• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Vecka 48 - Stockholm på 1870-talet

    (null)
     Lågt vattenstånd ute på Blockhusudden

     
     

    25 november - måndag 

     

    Vind 1 m/s sydost. Helt stilla vatten vid Blockhusudden när jag anlände på morgonen.  

    Den här veckan är det dåligt med bilder. Jag väntar på inspiration...

     

     

    27 november – onsdag 

     

    Gråväder med regn, men julgranen på Parkudden lyser upp här ute på Blockhusudden! Naturen har gått i vila och allt är stilla. Vilar och väntar.  

     

     

       (null)

     

     

    29 november - fredag 

     

    Ett tunt lager snö föll över Djurgården, lagom till första advent! 

     

    Nu tror jag att mina problem med värk i leder är på väg att försvinna. Jag sov bättre än på länge! Under flera veckor har jag varit vaken på nätterna med svår värk.  Så glad och med god sömn bakom mig, gick Lexus och jag ut i snöblaskvädret för att morgonvandra, men han ville hela tiden vända om, hem till soffan igen.  På nyheterna rapporterades om trafikolyckor och jag är glad att jag slipper vara ute på vägarna.  

     

    Huset här på udden smyckas vackert inför advent och Cecilia vinner kampen mot mörkret, med hjälp av levande och elektriska ljus. Överallt i de gamla husen här på udden, lyser nu adventsstakar och stjärnor i fönstren. Borta vid Hundudden skrek en räv när Lexus och jag var ute på kvällens sista promenad. Det smyger omkring en här i området, så det gäller att hålla koll på sina hundar och katter.  

     

    Grannarnas två nya valpar på Blockhusudden växer till sig och nu möter vi både Chili (Portugisisk vattenhund) och Ludde (Bichon havanais ) under våra vandringar. Underbart pigga och energiska kompisar, som får Lexus att kännas som en stillsam medelålders herre! 

     

    Vi tog bussen in till stan för att utföra några ärenden och inne i den julsmyckade Gallerian, var det en ung kille inte kunde hålla sina händer i styr i folkvimlet. Som tur var fick tjejens kille reda på vad som hänt och sprang ifatt killen som trodde att han kunde ta på unga kvinnor som han mötte och tryckte upp honom mot väggen. Jag passerade och allt kändes som en filmscen. Kort därefter satt jag åter på bussen tillbaka till stillsamma Blockhusudden. Man  bör undvika Stockholms city i juletid! 

     

     

    30 november - lördag 

     

    Det var som vanligt mycket  folk vid populära Kungliga Hovstallets  julmarknad på Östermalm. Cecilia, min dotter och jag vandrade runt i julstämningen en stund bland mängder av försäljningsstånd och Cecilia köpte en god julostHär vid Hovstallet saknades julmusik - eller så märkte jag den inte - vilket jag var mycket tacksam för. Julklassiker fyller annars varje butik i stan nu och i stället för att locka in mig så flyr jag! Om julmusiken ändå kunde börja spelas en vecka före jul,  då skulle till och med jag tycka att det var trevligt, men redan tidigt i november är butikernas jullistor inställda på att gå om och om och om igen...  

     

    restaurang L’Italiano  på Rådmansgatan blev vi bjudna på Lenas 50-årsfest och det blev en mycket fin kväll med god mat och trevliga människor!  

     

     

    1 december - söndag 

     

    Första advent. Frukost i ett varmt pyntat hem på Blockhusudden.  

    Dags att packa väskan igen för att tillbringa nästa vecka hemma i mitt opyntade Brommanäste. 

     

    Ute på Ekerö köpte jag en inramad gammal karta som föreställer Stockholm på 1870-talet! Kartan är tecknad av H  Neuhaus vid AB Kartografiska Institutet och är tryckt 1953. Som jag har letat efter denna eller någon liknande Stockholmskarta, tack Cecilia för att du hittade annonsen!  

     

     
     
    (null)
    (null)

     Stockholm på 1870-talet har fått sin plats i Brommanästet. Möjligen känns den lite dyster, men jag gillar den och den får sitta där ett tag, så får jag se om jag hittar en annan plats senare.


    Vecka 47 - Stockholm, staden på landet

    Dansande ungdom från 1937 av Ivar Johnssom i Observatorielunden utanför Stockholms stadsbibliotek.
     
     Spökparken på Drottninggatan. Tänk att silverek kan vara så effektfullt...
     
     

    18 november – måndag

     

    Besökarantalet på bloggen minskar märkbart den här årstiden och min veckodagbok är nog ganska ointressant nu när jag inte kan visa aktuella blomsterbilder från stadens parker och trädgårdar. Bloggen handlar ju om Stockholms gröna rum, men de rummen är just nu allt annat än gröna och jag borde väl förstås ta en paus från allt det här fram till våren. Men för ordningens skull så fortsätter jag traggla mig igenom vinterveckorna med min veckodagbok och redan i februari brukar ju de första vårtecknen visa sig. Även på Facebook-sidan Stockholms gröna rum, tappar jag följare, trots att bilderna där fortfarande uppskattas.

     

    Efter att ha röntgat axeln på Odenplans läkarhus (som förresten ska flytta om 2 år) vandrade jag sakta Sveavägen fram och gick förbi Espresso house på nummer 82, där förre chefredaktören på tidningen Allt om Trädgård, Viveka Ljungström och jag satt en vacker vårdag 2012 och spånade vad min bok skulle heta. Först ville jag att den skulle heta något med Mina drömmars gröna stad, eller liknande, men jag ville ha med Stockholm i titeln och jag har för mig att det var Viveka som kläckte ´´Stockholms gröna rum´´ möjligenlite inspirerad av Gunnel Carlssons älskade TV program ´´Gröna rum´´.

     

    Novemberdagen var mulen, disig och mörk och med mycket långsamma steg fortsatte jag fram till Adolf Fredriks kyrkogata 5, där jag klev in i Myrornas butik för att leta efter gamla böcker. Där bland alla hyllorna med begagnade böcker stod en gammal CD-spelare och ur högtalaren hördes lugn irländsk musik som jag tyckte mycket om. Jag hann precis Shazama det som spelades, innan en av personalen kom och bytte till en annan CD-skiva. ´´Stockholms City´´ ur Ulf Lundells första album Vargmåne från 1975 fyllde Myrornas butik och jag hann även höra ´´Då kommer jag och värmer dej´´ innan jag vandrade vidare! Den irländska musiken visade sig vara en instrumental ´´Lough Erin Shore´´ från en konsert 1999 med The Corrs.

     

    Naturligtvis gick jag igenom Centralbadets trädgård som i och för sig ligger i vintervila nu, men som alltid får mitt trädgårdshjärta att bulta lite extra. På Drottninggatan 73 valde jag Café Muffin Bakery där jag beställde kaffe och en gigantisk amerikansk chokladmuffins. En tredjedels muffins hade räckt för mig, även om den var mycket god! Där satt jag en stund och läste ur den underbara boken ´´Stockholm, staden på landet´´ av Gunnar Brusewitz från 1969, som jag köpte för 25 kronor på Myrorna. Mina värkande, trötta och otåliga vandrarben ville dock vidare och jag fortsatte sakta bort mot Vasaparken och förbi Sinnenas trädgård där det krattades löv i den vackra trädgården.

     

    Eftersom jag varannan vecka träffar Lexus ute på udden, kände jag ett sting av saknad när jag gick förbi hundrastgården i Vasaparken. Jag stannade och tittade en stund, såg alla glada hundar som for runt och kom på mig själv att jag stod där och log…

     

     

     

    19 november – tisdag

     

    Planen var att jag skulle bege mig ut på stan idag också, men värk i knät gjorde att jag stannade hemma. Ett träningsprogram från sjukgymnastiken har jag fått för mina ledproblem i höfter och axlar, men i natt läste jag om det knäproblem som jag även drabbats av, att det är vila som gäller. Vem i hela världen kan man lita på? Från alla håll har jag alltid hört, att vad man än har för problem med kroppen, så är det bara att träna så blir allt bra. Träna, träna, träna! Aldrig vila!

    Jag vet att det är viktigt att hålla igång musklerna, men i vissa fall kanske det krävs en stunds vila.

     

    Passar på att läsa ur boken jag köpte igår, Stockholm – staden på landet. Ett kapitel handlar om Peter Jonas Bergius trädgårdsjournal. Peter Jonas och hans bror Bengt drev den stora trädgården som var belägen där Vasaparken och bostadskvarteren intill nu ligger. Bergielund kom senare att kallas Bergianska trädgården, som 1885 flyttade ut till nuvarande läge vid Brunnsviken när staden behövde mark ny att bygga bostäder på.

     

    Gunnar Brusewitz beskriver på ett underbart sätt om hur livet i Stockholm på 1700-talet kunde gestalta sig. Här jämför han 1700-talet med nutid:

     

    Träden i parker och trädgårdar hade ännu grön mossa på sina stammar, var inte sotsvarta som nu. Och det växte tjocka grå och gula lavar på gravstenar, portaler och gamla husväggar. I stadens ytterområden trängde blandade dofter från täppor och kryddgårdar ut från plankportar som stod på glänt, hundar skällde, kor råmade, tuppar gol och kärrhjul knarrade trögt i takt med åkarhästarnas tramp över grus och kullersten. Över denna stad var luften ren och skär. Doften av stad var fränare med sundare än nu då den visserligen blivit försåtligt luktfri men samtidigt frätande på sandstensportaler, kyrkspiror, lungor och slemhinnor.

     

     
    (null)
     På onsdagen besökte jag udden och hängde med Lexus, som kryssar mellan vattenpölarna. Han skulle aldrig kliva i vattnet!
     
     Åka bil?
     

     

    20 november – onsdag 

     

    Hängde med Lexus på Udden! Den tjocka mörkgrå molnmassan skingrade sig några timmar och vi såg solen! 8 plusgrader. I den spegelblanka viken låg mängder av storskrak med sina huvuden instuckna i fjäderdräkten. Det såg fridfullt ut.  

     

    Ulf Lundell fyller 70 år och jag har hängt med sedan Vargmåne och Jack 1975! 

     

     

    21 november – torsdag

     

    Ett grått lock ligger över staden, 7 grader varmt och vindstilla. Ett perfekt väder för långvandring. Tyvärr vill inte min kropp det min hjärna och hjärta vill, så jag tvingas stanna hemma i mitt Brommanäste i stället. Tålamodet fortsätter att prövas för en stadsvandrare!

     

    Läser vidare i boken ´´Stockholm – staden på landet´´ om gräsändernas historia i Stockholm. De var först var en attraktion i Skansens dammar och för att inte änderna skulle rymma, klippte man andungarnas vingar. När de groteska ingreppen upphörde, spred sig med tiden änderna ut över Stockholms vatten. Det var på 1910-talet och innan dess var gräsanden en mycket ovanlig syn i Stockholm. På 1950-talet räknades änderna i huvudstaden, som då uppgick till 6500 stycken. Undrar hur många det finns idag?

     

     

    22 november – fredag

     

    Eftersom jag inte sover på nätterna, passade jag på att lyssna på Ulf Lundells nya låt ´´Stockholm i december´´ som släpptes vid midnatt. Stämningsfull och fin! Jag tycker om när han sjunger om Stockholm!

     

    Gråvädret fortsatte och det kändes som skymning hela dagen. Stilla, grå, disiga och dimmiga novemberdagar tillhör mina favoritförhållanden för stadsvandringar faktiskt och jag längtar efter att få hänga på mig kameran och bege mig ut i Stockholm igen! Stegräknaren slår nu i stället bottenrekord varje dag. Olika läkemedel provas för att få bort min värk i lederna, så att jag åtminstone ska kunna få sova på nätterna, men inget har fungerat hittills. Av min omtänksamma dotter har jag fått låna en el-filt som är helt fantastisk och jag försöker att hålla humöret uppe så gott det går, med böcker och en lång Netflix-serie.

     

     

    24 november – söndag

     

    Liljekonvaljerna i Ulriksdal gjorde min dag! Jag tror att både Cecilia och jag var i stort behov av att se blommor, så vi åkte ut till Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal för att fika och njuta en stund i alla vackra växthus.

     

      (null)

     
     
     
     
     
     

    Vecka 46 - Novemberregn

     

     

    11 november - måndag 

     

    Jag är tillbaka på Blockhusudden!   

     

     

    12 november – tisdag 

     

    Idag firade vi vår underbara lilla  Lexus som fyllde 6 år! 

    Naturen och trädgårdarna tog tacksamt emot regnet som föll över staden och trädgårdsarbetet hanns med innan regnvädret. Inifrån soffan och värmen var det skönt att höra hur  regnet smattrade mot  fönstren 

     

    Sjukgymnastikprogrammet kör jag plikttroget  varje dag, även om det kommer att ta lång tid innan jag märker någon förbättring -  säger sjukgymnasten, som har samma namn som en mycket känd amerikansk skådespelare. När jag ska göra övningarna liggande på golvet, kommer Lexus och slickar mig i ansiktet och undrar vad jag håller på med!  Kompis, jag gör det här för att vi ska kunna gå långa promenader igen 

     

     

     

    13 november – onsdag 

     

    Alléernas nakna träd speglade sig i vattnet när vi vandrade längs Djurgårdsbrunnskanalen, som idag  låg helt stilla. Ett lätt regn föll  hela dagen över Blockhusudden och på grynnan i viken satt några skarvar som försökte torka sina vingar. 

     

    Trädgårdsmästarna på Djurgårdsförvaltningen har börjat planera nästa års sommarblommor och Cecilia väljer ännu en gång ut vackra blommor till bland annat Rosendals slottsträdgård. Det blir ett helt annat färgtema 2020, än årets underbart färgsprakande och mycket uppskattade blomsterplanteringar.  Men jag som sett hennes skisser inför nästa år, är övertygad om att det kommer att blir mycket fint ännu en gång! 

     

     
    (null)
    (null)
    (null)
    (null)
     Regn på Blockhusudden
     

     

    14 november – torsdag 

     

    Regnet fortsätter, precis som det ska vara nu i november. Nödvändigt för växterna, jorden, djuren och grundvattnet.   

     

     

    15 november – fredag 

     

    Sverige klart för Fotbolls-EM 2020 

     

     

    16 november - lördag

     

    Födelsedagskalas för Lexus som fick pannkakstårta med falukorv.

    Endast bilder från mobilen denna vecka...

     

      (null)
    Lexus min älskade vandrarkompis äter pannkakstårta
     
    (null)
    (null)
     Näva

    Vecka 45 - Ljus och blommor i Edvard Andersons växthus

    Lusthus och lärkträd i Bergianska trädgården
     
    Crocus tournefortii - Grekland
     
     Rumslind - Sparrmannia africana
     
     

    4 november – måndag

     

    Många av ginkgoträden på Hornsgatan hade som tur var sina barr/blad kvar idag när jag besökte Södermalm. Min trädgårdskompis Lars Forslin skrev till mig och tycker att tillväxten på träden har stannat av, att de nog behöver gödslas mer. Träden är planterade i skelettjord, som enligt Stockholm stads förra trädexpert Björn Embrén ska ge allra bästa förhållande för träden. Björn har nu nått pensionsålder, men föreläser fortfarande om träd och jord. Som till exempel i Bålsta den här veckan där Cecilia och hennes kamrater på Djurgårdsförvaltningen fanns på plats.

     

    Ginkgoträden är vackra nu på hösten när de lyser som guld, men om sådär 20 år då träden förhoppningsvis är stora, blir Hornsgatan med sina 200 träd en gyllne gata!

     

    Provvandrade idag och klarade drygt 12 000 steg vilket är helt ok med tanke på omständigheterna. Novemberdagen var solig vilket gjorde gott i denna dystra tid, även om jag för fotograferingens skull hellre hade haft en normalt tung, mörk, disig och lätt deprimerande novemberdag. Nåväl, det var underbart att vara igång med mina stadsvandringar igen och jag gick från Mariatorget och Hornsgatan fram, upp på Skinnarviksberget där jag brukar fotografera syrener i maj och vidare genom Skinnarviksparken bort till Kristinehovs Malmgård. Där framför den vackra 1700-tals byggnaden, lyste en ensam gul ros i planteringen.

     

    Mitt mål nu var Cinnamon Bakery & Coffeeshop på Verkstadsgatan 9 i Hornstull, där stans godaste kanelbullar finns. Trots det coola namnet är det här ett gammaldags söderfik med enkel inredning, där allt bröd bakas på plats. Idag sa jag till den unge mannen bakom disken att dom verkligen har stans godaste kanelbullar. Tack sa han, då blir mormor glad!

     

    Hoppas verkligen inte att det här caféet renoveras till ett modernt inne-söderställe, där man sitter på bänkar i fönstret och där kaffe och bakverk har namn som man inte kan uttala. Det finns inte så många enkla söderfik kvar, där man kan dricka vanligt kaffe och äta en god kanelbulle, så hit återvänder jag alltid när jag är i trakterna.

     

    Det blev en blåsig vandring Söder Mälarstrand fram till Slussen och över den nya gångbron till Gamla Stan, där jag med trötta ben tog plats i tunnelbanevagnen, som tog mig hem till Bromma igen!

     

     

    5 november – tisdag

     

    Bageri Brioche i Alviks torg öppnar sju och jag tog en tidig morgonpromenad dit och köpte färska frallor till kaffet!

     

    Jag läste i DN att 21 miljoner olivträd har dött i södra Italien och då främst i Apulien. Orsaken är bakterien Xylella som kommer från insekter. Det här är såklart en katastrof för markägare livnär sig på olivträdens oljor. En olivodlare berättade att han hade 3500 olivträd, som nu alla har dött. Många bönder i Apulien säljer sina hus och marker och flyttar från trakten. Bakterien sägs ha kommit till Italien med prydnadsblommor från Costa Rica. Nya sorter av olivträd som är resistenta mot denna bakterie har börjat planteras, träd som är snabbväxande och kan ge oliver redan efter fyra år. Så oerhört tråkigt att mängder av månghundraåriga olivträd som följt familjer i många generationer har försvunnit.

     

     

    6 november – onsdag

     

    Bytt till vinterdäck!

     

     

    7 november – torsdag

     

    Jag kände mig nästan uppgiven när jag läste nyheterna på morgonen. Hotet mot vår miljö är mycket värre än vad forskarna tidigare befarat. Ni som hånar Gretas fantastiska insats, kan ju läsa DN:s artikel där 11 000 forskare från 153 länder, varnar för akut klimatkris på jorden. Är det längre möjligt att vända den negativa trenden? 

     

    Vårt land är inte längre en trygg plats att leva på och delar av Sverige jämförs nu med en krigszon på grund av alla sprängningar och skjutningar. Det finns ingen motsvarighet i Europa! Läste någonstans att de senaste 50 åren har varit den bästa tiden i mänsklighetens historia och att vi nu är på väg att lämna dessa goda tider. Ibland tänker jag att det bästa vore att inte läsa eller se nyheter över huvud taget.

     

    När novemberdagarna blir för tunga, med gråväder och mörka nyheter, brukar jag åka till några platser i stan där ljus och blommor finns året runt. Idag blev det Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården, där jag började med kaffe och morotskaka bland tropiska växter i palmhallen. Där satt jag och tog in växternas dofter i 20 graders värme och hade sällskap av en talgoxe.

     

    Den här tiden på året finns det inte så mycket som blommar hos Edvard, men jag letade upp det lilla som bjöds och blev lite lycklig av vit krokus från Grekland och även rumslindens vackra blommor. Som vanligt trivs jag bäst i Medelhavsrummet där jag mitt i vintern brukar nosa upp de första vårtecknen vid vinstockarna. Efter besöket i värmen, gick jag runt lite ute i Botaniska trädgården där det vackraste jag kunde hitta just nu var lärkträdens gula barr.

     

     

    8 november – fredag

     

    Det här skulle ha blivit en vecka med långa stadsvandringar. Tyvärr har jag inte blivit av med mina ledbesvär, så stegräknaren visar mycket låga siffror nu. Kämpar på med sjukgymnastik.

     

    (null)

     

     

     

     

    9 november – lördag

     

    Regn!

     

     

    10 november - söndag

     

    Snö!

     

     

     
    Södermalm 
     
     
    Hornsgatans ginkgoträd
     
    Titzens fåfänga (även kallat Ensamma huset), är ett bostadshus vid Gamla Lundagatan 14 på Södermalm. Från huset har de en magnifik utsikt över staden!
     
    (null)
     Fika på Cinnamon Bakery & Coffeeshop vid Hornstull, där stans godaste kanelbullar finns! Med ett blad/barr av ginkgoträdet i plånboken, blir man aldrig fattig!
     

    Vecka 44 - För kropp och själ

    (null)
     När morgnarna är kalla blir det bästa tröjan på Lexus.
     
    Lysande hästkastanj vid inloppet till Djurgårdsbrunnskanalen
     
     Nordiska museet från Nobelparken
     
     
     

    28 oktober - måndag 

     

    Skrapade is på bilrutorna innan jag i soluppgången försiktigt rullade genom stan ut mot Blockhusudden. Tänker att det börjar bli dags att lägga om till vinterhjul. Nollgradigt, vindstilla och total tystnad, när Lexus och jag vandrade med tjocka tröjor längs Djurgårdsbrunnskanalen och tillbaka till udden genom skogen.  

     

    Igår räfsade Cecilia ihop lövhögar på tomten, som jag tog upp idag. En timmas trädgårdsarbete om dagen, är ganska lagom just nu när axlar, höfter och knä skaver och värker! Tänker tillbaka på de nästan 50 år som jag jobbade med trädgårdsarbete på stora områden, då jobbet att få bort det mesta av löven tog många veckor! Och den sköna känslan när det slitiga arbetet var klart! Jag hör ofta att det är så hälsosamt för kroppen att ha ett fysiskt arbete, att man får daglig träning helt ´´gratis´´ och att man får vara ute i ´´friska luften´´. Friska luften innebär även blåsiga, regniga, snöiga och isande kalla dagar! 

     

    Det jag inte lika ofta hör är att kroppen ofta blir sliten efter ett långt liv som trädgårdsarbetare, med stundtals tunga och monotona arbetsuppgifter. Nu finns det olika typer av trädgårdsarbete, som till exempel trädgårdsdesign, odling, skötsel, och anläggning, vilka skiljer sig väldigt mycket åt. Jag har trivts utmärkt med mitt arbete genom åren, som bestått av skötsel och anläggning, men jag kan bli lite irriterad när trädgårdsarbete ofta förskönas och bara framställs som något läkande för kropp och själ. Självklart är det underbart att få jobba utomhus med det man tycker bäst om, men det är en sak att pyssla i en villaträdgård, än att dagligen sköta om stora områden med allt vad det innebär. Tycker en sliten gammal slottsträdgårdsmästare... 

     

     

    29 oktober – tisdag 

     

    För några veckor sedan gick Lexus och jag den fina vandringsträckan från Djurgårdsbrunn bort till den nya Folke Bernadottes bro vid museiparken/Rosendal. Idag började vi i stället vandringen vid Djurgårdsbron, gick förbi Nobelparken, ambassaderna och Källhagen på norra sidan av Djurgårdsbrunnsviken, bort till Folke Bernadottes bro igen. Den känns fortfarande lite högtidligt att gå över den nya bron med gångbana av trä och med en ny utsikt in mot stan och mot Djurgårdsbrunn! Lexus undrar nog varför jag går så långsamt just nu och jag ser verkligen fram mot att hänga med i hans tempo igen. Dålig sömn och värk gör att mina annars så sköna pensionärsdagar just nu är lite svajiga.  

     

     

    30 oktober – onsdag 

     

    Soluppgången var magiskt vacker över Värmdö, när jag drack mitt morgonkaffe vid köksbordet på Blockhusudden. Minus tre grader här ute på Djurgården när jag morgonvandrade med Lexus och jag var glad att ännu en besvärlig natt med värk äntligen var över!  

     

     

    31 oktober – torsdag 

     

    Det händer inte så mycket just nu. Lyssnar på ljudbok – Knutby, av Jonas Bonnier. Vandrar med Lexus så långt som mitt knä och höft orkar. Minusgrader på morgnarna och i morgon är det november!  Solnedgången in över stan var glödande vacker när jag stod på Roddarföreningens brygga vid Djurgårdsbrunn, men jag lyckades inte fånga det vackra ljuset med kameran. 

     

     

     1 november – fredag 

     

    Tidigt sitter jag vid köksbordet på Blockhusudden med mitt morgonkaffe, ser ut mot en rodnande morgonhimmel som speglar sig i vattnet, samtidigt som vågor från någon av Värtahamnens Östersjöfärjor sköljer in mot stranden just utanför fönstret. Lite senare på morgonen sprang en ensam Prins Carl Philip förbi på sin morgonjoggingtur. Han bor ju med sin familj i Villa Solbacken borta vid Djurgårdsbrunn. 

     

    Efter en mysig fikastund hos Cecilias mamma i Vasastan, åkte vi ut till Skogskyrkogården för att tända ljus för våra nära som inte längre finns med oss. En dag för tidigt egentligen, men vi ville inte hamna i det kaos som brukar bli här på Alla helgons dag. Tanke och handling är viktigare än tidpunkten, tyckte vi. 

     

     

    2 november - lördag 

     

    Vaknade som vanligt tidigt och äntligen hade jag sovit nästan hela natten, då den värsta värken i höft och knä hade släppt taget. En fantastiskt bra början på dagen. Nu tar säkert Hammarby SM-guld senare idag också... 

     

    På Blockhusuddens tomt försökte jag med kameran fånga de få växter som bjuder på novemberblomning. Men de enda jag hittade var rosen Ghislaine de Feligonde som vägrar att ge upp, den starkt gult lysande strålrudbeckian och Salvia ´Hot Lips´ i urna. Min kära dotter kom på besök och vi njöt av Cecilias underbara Västerbottenpaj! 

     

    Nu blev tyvärr inte Hammarby svenska mästare i fotboll utan Djurgården tog titeln i stället! 

    Trots att jag tillbringar mycket tid på Djurgården har Bajen varit laget i mitt hjärta så länge jag kan minnas. 

     

     

    3 november - söndag 

     

    Ännu en skön Djurgårdsvecka gick mot sitt slut och jag förflyttade mig tillbaka till mitt Brommanäste på andra sidan stan. Eftersom ledvärken blivit bättre, ser jag nu fram mot långa stadsvandringar nästa vecka och allt tjat om värkande leder, lämnar jag nu bakom mig... 

     

     

     Kvällsvandring vid Djurgårdsbrunnskanalen
     
     Fröet som vägrar lämna buskpionen...
     
     Underbara Ghislaine de Feligonde vägrar att ge upp med sin blomning
     

    Veckodagbok november - december

     
     
    Klicka på länkarna för att läsa dagboken! 
     
     
     
    Vecka 45 - Ljus och blommor i Edvard Andersons växthus
     
    Vecka 46 - Novemberregn
     
    Vecka 47 - Stockholm, staden på landet
     
    Vecka 48 - Stockholm på 1870-talet
     
     
     
     
     

    Vecka 43 - Stockholm i oktober

     
    Långholmen
     
    Stora Henriksvik
     
    Sjöstugan på Långholmen som vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice hyrde på 1990-talet.
     
      "Gröna huset" tillkom som sommarnöjen under 1800-talets andra hälft. På 1860-talet ägdes Sofieberg av grosshandlaren Frans Schartau. Gården har sedan haft många ägare som uppförde nya byggnader på tomten. Det intressantaste av husen är "Gröna huset", gestaltat i schweizerstil med riklig snickarglädje och ett hörntorn. (Wikipedia)

     

     

    21 oktober – måndag

     

     

    Vi möttes även i år på kultiga och anrika Östra Station Järnvägsrestaurangen. ´´Ett värdigt stationshus för allmänheten´´ som det hette när restaurangen öppnade i funkisens tid 1932. Det mesta av inredningen är original från öppningsåret och sedan 1935 drivs restaurangen av samma familj. Idag träffade jag Eva Svedberg från Täby-Vallentuna trädgårdsförening ännu en gång. Förra året i mars signerade jag 20 stycken Stockholms gröna rum-böcker som hon hade med sig och idag var det dags igen. Vi hade en trevlig pratstund, men tyvärr smakade kaffet inte som kaffe bör smaka. Skärpning, bra kaffe är mycket viktigt nu för tiden. Förr kunde man pina i sig nästan vad som helst i kaffeväg, men idag kräver de flesta kunder riktigt gott kaffe!

     

     Långsamt vandrade jag omkring en stund i stan och fotade i Kungsträdgården och i Berzelii park. Kungsans berömda Prunus ’Accolade’ glödde vackert i orange, träden som om ett halvår svämmar över av rosa blommor i de två mycket uppskattade alléerna vid dammen.

     

     

    22 oktober – tisdag

     

    Ännu en sömnlös natt med värk i leder. Såg en film klockan fyra på morgonen. Besökte läkare och benet undersöktes med ultraljud på S:t Görans sjukhus. I morgon ringer jag sjukgymnasten! Längre vandringar i mina drömmars stad får vänta en tid nu. Gömmer mig i Brommanästet med böcker och en äventyrsserie på Netflix. Men jag är verkligen inte bra på att vara inne hela dagarna, så korta promenader blir jag tvungen att ta.

     

    Ingen utlandsresa är planerad, eftersom jag bestämt mig för att inte flyga mer, på grund av flygrädsla och tankar på miljön. Vi får se hur det blir med det framöver. Tänker tillbaka på alla fantastiska trädgårdar som jag besökt under mina resor i Europa. I Italien har jag har sett magiska Ninfa i ett stilla regn och fantastiska Villa d´Este och Villa Lante, när jag reste med Rosebuds trädgårdsresor. Den magiska trädgården på ön Isola Bella i sjön Lago Maggiore, där vita påfåglar dansade framför blommande magnoliaträd med Alpernas snöklädda berg omkring, var det vackraste jag sett i hela mitt liv, se här! I Florens hade vi turen att komma till Bardini garden, där den långa pergolan fylld med blåregn, var i sin bästa blomning och där staden med den vackra katedralen låg nedanför oss och hela Fiesole var som ett blommande paradis.

     

    Vid Comosjön såg vi de fyra fantastiska trädgårdarna vid Villa Carlotta, Villa Balbianello, Villa Melzi och Villa Monastero. Dit längtar jag tillbaka för att se dessa platser även under våren. Trauttmansdorffs underbara trädgård på gränsen till Österrike såg vi i blomstermånaden april. Hela Amalfikusten var sagolikt vackert och San Michele på Capri hade jag länge längtat efter att besöka och det kändes som vandra i en dröm på den fantastiska platsen där högt uppe på berget. Den senaste magiska trädgårdsupplevelsen utomlands var i La Mortella, en mycket vacker tropisk trädgård på den italienska ön Ischia, som vi besökte en dag när ett ljummet regn föll över oss och jag fotograferade under paraplyet.

     

    Men jag har även upplevt magiska ögonblick i andra länder än Italien, som när blåregnet blommade över bron i Monets Giverny i Frankrike, där trädgården var som ett blommande paradis. Jag har också kommit perfekt i tid till Malaga, just när de blå jakarandaträden blommade och gjorde stadens parker och gator nästan onaturligt vackra. Under en resa med jobbet till Kina, besökte vi Pekings botaniska trädgård när körsbärsträden blommade, en mycket speciell upplevelse. Jag får ta tåget framöver!

     
     
     
     
    Kungsträdgården
     
     
     Jakobs kyrka i Kungsträdgården, med blommande Oktoberstormhatt - Aconitum 'Arendsii' i planteringen. Tack för den fina bilden kära dotter!
     
     Prunus 'Accolade' 
     
     Den här västra allén i Kungsträdgården heter Jussi Björling, den östra Birgit Nilsson
     
     
     
     I Berzelii park möts här Prunus x pondouinii 'Schnee' och Malus 'Evereste' 
     
     
     
    Bromma
     
     
     Bromma kyrka
     
     Lexus på besök i Bromma
     
     Pärlrönnbuske vid Tranebergs gård
     
    (null)
     
     
     
     

    23 oktober – onsdag

     

    Det var omöjligt att stanna inomhus idag, så jag tog bilen tre broar bort till Långholmen, som efter Djurgården är min favoritö här i Stockholm. Broarna som leder från mitt hem till holmen heter Tranebergsbron, Västerbron och Pålsundsbron. Under min ovanligt långsamma promenad runt ön, såg jag att det mesta av trädens löv nu bildar en vacker matta på marken och det börjar bli dags för naturen att vila, fram till april. Långholmen kallas för den gröna ön och förutom de gamla fängelsebyggnaderna är det glest med bebyggelse, det mesta är en stor vacker naturpark. Liksom på Djurgården finns här en strandpromenad runt hela ön, men i stället för Djurgårdens 1 mil långa sträcka, är det endast 3,5 kilometers vandring runt den gamla ´´fängelseön´´. En lagom sträcka för mina just nu ansträngda leder.

     

    I ett stillsamt tempo tog jag mig runt och trivdes gott i vardagslugnet på holmen. Mina vanliga besöksplatser var stängda för säsongen, så jag kunde varken prata rosor med Kerstin på Rosängen, eller samtala en stund med trädgårdsmästare Christina på Stora Henriksvik, där caféet öppnar i maj 2020 igen. Trots det så stannade jag en stund på dessa vackra platser och drömde om våren, då allt startar om igen.

     

     

     

    Lyssnade vidare på Winnerbäcks nya skönt vemodiga album Eldtuppen.

    Passande just nu är ´´Stockholm i okt´´

     

     

    Stockholm i oktober kan va

    Som metall mot metall i passagen ner mot Ropstens station

    Som cigarettrök och ozon

    Som trädens alla färger när du ser dom från Skanstullsbron

     

    En båt lägger till vid en kaj

    Och en lång skakig kryssning är över

    Och Riddarfjärden visar sin charm

    På Mariaberget stack du handen under min arm

     

     

     

    24 oktober – torsdag

     

    Många gånger har jag med bil passerat kyrkan och bara sneglat in för att sedan fortsätta någon annanstans. Det har aldrig blivit av att besöka Bromma kyrka, som ju ligger i min ´´by´´ men 6 kilometer från mitt hem och på gränsen till Spånga. Jag visste att den vackra rundkyrkan var en av Stockholms äldsta byggnader som uppfördes under andra hälften av 1100-talet, 100 år innan Stockholm grundades av Birger Jarl. Idag stannade jag för att se den vackra gamla kyrkan på nära håll och jag blev mycket förtjust i den grova ljusa fasaden.

     

    Just nu renoveras byggnaden och en ny absid (kapell) byggs i anslutning till vapenhuset. En ny klosterträdgård med örtagård, en liten damm och meditationsplats anläggs också utanför kyrkan, vilket ska bli mycket intressant att se resultatet av. Det var rörigt på platsen nu och på en informationstavla läste jag att arbetena skulle vara klara nu i oktober. Den tidsplanen kommer såklart inte att hållas, men jag hoppas att allt är klart till våren, då jag kommer att återvända hit till Bromma kyrka, där Nils Ferlin ligger begravd på kyrkogården intill. Förseningen av renoveringen beror på ett fynd av tre ´´mystiska´´ skelett från 1600–1700 hittades i kyrkans golv. Arkeologer analyserar nu fynden och jag väntar med spänning på resultatet! Vilka var kvinnan och de två männen?

     

     

     

     

    25 oktober – fredag

     

    Lexus var på besök i Brommanästet eftersom Cecilia var och såg Uno på Strandvägen 1. Vi vandrade bort mot koloniträdgårdarna i Johannelund och mötte flera andra hundar. Ännu en gång kunde jag konstatera hur oerhört vänlig Lexus är. Han viftar glatt på svansen vid varje möte med en annan hund, men flera gånger möttes han av ett ilsket morrande. En Djurgårdshund kanske inte är helt accepterad här i Bromma…

     

     

     

    27 oktober - söndag

     

    Vintertid...eller normaltid!

     
     
     
     
    Tekniska högskolan
     
     
     
    Boksignering åt Eva Svedberg från Täby-Vallentuna trädgårdsförening, på Östra Stadions Järnvägsrestaurang.
     
     

    Vecka 42 - Höst vid kanalen

     Djurgårdsbrunnskanalen
     
     
     

    14 oktober - måndag 

     

    Efter att ha röntgat mitt onda knä på Läkarhuset Odenplan, fortsatte jag ut i regnet till Blockhusudden. Motvilligt och med regnkappa på sig, klev Lexus ut i det blöta och vi gick en snabb promenad runt Parkudden.  

     

    Jag fick ännu en fråga om jag ville leda en stadsvandring med en grupp i Stockholms parker i. En trädgårdsförening var intresserade av att se parkerna i maj, men jag blev ännu en gång tvungen att tacka nej. Att stå inför folk och berätta är inte något jag inte utsätter mig för. Tänker tillbaka på skoltiden då det var tvunget att hålla föredrag inför klassen!  

     

     

    15 oktober – tisdag 

     

    Har jag sagt att jag älskar Djurgården?  

    I oktoberregnet gick vi från Djurgårdsbrunn, förbi den gamla anrika roddarföreningen och Benny Anderssons Villa Lido, bort till den nya Folke Bernadotte-bron. Askens löv föll över oss och det är bara att acceptera att hösten tar ett allt stadigare grepp. Vi fortsatte över till Rosendalssidan på södra Djurgården och tillbaka till Djurgårdsbrunn, där Tokyokörsbärsträdet lyste vackert orangerött tillsammans med röda getrisbuskar.  

     

    Den här tiden på året är det lugnt på Djurgårdens strandpromenader under vardagarna, endast några hundvandrare och lunchlöpare trotsade regnet idag. Trots att vi blev blöta, njöt både Lexus och jag av den här sköna vandringen och torkade oss sedan i ett gammalt varmt 1800-talshus vid Blockhusuddens strand. Vandringarna blir inte så långa nu när mitt knä värker, men jag hoppas att vi snart kan gå som vanligt igen. Röntgen visade ett slitet knä, efter tre tidigare operationer. Omöjligt att sova på nätterna. Smärtstillande och vidare undersökningar. Det är inte bara fördelar med att vara en fri pensionär. 

     

     

    16 oktober – onsdag 

     

    Vi gick förbi Wallenbergs slottsliknande grosshandlarvilla på Täcka udden här ute på östra Djurgården, med sin vackra och extremt välskötta park. Här finns fantastiska träd, bland annat en av Djurgårdens vackraste ekar och en mäktig blodbok nere vid strandpromenaden. Den stora parken är omgärdad av ett vackert smidesstaket med välklippta taxus- och thujahäckar och i maj blommar mängder av sagolikt vackra magnolior och ädelsyrener. För att hålla denna perfekta skötsel, krävs ett ständigt användande av olika bullrande trädgårdsmaskiner. Gräsklippare, trimmer, häcksax och lövblås spräcker ofta tystnaden här ute på udden från Täcka uddens maskiner, vilket ibland stör känsliga Djurgårdsvandrare. Dags för robotgräsklippare kanske? 

     

    Nu mulchas löven överallt på Djurgården, vilket gör gott åt mikrolivet i gräsmattorna. Förr skulle alla löv krattas bort från gräsmattor på hösten, nu smulas de sönder med gräsklippare och blir till den finaste näring. Självklart ska man inte lämna för mycket löv, som då lägger sig som ett lock över gräset. 

     
     
     
    Tokyo körsbärsträdet lyser vackert vid Djurgårdsbrunn. På söndagsmorgonen fanns inte många löv kvar på trädet.
     
    Fågelbryggan vid Isbladskärret är nyrenoverad!
     
     

     

    17 oktober – torsdag 

     

    Regn och nordliga vindar på udden. Tända lampor mitt på dagen!  

     

    Min bror med fru, som nu för tiden bor på Öland, kom på besök till Blockhusudden för första gången. Det blev fika och vi hade mycket att prata om. I Stockholm jobbade min bror och jag ihop i 27 år i familjeföretaget Norrtälje Trädgårdsservice, men nu ses vi endast en gång om året. Innan de tog sin husbil och drog vidare, gick vi runt vackra Parkudden med hundarna. Lexus träffade sina ´´kusiner´´  Uffe och Messi som är två coola Border terrier. 

     

    Altanen är färdig! 

     

     

    18 oktober – fredag 

     

     Trädgårdsarbete på Blockhusudden. Skogs- och kanalvandring och nu lyser lindarna som guld längs Djurgårdsbrunnskanalen. Mot kvällen regn. 

     

     

    19 oktober - lördag 

     

    Efter ännu en vaken natt med värk i axlar och knä, blev det långfrukost och sedan fortsatt trädgårdsarbete. Idag satte vi mängder av tulpanlökar och nu är det lika bra att gå i ide och vakna i april! 

     

    På eftermiddagen sprang Cecilia och hennes son Felix, loppet STHLM Apocalypse, som gick från Kaknäs till Fiskartorpet, en sträcka på 8 km. Under loppet dök zombies upp, som försökte ta löparnas tre liv, i form av tre band som hängde fast vid klädseln. Vi hejade efter banan och Cecilia hade som tur ett liv kvar vid målgången!  

     

     

    20 oktober - söndag 

     

    När jag på morgonen körde över Djurgårdsbrunnsbron och lämnade vackra Djurgården för den här gången, såg jag att nattens regn slitit av mängder av löv från träden längs kanalen. Jag är glad att jag tog bilder tidigare i veckan.  

     

    Hemma i Brommanästet såg jag Bajen slå Malmö FF med 2-0 och guldstriden fortsätter!  

     

     
    Huset Dufvan på Blockhusudden i höstskrud
     
     Den japanska lönnen glöder fortfarande
     
     Nya Folke Bernadottes bro
     
    (null)
     Den här fantastiska lilla killen verkar veta vilket knä om värker, lägger sin varma nos på det onda och ser tröstande på mig med de där underbara ögonen.
     
     Bror med fru besöker Blockhusudden. Lexus träffar kusinerna
     
    (null)
     Bra kämpat i zombieloppet Ceciia! 
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails