminstone utanför den jemförelsevis trånga areal som utgör stadens centrum – skall man oupphörligen öfverraskas af lummiga träd, hvilka mellan de höga byggnaderna sticka upp öfver plank eller staket, och små, särskildt inrättade balkonger utanför fönstren finna en hel blomsterträdgård i miniatyr, hvilken frodas i skuggan af nedfällda persienner.

     

    Och jemte allt detta tillväxa oupphörligt våra offentliga planteringar och parker, medan nya anläggas på förut obruten mark. Det är som om Stockholm ansträngde sig för att inom egna råmärken dag efter dag eröfvra mera av den landsbygd, till hvilken stadsbon alltid längtar, när vårens förrädiska luft lockar med minnena af grönska och fogelsång.

     

     

    När man på en tur genom staden kommer in i någon af de många enskilda trädgårdar, hvilka ligger kringströdda bakom byggnader eller plank, gömda för de passerandes blickar som tillhåll för ensamhetens ro eller stilla familjeglädje, gripes man ovillkorligen af en egendomlig känsla, hvilken för fantasin manar fram bilder af både glada och rörande scener. Dessa träd, som växt upp mellan de höga stenhusen, ha skänkt sin skugga åt generationer af menniskor, hvilka trötta af stadens feberaktiga lefnadssätt behållit en lugn vrå, dit de kunnat draga sig tillbaka med sin glädje eller sin sorg.

     

    Dess blomrabatter ha för många år sedan burit plantor, som nu gått ur modet och ersatts med andra, motsvarande det eviga kraf på nytt som utmärker menniskolifvet i smätt lika väl som i stort. Men den gamla provinsrosen lika väl som den moderna stamrosen har brutits af för att bortgifven tala sympatiens eller kärlekens tungomål. Och de vissnade bladen, som vinden eller regnet strött ut öfver sandgångarne, tala samma förgängelsens språk mellan nutidens blekfärgade eller lysande blomgrupper som förr, när de stela stockrosorna föllo af öfver raka rabatter.

     

    Det finns något af lifvets minnen i hvarje gammal trädgård, och får en sådan förfalla, är det som om lifvet sjelft saknade de efterlevandes vårdande hägn. Och intrycket blir likartadt som man ensam går under de låga lindarna i Kungsträdgården eller de höga träden i den vidsträckta Linnéparken – endast att detta intryck då vidgar ut sig och växer. Det blir liksom mindre intimt, men mera omfattande. Det är ett helt samhälles behof af frisk luft och naturglädje som frambragt dessa parker. Tusenden och åter tusenden har gått fram under dessa träds skugga, hvilat ut i lycka eller sorg och gått vidare, lemnande plats för nya menniskor i nya tider, men med samma behof.

     

     

     Kungsträdgården
     
    Humlegården 

     

     

     

    Rika och fattiga ha här gått om hvarandra, ledande sina barn eller smekande sin kärestas arm, och i månskensnätterna ha öfver gångarne ljudit ömma hvistningar eller brutala skratt – så som ljuden af ondt och godt alltid blandas i verlden. Men våra planteringar äro oss dyrbara – icke blott materielt. Och det bli det mer och mer, allt efter som den samhörighetskänsla växer, hvilken bjuder att skaffa luft, helsa, glädje och sommargrönt utan åtskilnad och åt alla.

     

    Om vi börjar vår promenad i den stora stadsträdgården nr.  44 Döbelsgatan, så är det icke mer än rätt och billigt. Där finns nemligen den stora plantskolan för alla de otaliga växter, blommor, buskar och delvis träd, hvilka efter hvar andra flyttas ut för att pryda våra offentliga platser. Der är en förvånande rikedom och en öfverväldigande massa af drifbänkar. Solen gassar ned öfver detta kolossala drifhus i fria luften och tvingar ur den ypperliga jorden fram hela massor af de prydnadsväxter af alla slag, hvilka vi känna igen från Kungsträdgården, Linnéparken, Berzelii park eller platsen vid Nationalmuseum. Likartade blommor fylla de särskilda drifbänkarna.

     

    Det är som en enorm karta med ramar i åtskilda färgnyanser, och ingen olärd vågar sig på att gifva namn åt alla dessa importerade praktväxter i lysande eller bleka färger – mattgrått, blekgult, sammetsbrunt, guldgult, violett, rödt, blått, orange och laxfärg. Alla tyckas frodas och växa under stadsträdgårdsmästarens, hr Medin, sakkunniga vård, och kring vårdarens egen bostad möter man den angenämaste svalka under skuggiga träd.

     

    Från Stadsträdgården är vägen kort till den nyanlagda Vanadislunden. I slutet af Döbelsgatan utbreder sig den sig uppför den brant sluttande kullen med små, friska björkar, som lofva att växa upp till en helt grönskande hage omkring den härliga utsigtspunkt, hvilken toppen af kullen erbjuder. Man far vidare, följande spårvägen, och finner en stor, lummig trädgård utanför den vackra bostad, som välgörenheten skänkt åt hufvudstadens Pauvres honteux, en lugn, skuggig plats, der de gröna träden skänka sin skugga åt de gamla, som en gång ´´sett bättre dagar´´.

     

    Och när man kommer ut till Karlbergsvägen, mötes ögat af ännu en plantering, ljus, ung, prålande af utslagna blommor och vackra bladväxter. Den ser ut som en hel barnkammare här i stadens utkant. Sofforna under de unga träden äro upptagna af sköterskor eller mödrar, sandgångarne myllra af lekande barn, och med suffletterna uppdragna och myggnäten nedfällda stå barnvagnarne stilla i skuggan, gömmande sovande småttingar, som slumrat in, tyngda af den ljumma sommarluften.

     

     

     Tegnérlunden

     

     

    På den stora öppna platsen, som genomskäres af Uplandsgatan, har ännu en nyodling blifvit gjord. En hög kulle hväfver sig öfver den öppna platsen. Den är täckt af en grönskande gräsmatta, genomskuren af slingrande sandgångar. Den ser ännu helt ny ut, och träden äro nyplanterade. Men de äro friska och gröna, och när de en gång växt upp, skaöö säkerligen Tegnérlunden komma att tillhöra Stockholms vackraste anläggningar.

     

     

     Spökparken

     

     

    Här uppe på Norr, gränsande till den lummiga Observatorikullen och midt emot den vackra planteringen omkring Tekniska högskolan, hvars pyramidpopplar som soldater stå vakt omkring det ståtliga lärosätet, träffa vi en af de få stora enskilda trädgårdarne på Norr. Den ligger bakom och tillhör det s.k. spökslottet, nr 106 Drottninggatan, och är en lummig, gammaldags trädgård, hvars behag ligger i en viss sträfvan efter obunden natur. Björjar, granar, lindar och kastanjer omvexla, och i slutet af midtgången står ett gammalt pittoreskt lusthus, omgifvet af höga, skuggande träd.

     

    Nu styr vi kosan till Östermalm. Men innan vi hinna dit, taga vi i förbifarten en titt in i nr 31 Luntmakargatan. Det är en kringbyggd stenlagd gård, der man skulle vänta att finna hvarken grönska eller skugga. Och dock har man der på ett trångt, fyrkantigt område anlagt en liten förtjusande plantering. Der finns spaliorträd och diverse blommor. Men i synnerhet frappera de präktiga, väl skötta rosenträden hvilka hvita rosor lära vara föremål för fackmännens speciella förvåning och beundran.

     

    Östermalm, är vår yngsta, färdiga stadsdel, och der har också den moderna hortikulturen firat sina största triumfer. Man rifver på Esplanaden, skref Strindberg. Hvarför? ´´För att få ljus och luft. Är inte det tillräckligt?´´ Och man har också lyckats. Man ska få leta länge innan man finner en ljusare, friskare och vackrare stadsvy än denna lyckligt lottade stadsdels nordvestra del, der Linnéparken utgör det naturliga centrum, hvarifrån Karlavägens storartade plantering utgår och visar ett perspektiv af blommor och grönt, hvilket fullbordats af de talrika småplanteringar rundt omkring villastadens villor.

     

    Der Karlavägen slutar, fortsätter Narvavägen, denna breda, väl proportionerade avenue, hvilken leder direkt ut till Djurgården, Stockholms stora sommarpark.

     

    På andra sidan villaqvarteret sträcker sig ännu en praktfull avenue, den breda Valhallavägen, som gränsar alldeles intill granskogen. Veterinärinstitutet har sin stora park, gardenas kaserner sina, och rundt Grefturegatan,Storgatan ha smärre trädgårdar gömt sig mellan stenhusen. På Kaptensgatan nr 1 finner man en gammal, underlig trädgård, der lönnar och lindar växa omkring ett gammalt lusthus, medan hagtornet, i skydd av byggnaderna, växt upp till vackra träd. Och till och med i den opoetiska Nybrobacken växa uppe på en terrass i gården till huset nr 5 flera resliga träd omkring ett åldrigt, tempelliknande lusthus.

     

    Öfver Berzelii park och Kungsträdgården, förbi anläggningen omkring Nationalmuseum, hvilka vi alla känna till, komma vi ut på Skeppsholmen, hvilen ser ut som en enda park. Trädgård vid trädgård sluter sig utmed stranden till sjöofficerarnas bostäder, och uppe på backen ligga två större trädgårdar, af hvilka amiralens är den mest beundransvärda. Det är en mästergilt skött trädgård, der hvarje tumsbredd jord är begagnad. Den har bersåer och skuggiga platser, vackra grupper och gräsmattor, sällsynta fruktträd, både växande i spalier och andra, och öfverst på backen står trädgårdens stolthet, ett åldrigt valnötsträd, som tyckes ha sett sina bästa dagar, men som ännu förra året har mogna frukter och hvars stora, ljusådriga blad sprida sin egendomliga vällukt, som erinrar om södern.

     

    I stadens centrum ha vi eljest ej många privata anläggningar. Terrassen vid Sörensenska huset är väl känd utifrån. Färre torde ha beträdt den. Men denna utsökta plantering hör till de egendomligaste i sitt slag, belägen som den är nästan på taket af en byggnad och lemnade en bedårande utsigt öfver Strömmen med dess sommarlif av måsar och ångbåtar.

     

     

     Strömparterren

     

     

    Passera vi därefter Norrbro, se vi på ömse sidor Strömparterrens och Strömsborgs träd resa sig öfver det framilande vattnet, och sedan vi gått uppför den breda väg, som leder till slottet, beundra vi en stund den vackra anläggningen som kallas för Logården och som insveper slottets östra del i sin ljusa grönska. Men bakom slottet ligger en trädgård, som väl endast få känna. Den befinner sig inne på öfverståthållarpalatsets gård och är en af en egenartad skönhet. Hela gården är förvandlad till en plantering med rosor öfver finklippta gräsmattor, löfrika träd öfver behagliga sittplatser, och genom midtgången ser man i n i ett galleri af pelare, beläget en trappa upp i den bakom palatset liggande byggnaden. Det är ett perspektiv af blandad natur och konst, som verkar förträffligt.

     

    Om vi sedan fara ut till Kungsholmen, finna vi snart, att ej eller denna stadsdel är vanlottad. Pontonierbataljonens kasern, Sankt Görans sjukhus, Stockholms sjukhem, Garnisonssjukhuset, Serafimerlasarettet, Karolinska institutet, Kurhuset, ja till och med Grubbens gärdes försörjningsinrättning ha alla sina planteringar eller parker. Bland enskilda trädgårdar lägga vi märke till generalkonsul Smitts på Scheelegatan, hvilen har ett visst tycke af den förut nämnda trädgården längs uppe på Drottninggatan, samt sotarmästare Korsgrens förtjusande anläggning, Agnegatan 3, der en miniatyrträdgård i modern stil upplifvar en trång, kringbyggd gård.

     

    Förbi den Paulinska fabriken med dess löfrika träd går vägen sedan utåt den nyanlagda Kronobergsparken. Der ser man nästan hvar man går fram småfolkets täppor och bersåer lysa grönt bredvid de gammalmodiga, oregelbundna byggnaderna, och vid Kronobergsparken stå vi ännu en gång inför en af dessa nyodlingar, som lofva skuggiga parker åt våra efterkommande. Bredande sig öfver en vidsträckt terräng, kommer denna park att erbjuda fria sommarnöjen åt alla dem, hvilka dagen i ände svettas i fabriker och verkstäder.

     

    Vid ingången till parken ligger en liten täppa, som är förtjent af ett särskilt besök. Det är en af de gamla judekyrkogårdar af hvilka två finnas på Kungsholmen. Den är omgifven af ett högt plank och beväxt med några hängaskar. Eljest ser man inga blommor på grafvarna, endast släthuggna stenar med hebreiska inskrifter och släta sandkullar. ´´På grafvarna lägg sten, blott sten´´, lydde den gammaljudiska formeln, och det finns i sjelfva verket bland denna massa af grafvar endast ett par, hvilkas egare brutit mot traditionen och höljt de dödas hviloplats med blommor.

     

    Med ett ord – Stockholm är fullt med trädgårdar och planteringar, offentliga och enskilda, nya och gamla. (var det ett ord?). Det är möjligt att på en promenad, hvilken midt i staden blir en promenad i det gröna, hinna med dem alla. Och allra mest omöjligt blir det när man kommer upp på Söder. Gå Högbergsgatan eller Fjellgatan i ända. Hur många stora och små planteringar afbryta ej der byggnadernas eljest enformiga rader. Hela Katarinasidan är genom dessa anläggningar, hvilka byggnadslusten ännu ej hunnit inkräkta, förvandlad till ett pittoreskt panorama., hvartill knappt någon annan hufvudstad i verlden torde ha ett motstycke. Men af denna mängd af trädgårdar nämna vi endast de tre förnämsta: hr Lindgrens trädgård i hörnet af Götgatan och Tjärhofsgatan, hr Erikssons dito, nr 96 Götgatan, samt hr Lindgrens (junior) vid Bondegatan nr 2.

     

    De båda första af dessa äro storartade anläggningar. Hr Lindgrens har detta angenäma gammaldags utseende, som är typiskt för en landtlig svensk trädgård. Och bland de många nyare växthusen lägger man märke till Stockholms äldsta växhus, en gammalmodig, oregelbunden byggnad, en qvarlefva från försvunna tider. Hr Erikssons trädgård erinrar om utlandets anläggningar i samma stil. Utför en brant backe, der underlaget utgöres af tobaksstjelk, äro drifbänkarna placerade, och längst upp ser man ej mindre än 7 växthus, af hvilka drifbänkarne synas utgöra en mera sommarlik fortsättning.

     

    Trädgårdens specialitet är nämligen krukväxter. Och den tredje af dessa, som skötes af hr Lindgrens junior, är den minsta, men på sitt sätt den intressantaste. Trädgården är idyllisk och välskött, med bersåer och en nyanlagd grotta, i en stil, som påminner om droppstensgrottan på det gamla Hotel Rydberg. Det mest anmärkningsvärda äro dock de moderna, nyanlagda, fullt tidsenliga drifhusen, som torde höra till de bästa i Stockholm.

     

    Vi afsluta vår promenad vid Tantolunden, dit man kommer genom att från Götgatan följa Ölandsgatans i ände. Belägen på en höjd, bakom hvilken Årstaviken går fram, sträcker sig öfver en stor terräng. Den är Stockholms sydligaste park och tillika en af dess yngsta.

     

    X.X.

     


    Stockholmsparkerna i vårskrud 1908

     
    Kungsträdgården 1908 - bild från Stockholms stads Stockholmskällan. Då var hela Kungsan en trädgårdspark, idag är den största delen mer en lekplats och evenemangspark.

     

     

    Det är ett nöje att dyka in i Dagens Nyheters arkiv och att där kunna hitta artiklar om Stockholms gröna rum från en annan tid. Artikeln här nedan är från 15 april 1908 och på den tiden var tydligen skribenterna hemliga. Det är verkligen spännande att se ur staden tog sig an våren för 113 år sedan. 

     

     

     

    Ett samtal med stadsträdgårdsmästaren – Många vackra nyheter

     

    Dagens Nyheter 15 april 1908

     

     

    I stadens trädgård, längst ute vid Skanstull, är det nu ett brådskande arbete. Ute på Hammarbysjön speglar sig solen visserligen ännu i ett mäktigt istäcke, men i jorden jäser det af nyfödd alstringskraft och den svarta, feta myllan ångar i den ljumma vårluften. Öfverallt ute på trädgårdssängarna synas arbetare i färd med att flytta späda plantor från drifvhusbänkarna ut på kalljord, och vår stadsträdgårdsmästare, hr Lars Hammarberg, som bebor en liten näpen villa därute, är strängt upptagen af tillsynen öfver det hela och har ej mycket tid att disponera för annat ändamål.

     

     Adolf Fredriks torg (nuvarande Mariatorget) 1908 - bild från Stockholms stads Stockholmskällan. 

     

     

    Det är mycket arbete just nu med skötandet och omplanteringen af de växter som skola sättas ut i sommar för att fägna stockholmarnas synsinnen, sade han. Däremot var ju arbetet med utplanteringen af vårblommorna, dvs lökväxtern, naturligtvis undanstökadt redan i höstas. Det är också många nyanläggningar ute i staden att sköta om. Här på Söder är utvidgningen åt Hornsgatan af planteringen i Adolf Fredriks torg (Mariatorget) den viktigaste. Här komma att i vår planteras träd och buskar, hvarjämte en blomstergrupp, utgörande en motsvarighet till den kring Snöklockan, kommer att ordnas. Emellertid kan denna vackra plats, som är Söderbornas stolthet, icke anses färdig förrän den blifvit prydd med ännu ett konstverk.

     

    Vidare komma de sedan länge pågående parkanläggningarna vid Hvita bergen äfven i år att fortsättas, hvarjämte en liten plantering skall anläggas vid Götgatan på dess utvidgade del invid Tjärhovsgatan.

     

    Äfven på Kungsholmen förestå utvidgnings- och nyplanteringsarbeten. På Kungsholmstorg skall i vår anläggas en fyraradig allé på den del som ligger mellan Norr Mälarstrand och Garfvargatan, och i Kronobergsparken komma diverse förbättringar och kompletteringar att utföras.

     

    I Vasaparken skall den sydvästra delen nu ordnas. Här kommer att anläggas ett stenpari i stil med det i Berzelii park, men större och harmonierande med terrängen. Det skall besås med alpväxter, såsom edelweiss o.s.v.

     

    S:t Eriksplan skall iordningsställas en liten trädplantering med lekplats i midten, ty sådana, förklarade hr Hammarberg med ett leende, få vi aldrig för många. Vidare skall utplanteringen af träd vid Oden- och Birger Jarlsgatan fortsättas. Våra centrala parker komma väl att bibehållas i hufvudsakligen samma skick som förut.

     

     Humlegården 1908 - bild från Stockholms stads Stockholmskällan.
     
     

    Ja i det stora hela, men delvis kommer en ny princip vid planteringen att tillämpas, ty de tidiga värväxterna utsattes naturligtvis redan i höstas, och jag vågar äfven påstå att samtliga anordningar bli i  hög grad effektfulla. Så t.e.x. har i Humlegården en omläggning af en del rabatter ägt rum. Blomstergrupperna kring Linnébysten – fyra till antalet – få formen af en åttuddig stjärna, omgifven i en halvbåge av sex små cirkelrunda grupper. På hvardera sidan finns dessutom en sköldformig, större rabatt. I den södra gruppen kommer stjärnans inre del att prunka af tulpaner i rödgul färg, omgifven af en tredubbel rad gula penséer. De små runda grupperna upptas af förgät-mig-ej och de sköldformiga af scharlakansröda tulpaner, infattade i två rader gula pneséer. Stjärnan i den norra gruppen planteras med tulpaner i mörk purpurfärg, omkransade af hvita penséer. Östra och västra grupperna upptas af hvita och blå hyacinter, blandade med tulpaner i rödt och hvitt och infattade i rader af gul och blå krokus.

     

    Rabatten kring John Ericssons byst vid Berzelii park kommer att bli ytterst effektfull med sina mörkröda tulpaner och insatta grupper af narcisser och hvita tulpaner.

     

    Gruppen söder om Molins fontän kommer äfven att utveckla en hänförande färgprakt af blåa hyacinter, blandade med gula narcisser, allt infattadt i ett tredubbelt pärlband af hvita bellis. Den ståtligaste planteringen i Kungsträdgården blir emellertid blomstergruppen kring Carl XIII:s staty. Här har nämligen ett nytt system tillämpats, i det i den inre delen åstadkommits en ovalformig fördjupning. Här kommer hela färgskalan att stråla i den mest praktfulla och harmoniska sammansättning. Hela planteringen omgärdas af en krans af glänsande scharlakansröda tulpaner, omväxlande med hvita och blå penséer. I hörnen finns graciösa slingor af lilafärgade primulor och gula penséer, och i midten prunkar en grupp af ståtliga azaleor i olika nyanser. Helhetsintrycket af denna plantering torde bli mycket anslående.

     

    Sedemera komma naturligvis alla blomsteranläggningar att omplanteras i den mån årstiden kräfver det.

     

    I detta sammanhang må erinras att de verkligen sevärda anläggningarna i stadens trädgård äro tillgängliga för allmänheten. Ett besök där lönar sig väl, ty anordningarna äro delvis synnerligen praktfulla, och särskildt är palmhuset af stort intresse. 

     

     

     

     


    Vad gör en trädgårdsvandrare på vintern?

     Vintervild från Prins Eugens Waldemarsudde från ett annat år...
     
     
     
    Det här är min 67:e vinter och jag borde ha blivit van med mörker och kyla, men det går inte. Visst är skillnaden stor mot när jag jobbade och pendlade 14 mil om dagen på hala vägar för att komma till arbetsplatsen. Nu kan jag vistas ute när jag känner för det, förutom från måndag till onsdag då min finaste lilla fyrbenta kompis Lexus bestämmer.  Det är inte något problem, tvärtom vet jag knappast något bättre än att vandra med honom. 
     
    För mig som oftast vistas ute i grönskan med min kamera, blir väntan väldigt lång och det är därför som jag sätter upp delmål på vägen mot våren. Vintersolståndet (21 dec), den 1 januari då jag startar om, vårdagjämningen (20 mars) och trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar (31 mars).
     
    Hemma i mitt Brommanäste läser jag, skriver lite, smider planer inför våren och sommaren, ser serier på TV, som inte handlar om massmördare, ensammördare eller annat elände. Senast såg jag nästan 9 timmar Beatles dokumentär Get back på Disney Channel. Saknar Monty Dons Gardeners world, som Lexus och jag alltid brukar se på måndagsförmiddagarna, men som nu har vinterstängt. Jag får börja se repriser helt enkelt.
     
    Vandrar gör jag mest tillsammans med Lexus nu, men visst blir det en sväng runt Kungsholmen och Långholmen ibland. Eftersom pandemin fortsätter har jag blivit försiktig igen och försöker att inte vistas bland folk. Jag kommer nu att sluta handla i butiker igen, nu får varorna komma hem till mig i stället. Stadens caféer lämnar jag också nu igen. Det verkar som om vi får leva med pandemin ett bra tag till.
     
    Jag fixar och trixar med bloggens årskrönika som jag publicerar dagarna före nyårsafton.
    Funderar på om jag ska måla om köket.
     
     
     
     
     En iskall men underbar morgonvandring med Lexus vid Tranebergs strand. 
     
     
     
     
     
     
    Vasagatans nya träd
     
    En plats som jag måste besöka nu snart är Vasagatan, där 67 nya träd ska, eller har planterats. Det handlar mest Zelkova serrata, ett vackert lite vasformat träd med askliknande men tandade blad som på hösten skiftar i rött, orange och gult., 10-15 mter högt. När trädet blir äldre så flagnar barken ungefär som en platan. Jag tror att det kommer att bli mycket fint!
     
    Andra träd som kommer att synas på Vasagatan är Berlineral, Rödask, Silverlind, Svart valnöt. Jag kommer självklart att följa dessa träd framöver och visa bilder nästa år.
     
     
     A hidden life
     
     Den här musiken kom högt upp på listan som Spotify gjorde av mina mest spelade låtar 2021. Soundtrack från den fantastiska filmen A hidden life.
     

    Reklamen stör i mobilversionen av bloggen

     
    Tidigare kude jag köpa PRO-versionen av bloggen för att slippa all reklam, vilket jag alltid gjorde. Nu är inte det möjligt längre och jag får tyvärr stå ut med den störande reklamen.
     
    Jag vill tipsa er som följer bloggen att alltid gå in via en dator, i mobilversionen av bloggen är det nästan omöjligt att navigera. Reklamen låser flera blogginlägg och mina länksidor fungerar nästan inte alls.
     
    Jag har påpekat det här för Blogg.se som är Nordens största bloggtjänst. Vi jobbar med problemet, fick jag som svar. Vi får se vad som händer, men ännu en gång - gå in via en dator, där är problemet inte alls så stort.
     
     
     
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails