• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Vecka 8 - Here comes the sun

     
     Fridhemsgatan på Kungsholmen
     
     
     
     
    22 februari - måndag
     
     
    Dimmig morgon på Djurgården
     
     
     Mina drömmars stad gömmer sig där borta i dimman.
     
     

    Omsluten av trolsk och drömlik dimma vaknade staden stillsammare än vanligt den här måndagsmorgonen och vi vandrade sakta längs stränderna ute på Djurgården. Dimma har alltid fascinerat mig, allt blir så stilla och den bildar ett filter mot det jag inte vill se. Som Nacka strand och Kvarnholmen på andra sidan vattnet, som försvann helt den här morgonen. Det är en utsikt som annars känns alltför modern när jag vandrar bland de vackra gamla byggnaderna på Djurgården.

     

    Vid Bonniers Nedre Manilla, beskars fruktträden och i Isbladsviken på Blockhusudden gled svanar och änder sakta och ljudlöst omkring på det lugna vattnet. Vilken fantastisk start på veckan!

     

     
     Pendlarbåten lägger till vid Blockhusuddens brygga.
     
     Isbladsvikens svanar. Tyst och stilla nu, men jag vet hur det kan låta när sångsvanarna börjar tuta. De vackrare knölsvanarna är betydligt tystare.
     
     Trollhasseln ´Diane´ vid Kullatäppan invid Nordiska museet
     
     Precis när snön smält, börjar Blockhusuddens vintergäck vid busshållplatsen att blomma.
     
     
     
     
     
     
    23 februari - tisdag
     
     
    Bergianska trädgården
     
     
    Vad vore vårvintern för oss blomsterfotografer om inte trollhasseln fanns?
     
    Vem bor här?
     
    Yrvakna snödroppar 
     
     Han är verkligen den perfekta vandrar-vännen, som snällt väntar när jag fotograferar.
     
     
     
     
     
    24 februari - onsdag
     
     
    Prins Eugens Waldemarsudde
     
     
    Prins Eugens Waldemarsuddes duktiga trädgårdsmästare Marina Rydberg. Det är alltid lika trevligt att besöka henne i de mysiga växthusen och prata en stund om trädgård och om livet. Jag blev helt vår-drabbad av tulpanerna, så sorry att bildens fokus inte hamnade på dig Marina...
     
     

     

    Lexus och jag besökte ´´Wudden´´, innan jag lämnade honom till hans matte på ¨Udden´´! 

     

    För att förtydliga mig så åkte Lexus och jag till Prins Eugens Waldemarsudde för att hälsa på trädgårdsmästare Marina Rydberg, innan jag lämnade Lexus till hans matte Cecilia på Blockhusudden, båda dessa vackra platser är belägna på Kungliga Djurgården.

     

    Ibland när jag besöker Wudden för att njuta av en av Stockholms vackraste trädgårdar och den fantastiska utsikten, brukar jag gå bort till de vackra gamla växthusen och knacka på en fönstruta för att uppmärksamma Marina att hon har besök av den gamla trädgårdsvandraren och hans kompis Lexus.

     

    Det känns alltid lite högtidligt att kliva in i de där växthusen, känna alla underbara dofter och se Marina, Christer eller kanske någon annan jobba med sina växter. Det ena växthuset, det med skorsten är från 1901, alltså innan Prins Eugens nya hem på hans Djurgårdsudde stod färdigt. Slottet/Villan ritat av Ferdinand Boberg, var klart för inflyttning 1905.

     

    Vi hade som vanligt en trevlig pratstund och i år när jag kommer att vandra oftare på Djurgården än vad jag gjorde förra året, ses vi med all säkerhet flera gånger.

     

     

     
     
     Älskade vintergäck nedanför Galleriterrassen!
     
     Sånt här som får en gammal trädgårdsmästares hjärta att slå volter i februari.
     
    Visst är det härligt Lexus att vi har kommit igång med blomstervandringar igen?
     
     
     
     
     
    25 februari - torsdag
     
     
    Kungsholmen runt
     
     
    De senaste åren har jag fotat de tidiga snödropparna på Fridhemsgatan.
     
     

    I lagom vandringstempo travade jag upp på Tranebergsbron och tog mig över till Kungsholmen. Det var dags för ännu en vandring runt min närmaste innerstads-ö. Humöret var gott, trots att min vandrande vän Lexus inte var med idag. Snöfritt, god musik i öronen, tio plusgrader och kaffe i termos. Mitt första mål var den vackra gröna bryggan vid Karlbergssjön, där jag tänkte njuta av min första kopp kaffe. Men redan på håll såg jag att bryggan var upptagen och jag placerar mig på en bänk en bit ifrån för att vänta ut inkräktarna. Jag insåg dock snart att jag hade att göra med andra bryggälskare, som inte visade några som helst tecken på att bryta upp, så jag fick motvilligt vandra vidare.

     

    Nästa brygga finns mittemot Karlbergs slott och den fick duga idag när jag njöt av det goda kaffet i min färgglada mugg. Kaffepaus nummer två tog jag borta vid kajen intill Stadshuset. Tema för dagen var alltså årets första vandringsfika.

     

    I parken utan namn på Hantverkargatan 3 fotade jag täta mattor av vintergäck invid det svarta smidesstaketet. Den lilla parken ligger mellan Kungliga Myntet och Stadshuset och är troligen Stockholms innerstads enda park som inte heter någonting. Är det inte hög tid att hitta på ett lämpligt namn? Jag tog även några bilder på snödroppar i en förträdgård vid Fridhemsgatan, innan jag vandrade tillbaka hem över Tranebergsbron.

     

     
     
    Vintergäck på Hantverkargatan 3.
     
     Parken utan namn vid Hantverkargatan 3
     
     Nej, det får vänta nu när tredje vågens smitta har börjat. Det känns helt overkligt att jag skulle gå på café.
     
    Jag fick fika på kajen vid Stadshuset i stället.
     
    Min brygga var upptagen!!!
     
     ...så jag fick ta nästa brygga mittemot Karlbergs slott.
     
    Bonniers konsthall 
     
     
     
     
    27 februari - lördag
     
     
    Kärsön runt
     
     
     Drottningholms slott. Trots 7 plusgrader är mössan fortfarande på...
     
     
     

    Igår gick jag runt Lilla Essingen och blev oerhört stressad av ljudet från Essingeledens ständiga trafikbrus. Tankar började gro igen att bo i en stuga långt ute i skogen…se här!

     

    Just nu är det en risk att vandra runt stadens stora öar Djurgården, Södermalm och Kungsholmen, på grund av att det är alldeles för mycket folk längs strandpromenaderna, speciellt under helgerna. På Lilla Essingen är det däremot inte så många som vandrar, utan mest boende på ön som rastar sina hundar längs stränderna. Men för mig som är en extremt ljudkänslig person, blir det trots allt nästan outhärdligt att vistas där. Essingeledens höga ljudnivå är konstant, dygnet runt!

     

    Så idag tog jag mig ut till Kärsön för att få vara ifred i tystnad och till en början var det precis så som jag tänkt mig. Plötsligt började jag möta allt fler människor. Det verkade som om fler än jag hade fått idén att fly stan. Irriterande många helgvandrare störde min flykt från stan idag och jag höll mig långt från stigen vid varje möte.

     

    Dags att ändra taktik framöver nu när det blir allt ljusare på morgnarna. Jag får helt enkelt ställa klockan igen och masa mig upp tidigt för att kunna röra bekvämt mig och möta våren i Stockholms gröna rum och längs stadens alla stränder.

     

    Jag lyssnar sällan på poddar, men nu har fastnat i den utmärkta podden ´´The Beatles – album för album´´. Det är oerhört intressant att höra hur alla album kom till och kommentarer från olika gäster i podden. Idag lyssnade jag på albumet ´´Help´´ som är en av mina favoriter, gäster var Efva Attling och Janne Borgh.

     

     
     
     28 februari - söndag
     
     
    Adolf Fredriks kyrkogård
     
     
     
     

    Stockholms gator låg öde när jag parkerade bilen vid Tegnérlunden den här tidiga morgonen. Centralbadets trädgård och Adolf Fredriks kyrkogårds mattor av vintergäck var målet, platser som jag inte besökt på länge eftersom jag i smittans tid inte vistas inne i stan. Men den här tidiga söndagsmorgonen kunde jag bekvämt ta mig fram längs gatorna. Eftersom solen inte hunnit lysa över vintergäcken, hade de inte slagit ut ordentligt vid mitt tidiga besök, så det blev den knoppiga varianten den här gången.

     

    Då har vi avverkat februari och i morgon går vi äntligen in i den första vårmånaden. Det som blommar i Stockholm nu är snödroppar, vintergäck och trollhassel, men jag såg att någon hade fotat blommande krokus i en kolonilott vid Vitabergsparken. Jag håller mig borta ifrån jakten att hinna först vad gäller vårblommor som slagit ut, det blir för stressigt.

     

     
     
     
    Centralbadets trädgård
     
     
     
     
     
     
    Vecka 8 för 1 år sedan - I kejsarolvonets tid, se här!
     
    Vecka 8 för 3 år sedan - Ugglespaning, se här!
     
     
     
     

    Vecka 7 - Ostkustens anonyma pärlor

     
     Rådhuset i Östhammar
     
     
     
     
     
     
     
    15 februari - måndag
     
     
     
    Blockhusudden på Djurgården
     
     
    Villa Parkudden 
     
     
     

    Den här magiska februarimorgonen ute på Blockhusudden fick mig nästan att börja vår-vissla under Lexus och min vandring. Udden visade sig från sin allra bästa sida med stillhet, tystnad och känslan av att befinna sig långt från en bullrig och stressig storstad. Sol från klarblå himmel och i Isbladsviken utanför Villa Parkudden hade mängder av svanar samlats på öppet vatten bland isflaken.

     

    Det var något alldeles speciellt med ljuset den här morgonen, som gjorde mig hoppfull. Inget virus i världen kan stoppa den underbara känslan av att våren närmar sig. Solen går nu allt högre och värmde en aning när vi dröjde lite på stegen längst där ute på Djurgården, innan vi tog bilen hem till mig i Bromma.

     

     
     
     Cissis brygga på Blockhusudden
     
     
     
    Hagaparken
     
     
    Koppartälten uppfördes åren 1787 till 1790 efter ritningar av arkitekt Louis Jean Desprez på uppdrag av Gustav III. Desprez var samtidigt sysselsatt med flera andra stora och små byggprojekt på Haga, däribland Stora Haga slott och Stora stallet. Tälten är egentligen bara en kuliss mot öst; mot väst (baksidan) har byggnaderna vanliga gulfärgade puts- respektive träfasader. (Wikipedia)
     
     Ekotemplet från 1790 byggdes som en sommarsal för Gustav III. Tidigare hette templet  "Gröna salongen" men kom senare att kallas "Ekotemplet", på grund av att ett eko uppstår under byggnadens välvda tak.
     
     
     
     
    Februari-gryning i Brommanästet
     
     
     ´´Tänkaren´´ i miniatyr som står vid mitt fönster, fick jag av Engsholms slott när jag slutade där som slottsträdgårdsmästare och gick i pension i december 2017. Tänkaren av Auguste Rodin finns på Prins Eugens Waldemarsudde och originalet i Musée Rodin i Paris. Det här är min absoluta favoritskulptur i Stockholm och jag tyckte väldigt mycket om presenten från Engsholm! 
     
     
     
     
     
     
     
     
    16 februari - tisdag
     
     
    Långholmen
     
     Pålsundet vilar och väntar på våren, då de vackra träbåtarna åter lyfts i kanalen!
     
     
     
     
    Reimersholme
     
    De innerstadsliknande husen i Gröndal.
     
     I väntan på soliga vårdagar.
     Hej min finaste kompis!
     
     
     
     
     
     
    18 februari - torsdag
     
     
     
    Östhammar
     
     
    När vi stod på det lilla torget med rådhuset, sa jag – här vill jag också bo! 
     
    Jan Guillou som har sitt sommarhus i Barkö utanför Östhammar, brukar äta här på Restaurang Glenn Miller. 
     
     
     

    Förra sommaren besökte jag vackra Öregrund (se här) som med 1600 invånare i norra Roslagen nog är en ganska anonym ort för många. Grannstaden Östhammar med sina 4500 invånare är troligen ännu mer anonym, men båda orterna är två vackra pärlor längs ostkusten, med gammal fin småstadskänsla.

     

    Efter fem år på Öland är min bror och hans fru tillbaka i Roslagen och har nu bosatt sig i Östhammar, vilket gör att vi kan ses lite oftare. Idag åkte jag den två timmar långa resan norrut laddad med munskydd och handsprit, för att besöka dem. Det var ett och ett halvt år sedan vi sågs och även om vi ofta pratar i telefon så blir det mycket mer kvalitet att träffas i verkligheten. Efter en snabb husesyn i deras nya fina hem, vandrade vi längs den frusna havsviken in mot staden. Jag ska erkänna att jag inte upplevt Östhammar tidigare, utan bara åkt igenom på väg mot den mer ´´turistiga´´ grannen Öregrund.

     

    Jag blev mycket positivt överraskad av broderns nya hemstad. Förutom alla mysiga små gator, kantade av äldre trähus med vackra trädgårdar och en trevlig småstadsatmosfär, så var det lugnet och tystnaden som jag uppskattade speciellt den här dagen. Här hade det kommit mer snö än hemma i Stockholm. Gator och parkvägar var rena och vita och jag såg ingen skitig snö eller modd.

     

    Eftersom jag älskar gamla caféer och konditorier, visade min bror mig mysiga Adas kaffestuga med 50-talsstil, dit vi absolut måste gå när Covid lugnat ner sig. Det blev en riktigt trevlig vandring och jag är helt övertygad att dom kommer att trivas alldeles utmärkt i den här idyllen. Jag kommer tillbaka när det börjar grönska i trädgårdarna!

     

     
     
    Brorsan trivs gott i Östhammar!
     
    Det gamla societetshuset Källör som byggdes 1885 vid Östhammars badhuspark, hotades av rivning men som tur var beslutades att byggnaden i stället skulle renoveras. Men det blev en annorlunda typ av renovering då arbetet utförs ideellt. Själva huset ägs i dag av kommunen, men drivs av bygdegårdsföreningen Societetshuset Källör som har omkring 400 betalande medlemmar.
     
     
     
     
    Hargs bruk
     
     
     
     

    På vägen hem stannade jag vid Hargs bruk, där vita bruksbyggnader från 1800-talet smälte samman med snön. De som känner mig vet att jag inte direkt älskar snö, men jag är ändå glad att både Östhammar och Harg visade sig i riktig vinterskrud vid mitt besök, eftersom det nu är plusgrader med smältande snö i väderprognosen.

     

    Jag tycker mycket om gamla bruksmiljöer och jag gick en stund med min kamera. Bruket har anor från 1600-talet, brändes ned av ryssarna 1719, men började åter byggas upp från 1730. 1921 tystnade vallonsmidet och stångjärnshammaren för gott.

     
     
    Här stod jag länge och lyssnade på det porlande vattnet.
     
     
     
     
     
    19 februari - fredag
     
     
     
     
    En regnig dag i juni 2012 fick jag besök av Peter Englander i Engsholms slottspark där jag då jobbade som slottsträdgårdsmästare under åren 1998-2017. Trädgårdstoppen som sändes två säsonger på TV8, ville göra ett pausinslag där jag berättade lite om perenner. 
     
    Det som känns mycket märkligt och lite sjukt att se nu, är att vi tog i hand när Peter skulle åka. Jag är osäker på om jag någonsin kommer att hälsa på det sättet igen. Det går ju lika bra att hålla upp en hand i luften och säga hej!
     
    Peter träffade jag sedan några gånger igen på Österlen där han bor.
     
     
     
     
     
     
    20 februari - lördag
     
     
    Kompis Per och jag vandrade en stund på Södermalm, här Bellmansgatan.
     
     

     

    Vaknade tidigt, gjorde kaffe och låg kvar i sängen och lyssnade på P1:s Naturmorgon. En koltrast sjöng utanför fönstret i två härliga plusgrader. Jag ser verkligen fram mot nästa vecka då vi någon dag kan få tvåsiffriga plusgrader. Vintertröttheten börjar bli riktigt bevärande, nu vill jag se barmark och öppet vatten och höra fåglar sjunga vårsånger. Jag vill hänga undan de tjockaste kläderna längst in i garderoben och slippa tvinga på Lexus vinterjackan när vi ska vandra.

     

    Under snön är vintergäcken och snödropparna redo och ivriga att få börja blomma. Även om jag varje vår fotograferar liknande bilder av de första blommorna, så längtar jag åter efter att få rikta kameralinsen mot dem. På Naturmorgon hörde jag att de redan blommar i Lund.

     

    Det regnade hela eftermiddagen och snön försvinner snabbt nu! Nu går vi in i februaris sista vecka och det ska bli skönt att sen kliva in i mars månad!

     

    Brommanästet blommar igen, då jag fick vackra krukväxter av min vänliga dotter!

      

     
     
     
     
     
     
    Vecka 7 för 1 år sedan - Stockholm blommar ute och inne, se här!
     
    Vecka 7 för 3 år sedan - Stadsarkivet, se här!
     
     
     
     

    Vecka 6 - Det räcker nu!

     Tyresö slott
     
     
      
     
    8 februari - måndag
     
     
    Lillsjön i Bromma
     
     
     Ulvsunda kvarn 
     
     

    Vita vidder, iskalla dagar och tjocka lager av kläder. Nej nu räcker det med tvåsiffriga minusgrader, is och snö, jag längtar efter plusgrader, takdropp, snöslask, vintergäck och snödroppar! Det var nog meningen att jag skulle levt mitt liv någonstans runt Medelhavet. Mitt nyårslöfte att leva i nuet har jag gett upp, just nu vill jag vrida fram tiden åtminstone en månad. Att leva efter Carpe Diem från april till oktober gör jag gärna, då fångar jag varje sekund!

     

    Isoleringen fortsätter och det finns inte så mycket att berätta i den här gröna bloggen just nu, jag väntar otåligt på att naturen ska vakna, med spirande grönska och fågelkonserter. Lexus är hos mig måndagar-onsdagar och våra vandringar blir lite kortare nu i den istidsliknande kylan, men vi ser fram mot långa härliga vårvandringar med doft av vår, färdkost i ryggsäcken och solsken i blick.

     
     
     
    Lillsjöån i Ulvsunda
     
     Det är lite läskigt att gå på broar som gungar.
     
    Lexus vid Ulvsunda slotts lindallé
    Lillkillen tycker att det är skönt att vila hemma i sängen efter iskalla vinterpormenader. Tassarna som luktar lite tjära av salva är varma och pälsen nyborstad!
     
     
     
     
     
    9 februari - tisdag
     
     
    Ulriksdals slottspark
     
     
    Beskärning pågår
     
    Några fikade utomhus och jag är både avundsjuk och imponerad!
     
     Hårlemans 1700-tals boskeer beskärs. Många kalla fingrar här...
     
     
     
     
     
    10 februari - onsdag
     
     
     
    När min dotter kramar Lexus ute i kylan på Gärdet.
     
    Istid i Djurgårdsbrunnskanalen 
     
     
     
     
     
    11 februari - torsdag
     
     
    Tyresö slottspark
     
     
     
     
     

    Om jag någon gång skulle få för mig att rangordna mina favoritplatser i Stockholmsområdet, så skulle Tyresö slottmed sin underbara slottspark komma högt på den listan. Givetvis skulle det inte gå att bestämma en ordning på de platser jag tycker bäst om, men jag skulle trots allt kunna välja ut tio olika ställen där jag trivs bäst. Jag kanske gör en sådan lista framöver, i alfabetisk ordning för att slippa rangordningen.

     

    Kylan fortsätter med tvåsiffriga minusgrader varje dag och i Tyresö slottspark var det termobyxor, tjockaste jackan och mössa som fortfarande gällde. Jag kände mig som Neil Armstrong på månen när jag vandrade runt i den engelska parken. Om jag längtar efter våren och sommaren då lätta skor och tunna kläder gör det trevligare att vandra? Jo vars!

     

    Till och med en kall och snöig vinter älskar jag den här parken med sina slingrande stigar i den naturliknande trädgården, även om jag såklart längtar efter vitsippornas, gullvivornas och midsommarblomstrens tid. När den engelska parken blev populär i Europa under den senare delen av 1700-talet, var det ett mycket stort steg från de strikta barockparkerna som prydde parkerna vid många större slott.

     

    Nu var det ´´tillbaka till naturen´´ som gällde och i många slottsparker skalades barockens ordning och symmetri bort, till förmån för ´´anlagd´´ natur. Visst kan barockparker vara vackra på sitt sätt, men att vandra på stigar under vackra höga lövträd med vild vacker markflora, slår allt annat! I Drottningholms slottspark finns båda delar, en fantastisk barockpark och en härlig engelsk park med dammar.

     

    På borggården vid Tyresö slott stod utecaféets möbler fortfarande ute, vackert dekorerade med snö och likaså ute på Notholmen och jag undrade om jag i år kommer att kunna sitta på något av dessa caféer och njuta av kaffe och en räkmacka, eller om jag ska fortsätta att gå omvägar när jag ser människor…

     

     

     
    Samma vy sommaren 2012. Från ett reportage om boken i Gods och Gårdar  nr. 6, 2013. Det var på den tiden bloggen hade namnet Slottsträdgårdsmästaren och var mycket större än dagens Stockholms gröna rum!  Se här vad jag skrev om namnbytet!
     
     Notholmens café
     
     
     
    Uppsala linneanska trädgårdar
     
     

    Av en vänlig Facebook-kompis som jobbar i Uppsala linneanska trädgårdar, fick jag programmet för 2021 som en riktig broschyr i brevlådan. Inte någon opersonlig länk på internet! Det kändes mycket fint och jag hoppas verkligen att jag kan få uppleva något av allt intressant och härligt som finns i programmet.

     

    Vad sägs om:

     

    6 mars – En galantofil (snödroppsnörd) kärlekshistoria, fördrag med trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson.

     

    29 april – Mellan krokus och sippor, visning i botaniska trädgården.

     

    6 maj – Sköna magnolia, visning!

     

    27 maj – Mellan hägg och syren, visning av trädgården i försommarskrud.

     

    3 juni – Trädgårdshistorisk vandring.

     

     
     
     
     
     
     
    12 februari - fredag
     
     
     
    Nytorget och Vitabergsparken
     
     
     1700-talshus vid Nytorget
     
    Bergsprängargränd i Vitabergsparken med Sofia kyrka.
     
    Långa huset vid Lilla Mejtens gränd
     
     Ovanför Groens malmgård ligger Groens boské, med lindar från 1700-talet, som vid en olycklig delning på 1970-talet hamnade på parkmark. Visst borde väl lindarna ha fortsatt tillhöra malmgården, även om de då inte skulle få den skötsel som de får idag av Stockholms stad.
     
    Så här gamla lindar behöver hamlas, bland annat för att inte trädkronorna ska få för stort vindfång, med stor risk att träden faller vid stormar. De här lite slitna och ihåliga gamla kämparna kan säkert stå här i ytterligare 100 år.
     
     
     
     
     
     
    13 februari - lördag
     
     
     
    Aula Medica
     
     
     
     
     
    Med Hagastaden kommer Stockholms och Solna kommun att växa ihop. Kontraster är alltid spännande och nu när Hagastaden drar fram, blev gården Stenbrottet från 1771 kvar eftersom den redan 1947 blev klassad som byggnadsminne. Det tackar vi för, även om den underbart vackra gamla gården ser ganska märklig ut med Gert Wingårdhs Aula från 2013 som granne.  
     
    Vanligtvis vänder jag mig från det mesta Wingårdh skapar här i Stockholm, som Liljevalchs fruktansvärda utbyggnad på Djurgården till exempel. Hur kunde den arkitekturen fått bli verklighet? Den här aulan tycker jag dock är häftig och passar bra i den här nya stadsdelen, även om det krockar rejält med 1700-talsgården.
     
     
     
     
    Jag blir alldeles varm i hjärat av sådana här hus och då menar jag inte Aula Mecica.
     
     
     
     
     
     
    14 februari - söndag
     
     
    Engelska radhusen i Äppelviken
     
     
    I Bromma trädgårdsstad uppfördes dessa engelska radhus 1919. En stor gård med fruktträd ligger skyddad innanför huslängorna och alla har sin egen täppa. 
     
     
     
     
    Stora Sjövillan i Äppelviken
     
     
    I Stora Sjövillanfrån 1847 vid Äppelvikens strand i Bromma, fanns tidigare ett brännvinsbränneri. Huset som ägts och förvaltats av Stockholms stad ska nu säljas och priset är 25 miljoner. Villan är blåmarkerad på den kulturhistoriska klassificeringskartan och några större förändringar får inte ske.
     
    Sunset
     
     
     
    Vecka 6 för 1 år sedan - se här!
     
    Vecka 6 för 3 år sedan - Vårvinterblommor, se här! 
     
     
     

    Vecka 5 - Snöklädda skulpturer

    Mariaberget med det slottliknande Laurinska huset på höjden, där bland annat Eva Dahlgren bor.
     
     
     
     
    1 februari - måndag
     
     
     
    Blockhusudden
     
     
     Lilla Sjötullsbron går över Djurgårdsbrunnskanalen längst ut mot Värtan. 
     
     
     

    En gnistrande vacker vinterdag inledde februari. Lexus och jag började som vanligt med en vandring runt Blockhusudden. Vid Djurgårdsbrunnskanalen, leddes en häst över Lilla Sjötullsbron och jag tycker alltid att det är lika tavel-vackert med hästar på den lilla fina bron. Hela Stockholm ligger fortfarande inbäddat i ett fluffigt lätt och rent snötäcke och jag hoppas att prognosen stämmer, att kylan fortsätter – en liten stund till.

     

    Här hemma i Bromma har nu isen lagt sig på Ulvsundasjön och folk med långfärdsskridskor har tagit plats på den nyss isbelagda sjön, några befann sig alldeles i närheten av en liten isbrytare som bröt en farledsränna. Jag hörde senare att en person hade hamnat i vattnet när hon/han försökte ta sig över rännan, som tur var slutade allt lyckligt. Själv har jag har mycket stor respekt för isar och ger mig inte ut förrän det är bottenfruset…

     

    Lexus skapar som vanligt harmoni i Brommanästet!

     
     
     
    Bromma
     
     
    (null)
    Det har fastnat något på mina tassar?
     
     
     
     
     
    2 februari - tisdag
     
     
      (null)
     Kvällsvandringen i nysnö
     
     

    Nu börjar det verkligen märkas att det blir ljusare på morgnar och eftermiddagar, vilket är en välkommen lycka i denna bekymmersamma tid. Våren siktas där framme - trots allt. Snö föll hela dagen och Lexus hoppade som en hare i den djupa snön på kvällen, nu har det kommit ungefär 25-30 cm sammanlagt i huvudstaden.

     

    Såg tillbaka på vecka 5 förra året när det var ständiga plusgrader i Stockholm och det blommade i parker och trädgårdar. Den här vintern är såklart mer normal och gynnar balansen i naturen. Antalet mördarsniglar lär bli färre i år.

     
     
     
     
     
     
    3 februari - onsdag
     
     
    Alvik
     
     
    Karl Hultströms ´´Kvinna´´
     
    Kram! Barnängens björn, Jussi Mäntynen har skulpterat. Vita huset som det kallas, byggdes 1895 men årtalet 1983 som står på byggnaden, betyder att den då helrenoverades.
     
     Carl Eldhs ´´Den unge Strindberg i skärgården´´
     
     
     
     

    Vi vandrade i allén med snöklädda träd längs den vackra Djurgårdsbrunnskanalen ut mot Blockhusudden. Svag is hade lagt sig på vissa platser och en ensam svanförälder tillsammans med sina tonåringar rörde sig försiktigt mellan öppet vatten och is. Jag tänkte att det inte kan vara lätt att vara svan på den här breddgraden.

     

    Minns de svarta svanarna på Skiathos som höll till vid en stor sandstrand, de kommer aldrig någonsin att komma i kontakt med hav eller sjöar som frusit till is. Jag lämnade Lexus hos matte Cecilia på udden och återvände hem genom staden.

     

     
     
     
    Djurgårdsbrunnskanalen
     
     
     
     
     
     
     
     
    4 februari - torsdag
     
     
    Mariaberget
     
     
    Fram till mitten av 1990-talet bodde här på Torkel Knutssongatan ingenjör Stig Carlsson, tillverkaren av Carlsson-högtalare, som en gång i tiden var mycket populära. 
     
     En av mina favoritgårdar på Söder, Öbergska gården vid Torkel Knutssongatan - ännu en gång.
     
     
     

    På svenska botaniska föreningens hemsida kan man nu rösta vilken som ska bli Sveriges nationalblomma. Där finns 30 olika blommor att välja mellan och vad jag förstår så ligger Linnea (Linnea borealis) bra till. Visst är den vacker och har såklart koppling till vår blomsterkung Linné, som visserligen på senare tid blivit kritiserad för sina rasistiska åsikter under hans levnadstid på 1700-talet. Jag vet inte om det skulle vara anledningen till att inte rösta på Linnean, men borde inte en nationalblomma vara vanligare i vår natur. Hur ofta ser man Linnea?

     

    Vitsippan hade jag givetvis röstat på, men av någon anledning fanns den inte med här. Alla blommor är vackra på sitt sätt, men av de 30 kandidaterna blir valet enkelt för mig. Midsommarblomster har alltid varit en favorit i den svenska floran. Tänk en lite fuktig äng tillsammans med hundkäx!

     

    Jag vandrade en stund på Mariaberget på Söder och tankarna gick tillbaka till den tid då vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice skötte snöröjningen inne på gårdarna som tillhörde Stadsholmen och mindes stressen och det tunga arbetet med handskottning. I stället för snöskyffel hade jag idag min kamera med mig och tog lite bilder i de gamla fina södermiljöerna.

     

    Såg ut över stan och bort mot Djurgården från Monteliusvägen, samtidigt som jag hörde på radion att en tredje våg av Coronaviruset är mycket trolig inom de närmaste veckorna, nu när sportlovet snart börjar. Allt handlar om hur vi beter oss. Tänk att det ska vara så svårt att se allvaret i det som nu sker! Kanske ändå att vi skulle ha förbud och krav i stället för rekommendationer här i Sverige. De flesta människor är försiktiga och noggranna, medan andra inte bryr sig alls.

    Kan vi inte ALLA kämpa för att vi ska bli av med detta elände, så att vi får leva mer vanligt snart?

     

    Jag gick upp på Södra järnvägsbron/Centralbron, som går mellan Södermalm och Gamla Stan och jag ville så gärna gå in till ´´Gamlingen´´ för att fota snöbilder i medeltidsgränderna. Men jag vågade inte eftersom jag inte vet hur mycket folk som rörde sig där inne.

     

    Det är idag 43 dagar kvar till vårdagjämningen och det är verkligen inte lätt att följa mitt nyårslöfte att hela tiden tänka Carpe Diem. Helst vill jag fånga in våren redan nu!

     

    En positiv nyhet idag var att jag plötsligt hamnat i fas 2 inför vaccineringen mot Covid-19. Tidigare var det 70 år och äldre som tillhörde den gruppen, men nu har åldern sänkts till 65 år, vilket gör att jag borde få vaccinera mig inom inte alltför lång tid. Men när jag läste vad Leif G.W. skrev här om dagen, att vaccineringen går så långsamt att det kommer att ta flera år innan ens fas 2 blivit färdigvaccinerad, då blir jag tveksam.

     
     
     
     
    Monteliusvägen
     
     
    Jag är osäker på om Olle Adolphson skulle ha gillat den här kransen. Här är i varje fall den fantastiska vissångaren i sin egen park - Olle Adolphsons park invid Monteliusvägen.
     
    Granne med Olle Adolphsons park ligger Ivar Lo:s park, författaren Ivar LO-Johansson som bodde på Bastugatan intill, saknade krans.
     
     Thomas Qvarsebos skulptur Duo vid Pustegränd, rest 1992.
     
    Bellmansgatan vid Mariahissen
     
     En ny dag gryr
     
     
     
     
     
     
    5 februari - fredag
     
     
    Drottningholmsmalmen
     
     
     

     

    Alltid när jag anländer till Drottningholms slottspark, sneglar jag upp mot Drottningholmsmalmen som ligger mittemot slottet på andra sidan stora vägen. Det har varit ett helt outforskat område för mig, men ett besök har alltid lockat. Varje gång har dock Drottningholms vackra slottspark lockat ännu mer och jag har skjutit på besöket.

     

    Idag bestämde jag mig dock för att låta slottsparken vara ifred och i stället endast besöka Malmen, som området också kallas. Bilen parkerade jag vid slottsparken, innan jag vandrade backen upp mot det område som en gång Gustav III planerade att anlägga som ett industri- och hantverkssamhälle. Det blev inget av med de planerna, utan i stället byggdes här bostadshus under 1700- och 1800-talet. Det är endast gatan Långa raden som blev bebyggt enligt den stadsplan som Gustav III bestämt. I det här området har en stor del av de boende någon koppling till Drottningholms slott, så jag antar att många av de här vackra husen är någon form av tjänstebostäder.

     

    De hus med ´´snickarglädje´´ som flera av mina foton visar, tillkom i slutet av 1800-talet och i området byggdes även ett antal modernare villor efter andra världskriget. Här fanns ända in på 1900-talet caféer, lanthandel, skola och restauranger. Många hus och trädgårdar är mycket vackra och jag kommer absolut att återvända hit i vår/försommar. Under den kyliga men härliga vandringen i solskenet, har jag nu fått lära mig mer om Drottningholmsmalmen.

     

    I det här området finns också Stiftelsen Silviahemmet med demensvård och utbildning.

     

    När jag på väg tillbaka till bilen och passerade Café Karamellan i slottsparken, såg jag ett par som satt vid uteserveringen och fikade i minus 8 grader! Så underbart! Hade det varit servering vid borden så hade jag också placerat mig där med en stor kopp kaffe.

     

     

     
     
    Tvillingsystrarna Karin Maria Wahlberg Liljeström och Eva Kristina Wahlberg Sandberg hade mycket att berätta om huset där de bodde på Långa raden och om Drottningholmsmalmen som hela området heter. Jag fotograferade den mycket vackra verandan av arkitekten Agi Lindegren, när de öppnade fönstret. Det var ett trevligt spontant möte under min vandring. Systrarna är släkt med Elsa Beskow som lär ha bott en tid vid Kantonvägen i Drottningholm.
     
     
     
     
     
    6 februari - lördag
     
     
     
    Kina slott
     
     
     

     

     

    För att fortsätta gårdagens besök i Drottningholm, åkte jag idag ut i det vackra vädret till Kina slott och började med att gå längs Kantongatan, där det finns många vackra hus kvar från mitten och slutet av 1700-talet. Området byggdes som ett brukssamhälle på initiativ av drottning Lovisa Ulrika och kung Adolf Fredrik.  

     

    På Wikipedia läser jag - På Kanton etablerade sig en manufaktur för eleganta produkter som finsmide, spetsknyppling och sidenväveri. För produktion av siden lät Lovisa Ulrika plantera mullbärsträd till silkesmaskarnas uppfödning. Sidenvävare från Frankrike kallades till Sverige för att väva, men tillverkningen fungerade inte särskilt bra i det svenska klimatet och lades ned efter tio år.

     

    Redan i slutet av 1700-talet hade allt hantverk avvecklats och husen kom därefter att bli bostäder. Det sägs att Kantongatan inspirerade Elsa Beskow när böckerna om tant Brun, tant grön och tant Gredelin skulle illustreras. Idag är husen moderniserade och bebos av privatpersoner. Byggnaderna som ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk är byggnadsminnen och ingår i Unescos världsarv.

     

    Det blev även ett kort besök vid Kinaslott som gjorde sig extra fint i snön idag. Fantastiska skidspår har ordnats runt om Drottningholms stora slottspark och jag blev riktigt sugen att sprinta runt några varv, men jag har ju ingen skidutrustning. Jag åkte hem till värmen och drack kaffe i stället.

     
     
     
     
     Vakttältet från 1782, nedanför Kina slott. En träbyggnad som påminner om Koppartälten i Hagaparken. Här inne i logementrummen finns bord och bänkar där besökare kan äta sin medhavda matsäck!
     
     
     
    Kantongatan
     
     
    Kanton 1 från slutet av 1750-talet.
     
    Kanton 4 uppfördes på 1940-talet på samma plats där 1700-talshuset i samma stil låg.
     
    Kanton 6 från 1760-talet. Här låg från början en broderiverkstad och senare ett snickeri innan det blev bostadshus.
     
    Kanton 5 var på 1760-talet strumpfabrik.
     
     
     
     
     
     
     
    7 februari - söndag
     
     
     

    Jag läser ännu en gång boken Trädgården vid Prins Eugens Waldemarsudde, skriven av min trädgårdskompis och trädgårdsmästare på Wudden, Marina Rydberg. Foto Per Ranung.

    Boken släpptes 2014 och är en detaljerad och mycket läsvärd bok om trädgården på en av Stockholms vackraste platser. Visst kastade jag mig över boken när den kom, men en sådan här intressant fackbok kan jag läsa många gånger. Marina blev glad när jag skrev till henne och berömde henne för boken – ännu en gång!

     

    Nu börjar jag bli riktigt trött på snö och kyla. Jag vill ha plusgrader och se snödroppar och vintergäck. Slippa klä mig som inför en Arktis-vandring och varje dag skrapa fram en isig bil.

     
     
     
     
     
    Vecka 5 för 1 år sedan - Blommande vinter, se här!
     
    Vecka 5 för 3 år sedan - Ålandskryssning, se här!
     
     
     
     
    Musiken finns i dokumentärfilmen ´´Eugen - den röde prinsen´´. Det är 2.30 in i musiken som används så oerhört snyggt och känsligt i den vackra filmen.
     

    Vecka 4 - Ingenting är längre som förut

     
     Fruktträdgården utanför mitt Brommanäste
     
     
     
     
    25 januari - måndag
     
     
    Djurgården
     

     Villa Parkudden på Blockhusudden. 
     
     

    Åter igen dekorerades staden med snö och på morgonen promenerade Lexus och jag runt vackra Blockhusudden på Kungliga Djurgården, innan vi bytte sida från östra till västra sidan av huvudstaden, hem till mitt Brommanäste.

     

    Under dagens promenader i tövädret längs stränderna i Bromma, förvandlades Lexus till en vandrande liten snögubbe. Efter ljummen dusch och tork, låg han sedan tätt intill mig i soffan och vilade, nöjd efter långpromenaderna i vinterlandskapet.

     
     
     
    Bromma
     
     
     Alviks Strand
     
     ´´Den unge Strindberg i skärgården´´ Carl Eldh skapade denna skulptur till Strindbergs 60-årsdag 1909. Den göts i brons och sattes upp utanför Eldhs ateljémuseum vid Bellevueparken 1968. En kopia finns sedan 2002 i en park vid Alviks strand, uppsatt av AP-fastigheter. En av mina favoritskulpturer i Stockholm.
     
    Omtanke 1998 (Alvik) av Bo Åke Adamsson. Den här statyn är lite märklig. Varför är mannen naken och kvinnan bär kläder? 
     
     
     
     
     
     
     
    26 januari - tisdag
     
     
    Hemmavandringar
     
     
    Paviljongen byggdes 1843 av Carl Kaeding i italiensk nyrenässans. Villan användes som bostad åt hemkomna missionärer, idag privatbostad.
     
     

    En stilla vinterdag. Vandring längs stranden bort till Äppelviken.

     

     
    (null)
     
     
    Det finns ett gammalt vackert hus, med en lika vacker trädgård just intill Mälarens strand i Äppelviken här i Bromma där jag bor. Jag vandrar ofta förbi det här huset som kallas Kulan. Även om huset är fantastiskt vackert så är det ändå trädgården som jag brukar beundra. I april är marken täckt av scilla, helt magiskt vackert. Senare blommar mängder av syrenbuskar runt tomten och jag älskar just de här halvt förvildade trädgårdarna som saknar raka linjer och välordnade planteringar. 
     
    Lars Fredrik Blackstadius var bryggare och destillator och ägare av Äppelvikens gård. På 1840-talet startade Blackstadius en brännerirörelse i Stora Sjövillan, som byggdes 1847 och är grannfastighet med Kulan. Bränneriet lades ned 1864 och Stora Sjövillan byggdes om till en mangårdsbyggnad.
     
    År 1867 sålde Blackstadius gården till Lars Montén, som var ljusfabrikör i Alvik. 1864 sålde Blackstadius sin gård till Lars Montén. Under senare delen av 1800-talet byggdes därefter huset Kulan som sommarbostad. Monténs systersonson Eric Bergstedt använde Kulan som sommarbostad. Huset är idag permenentbostad, men trädgården börjar nu gå från vild och vacker till bortglömd och ovårdad.
     
     
     
     Med tungan helt rätt i mun på vandring i Minneberg! Hornsbergs strand syns på andra sidan Ulvsundasjön.
     
     
     
     
     
    27 januari - onsdag
     
     
     Vandring på Gärdet
     
     
     

    Minus 6 grader och koltrasten sjöng försiktigt när vi morgonvandrade.

     

    Vid lunchtid gick vi en skön promenad på Gärdet med min dotter, innan Lexus återvände till sitt hem på Blockhusudden igen.

     

    På hemvägen lyssnade jag på P1 Kultur som handlade om den nyligen bortgångna Lars Norén. Han skrev i sin sista utgivna dagbok ´´den sjukdom det är att vara människa´´. En man med mycket mörka tankar har gått ur tiden.

     

     

     
     Lexus och jag vilar en stund inne i sängvärmen denna kyliga dag. Han utstrålar verkligen fullständig harmoni.
     
     
     
     
     
     
    29 januari - fredag
     
     
     Bryggan vid Karlsbergsjön.
     
     

    Tung vandring på Kungsholmen i snö som föll över staden igår kväll. Jag hade förberett mig dåligt då jag glömt att äta ordentligt innan jag lämnade hemmet. Därför gick jag inte hela sträckan runt ön som jag tänkt. Hade det varit före pandemin, skulle jag ätit dagens lunch på något trevligt ställe, men idag var det bara att trava tillbaka hem till spisen.

     

    I april förra året hade Stockholm den största smittspridningen och flest antal Covid-patienter inlagda på IVA. Jonathan Unge, född och uppvuxen på Djurgården men nu boende i Malmö, skrev då i sin krönika i Aftonbladet att i Malmö, som då hade låg smittning, kallades stockholmare för ´´Pestinfekterade löss som det borde vara skottpengar på´´. Nu har Skåne större smittspridning och fler inlagda på IVA än Stockholm. Antagligen har de smittats av pestinfekterade löss från Stockholm!

     

     
     
     Kontrasten är brutal...
     
     Planerar fotovandringar inför våren. Jag vet att jag ska måste skaffa snygga ytterkrukor till pelargonerna. Isen börjar lägga sig på Ulvsundasjön.
     
     I slutet av april släpper åter igen Ulf Lundell sina dagböcker och nu kommer två stycken samtidigt. Det blir härlig läsning när våren är som vackrast.
     
     
     
     
     
    30 januari - lördag
     
     
     
    Bromma kyrka
     
     
     
     
     

    Genom en springa i de mörka sovrumsgardinerna lyste fullmånens starka sken rakt i ansikte på mig när jag vaknade vid sextiden. Det var givetvis omöjligt att somna om, så jag bjöd mig själv på frukost på sängen och stannade där länge tillsammans med P1:s Naturmorgon. Minus 10 grader ute.

     

    När jag väl lämnat frukosten och sängvärmen, drog jag på mig kläder som för en Antarktis-vistelse och åkte bort till Bromma kyrka för att ta några bilder på en av Stockholms äldsta byggnader. Kyrkan uppfördes under andra hälften av 1100-talet, alltså innan Stockholm grundades av Birger Jarl år 1252. Jag hade väntat in en riktigt vintrig dag för att ta kunna ta bilder av den vackra, delvis vita rundkyrkan. Jag tycker om vitt mot vitt!

     

    Hemma i värmen igen drack jag ännu mer kaffe, redigerade bilder mm. och lyssnade på P2:s ´´Text och musik´´ med Erik Schüldt. Stilla musik med poetisk text mellan musikstyckena. Så vilsamt för mig som är extremt ljudkänslig.

     

     

    Studentbostäder byggs inne i Bergianska trädgården???

     

    När jag fick länken till Förbundet för EKO Parken av en bekant som jobbar i Bergianska trädgården igår, trodde jag först att det var ett skämt. Att Kungliga Vetenskapsakademin, som tillsammans med Stockholms universitet ansvarar för Bergianska trädgården, kan tänkas sälja av mark för byggande av studentbostäder. Inne i trädgården!!! Det här är ju så galet att jag hade svårt att ta in, men när jag till slut förstod att förslaget var på allvar, kändes det som en mardröm.

     

    Stockholms/Solnas botaniska trädgård är en mycket vacker och viktig plats inte bara för oss som älskar växter, utan här vandrar alla kategorier av människor och njuter av den underbara miljön. Jag hoppas verkligen att KVA tar sitt förnuft till fånga och glömmer denna hårresande plan. Om inte, så kommer det här självklart innebära massiva protester och jag kommer i så fall givetvis att ansluta mig.

     
     
     
     Kall skymning 
     
     
     
     
     
    31 januari - söndag
     
     
     
    Hemmasnövandring
     
     
    Direktörsvillan
     
     
     

    Gnistrande vackert vinterväder och vore det vardag hade jag vandrat långt, men det är alldeles för mycket folk ute på mina vandringsvägar under helgerna. Jag tog trots allt med mig kameran ut en liten stund alldeles utanför min bostad, för att fota snö och blå himmel.

     

     

    Idag var det ett år sedan det första fallet av Covid-19 upptäcktes i Sverige.

     

     

    Vi går en stund på jorden sjöng Ulf Lundell på 70-talet. Läste i en DN-krönika idag att någon har räknat ut att det gått 107 miljarder människor på jorden. I samma krönika skriver Andrev Walden att Sverige enligt undersökningar är det fjärde sämsta landet i världen när det gäller respekt för äldre. ´´Vi ickegamla tycker att äldre är gulliga, men vi tror inte att de kan lära oss något. Vi gillar dem ungefär som vi gillar katter på internet´´.

     

     

     
    Koloniträdgården
     
    Snöbär...
     
     
     
     
     
     Innan pandemin
     
     
    Vecka 4 för 1 år sedan - Uppgångar och nedgångar, se här!
     
    Vecka 4 för 3 år sedan - Syrener i vintern, se här!
     
     


    Vecka 3 - Cafébesök i Gamla Stan och Södervandring


    Bilden som alla besökare på Skeppsholmen tar, över vackra af Chapman med Katarina kyrka i bakgrunden uppe på Söders höjder. 
     
     
     
    18 januari - måndag
     
     
     

    En orörd vintervecka låg framför mig och vid morgonkaffet hemma i Brommanästet, funderade jag över vad vecka 3 skulle bjuda på. Det jag med säkerhet visste var att min kompis Lexus (Bichon havanais) kommer att vara hos mig från måndag till onsdag, varje vecka framöver, vilket jag uppskattar mycket. Han är verkligen ett ljus i Corona-tristessen och att vandra tillsammans med honom gör mig både harmonisk och glad. Nu har vi tre härliga dagar tillsammans igen.

     

    Den här tiden på året känns som en transportsträcka innan de första vårtecknen börjar visa sig i Stockholm, tills dess ska jag på något sätt försöka hålla liv i den här bloggen. Problemet är att jag inte kan röra mig så fritt i innerstaden som jag brukar, nu när Covid styr det mesta.

     

    Vi gick bort till Johannelunds koloniträdgårdar och började gå en ny vandringssträcka som blir perfekt för oss framöver. Annars blev det mycket vila hemma i soffan denna grå januarimåndag.

     

    Såg ännu en gång de två dokumentärerna ´´Spelet om Stockholm´´ av Anders Wahlgren, mannen som skapar så fantastiska filmer om vår stad. I början av 90-talet gjorde han de tre viktiga filmerna Staden i mitt hjärta, Stadens själ och En kluven stad, som mest handlar om hur stora delar av innerstaden på 50- och 60-talet förvandlades till en plats där parkeringsgarage och bankpalats av glas och betong fick alldeles för stor plats. Där det förr bodde människor, blev det nu, förutom nattfolket en folktom plats, efter det att affärerna stängt på kvällarna. Jag undviker City under mina stadsvandringar och njuter i stället av det vackra Stockholm som blev kvar efter det att 700 gamla hus försvann under Norrmalmsregleringen.

     
     
     
     
     
     
     
    19 januari - tisdag
     
     
    Åkeshovs slott och Judarn
     
     
     
     
     

    Med en glatt skuttande Lexus framför mig, vandrade vi runt sjön Judarn vid Åkeshov slott. Vita stigar hårt packade av snö, som gjort för broddar, något som jag tyvärr ännu inte skaffat mig. Jag tog några snöbilder eftersom temperaturen ska stiga och det väntas regn.

     

    På kvällen låg ett par broddar utanför min dörr, beställda från Meds Apotek under dagen och i morgon kan jag ta mig fram mer avslappnat när Lexus och jag vandrar!

     

     

    Mandelmanns trädgård

     

    Mandelmanns trädgård blir bara mer populärt för varje säsong som TV-programmet visas och idag såg jag avsnitt 2, säsong 5. Som jag tidigare sagt är Gustav en gammal kurskompis till mig, även om vi inte umgicks. Däremot har jag besökt honom flera gånger på Djupadal under mina resor till Österlen.

     

    Det har dock hänt att jag blivit en aning trött på den där totala lyckan de visar upp år efter år. Går det verkligen att vara så där överlycklig hela tiden? Visst uppstår det problem även för Gustav och Marie, som till exempel när de blev tvungna att nödslakta 70 får under extremtorkan 2018. I övrigt kvittrar de av lycka bland växter och djur och tillsammans med den snygga Tv-produktionen, skapas en vacker sagovärld mitt i den ganska besvärliga tid vi befinner oss i.

     

    Det är så oerhört mycket elände som nu visas i alla Tv-kanaler, då menar jag inte bara det som handlar om Coronaviruset, utan även alla negativa nyhetssändningar och i filmer och serier dominerar våld, seriemördare och terror. Mandelmanns går helt åt andra hållet och visar oss en värld som nog de flesta av oss egentligen skulle vilja leva i. I samspel med naturen, ekologisk självhushållning, kärlek till djuren och till varandra, på en gård som drivs av egen sol- och vindkraft.

     

    Så snälla Gustav och Marie, fortsätt visa er äkta lycka och fortsätt även sända TV från er fantastiskt vackra gård så länge det bara går. Vi behöver alla en paus från ondska och elände en timma varje tisdag. Trots all matlagningen kommer jag från och med nu att se vartenda avsnitt som visas!

     

     

     
     På morgonen hade vi morgonmöte hemma  i soffan vart vi skulle vandra idag. Till slut kom vi fram till att Åkeshovs slottspark och runt sjön Judarn lockade mest.
     
     
     
     
     
     
    20 januari - onsdag
     
     
     

    Nu klär träden av sig sin vackra vinterdräkt. Tö- och gråvädret har tagit över igen och den vita snön förvandlas snabbt till en brun skitig sörja i huvudstaden. Broddarna var perfekta och nu går jag obehindrat precis överallt. Lexus behöver inga broddar, han har på isiga stigar och parkvägar full koll på alla sina ben.

     

    På kvällen föll regnet hårt över staden.

     
     
     
     
     
     
     
    21 januari - torsdag
     
     
     Skeppsholmen, Kastellholmen och Gamla Stan
     
     
     
    I brist på blommor fotar jag bär, som här de vackra rosa snöbären på Skeppsholmen.
     
     

    Per och jag möttes på Skeppsholmen, vi vandrade ut till Kastellholmen och jag tänkte tillbaka på den märkliga tiden i mars förra året, då jag stod där på berget och såg Guldbron anlända till Stockholm och Slussen, med ett skepp från Kina. Det var just när Coronan börjat härja på allvar och man kunde väl aldrig tro att vi nästan ett år senare lever med viruset, nästan som om det vore normalt. Normalt är dock inte att över 10 000 personer nu har dött av viruset i Sverige och även om smittspridningen nu stannat av något, kommer vi att få leva med Covid-19 ett bra tag till.

     

    Vi fortsatte in till Gamla Stans trånga medeltida gränder och såg till vår glädje att mitt favoritcafé Under kastanjen vid Brända tomten hade sin uteservering öppen. Per bjöd på kaffe och kanelbulle och med tre plusgrader och filtar behövde vi inte frysa. Social distansering som vanligt och tvätt med handsprit med jämna mellanrum. Det var en helt underbar känsla att få hänga en stund på ett café, jag hade nästan glömt bort hur det kändes. I Gamla Stan var det glest med folk, så det kändes säkrare än på många andra platser i innerstaden.

     

     

     
    Vinterfågelmatning vid Stockholms ström.
     
    Nog har jag sett Järnpojken på Bollhustäppan i Gamla Stan utan kläder tidigare, men idag fanns inte ett enda mynt vid hans sida!
     
     Under kastanjens uteservering vid Brända tomten i Gamla Stan.
     
     
     
     
     
     
    22 januari - fredag
     
     

    Regn och håra vindar. + 4 grader. Barmark!

     

    Levande ljus, tjockaste tröjan, raggsockor, varma tofflor, en bok och te!

     
     
     
     
     
     
    23 januari - lördag
     
     
    Södermalm runt
     
     
    Från Fjällgatan mot Kastellholmen/Skeppsholmen och Nordiska museet på Djurgården.
     

     

    Bilen parkerades på Slipgatan i Hornstull och jag började sedan gå motsols runt Södermalm. Det blåste något från sydväst och himlen var härligt molnfri för en gångs skull. Jag var tidigt ute för att slippa blanda mig med eventuella smittbärare och höll ordentligt avstånd från de jag mötte. Kom på mig själv att se misstänksamt på alla människor och jag hoppas verkligen att det beteendet försvinner tillsammans med Covid framöver.

     

    Hur som helst så var det underbart att långvandra igen, även om jag sällan använde kameran den här gången. I stället lyssnade jag på P1:s Naturmorgon och lärde mig bland annat att i tropiska regnskogar utvecklar träden inga årsringar, eftersom de växer i samma takt året runt. En botanist berättade också att daggdroppen i daggkåpan inte alls hamnar där efter nattens dagg, utan den bildas genom att bladen utsöndrar vatten som de tagit upp genom roten. Jag måste något skamsen erkänna att jag inte visste det.

     

    Vid den breda och väldigt långa Norra Hammarbyhamnen kunde jag hålla ännu längre avstånd från mötande vandrare och när jag väl kom upp på Åsöberget var jag nästan ensam bland söderkåkarna. Jag gick i hyfsat rask takt för min ålder och tänkte att den här drygt en mil långa vandringen brukar ta dubbelt så lång tid under växtsäsongen, då jag ofta stannar för att beundra och fota växter och vackra miljöer. Den här årstiden får jag anstränga mig att hitta något att rikta Nikon mot.

     

    Från Slussen brukar jag i vanliga fall gå upp längs Mariaberget med sin vackra Monteliusväg och vidare över Skinnarviksberget tillbaka till Hornstull. Den här gången höll jag mig till den långa ´´bakgatan´´ Brännkyrkagatan som går ända bort till Högalidsparken. Efter tre timmars vandring kände jag mig fortfarande pigg och tackar alla gudar att jag fortfarande kan vandra långt utan problem.

     
     
     
    Ljuvliga Mäster Mikales gata vid Katarina kyrka. Jag älskar de sneda och vinda fönstren på det gula huset.
     
    Stigbergsgatan där man verkligen känner ´´historiens vingslag´´.
     
     Bygget av Nya Slussen går vidare. Kornhamstorg i Gamla Stan skönt solbelyst denna januarilördag. 
     
     
     
     
     
    24 januari - söndag
     
     
    Veckans sista dag och jag hittade några underbara vårtecken i Bergianska trädgården, där trollhasseln började blomma försiktigt och även vintergäcken. Dåligt ljus och ett stressigt besök gjorde att bilderna blev lite suddiga. Barcelonas match väntade hemma i nästet.
     
     

    Jag hörde koltrastens underbara sång igen när jag vaknade och även ivrigt kvittrande talgoxar. När jag drack mitt morgonkaffe och såg in mot Kungsholmen, märkte jag att det var något med ljuset den här morgonen och jag fylldes av hopp, om våren och om bättre tider. Även om oron över viruset är oförändrat över världen, så ser jag i statistiken att antalet patienter inlagda på IVA, sjunker ordentligt nu varje dag.

     

     

     

    I morgon bitti hämtar jag min kompis Lexus ute på Blockhusudden igen…

     

     
     
    Vecka 3 för 1 år sedan, se här!
     
    Vecka 3 för 3 år sedan, se här!
     
     
     
     
     

    Vecka 2 - Snö

    Stigbergsgatan med Katarina kyrka i bakgrunden.
     
     
     
    11 januari - måndag
     
     
    Djurgården
     
     
     
     Lilla Sjötullsbron vid Djurgårdsbrunnskanalen.
     
     
     

    Talgoxen sjöng intensivt i mörkret när jag vaknade klockan 6.

     

    Solen hade just gått upp över Djurgården när jag hämtade min fina kompis Lexus ute på Blockhusudden och eftersom vi ändå var på ön, blev det en promenad längs invanda spår. Det är alltid lika skönt att vandra längs Djurgårdsbrunnskanalen, förbi Manilla och södra stranden tillbaka till udden.

     

    I helgen hade en Instagram-vän sett en ensam Härfågel vid Sjöfartsmuseet på Norra Djurgården. Den vackra och på vår breddgrad ovanliga fågeln, ville jag mycket gärna fånga med min kamera.

     

    Snöblandat iskallt regn piskade oss i blåsten när vi kvällsvandrade här hemma i Bromma.

     

     

     
    Lexus hemma vid sin kanal.
     
     
     
     
     
     
    12 januari - tisdag
     
     
    Snö i Bromma
     
     
     Den lilla koloniträdgården utanför min bostad.
     
     

    När jag vaknade hade Stockholm förvandlats till ett vinterlandskap! Efter kvällens regn blev det minusgrader och snön lade sig som ett vackert rent täcke över stadens alla nyanser av brunt och grått. Delar av Norrland kan den närmaste tiden få upp till 1 meter snö, här i huvudstaden nöjer vi oss men några centimeter.

     

    Trots att staden plötsligt blev ljus och vintervacker, så är det här verkligen inte min årstid. Även om jag inte längre jobbar med snön, vilket jag gjort i hela mitt arbetsliv så kommer jag nog aldrig lära mig att tycka om snö och kyla. Plötsligt skingrade sig de tunga molnen, solen visade sig från en klarblå himmel och jag minns inte senast det hände. Bilen liknade en igloo och det krävdes en stunds skrapande innan Lexus och jag kunde åka bort till Ulvsunda slott för att vandra denna soliga vinterdag.

     

    Jag fick tips att Härfågeln idag befann sig vid Polismuseets norra sida, där den pickade längs den snöfria husväggen för att leta mat. I morgon måste jag försöka fotografera den.

     

    Såg Mandelmanns trädgård på TV. Fantastiska Österlen och vackra Djupadal, som jag besökt flera gånger. Min gamla kurskompis Gustav och hans Marie, har delad vårdnad med en av döttrarna i Malmö, om hunden Semla…

     

     

     
    Vacker vinterdag hemmavid.
     
    Min fina vandrande vän.
     
    Lillsjö-ån
     
     
     
     
     
    13 januari - onsdag
     
     
     Lexus och jag letar efter härfågeln vid Tekniska museets gård.
     

     

    Madrid -13. Stockholm -3.

     

    Den här ´´gröna´´ dagboken går som synes på lågvarv nu mitt i vintern, vad gäller trädgårdsbilder. Förra året när januari var mild, blommade flera växter och då kunde jag faktiskt visa något som passade i en trädgårds-blogg. Självklart vill även jag att det ska vara riktig vinter i januari och allt som är normalt uppskattar jag extra mycket nu i dessa tider när det mesta är onormalt.

     

    Det blev en mycket halkig morgonpromenad för Lexus och mig nu när parkvägarna förvandlats till isbanor. Jag måste köpa broddar! Väl hemma blev det långfrukost i värmen under filtar i soffan. Jag läste och Lexus låg på rygg bredvid och sov.

     

    Innan jag lämnade Lexus till sin matte på Blockhusudden, besökte vi platsen där Härfågeln synts till några dagar och där det givetvis hade samlats mängder av fågelskådare. Men tyvärr hade både fågeln och skådarna lämnat platsen när vi anlände mitt i ett ymnigt snöfall. Inte en levande varelse syntes till där vid Polismuseum/Tekniska museets gårdar.

     

     
     
     
     
     
    14 januari - torsdag
     
     
    Södermalm - Åsöberget
     
     
     Kvastmakartrappan
     
     

    Ny snö hade fallit under natten och träden här utanför var sagolikt vackra med nysnö mot mörka stammar, vilket lockade mig att åka upp till Åsöberget på söder för att ta några vinterbilder vid de små vackra söderkåkarna. Men av någon anledning var träden inte alls lika vackert dekorerade med snö som hemma i Bromma, antagligen hade det blåst mer uppe på söders höjder. Med iskalla fingrar gick jag dock en liten stund bland de röda stugorna och gjorde vad jag kunde med min kamera, men resultatet blev långt ifrån så som jag tänkt mig och jag raderade nästan alla bilder när jag kom hem.

     

    Snön fortsatte sedan att falla under dagen och i normala fall skulle jag ha tagit tunnelbanan in till stan för att ta snöbilder i stadens parker. Men jag har inte åkt kommunalt sedan i februari förra året och vet inte när jag kan åka igen. Bilen tar jag aldrig med in till stan när det har snöat. Visst skulle jag ha kunnat vandra in, men idag valde jag i stället att stanna inne i värmen med en bok. Morgonens sliriga bilfärd upp till Åsöberget fick räcka.

     

    Jag såg några avsnitt av Monty Dons underbara BBC-serie Gardeners world på Youtube/TV och blev oerhört sugen att jobba med växter igen, plantera och skapa en egen liten trädgård. Efter nästan 50 år som trädgårdsarbetare trodde jag att den känslan skulle försvinna nu när jag gått i pension, men icke. Funderade ännu en gång på om jag ska ställa mig i kö till en kolonilott vid Johannelunds koloniträdgårdsförening som ligger här intill och som har 120 lotter utan stugor. Problemet är att jag inte kan se mig själv i en förening, jag vill odla mina växter för mig själv, ifred!

     

    När mina stående Lottorader äntligen slår in, köper jag mig en liten gård på Gotland, inbäddad av syrener och med närhet till havet!

     
     
     
    Hemma i Bromma
     
     
    Disponentvillan byggdes 1897. Här bodde Sven Wollter några år på 1990-talet. Jag ser huset från mitt fönster.
     
     
     
     
     
     
    15 januari - fredag
     
     
     
    Vita Vitabergsparken
     
     
    Nedanför Sofia kyrka ligger det gröna huset där Carl Anton tidigare bodde. Härifrån gick han med sin gitarr till amfiteaterna just intill. SVT sände programmet Carl Anton i Vita Bergen mellan åren 1981-1995 med kända gäster. Nu bor Carl Anton i Norrtälje.
     
     

     

    Mathem väckte mig klockan 7! Det var dags att åter fylla på frys, kyl och skafferi! Minns inte senast jag handlade i butik.

     

    -10 grader!

    Vitabergsparken gjorde verkligen skäl för namnet idag.

    Neonfärgklädda barn lyste upp i allt det vita, när de åkte pulka i backen ner från kyrkan. Även om jag kan tycka att det här vinterlandskapet är vackert, får det gärna räcka med snö den här vintern, jag blir rastlös och otålig av för mycket snö och kyla.

    Fotade Uffes - Hasse och Tages - Carl Antons söderkåkar och självklart fantastiska Groens malmgård!

     

    Koltrasten som sjöng en morgon förra veckan, har jag inte hört sedan dess. Det var tydligen en teaser om vad som komma skall, för att vi inte ska tappa tron på bättre tider.

     

    Vågar man tro på att smittspridningen har stannat av och minskar en aning, enligt statistiken?

     

     

     
     Aktuell söderkåk nu när Ulf Lundells dokumentär visats i TV, här bodde han en tid på 70-talet. Stugan hade han fått hyra i andra hand av sin goda vän Joakims pappa som var den berömda fotografen Christer Strömholm. Här skrev Ulf sin första roman Jack, som blev en stor succé 1976 och som idag är en litterär klassiker, där handlingen delvis är förlagd just till huset och gården här på Mäster Pers gränd 8.
     
    Den tredje berömda söderkåken är Svenska Ords stuga. Det här var högsäte för svensk humor under många år. Hit flyttade Hasse Alfredsson 1956 när han gifte sig och huset blev sedan skrivarstuga åt Hasse och Tage som bildade sitt företag Svenska Ord. Här skrevs revyer, sångtexter och sketcher som har blivit odödliga och man kan ana att det skrattats mycket i den här gamla stugan.
     
     Groens underbara malmgård.
     
     
     
    Anna Lindhagens täppa
     
     En ofta återkommande vy från Anna Lindhagens täppa. 
     
     
     
     
     
     
    16 januari - lördag
     
     
    Drottningholms slottspark
     
     
     
     

    Morgon i Drottningholms slottspark och statyerna var fortfarande klädda med snö. Barockparken blir mycket vacker i vinterskrud, då ordningen och symmetrin visar sig så tydligt.

     

     

    Saknar att besöka Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården och Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal. Platser som jag ofta brukade besökta på vintrarna, en gång i tiden då inte Corona-viruset styrde våra liv.

     

     

     
     
     
     
     
     
    17 januari - söndag
     
     
    Bergianska trädgården
     
     
     Ännu sover trollhasseln vid Japanska dammen. Förra året den här tiden var busken fylld av de gula trassliga blommorna.
     
     
     
    Vecka 2 för ett år sedan, se här!
     
    Vecka 2 för två år sedan, se här!
     
     
     
     
    Tema filmmusik fortsätter. Här musik av Thomas Newman i fina filmen Tolkien.
     

    Vecka 1 - Ring ut bekymren, sorgerna och nöden

    (null)
    Från min balkong när vi lämnade 2020.
     
     

    Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,


    och ring den frusna tiden åter varm

     

    Ring mörkrets skuggor bort ur alla land:

     

     

    Sofia Helin läste Tennysons klassiska dikt ´´Nyårsklockan´´ på Skansen.

     
     
     
     
     
    1 januari - fredag
     
     
     
    Bergianska trädgården
     
    Victoriahuset och Gotlands/Ölands alvar
     
     

    Det är inte mycket jag vill minnas från 2020, nu när vi äntligen har lämnat detta besvärliga år bakom oss. Pandemin plågar oss fortfarande och något ljus i smittmörkret märks ännu inte. Det talas i stället om en tredje våg under våren. Längtan efter att röra sig fritt, träffa nära och kära, resa och besöka caféer blir allt större för varje dag som går! Att kramas eller att ta någon i hand när man hälsar, känns mycket främmande. Men vi måste tro att vi får ordning på viruset i år, med hjälp av vaccin och att vi aktar oss för närkontakt.

     

    Det blev ett vilt firande när Sverige lämnade 2020 och folk trängdes som om de aldrig hört talas om pandemin. Det sköts raketer på varandra och även poliser och ambulanspersonal attackerades. Ett genomsjukt beteende nu när vi i stället skulle gå in i ett nytt och bättre år. På Götaplatsen i Göteborg trängdes 3000 människor och på Mosebacke i Stockholm var det också trångt. Vad är det folk inte förstår???

     

    Raketer och smällare hördes hela nyårsafton här hemma i Traneberg och hunden Bosse slet sig i rädslan, sprang upp på Tranebergsbron, blev påkörd men tog sig vidare bort mot Ulvsundavägen. Bosse kom senare till rätta och skulle undersökas hos veterinär.

     

    Jag började året med en kort vandring i Bergianska trädgården för att se om trollhasseln vid japanska dammen visade några tidiga blommor. Förra året blommade den ju redan i början av januari, men tack och lov var knopparna fortfarande helt slutna på den stora busken idag. Tre grader varmt och Brunnsviken låg helt stilla. Jag återkommer hit till vår botaniska trädgård för att hålla koll på den där märkliga trollhasseln. En Facebook-kompis hade sett blommande vintergäck här i Bergianska, vilket jag tyvärr missade.

     

    I vanliga fall skulle jag smida planer inför våren och sommaren så här i början av året, skriva listor på platser att besöka, boka boenden inför en vår-resa i Sverige mm. Men nu får jag i stället jobba på mitt nyårslöfte, att tänka mer Carpe Diem, detta ofta så hånade men kloka budskap. Det blir såklart enklare att leva i nuet under Covid-tider, när det ändå inte går att planera någonting! Samtidigt vet jag inte om nuet är någon tröst just nu.

     

    Jag startar i varje fall upp min veckodagbok på bloggen igen, men för att i smittans tid inte dyka ner i ett avgrundsmörker kommer jag som vanligt i stället att nosa rätt på tidiga vårtecken när det blir dags och fortsätta fokusera på det som är positivt och vackert i vår huvudstad. Det blir en tuff match nu, men samtidigt ett viktigt uppdrag för mig, för att hålla hoppet levande. Jag kommer att leta rätt på platser som jag tidigare inte besökt, men även återbesöka parker och trädgårdar i mina drömmars stad. Ofta kommer jag att vandra ensam, men ibland tillsammans med min underbara vandringskompis Lexus.

     

    Dokumentären om Ulf Lundell som finns på SVT är helt underbar! Vilken fantastisk nostalgi-tripp, tycker jag som följt honom sedan Vargmåne och Jack på 70-talet och läst och lyssnat på allt han gjort.  

    I boken Vardagar 3 läser jag att Ulf som också lever själv, brukar säga god morgon åt sig själv. Jag tror att jag ska göra likadant!

     

     
     Grön början på året och idag låg Brunnsviken helt stilla
     
    Magnolia kobus knoppar ligger tryggt och mjukt inkapslade, i väntan på våren.
     
    Misteln sprids genom att fåglar äter bären och sedan lämnar sitt träck med fröna i, på det blivande värdträdets grenar. (Wikipedia)
     
     Japanska dammen invigdes 1991 då Bergianska stiftelsen fyllde 200 år.
     
     
     
     
     
    2 januari - lördag
     
     
     Alviks strand på min vandring till Smedslätten. Skulptur av Karl Hultström.
     
     

    Låg länge kvar i sängen och lyssnade på talgoxens sång i mörkret.

     

    Häromdagen såg jag Christopher O´Regans film ´´Denna sköna stad´´ som handlar om 1700-talets Stockholm. En mycket fin och intressant film om en spännande tid i stadens historia, som vanligt berättad med inlevelse av Christopher. Jag kan verkligen rekommendera filmen som kostar 100 kr att se, biljetter finns att köpa på Ticketmaster. Hoppas att han får möjlighet att fortsätta göra fler filmer om Stockholms historia!

     

     
     
     
     
     
    3 januari - söndag
     
     

    I hela mitt arbetsliv har jag jobbat i trädgårdar, men min inriktning har inte varit grönsaksodling, utan jag har i stället har kallat mig prydnadsträdgårdsodlare. Visserligen odlade jag grönsaker under 20 år när jag jobbade som trädgårdsmästare på Engsholms slott och kunde ibland tycka att det var riktigt fint att få bära in grönsaker till kockarna i köket, men det är den vackra blommande trädgården som alltid intresserat mig.

     

    I morse såg jag en av Sveriges mest kända trädgårdsprofiler på TV 4:s Nyhetsmorgon, Sara Bäckmo som jag alltid tyckt varit irriterande duktig med sin odling av grönsaker året runt i hennes småländska trädgård. Böckerna som hon skrivit i ämnet har toppat försäljningslistor i kategori trädgård i många år och nu först förstår jag varför. Vilken fantastisk människa! Det är ju sådär vi alla borde leva, odla det mesta själva på ett sätt som gynnar både människa och natur. Huset och trädgården med sitt läge invid bykyrkan var också mycket vackert. Jag lovar att aldrig mer bli irriterad på dig Sara! Tvärtom!

     

    Såg även Monty Dons japanska trädgårdar på Kunskapskanalen. Förutom att körsbärsblomningen är helt makalöst vacker i Japan, så uppskattar jag japanernas syn på mossa. Där finns parker och trädgårdar med vackra mossor som täcker marken, här i Sverige bekämpas mossa som ogräs. Mossan stör drömmen om den perfekta gräsmattan, som många vill ha i sina trädgårdar. Själv har jag alltid tyckt om mossa och det öppnar sig en fantastisk värld när man kommer riktigt nära.

     
     
     
     
     
    4 januari - måndag
     
     
    Södra Djurgården
     
     
    Den vackra Blå porten/Lusthusporten från 1848. Från början stod porten 300 meter söder om dagens plats. Den har även varit på utflykt under årens lopp, först till Nobelparken på andra sidan Djurgårdsbrunnsviken och senare till Frescati som port till Experimentfältet. 1968 var blå porten på plats där den står idag.
     
     
     

    Ett tunt lager pudersnö täckte Djurgården när jag på morgonen hämtade Lexus ute på Blockhusudden. Djurgårdsbrunnskanalen låg helt stilla och några ryttare på vackra hästar rörde sig sakta längs kanalen.

     

    Årets första vandring med Lexus gick från Folke Bernadottes bro till Djurgårdsbron och tillbaka. Vi gick i rask takt och jag kände mig på gränsen till euforisk att åter få vandra igen efter alla slöa helgdagar. Visst fanns pandemin hela tiden i tankarna och vi väjde ordentligt när vi mötte människor, men något litet positivt fanns i luften trots allt. Dagens ljusa tid är 21 minuter längre, jämfört med den 23 december och vi vandrade med lätta steg på Stockholms vackraste ö.

     

     

     
    Folke Bernadottes bro som går från Museiparken på Norra Djurgården över Djurgårdsbrunnsviken till Rosendal på Södra Djurgården, invigdes 2019.
     
    Det är Peter Linde som skapat denna vackra staty. Kvinnan i fredsarbetet heter den och på sockeln finns Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982) och Inga Thorsson (Nominerad till Nobles fredspris 1988, 1989 och 1990) avbildade. 
     
    Rosendals slott på Södra Djurgården. Mer om slottsparken här!
     
     Jag hämtade min fina kompis Lexus på Blockhusudden.
     
     
     
     
     
     5 januari - tisdag
     
     
    Drottningholms slottspark
     
     
     
     

    När Lexus och jag lämnat den sköna varma sängen och yrvakna klev ut i den råkalla januarimorgonen, sjöng koltrasten klart och tydligt för oss här hemma i Traneberg, vilket givetvis gjorde mig varm långt in i själen. Den skönsjungande trasten bjuder på magi även i år, men fåglarna med sina sånger får ännu ett tufft år mot Coronan, vars framfart är svår att skaka av sig. Men snart kommer förhoppningsvis de vackra sångerna tillsammans med blommande växter att något dämpa det mörker vi befinner oss i.

     

    Drottningholms slottspark är en bra plats för social distansering om man vill vandra på en historisk och vacker plats. Min drömträdgård eller park brukar jag annars beskriva som romantisk, vild och näst intill övervuxen. Planerat förfall. Men med sin ordning och symmetri trivs jag på något märkligt sätt även i en barockträdgård. Det är något med den där kontrollen som gör mig lugn och visst är Tessin d.y.:s slottspark från slutet av 1600-talet vid Drottningholm, både storslagen och vacker. I övrigt vill jag verkligen inte förknippas med ordning och strikthet…

     

    Idag vandrade jag i slottsparken med Lexus och vi gick vår vanliga runda bort till Kinaslott. I hela den stora parken såg vi endast ett fåtal människor, vilket är det man eftersträvar i dessa tider, att inte möta folk. Visst har jag alltid varit något av en ensamvarg, men det finns gränser även för mig. Just nu känns det nästan lyxigt att växla några ord på avstånd med andra hundägare hemma i Bromma. Förutom min dotter så pratar jag mest med Lexus nu för tiden. Jag försöker planera några dagar framåt vart vi ska vandra tillsammans, men då tittar han på mig med sina vackra ögon och blicken säger – Carpe Diem Hasse! Tänk på ditt nyårslöfte!

     

     
     Nöden har ingen lag, sorry kungen!
     
     
     
     
    6 januari - onsdag
     
     
     
     
     

    Idag skulle min far fyllt 98 år om han fått leva vidare. Han föddes 1923, samma år som Stockholms stadshus stod färdigt! Sverige hade då 6 miljoner invånare. Idag är vi över 10 miljoner.

     

     

     Något helt normalt 2021
     
     
     
     
     
     7 januari - torsdag
     
     
    Essingefjärden runt 
     
     
    Brommalandet till höger ser nästan obebygt ut från Alviksbron. Stora Essingen till vänster.
     
     

    Vandrade i snöfall bort mot Alviksbron som går från Bromma över till Stora Essingen, för att börja min vandring runt Essingefjärden. Trots att spårvagnsbron med gångbana har funnits i 20 år så har jag aldrig tidigare gått över den. Utsikten in mot Mälaren och Brommas skogsstrand var storslagen och jag blev förvånad att den här delen av Brommas stränder var så fylld av tallskog. Trots att Lexus och jag vandrar där ofta, har jag inte uppfattat att naturen omkring oss var så vild. Men innanför skogslinjen öppnar sig sedan Brommas gamla vackra trädgårdsstad med Äppelviken, Smedslätten, Ålsten och Nockeby, som byggdes mellan 1910-talet och fram till andra världskriget.

     

    Sträckan från Stora Essingen, över till Lilla Essingen och tillbaka hem via Fredhäll på Kungsholmen, visade sig vara en ganska stökig vandring, med Essingeleden och Tranebergsbron som två bullrande trafikstråk där jag fick stänga av ljudboken. Det är ingen sträcka som jag skulle vilja ha med Lexus på och efter dagens vandring börjar jag längta ut i skogen igen. Jag vet inte om snön som föll idag var direkt glädjande, men det blev en aning ljusare.

     

    Fortfarande stigande statistik vad gäller smittade och inlagda på IVA.

     

    Just nu ser jag om alla fyra säsonger av TV-serien Bron och jag tycker att den är lika bra som när jag såg den första gången!

     

     

     
    Från Atterbomsvägen i Fredhäll mot Lilla Essingen
     
     Fredhäll från Tranebergsbron
     

     

     

     

     

    8 januari - fredag

     

     

    Prins Eugens Waldemarsudde

     

     

      

    Om blomsterabstinensen blir för svår mitt i vintern, besöker jag Prins Eugens Waldemarsudde där en vinterjasmin har sin plats mot söderväggen av ´´slottet´´ och som blommar hela vintern. Idag räddade den mig och mitt trädgårdshjärta slog några extra slag när jag såg de gula blommorna lysa i gråvädret. När jag ändå var på plats på Wudden hängde jag en stund med min kompis Tänkaren.

     

    När jag gick förbi Kullatäppan vid Nordiska museet, sneglade jag på den rödblommande trollhasseln ’Diane’ som ibland får för sig att blomma där mitt i vintern, men knopparna var fortfarande slutna.

     

    Såg den fantastiska och gripande filmen ´´A hidden life´´ av Terrence Malick. Jag har sällan sett en så vacker film. Fotot, musiken och berättarrösten är ren magi!

     

     
     Det känns tryggt att umgås med statyer/skulpurer, som här när jag hängde med Tänkaren en stund vid Prins Eugens Waldemarsudde.
     

     
     
     
     
     
    9 januari - lördag
     
     
    Långholmen
     
     
    Stora Henriksviks trädgård är stängd och i vintervila. Mer om trädgården här!
     
     

    Den här något råkalla dagen vandrade kompis Per och jag runt Långholmen och värmde oss sedan med kaffe och kanelbullar inne i Helenelunds båtklubbhus. Han tittade till sin träsnipa Tea, som under somrarna ligger i Pålsundet, Stockholms mysigaste båthamn där mängder av vackra träbåtar har sina platser. Det kändes fint att få prata en stund om livet, om Uffes dokumentär och om den kommande våren.

     

     
    Per ser till sin träsnipa Tea och planerar vårvinterjobb.
     
     Fika inne i Helenelunds båtklubbhus. Utanför ligger Pålsundet och väntar på att bli fylld med vackra träbåtar igen.
     
     
     
    Vecka 1 - 2020, se här!
     
    Vecka 1 - 2018, se här!
     
     
     
     
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails