Prunus sargentii i Engsholms slottspark
Kvällsvandring i Bergianska
Nu är det gott att leva!
Syren - Syringa vulgaris
Sofia kyrka på söder i Stockholm
Bondsyrenen är för mig det svenskaste bland växter trots att den härstammar från sydöstra Europa. Den kan bli 5 meter hög och trivs bra upp till zon 6 men klarar sig säkert högre upp i landet också. Syrener vill ha näringsrik jord och trivs bäst i sol eller halvskugga. Den blommar i maj-juni.
Jag vet faktiskt inte någon vackrare och bättre trädgårdsbuske än bondsyren och alla vet ju hur underbart den doftar. Den är användbar till bersåer, stora friväxande häckar, som solitärer och i grupper. Syrener skickar iväg rotskott som är perfekt att använda sig av om man vill utöka beståndet i en vildväxande häck eller stora snår.
Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrénbuskar under samma tid på söndagar.
Beskärning
Vad gäller beskärning så bör man låta syrener växa så fritt som möjligt, de kan dock behöva en toppning under uppbyggnaden, så att de förgrenar sig och blir täta och fina. Annars bör de få växa fritt så att de kan bjuda på den där fantastiska blomningen i maj-juni.
Syrener är oerhört tåliga växter och man kan gott klippa (inte bryta) av buketter för att ta in och förgylla rummen hemma med under försommaren.
Gamla föråldrade syrener där de äldsta grenarna börjar mörkna kan man med fördel föryngringsbeskära radikalt ner till marken. Lämna bara 10-15 cm och de kommer att bryta fint igen och på så vis kommer de att förlänga sin ålder. En gammal syrenhäck eller ett syrensnår kan egentligen bli hur gammal som helst genom att den förökar sig med sina rotskott. Man kan beskära syrener antingen direkt efter blomningen eller på vårvintern.
Man kan även använda syrener till klippt häck, även om jag tycker att det nästan är växtplågeri...eftersom växten då inte får visa sin allra bästa sida. Men den klippta häcken blir dock tät och friskt grön.
Syrener är friska buskar men kan ibland drabbas av syrenmal. Bladen ser då brända ut och de rullar även ihop sig. Även syrenbakterios kan drabba växten.
Se här när jag föryngringsbeskar vår gamla syrenhäck i slottsparken.
Se här mitt inlägg om Spöken i syrener.
Syréner finns även med olika sortnamn (det lär finnas mer än 1000 olika namnsorter) :
- ´Alba´ - vit och något mindre buske.
- ´Andenken a Ludwig Späth´ - enkla mörkt lilaröda blommor. Zon 4.
- ´Belle de Nancy´ - dubbla lilarosa blommor, mörk i knopp och ljusare utslagen.
- ´Blue Skies´ - himmelsblå. Zon 4.
- ´Charles Joly´ - dubbla, purpurvioletta blommor. Blommar senare.
- ´Katherine Havemeyer´ - fyllda stora blommor, färg mittemellan lavendel och rosarött.
- ´Michel Bucher´ - dubbla ljust lilarosa blommor. Zon 3.
- ´Mme Lemoine´ - dubbla vita blommor. Zon 4
- ´Monique Lemoine´ Krämvit, fylld storblommig. Zon 4.
- ´Norrfjärden´ - ny svensk sort. Knoppar i rosa, senare blå färg på de dubbla blommorna.
- ´Primrose´ - milt gula täta blommor. Zon 3.
- ´Sensation´ - purpurfärgade blommor med vit kant. Zon 4.
Syringa vulgaris ´Alba´ vid Kvastmakarbacken på söder i Stockholm.
Mellan hägg och syren
Dagens syrenlåt
Blåregn - Wisteria sinensis, Wisteria floribunda
- Sorten Amethyst Falls ska klara zon 3.
- Wisteria macrostachya 'Blue Moon' Ett nytt och mycket härdigt blåregn från Kentucky. Remonterande blomning med vackert blå blomklasar hela våren och fram till Midsommar. Den tål temperaturer ner till - 40 grader. Höjd 4-5 m.
Blåregn tillhör de blommande växter som är mest älskade och när de i maj-juni bjuder på ett blått regn vid väggar och pergolor då njuter vi fullt ut! I Stockholm går det bra att odla blåregn på skyddade söderplatser och på Prins Eugens Waldemarsudde på Djurggården finns ett vackert exemplat på Galleriterrassen. Ett annat mycket vackert blåregn finns på Kenneth Nilssons kollonilott vid Södra Årstalundens kolloniområde.
Man brukar beskära blåregn två gånger om året. På hösten skär man tillbaka sidoskotten till 25-30 cm längd. I februari-mars gör man en sporrbeskärning. Att plantera blåregn tillsammans med klätterrosor eller clematis i en pergola blir mycket vackert och blomningen blir på så vis längre då rosorna tar över efter blåregnet. Har man tålamod kan man fröså blåregn, men då får man räkna med att det tar många år från frö tills dess att den börjar blomma. Vid sådd kan man inte räkna med att den nya plantan blir identisk med moderplantan utan kan få en lite annan färg på blommorna. Förökar man blåregn på vegetativs sätt som med avläggare kan man få den nya plantan att blomma efter 2-3 år och den kommer att se ut precis som moderplantan. Tänk på att blåregnets frökapslar är giftiga.
Vitt blåregn i Ninfa 2007
Skogsek - Quercus robur
Ingmar Holmåsen skriver i sin bok ´´Träd och buskar´´ att eken inte alls växer så långsamt som många tror utan kan efter 50 år ha nått en höjd av 20 meter om den växer i god jord. Omkretsökningen är under de första 100 åren 4 cm per år, under de följande 150 åren 2,5 cm och fortsätter sedan att minska. Man räknar eken som avverkningsmogen efter 150 år. Eken är det enda träd som kan trivas i styva lerjordar även om den trivs allra bäst på lerhaltiga mulljordar.
När eken börjar bli riktigt gammal och delar av veden mörknar så är den mycket viktig för mängder av olika insekter. Det sägs att 500 arter av insekter är direkt beroende av ekens mörkna ved. Den bredbandade ekbarkbocken är mycket sällsynt och finns i Sverige endast i Hagas och Djurgårdens döende ekar.
Eken finns över hela jorden i de tempererade områdena och omfattar ca trehundra arter. Hos oss i Sverige finns skogsek (Quercus robur) som ibland kallas sommarek och bergek som brukar kallas vinterek (Quercus patraea). Skillnaden är att bergeken har mindre ekollon med kortare skaft och ofta sitter bladen kvar länge på vintern.
Det sägs att ekens nordgräns i Sverige går vid Dalälven även om det självklart finns ekar som växer norr om älven också.
Från Wikipedia
Ek i kultur och historia
Eken är kanske ett av de mest karaktärsfulla träden, och det som mest tillbetts som heligt under religiösa former i Europa. Namnet på de keltiska läromästarna,druiderna, kommer från det grekiska ordet för ek,Dryas, eftersom det påstods att keltiska druider alltid hade med sig ekblad vid offer och dylikt.
Även inom den germanska språksfären måste eken spelat en stor roll, eftersom de flesta germanska språk delar ord för trädet och även ord som ligger nära; sålunda är exempelvis det svenska ekollon ursprungligen detsamma som det engelska acorn (som alltså inte har något att göra med corn).
Under flera hundra år tillhörde alla ekar i Sverige kronan som skogsregale, eftersom virket användes till skeppsbyggnad, mest till krigsfartyg för den svenska flottan. Även Gustav Vasa beordrade plantering av ekar för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff för gemene man att hugga ner eller skada ekar; även plantor hade samma skydd. Det åtgick cirka 2 000 ekar för att bygga ett större skepp, och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem.
Enligt kungligt plakat den fjärde augusti 1608 var straffet vid olovlig avverkning första gången 40 daler, andra gången 80 daler och vid tredje gången förlust av livet. Detta är ett av skälen till att så många ekar som är flera hundra år har fått stå orörda i Sverige. Så sent som 1832 påbörjades en plantage av ekar på Visingsö, med samma ändamål att säkra virkestillgången till framtida krigsfartyg. På Visingsö planterades inom tio år totalt c:a 300 000 ekar, varav en stor del av beståndet finns kvar än idag. Efterfrågan på de stora mängder virke för skeppsbyggnad upphörde nämligen efter hand när skeppsvarven började använda järn och senare stål till fartygen fram mot slutet av 1800-talet. Ekplantagen, som idag upptar en areal på cirka 360ha, förvaltas av Statens fastighetsverk.
Eklöv har stundom använts som hedersmärke, med hänvisning till ekens ovan nämnda bakgrund som "heligt träd". Till exempel är det vanligt att generalpersoner inom olika försvarsmakter utsmyckas med eklöv. Svenska generaler, oavsett generalsgrad, bär fyra eklöv på fältjackans högra kragspegel.
Eken är en symbol för Föreningssparbanken (nuvarande Swedbank), och det latinska namnet Quercus robur har gett namn åt Swedbanks fondsystem Robur.
Eken är Blekinges landskapsträd.
________________________________________________________________________________________________________________
Kända ekar i Sverige:
- Kvilleeken eller Rumskullaeken som den också kallas.
- Ekebyhovseken på Ekerö utanför Stockholm (ska fotas under nästa år). Sveriges största lövträd.
- Ålemseken i Mönsterås, Småland. Sveriges tredje grövsta ek.
- Lagnebrunnaeken i Boxholm, Östergötland. Uppskattad ålder 900 år och en omkrets på 9 meter.
- Eken vid Bosjökloster i Höör, Skåne som lära vara närmare tusen år gammal. Står i slottsparken. (Vill besöka under nästa år)
- Prins Eugens ek vid Waldemarsudde i Stockholm.
- Trogaredseken i Ulricehamn, Västergötland med en omkrets av 8,5 meter.
- Läcköeken i Västergötland, troligen 600 år gammal med en omkrets av 927 cm.
- Birger Jarls ek på Kungsholmen i Stockholm (ska fotas nästa år). Jämngammal med Stockholms stad, ca 800 år.
- Eken vid Karl XI:s fiskartorp vid Norra Djurgården i Stockholm, populärt kallad "Eken i väggen". Eken som nu är omkring 320 år har växt in mot väggen på torpet och hotar flytta hela huset även om det kommer ta tid. (ska fotas nästa sommar)
Hämtat från DN:s artikel 4 dec 2011.
Den här gamla eken vid Biskopsudden på Djurgården finns inte mer. Bilden från 2007.
Den här fantastiska eken finns på Eldgarnsö utanför Stockholm.
Blyblomma - Plumbago auriculata
Den fantastiskt vackra blyblomman härstammar från Sydafrika och är en vintergrön buske med ett rankande växtsätt som blir upp till tre meter. Den blommar hela året utom under de kallaste vintermånaderna.
I södra Europa och i Afrika använder man den ibland som häckväxt eftersom den svarar bra på beskärning och visst är det synd att vi inte kan använda den på samma sätt i Sverige...
Används även som marktäckare.
Hos oss använder vi den som krukväxt och till utplantering på t.ex. terrasser på sommaren. Den trivs bäst i sol eller halvskugga.
Blyblomman blommar med himmelsblå blommor - som liknar floxblommor - hos oss i april-oktober om den har en ljus växtplats och vattnas ganska mycket. På vintern vill den sedan ha en sval växtplats och få sparsamt med vatten.
Man förökar den med frö, sticklingar eller rotskott. Bilderna här är från Sliema på Malta i augusti 2009.
Stjärnmagnolia - Magnolia stellata
I början av maj varje år beger jag mig till Bergianska trädgården här i Stockholm för att bl.a. njuta av stjärnmagnolian som lyser som en diamant i trädgården då. Maj är för mig den vackraste månaden och att inviga maj med stjärnmagnolians blomning känns mycket bra. Bilderna är tagna den 1 maj.
Den här skönheten härstammar från Japan och är härdig upp till zon 3 hos oss. men kan ibland få vinterskador. Den blir mellan 1-3 meter hög och trivs i näringsrik, väldränerad men fuktig jord på en solig och skyddad plats. En fördel med den här magnolian är att den blommar tidigt i sin ungdom.
Stjärnmagnolian växer sakta och blir med tiden ofta mycket bred. Jag tycker absolut att man ska absolut ha det tålamodet som krävs för att den ska bli så pass gammal att den blommor så som den gör på bilderna. Det här är verkligen en mycket vacker vårblommande buske som blommar på bar kvist som så många andra magnolior.
Den passar utmärkt som solitär. I slottsparken planterade jag två stycken 2007 och hoppas mycket på dem. Om de blommar som jag tänkt i år så lägger jag ut bilder i maj.
Det finns några sortnamn av stjärnmagnolian:
- ´Rosea´ - blommor med något rosa i sig.
- ´Royal Star´ - vit och stora blommor som blommar något senare och är lite rosa i knoppstadiet. Anses något härdigare än arten.
- ´Waterlily king´ - vit storblommig och med ännu mer stjärnlika blommor.
Labruskadruva - Vitis labrusca 'Zilga'
Under sommaren brukar jag avlägsna ganska mycket blad för att solen ska nå fram till druvorna och även sommarbeskära den kontinuerligt. På våren ger jag den väl brunnen kogödsel och om sommaren är torr vattnar jag eftersom den står mot en vägg i en ganska smal plantering med begränsad jordvolym. Staketdruvor vill ha något sur jord (ungefär rhododendronsur) men jag kan säga att den jord min Zilga växer i är inte speciellt kemiskt sur. Traditionella vinstockar vill däremot ha mer kalk i jorden.
Staketdruvor blir storvuxna och den ger bara mer och mer skörd ju större den blir. Vi bjuder våra gäster på de goda druvorna i en skål i hallen, men det är lite lockande att även göra vin på dessa druvor...När plantan är nyplanterad bör man under några år skydda den mot alltför stark sol med säckväv runt stammen. Det gäller under de första åren. På hösten under de först åren bör man skydda den på samma sätt mot nattfrost. När den väl etablerat sig på platsen ska den klara -40 grader! Den är alltså mycket härdig, minst sagt!
Om man odlar den i kruka bör man gräva ner krukan i jorden under vintern för att skydda rötterna mot frostfrysning.
Beskärning
Att beskära vinrankor brukar vara en av de trädgårdsfrågor som är vanligast tillsammans med ´´hur får man bort mossa från gräsmattan´´ och ´´hur beskär man lavendel´´ . Beskrivningarna brukar också vara mer än lovligt förvirrade så att jag tror att många drar sig för att odla druvor av den anledningen men jag lovar, det är inte svårt att få bra skörd och staketdruvor är mycket lätta att odla.
Jag tänker inte här gå in i detalj hur man beskär en staketdruva men den beskärning jag gör är att sommarbeskära den. Alltså på varje skott bör det inte finnas mer än två klasar men jag har nog fler i vissa fall, sedan klipper man av skotten så att två blad blir kvar utanför sista klasen. Sedan tar jag som sagt bort en hel del blad så att solen ska komma åt druvorna.
I november skär man tillbaka stocken och jag brukar spara ca. en halvmeter av sommarens nytillväxt. Så gör jag och jag lyckas alltid få bra skörd. Jag återkommer med bilder från beskärningen.
Näsduksträd - Davidia involucrata
Det här trädet trivs i zon 1 här i Sverige och i skyddade lägen även i zon 2. Det vill ha mullrik jord för att trivas bra och behöver egentligen inte beskäras alls. Man bör ha tålamod om man planterar ett näsduksträd då det växer sakta första tiden för att sedan sätta fart och växa ganska kraftigt. Näsduksträdet har en konisk krona och grenar som växer nästan vågrätt ut från stammen. Bladen är brett äggrunda och kan bli 17x15 cm. De vita ´´näsdukarna´´ som är så iögonfallande är alltså inte blommorna utan högblad som omger de 2 cm stora blommorna. Trädet blir nog inte högre än 10 meter här i Sverige men i Kina lär det bli upp mot 20 meter högt. Frukten är som en grön liten boll som innehåller ett hårt oätligt frö.
Ur boken ´´Träd från hela världen´´ av Hugh Johnson kan man läsa:
Fader David, den franske missionär som först fann jättepandan, var också den förste som rapporterade (1869) om ett vackert okänt träd i Västkinas berg. Han talade om väldiga vita blommor som hängde som näsdukar (eller flaxade som duvor, allt efter vädret) från grenarna.
Inte förrän 1897 samlade en annan missionär, Fader Farges, frön från trädet och skickade hem till Frankrike till den store trädsamlaren Maurice de Vilmorin. Av de 37 frön som han fick var det bara ett som grodde, men Vilmorin planterade det i sitt arboretum vid les Barres och det tog sig utmärkt. Det blommade 1906 och Västerlandet såg sin första duva (eller näsduk).
De platser där jag har sett trädet är i Norrvikens trädgårdar, Ulriksdals trädgård i Kivik, Göteborgs botaniska, Visby botaniska trädgård och i Stockholm växer det i Bergianska trädgården, vid Årstavikens koloniområden och ett helt nyplanterat träd finns nu i Berzelii park i centrala stan.
Platser där Näsduksträdet finns:
- Göteborgs botaniska
- Trädgårdsföreningen i Göteborg
- Norrvikens trädgårdar
- S:t Larsparken i Lund
- Alnarpsparken
- Ulriksdals trädgård i Kivik
- Bergianska trädgården i Stockholm
- Erikdalslundens koloniområde i Stockholm - Planterat 1975
- Berzelii park i Stockholm
- Botaniska trädgården i Visby
- I Borgholm
- Stadsparken i Kalmar
- Silvåkragatan 13 på Dalhem i Hälsningborg
- Rådhusets innergård vid Stortorget i Kalmar
- Skolparken i Enköping
- Botaniska trädgården i Lund
- Kurrebo visningsträdgård på Sirkön i Kronberg. Brukar blomma runt den 15 maj.
- Stadsparken i Eslöv.
- Hos familjen Olsson på Erik Dahlbergsgatan 1 i Helsingborg...!
Stjärnklematis - Clematis fargesii 'Summer Snow'
Våra två ´Summer Snow´ planterades vid trädgårdslandets entré 2004 och de var lite tröga i starten, de växte sakta första sommaren och frös ner helt på vintern. Numer växer de kraftigt och blommat länge och rikligt varje sommar. Stjärnklematisen är en korsning mellan Clematis vitalba och Clematis potaninii och härstammar från Kina.
Den kan bli 5 meter hög och blommar i juni-oktober vilket är en stor fördel. Summer Snow trivs i sol eller halvsskugga och klarar sig upp till zon 4. Man klipper ner den till 20-50 cm höjd i mars varje år för att stimulera nya friska och blomrika skott. Efter riktigt stränga vintrar blir man dock tvungen att klippa ner den till marken. Den kan som så många andra klätterväxter även användas som marktäckare eller som klättrare i gamla träd.
Liten flocknäva - Geranium x cantabrigiense
Det här är en mycket bra marktäckare som blir vackrast i skugga eller halvsskugga, men som även kan användas i full sol då blommorna får en ljusare färg. I den skuggigare delen av trädgården passar fint ihop med funkior och andra skuggväxter.
Den här nävan är en korsning mellan Geranium dalmaticim och Geranium macorrhizum och den växter mycket snabbt och täcker tomma ytor snabbt. Bladen doftar starkt och växten blir ca. 30 cm hög, blommar i juni-juli.
En sort ´Biokovo´ kallas biokovonäva och har vita blommor med röda ståndare och röd pistill. En annan sort är ´Berggarten´ som är djupt purpurrosa. ´Karmina´ är rödviolett och blir 20 cm hög. Sorten ´S:t Ola´ är vit och blir 25 cm hög.
Höstfärgen på bladen blir vackert röd om den växer på soliga platser och i skugga under varma vintrar kan den på skyddade ställen behålla sina blad under vintern.
Bladen doftar starkt och växten blir ca. 30 cm hög, blommar i juni-juli.
En sort ´Biokovo´ kallas biokovonäva och har vita blommor med röda ståndare och röd pistill. En annan sort är ´Berggarten´ som är djupt purpurrosa. ´Karmina´ är rödviolett och blir 20 cm hög. Sorten ´S:t Ola´ är vit och blir 25 cm hög.
Höstfärgen på bladen blir röd på soliga platser och i skugga under varma vintrar som den här är den faktiskt vintergrön på vissa ställen invid hus mm.
Näva - Geranium 'Rozanne'
Jag läser i Ulla Hårdes bok Nävor att den ska vara en korsning mellan Geranium himalayense och Geranium wallichianum ´Buxton´s Varity´ och båda föräldrarna härstammar från Himalaya.
Rozanne blir ungefär 40 cm hög och förökning sker genom delning. Vid plantering bör avståndet vara ca 40 cm c/c.
För några år sedan fick jag ett meddelande av Simon Irvine på FB där han skriver: ´´Drabbas framförallt av vanprydande angrepp av stekellarver...Nävor har blivit så populära att skadedjur och sjukdomar har kalas!´´
Jag har inte haft några problem i slottsparken. Nävor har alltid varit friska perenner hos mig. Finns det någon annan som känner till problemet med nävor?
Flocknäva - Geranium macrorrhizum
Flocknävan växer med ovanjordiska utlöpare och är lätt att dela. Hela växten doftar starkt och bladen får in höstfärg. Den finns i olika färger (på bilderna visas ´Spessart´ som är vit men flocknävan finns i färger som går i rosa till djupt rosa och den blir mellan 20-50 cm hög, blommar i juni-augusti. Planteringsavstån c/c 40 cm.
Jag ska göra ett test att klippa ner en planta nu när de blommar färdigt för att se om den kan komma igen och blomma senare och återkommer senare med resultat
Några sorter av flocknäva:
- ´Alba´ - Vit
- Bevan´s variety
- ´Ingversen´s variety - lilarosa
- ´Czakor´ - Rödviolett utan ådror, 30 cm hög.
- ´´Variegatum´ - Purrpurrosa blommor med gräddvitbrokiga blad.
- ´Spessart´ - vit med rosa mitt
- ´Snow Sprite´ - Gnistrande vit (enligt Zetas trädgård)
Till vänster sorten ´Bevan´s Variety´ och till höger ´Czakor´.
Stäppsalvia - Salvia nemorosa
Om man klipper ner plantan just innan den blommat färdigt så får man en senare blomning längre fram på sensommaren och hösten (som man gör med alla perenner som ska blomma om).
I vår slottspark har jag ännu inte hittat någon bra plats för denna skönhet men den borde kunna bli vacker i vår stora slänt. Jag har några stycken på prov men tycker att huvudblomningen kommer lite för sent hos oss, de blommar som bäst när verksamheten har stängt för sommaren och att förlita sig på en andra blomning i september känns inte rätt.
Men att komma till Drömparken just i rätt tid är en stor blomsterupplevelse, de här bilderna här är tagna den 5 juli 2008. De som följt bloggen en tid har sett dem förr.Sorterna här i Drömparken är: Amethyst, Blauhügel, Caradonna, Ostfriesland, Rügen och Tänzerin.
Stäppsalvian som blev vald till årets perenn 1997 härstammar från Östeuropa och västra Asien och räknas som halvhärdig hos oss. Den blir 30-70 cm beroende på sort. Den trivs i ganska kalkhaltig jord men är annars inte kräsen vad gäller jorden och tål torka bra.
Man bör dela den med 4 års mellanrum och på så vis utöka beståndet. Planteringsavstånd c/c 35 cm.
- ´Blauhügel´ - ljust violetta blommor, 40 cm hög.
- ´Blaukönigin´ - mörkt violetta blommor, 50 cm hög.
- ´Mainacht´ - djupblå blommor och kompakt växtsätt, 30 cm hög.
- ´Caradonna´ - blåviolett, 40 cm hög.
- ´Rügen´ - ljusblå, 40 cm hög.
- ´Ostfriesland´ - mörkt blåvioletta blommor och blir 40 cm hög.
- ´Amethyst´ - violettrosa, 60 cm hög.
- ´Porzellan´ - vit, 40 cm hög.
Från vänster: Baluhügel - Caradonna - Mainacht - Ostfriesland - Rügen. Klicka på bilderna.
Förökning
(från CD-skivan Perenner och lökväxter)
Luktpion - Paeonia lactiflora
Det finns säkert tusentals olika sorter av luktpioner och det är ingen idé att här börja räkna upp några sortnamn. Det finns nog någon sort som passar alla, även för den mest kräsne.
Man brukar säga att man inte bör sova under pionblomningen utan uppleva dem dygnet runt. Doften är fantastisk och visst är det lite av fest i trädgården under de korta veckor den blommar i slutet av juni eller början av juli.
Växtplatsen
Luktpioner vill ha en solig och lugn plats att leva på och jorden bör vara kalkhaltig och inte för torr. Det är viktigt med dräneringen då jordstammarna kan ruttna om de står för länge i vatten. De bör inte plateras för nära större träd som då tar både ljus, vatten och näring. Man bör heller inte plantera pioner där det tidigare stått pioner utan att först byta jord och plantorna bör ha en meters avstånd från varandra.
______________________________________________________________________________________________
Det går dock bra att flytta eller plantera om pioner om man gör det på hösten och att man inte planterar dem för djupt utan i exakt samma höjd över jordytan som de tidigare växt. Omplantering kan vara nödvändig om de slutat blomma. Det sägs att det kan ta upp till tre år innan flyttade pioner börjar blomma igen men jag har flyttat pioner som blommat året därpå. Viktigt är att de får en bra start i bra näringsrik jord. Ett bra sätt att tillföra näring är att lägga på färskt gräsklipp runt plantan fram till mitten av juli. När de blommat över så brukar jag klippa bort de vissna blommorna..om man inte vill ta fröer av någon planta. Bladen låter man sitta kvar över vintern, har man tur så får bladen en vacker höstfärg.
Många sätter sina pioner mitt i gräsmattan som små blomsteröar och det är väl inget som jag älskar direkt men smaken är olika. Jag tycker nog bäst om när de får växa tillsammans med andra perenner som akleja , iris eller nävor men även tillsammans med rosor. En häck av luktpioner är också mycket vackert...finns bl.a. vid Tidö slott.
I Julitas trädgård finns en genbank för pioner och där finns 130 olika sorter som man kan beundra om man kommer dit i rätt tid.
På Millesgården kan man också besöka Emma Lundberg vackra pionträdgård som stod färdig lagom till kulturhuvudstadsåret 1998.
Berätta gärna var man kan besöka fler pionträdgårdar.
Bra grannar
- Akleja
- Nävor
- Lupiner
- Iris
- Prästkragar.
- Hundkex....faktiskt!
- Rosa eller vita rosor.
Jag har dock en lite kluven relation till luktpioner. Under de veckor som de blommar brukar det alltid regna och alla vet väl hur en luktpion blir när de stora fyllda blommorna dränks av regn? Som stora tunga tvättsvampar böjer de sig ner mot marken...trots uppbindning och sedan är de inte längre vackra. Men som i år (sommaren 2009) kom det inte en droppe regn under blomperioden och då visar luktpionerna att de är en fantastisk växt som då bjuder på ett blomsterfyrverkeri utan motstycke. De är omöjligt att inte lockas till de stora gräddbakelserna.
Visst kan de se nästan vulgära ut med sina 10 cm breda och ofta fyllda blommor i rosa eller vitt....lite för skrytiga kanske, men eftersom blomperioden är så kort så står man ut med pråligheten. Plantorna brukar bli ca. 80 cm höga och blommorna kan vara enkla eller fyllda. Får jag välja tittar jag dock hellre in i blomman på en stenkyndel eller en violruta.
Kulturformer:
- Enkelblommiga
- Japanskblommiga
- Fylldblommiga
Förökning
Pioner kan förökas genom delning och med frö. Oavsett förökningsmetod, får man räkna med att det tar ett antal år innan blomningen påbörjas. På hösten kan man dela jordstammen på etablerade exemplar. Man bör vara noga med att det finns några skottspetsar (ögon) på varje rotbit. Rotbitarna kan planteras i krukor eller direkt på den nya växtplatsen.
Pioner väcker känslor. Se hur Kerstin Thorvall ser på pionen.
Flame
´´Trastens sång, pionernas drömlika renhet
och sommarmorgonens inspirerande friskhet
ger en djup lyckokänsla,
en tacksamhet mot livet som liknar extas´´.
Så skriver Alice Harding
Nepeta
De börjar blomma i maj och som jag beskrev ovan kan de efter nedklippning blomma hela trädgårdssäsongen ut. Färgen beskrivs ofta som blåviolett och det kan nog stämma. När den etablerat sig blir växtsättet som en liten buske och jag tycker absolut att man ska plantera den i stora grupper för att få bäst effekt och den passar perfekt som granne till rosor men man kan använda den ihop med nästan vilka växter som helst. Den är mycket bra som kantväxt och passar också i stenpartier.
Hela växten doftar starkt och gott och den besöks gärna av fjärilar. En bra egenskap är också att ogräs sällan växer bland nepetan. Den är inte så noga med jordar men jorden bör inte vara för hård, men det är ju i inte många perenner som vill ha sådan jord. Den vill ha en väldränerad plats och ett soligt läge för att må riktigt bra.
Walkers Low
Six Hills Giants
Daglilja - Hemerocallis
Hybriddaglilja ´Rainbow Gold´
Namnet Hemera betyder dag och kallos betyder vacker och syftar till att blomman blommar endast en dag. Redan 1685 odlades dagliljor i Uppsala botaniska trädgård. De är mycket härdiga och blommar i juni-augusti beroende på sort. Höjden 60-100 cm är också beroende på sort. Färgen är gul, orange och olika nyanser av röd.
Dagliljan vill ha näringsrik och en aning fuktig jord men klarar sig bra på de flesta jordar. Sol eller lätt skugga vill den ha och man bör vara försiktig med gödsling då blomningen kan minska på bekostnad av att den i stället växer kraftigt. Om man vill dela och på så vis föröka den, vilket man bör göra vart tredje år ungefär så kan man göra det både vår och höst. Vid delning kan man få många plantor av en äldre planta.
Något som jag upptäckt de senaste åren i slottsparken är att rådjur och harar äter upp knopparna som tydligen är goda även för oss människor då de används som grönsak bl.a. i soppor i Asien.
Man kan även använda daglilja i bl.a. urnor vilket jag gjorde i år...efter det att någon som kommenterade här på bloggen tipsade om det...minns inte vem.
Det finns som sagt massor av olika korsningar som gjort att alla dessa sortnamn framkommit. Dagliljor är mycket populära i USA och man kan läsa mer på The American Hemerocallis Societys hemsida.
Några trestjärniga dagliljor på Zetas trädgård
- Chicago Sunrice - gulorange
- Joar Senior - cremevit
- Summer Wine - mörk purpurröd
De rena arterna kan förökas genom delning eller med frö, medan hybriderna enbart förökas vegetativt eftersom de inte är sortäkta. Daglilja kan förökas genom delning på våren eller efter avslutad blomning. De kan även fröförökas, men fröna måste köldbehandlas innan de kan gro. Detta kan göras genom att man lägger fröna i en påse med sandblandad jord och förvarar den i ett kylskåp under 6 veckor.
Hybriddaglilja ´Prarie Moonlight´ i min slottspark
Hybriddaglilja ´Rainbow Gold´ i Visby botaniska
Hemerocallis ´Crimson Pirate´ finns i slottsparken
Källor:
Perenner av Marie och Björn Hansson
Perenner i din trädgård av Lena Månsson
Från stilla bryggfrukost på Djurgården till blomsterfest i stan
Skärtorsdagsvandring på Söder
Alla vägar bär till Barcelona, Rom och Florens
Så här långt har våren kommit i Bergianska trädgården
Om man planterar den här busken framför någon barrväxt i mörkgrönt, som idegran eller liknande så blir effekten mycket vacker när den blommar.
Skenhasseln behöver sällan beskäras men om det måste göras så är bästa tiden efter blomningen.
Herbarium, vilda tulpaner och knoppande magnolior
Monteliusvägen - Olle Adolphsons park - Ivar Lo:s park
En stor del av Ture Rangströms mest kända kompositioner kom till på Mariaberget alltifrån »Dityramb», som skrevs 1909 och som har två rader ur Strindbergs »Sångare» som motto. Överhuvud kom Strindberg att betyda mycket för Rangström, symfonien »August Strindberg in memoriam» från 1910, operan »Kronbruden», »Mälarlegender», »Advent» och visan »Villemo, Villemo, hvi gick du» är ju alla Strindbergsinspirerade. Då Rangströms dotter föddes fick hon också heta Villemo.
Men det fanns också andra inspirationskällor, utsikten över Riddarf järden och Ragnar Östbergs stadshus som Rangström såg resa sig på Kungsholmsstranden. Det var därför i sin ordning att det var Rangström som fick komponera musiken till invigningen, dels festpreludiet »Vår stad» och musiken till Sigfrid Siwertz' festspel »Taklagsölet».
Monteliusvägen är ett promenadstråk norr om bebyggelsen vid Mariabergets höjder på Södermalm i Stockholm.
Monteliusvägen är uppkallad efter professor Oscar Montelius. Han var arkeolog och historiker och blev ledamot i Svenska Akademien 1917. Han bodde hela sitt liv på S:t Paulsgatan nr. 11 på Södermalm.
Det 416 meter långa promenadstråket löper på branten högt över Söder Mälarstrand. Vägen börjar vid Kattgränd i väst, där nya trappor ansluter till Söder Mälarstrand och slutar vid Skolgränd i öst. Längs vägen finns flera terrasser och parkbänkar, och härifrån har man en grandios utsikt över Riddarfjärden och Gamla stan. Vägen planlades redan 1977 men börjades inte anläggas förrän 20 år senare och invigdes i augusti 1998. Vägen kostade fjorton miljoner kronor att bygga vilket var dubbelt upp mot det som var budgeterat från början. Monteliusvägen löper över gammal allmänning som avsatts för ändamålet 1977.
Inför anläggningen förekom protester mot bygget. Ett generellt argument mot stråket var att konstruktionen med långa längsgående rödmålade trästaket förändrade Mariabergets profil för mycket. Mer specifikt protesterade flera av de boende på norra sidan Bastugatan, som i många fall kunnat använda allmänningen som avskiljd trädgård, mot att stråket kom att inkräkta på privatlivet. Bland annat var Ingemar Unge mycket aktiv motståndare mot bygget. Försök med namninsamlingar blev dock ingen framgång då de boende i området som inte bodde i omedelbar anslutning till den tänkta sträckningen snarare fick bättre åtkomst till Mariaberget och utsikten därifrån.
(Från Wikipedia)
Nedan - Olle Adolphsons park vid Lilla Skinnarviksgränd
Ivar Los park är en park har fått sitt namn till minnet av författaren Ivar Lo-Johansson.Parken ligger på Bastugatan 26 på Mariaberget och har utgång även till Monteliusvägen. Här låg två stycken 1700-talshus som revs på 1930-talet och en lekpark anlades som fick namnet Mariatäppan. Ivar Lo Johansson flyttade in på Bastugatan 21, som ligger tvärs över gatan, år 1934 och han bodde där till sin död 1990. Efter Ivars död beslöts att parken skulle få namnet Ivar Los park. Den fick sitt nya namn i en ceremoni som leddes av den tidigare finansministern Gunnar Sträng. Han och Ivar Lo-Johansson delade samma statarproletära bakgrund.
I den sluttande parken finns en byst föreställande Ivar Lo-Johansson som är skapad av konstnären Nils Möllerberg. Bysten gjordes redan 1949 men placerades i parken i samband med namnbytet 1991.
Parken domineras fortfarande av en lekplats, vid ingången från Bastugatan står en gammal ihålig valk-ask Parken besöks för dess utsikt över Norrmälarstrand, Kungsholmen och Gamla stan. (Wikipedia)
Norra Bantorget
Under min jakt efter ett morgonöppet café, besökte jag Norra Bantorget en tidig morgon i början av juli, då vattenspridare stänkte vatten över både gräsmattor och planteringar. Några morgontrötta personer gick genom parken på väg till arbetet, själv satte jag mig på en bänk för att vila en stund den där lediga onsdagen. Planteringarna runt parken blommade fint med jättedaggkåpa, nävor och funkia.
Jag fortsatte mitt sökande efter kaffe och gick förbi den märkliga och vackra fontänen som formar sitt vatten likt en överblommad maskros, inne på Norra Latins gård. Den gamla skolgården har blivit en del av torget, sedan man här öppnat Stockholms största uteservering med nästan 900 sittplatser. Tyvärr inte öppet under mina morgonvandringar, så istället fick jag mitt kaffe på trottoarserveringen vid det lilla bageriet på Barnhusgatan där hela gatan doftar av nybakat bröd.
- Allium 'Purple Sensation'
- Bellevalia pycnatha - Sorghyacint
- Camassia leichtlinii 'Caerutea'
- Fritillaria imperialis 'Aurora' - Kejsarkrona, orange.
- Fritillaria imperialis 'Lutea' - Kejsarkrona, gul.
- Narcissus 'Fortissimo' - Trumpetnarciss.
- Narcissus poeticus 'Actaea' - Pingstlilja (Finns i Engsholms slottspark)
- Tulipa 'Ballerina' - Liljetulpan orange
- Tulipa 'Orange Emperor' orange
- Tulipa 'Pink Impression' - Darwintulpan, rosa
- Tulipa sylvestris - Vildtulpan
- Tulipa tarda - Tardatulpan
- Tulipa 'West Point' - Liljetulpan, gul.
Där Norra Bantorget nu ligger låg Svenska Trädgårdsföreningens stora trädgård från 1838 och i ungefär 30 år framåt. Trädgården sträckte sig från Drottninggatan ner till Klara sjö med entré från Drottninggatan mittemot Centralbadet. Vid entrén låg två paviljonger varav den södra var café och den norra användes till baler och teaterföreställningar. Paviljongerna revs 1910 men järnstaketet mot Drottninggatan finns kvar än idag. I trädgården fanns bland annat växthus, blomsterkvarter, rosenkvarter, trädskola för växter, drivbänkar, plantsängar och lövsalar för vila och även en skola för trädgårdselever. Den nedre delen mot Klara sjö användes som köksträdgård och vid området mot Drottninggatan var trädgården mer anlagd som en park.
Sedan torgets tillkomst på 1870-talet har många förändringar skett genom åren, bland annat genom trafikomläggningar. På en bild från 1902 då ett förstamaj-möte hålls på torget kan man se att det inte fanns ett enda träd på platsen. Själv minns jag Norra Bantorget mest som en trafikplats och bussterminal. Man tankade vid Shellmacken, åt lunch vid busstationen Rotundan och vid södra delen av Norra Bantorget låg Sveriges största biograf Vinterpalatset, där jag såg Kellys hjältar med Clint Eastwood och Donald Sutherland på den enorma filmduken vid premiären 1970.
Vid Norra Bantorget har Socialdemokraterna långa traditioner då LO-borgen och Folkets hus ligger här, och det hålls fortfarande förstamajmöten på torget varje år. Brantingmonumentet som kom på plats 1952 är placerat mitt inne i parken och symboliserar arbetarrörelsens kampvilja. Det är Carl Eldt som skapat monumentet som först var tänkt att stå i Vasaparken innan man till slut valde den här självklara platsen.
Sommaren 2009 invigdes det nya Norra Bantorget och nu hade man satsat ordentligt på växter och då speciellt perenner. Nyréns arkitektkontor har skapat den nya platsen med Bengt Isling som ansvarig landskapsarkitekt. Det tidigare ganska anonyma torget har förvandlats till ett stadstorg med vackra planteringar och med ny markbelysning som är placerad i en stor ring runt hela parken vilket blir mycket effektfullt under dygnets mörka timmar.
Perennplanteringarna som anlagts runt parken har upphöjda ytor vilket gör att planteringarna sluttar både in mot parken och ut mot gatorna. På så vis exponeras växterna bättre än om de skulle ha placerats i platta planteringar och parken omsluts nu också på ett fint sätt. Här har man använt stadiga och tåliga perenner som de fyra vackra nävorna kungsnäva, silkesnäva ´Ballerina´, trädgårdsnävan ´Rozanne´, och vanlig blodnäva. Rozanne är den perfekta perennen i en offentlig park då den blommar under en lång period. Grannar till nävorna i planteringarna är jättedaggkåpan och daggfunkian ´Elegans´ som tillsammans bildar en stor underbart vacker blomstrande bård runt torget. De limegula jättedaggkåporna, de blå och rosa nävorna och hostans stora vackra blad är en mycket fin kombination som ger en vacker blomning mitt i sommaren.
Fontänen (Maskrosbollen) invigdes den 7 augusti 1998 i samband med LO:s 100-årsjubileum och utformades efter Anita Modins skisser
Inne i parken finns stora ytor med perenner, bland annat sockblomma som man oftast väljer för de vackra bladens skull. Dagliljor lyser i orange i augusti och jättedaggkåpan lättar upp skuggorna med sina ljusgula blommor. Funkia och ormbunkar som alltid är vackra skuggväxter hjälper till att försköna marken under träden och när ljuset faller genom trädkronorna mot alla dessa perenner så bildas ett vackert skuggspel inne i Norra Bantorgets lilla park.
I hörnet mot Torsgatan där Palmemonumentet från 1989 ´´Mitt hjärta i världen´´ av Nils Dahlgren står, går planteringarna i en mer ängslik stil. Diamantgräset dominerar men här finns även röd solhatt, solbrud, studentnejlika, daglilja, trädgårdsiris, riddarsporrar, anisisop, höstanemon, det vintergröna gräset silverfryle och höstaster.
Parkens träd består huvudsakligen av stora lindar, som planterades 1949 och skogslönnar, vilka bildar ett stort grönt tak. I västra delen av parken mot Clarion Hotel Sign, har det i samband med nyanläggningen planterats tjugo stycken silverlindar och de silverglänsande bladen kommer framöver att hjälpa till att mjuka upp miljön vid de moderna fastigheterna. Den vackra rosablommande liljemagnolian ´Galxy´ är också placerad i parkens område mot Clarion Hotel Sign, där gästerna i rummen framöver kommer att kunna njuta av magnolians praktfulla blomning på våren. Den vitblommande Robinia ´Bessoniana´ kommer också att bli en skönhet i parken framöver då den med sina vita blomhängen blir en fin kontrast mot parkens alla lönnar och lindar.
Norra Bantorget som ligger bara några hundra meter ifrån Hötorget har idag blivit en plats som man inte bara passerar. Nu kan man även stanna och njuta av mängder med blommande perenner i parken och människor som längtar ut från sina kontor kan äta sin lunch på en bänk eller på gräsmattan, eller bara vila en stund i grönskan. Stockholms parker utvecklas och förbättras hela tiden och man använder alltmer perenner som blommar i olika perioder vilket gör att parkerna blivit både vackrare och mer spännande.
I december 2009 tog Nyréns Arkitektkontor välförtjänt emot Sienapriset för årets utemiljö med motiveringen:
För ett projekt som påtagligt höjer livskvaliteten i Stockholms mest trafikintensiva kärna. Efter decennier av förfall har Norra Bantorget uppgraderats till en lummig oas, resolut inplanterad i asfalten. Idén är djärv och utförandet så formsäkert och elegant att stadsbruset trollats bort. Att stockholmarna älskar parken är tydligt, för första gången på mycket länge är Norra Bantorget en verklig mötesplats för folket.
Nya växter vid Norra Bantorget
Träd
Magnolia liliflora 'Galaxy' - Liljemagnolia
Prunus avium 'Plena' - Dubbelblommigt fågelbärsträd
Robinia pseudoacacia 'Bessoniana' - Robinia
Tilia tomentosa - Silverlind
Buskar
Ligustrum vulgure 'Atrovirens' - Liguster
Rhododendron yakushimanum 'Fantastica' - Praktrhododendron
Rhododendron yakushimanum 'Polaris' - Praktrhododendron
Ribis alpinum 'Pumilum' - Måbär
Taxux baccata - Idegran
Perenner
Achnaterum calamagrostis - Silvergräs
Agastache foeniculum - Anisisop
Alchemilla mollis - Jättedaggkåpa
Anemone hupehensis - Höstanemon
Aruncus dioicus - Plymspirea
Aster novi-belgii 'White Ladies' - Höstaster
Delphinium 'Guardian Blue' - Riddarsporre
Delphinium 'Casa Blanca' - Praktriddarsporre
Dicentra spectabilis - Löjtnantshjärta
Dryopteris filix-mas - Träjon
Echinacea purpurea 'Rubinstern' - Röd rudbeckia
Epimedium x rubrum - Röd sockblomma
Euphorbia griffithi 'Fire Glow' - Eldtörel
Geranium cinerum 'Ballerina' - Silkesnäva
Geranium x magnificum - Kungsnäva
Geranium 'Rozanne' - Trädgårdsnäva
Geranium sanguineum - Blodnäva
Helenium autumnale 'Wyndley' - Solbrud
Hemerocallis 'Frans Hals' - Daglilja
Hosta fortunei 'Gold Standard' - Blomsterfunkia
Hosta lancifolia - Höstfunkia
Hosta sieboldiana 'Elegans' - Daggfunkia
Iris 'Bianca' - Trädgårdsiris
Lavandula angustifolia 'Alba' - Lavendel
Luzula nivea - Silverfryle
Lychnis chalcedonica - Studentnejlika
Polygonatum multiflorum - Storrams
Rudbeckia fulgida var. deamii - Stjärnrudbeckia
- Allium 'Purple Sensation'
- Bellevalia pycnatha - Sorghyacint
- Camassia leichtlinii 'Caerutea'
- Fritillaria imperialis 'Aurora' - Kejsarkrona, orange.
- Fritillaria imperialis 'Lutea' - Kejsarkrona, gul.
- Narcissus 'Fortissimo' - Trumpetnarciss.
- Narcissus poeticus 'Actaea' - Pingstlilja (Finns i Engsholms slottspark)
- Tulipa 'Ballerina' - Liljetulpan orange
- Tulipa 'Orange Emperor' orange
- Tulipa 'Pink Impression' - Darwintulpan, rosa
- Tulipa sylvestris - Vildtulpan
- Tulipa tarda - Tardatulpan
- Tulipa 'West Point' - Liljetulpan, gul.
Vitabergsparken
Av någon anledning har jag alltid missat den här festen, men någon vår kommer jag att ansluta mig till söderborna som firar in våren under det blommande trädet med sång av magnoliakören.
Sofia kyrka som invigdes 1906 har en dominerande plats högst uppe i Vitabergsparken och kyrkans spetsiga torn (som liknar stumpen av en spetsig blyertspenna) är ett känt landmärke, som syns över stora delar av Stockholm. Eftersom Sofia församling bildades först 1917 var Sofia kyrka till en början ett annex till Katarina kyrka. Innan kyrkan byggdes, lyste bergen vita av den ljusa bergarten som gett namn åt Vitabergen och platsen där kyrkan skulle byggas var då nästan helt utan grönska. Eller hur var det nu? Det sägs även att namnen kommer av att man en gång i tiden lade ut tyger för blekning här. Det spelar egentligen ingen roll. Vitan är Vitan helt enkelt!
Parken ingick i Lindhagenplanen som presenterades 1866 och var en idéplan hur Stockholms framtida stadsplanering skulle se ut, då stadens befolkning hade ökat kraftigt under den senare delen av 1800-talet. I Lindhagenplanen ingick förutom att dra fram ett nytt gatunät med bland annat breda avenyer, utan att ta hänsyn till den äldre bebyggelsen, att skapa stora parker i innerstaden. Stadsborna behövde som det hette ´´landtlig naturs välgörande inverkan´´.
Man ville föra in ljus och luft i den alltmer tätbebyggda staden och parkerna skulle ligga i närheten av bostäderna, för att bli en grön och vilsam plats att vistas på under den lediga tiden. De nya parkerna skulle anläggas på bergig mark som ändå var svår att bebygga och eftersom marken var kuperad så skulle den nya naturlika parkstilen passa bra i dessa områden. De andra bergsparkerna som anlades i staden under samma period var Tantolunden, Vanadislunden, Kronbergsparken och Tegnérlunden. Alla dessa parker är idag gröna lummiga platser i den ständigt växande staden.
Jag brukar börja min vandring nere vid Renstiernas gata och gå upp genom de gamla kvarteren med söderkåkar just nedanför kyrkan. Längs Bergsprängargränd, som nog är Stockholms enda gata belagd med grus och Mäster Pers gränd finns charmiga små röda kåkar som en gång var enkla arbetarbostäder. Under slutet av 1800-talet bodde Stockholms allra fattigaste människor här i Vitabergen.
´´Bergsprängargränd fick sitt nuvarande namn 1806 men vilken bergsprängare som gav gränden namnet är okänt. Annars bodde huvudsakligen varvs- och hamnarbetare samt diversearbetare här uppe. De hade stora familjer och de små trähusen med sina invånare hörde till de mest fallfärdiga och eländiga på det fattiga Södermalm. Exempelvis bodde här 1897 i en stuga om ett rum med kakelugn (12 m² golvyta och 1,85 meter rumshöjd) två hamnarbetarfamiljer bestående av fyra vuxna och två barn. Den ena familjen var inneboende och betalade 72 kronor i årshyra till den andra. Bergsprängargränd nr 6 är ett “halvt” putsat stenhus.´´
(Wikipedia)
Det var meningen att även dessa hus skulle rivas som så många andra gamla kåkar på berget när man förändrade området till parkmark. Efter en hel del protester fick de stå kvar och är nu i stället pittoreska och trevliga inslag i stadsmiljön på Södermalm. Från att ha varit fattigstugor har det i stället blivit hög status att bo i dessa gamla träkåkar som nu har modern standard och där många konstnärer och artister idag har sina hem.
Mellan hägg och syren 20 maj 2014
I en av de då omoderna söderkåkarna på Mäster Pers gränd, just nedanför kyrkan, bodde Ulf Lundell under en tid på 1970-talet. Huset hade han fått hyra i andra hand av sin goda vän Joakims pappa som var den berömda fotografen Christer Strömholm. Här skrev han Jack, hans första roman som blev en stor succé 1976 och som idag är en litterär klassiker, där handlingen delvis är förlagd just till huset och gården här på Mäster Pers gränd. En annan känd plats är granntomten där Svenska Ords lilla träkåk ligger ner mot Renstiernas gata. Den röda lilla söderkåken var Hasse & Tages skrivarstuga.
Den här söderkåken var högsäte för svensk humor under många år. Hit flyttade Hasse Alfredsson 1956 när han gifte sig och huset blev sedan skrivarstuga åt Hasse och Tage som bildade sitt företag Svenska Ord. Här skrevs revyer, sångtexter och sketcher som har blivit odödliga och man kan ana att det skrattats mycket i den här gamla stugan.
Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, fick många uppdrag i Vitabergens trädgårdar på 1980- och 90 talet. Vid Stora Mejtens gränd i norra delen av parken ligger Carl Antons hus vackert för sig själv, inbäddad i grönska med en liten skyddad gård mellan de två husen som tillhör platsen. Den skyddande grönskan tog ibland överhand och vi fick då rycka in för att såga ur vissa träd och ta bort sly som hade växt upp till träds storlek.
Carl Anton som är en vänlig man bjöd alltid in oss på kaffe efter utfört arbete. Mellan åren 1981-1995 sändes ´´Carl Anton i Vita bergen´´ på SVT där han bjöd in kända artister till varje program och där han själv ofta sjöng egna och andras lovsånger till sin stadsdel Södermalm. Under de här åren hade han inte många steg från sitt hem till amfiteatern där inspelningarna skedde. Den platsen används nu i stället av Parkteatern. 2012 renoverades huset och tomten och det är nu en ny hyresgäst i huset. Carl Anton bor numer på Katarina Östra Kyrkobacke.
De flesta av de numera stora träden i parken kom på plats mellan 1890-1910 och idag är skogslönn det absolut vanligaste trädet i parken. Vid en trädinventering 2005 fanns det bland annat 129 skogslönnar, 46 björkar, 45 askar, 37 lindar, 35 almar och 29 ekar. Eftersom almsjukan även drabbat Stockholm så har många sjuka almar sågats ner och det är nu endast ett fåtal kvar som fortfarande är friska i Vitabergsparken. I augusti klättrade jag upp i Sofia kyrkas torn för att ta översiktsbilder över parken och uppifrån tornet kunde jag se vilken kompakt grönska parkens träd har utvecklat med åren.
När jag stod högt där uppe i kyrktornet och blickade ut över inloppet till Stockholm från skärgården och hade hela parken under mig, så önskade jag att jag kunde komma tillbaka till tornet när alla lönnarna lyser i färgsprakande höstskrud.
Ett av problemen med trädbestånden (ca 500 träd) i parken idag är att många träd har vuxit upp från frö och på så vis inte fått den uppbyggnadsbeskärning som krävs för att bli ett stabilt och säkert parkträd. Många av de frösådda träden är flerstammiga vilket kan leda till svåra fläkskador då de växt sig stora. Parken har förvildats mer än det var tänkt då man inte alltid hållit efter sly, men det finns en trädplan för parken och åtgärder har vidtagits och jag hoppas att det även finns en långsiktig plan för Vitabergens träd.
Det är en avslappnad atmosfär och ett lugnt tempo i den här parken. Jag tror att de stora träden får mig att sakta stegen. Stora träd är viktiga för oss människor och kanske speciellt för oss som lever våra liv bland gator och höga hus. Jag får ungefär samma känsla när jag vandrar i Humlegården nere i stan. Skillnaden är att Vitabergsparken är en bergspark med stora nivåskillnader och en del riktigt branta backar.
Här ligger också Barnängens koloniområde som är ett av Stockholms äldsta, då föreningen bildades 1906. Området är bara en liten rest av ett stort koloniområde som förr sträckte sig ända ner till Hammarby sjö. En liten bit därifrån ligger Vintertullens koloniområden som inte har några kolonistugor utan endast odlingslotter. Det går att titta in i båda dessa områden, men bara över staketen. Man kan inte här som i Stockholms övriga koloniområden vandra inne bland lotterna, då dessa båda områden är låsta eftersom de haft problem med oönskade besökare.
Groens boské med lindar från 1700-talet. Efter en mycket olycklig avstyckning på 1970-talet, hamnade dessa lindar och det japanska magnoliaträdet på parkmark. Området borde givetvis ha fått fortsätta att tillhöra malmgården.
Träd
Acer campestre - Naverlönn
Acer platanoides - Skogslönn
Acer platanoides 'Schwedleri' - Rödbladig lönn
Acer pseudoplatanus - Sykomorlönn
Acer saccharinum - Silverlönn
Aesculus hippocastanum - Hästkastanj
Betula pendula - Vårtbjörk
Betula pubescens - Glasbjörk
Crataegus sp. - Hagtorn
Fraxinus excelsior - Ask
Fraxinus excelsior 'Diversifolia' - Helbladig ask
Magnolia kobus - Japansk magnolia
Malus x purpurea 'Eleyi' - Purpurapel
Populus balsamifera - Balsampoppel
Prunus avium - Fågelbär
Prunus padus - Hägg
Quercus robur - Skogsek
Salix alba 'Chermesina' - Korallpil
Sambucus nigra - Fläder
Sorbus intermedia - Oxel
Syringa reticulata - Ligustersyren
Tilia x europaea 'Pallida' - Kejsarlind
Ulmus carpinifolia 'Hoersholm' - Alm
Ulmus glabra - Skogsalm
Ulmus glabra 'Camperdownii' - Hängalm
Buskar
Cotoneaster bullatus - Häckoxbär
Crataegus sp. - Hagtorn
Euonymus europaeus - Benved
Rhamnus cathartica - Getapel
Rosa rugosa - Vresros
Rosa dumalis - Nyponros
Rosa canina - Stenros
Ribes alpinum - Måbär
Ribes niveum - Vit taggrips
Prunus spinosa - Slån
Spirea x vanhouttei - Bukettspirea
Syringa chinensis - Parksyren
Syringa josikaea - Ungersk syren
Syringa vulgaris - Syren
Sabucus nigra - Fläder
Symphoricarpos albus - Snöbär
En dag på Djurgården
Arbete pågår...
Stora Henriksvik - Långholmen
Långholmen var tidigare mest känd för det fängelse som låg på ön fram till 1975. Under tiden då fängelset var i drift kunde allmänheten givetvis inte röra sig lika fritt på ön som man gör nu för tiden. Idag är Långholmen är en av det centrala Stockholms bästa vandringsplatser, i en lugn miljö och med fin utsikt in mot stan.
Det är en mycket grön och frodig ö och att träden trivs extra bra beror på att man på den tidigare så bergiga ön lade upp muddringsmassor när Barnhusviken och Klara sjö muddrades på 1870-talet, då järnvägen till Centralstation skulle byggas. Sjöbottnen från muddringen blev den bästa tänkbara markförbättring, grogrund och gödsling åt träd och buskar. Det var fängelsets fångar som utförde det tunga och skitiga arbetet att frakta muddermassorna från båtarna och upp på ön. I Strindbergs bok ´´När trädsvalan kom till Getapeln´´ beskriver han fångarnas slit med muddermassorna - ´´att detta var helvetet´´.
800 träd planterades i muddermassorna på norra sidan av Långholmen mellan Västerbron och östra spetsen av ön. Det var bland annat lönn, alm , ask, rönn och hägg. Träden kom från Bergianska trädgårdens plantskola som på den tiden låg i Vasastan. Annars är det nog knäckepil som man först lägger märke till när man närmar sig Långholmen från söder. Pilarna växer längs kanalen på öns södra sida och böjer sig vackert och vilt ut över kanalen. På 1880-talet muddrades även Pålsundet och Långholmskanalen och även då användes muddermassorna för att lägga på öns bergiga delar. Efter den muddringen planterades hela 2400 träd på Långholmen
I en mycket vacker miljö med utsikt över Mälaren ligger Stora Henriksvik. Lars Helgö och Christina Trapp skrev avtal med staden 1992 om att här starta sin verksamhet med café och ett litet museum för Carl Mikael Bellman. Det förfallna huset renoverades efter att ha stått tomt sedan 1978 och trädgården anlades likt en malmgårdsträdgård från 1700-talet. De öppnade sitt café som även innehåller en fin och intressant Bellmanutställning.
Jag brukar tala om favoritträdgårdar i Stockholm och Stora Henriksvik tillhör verkligen en av mina absoluta favoritplatser. Det är trivsamt att här dricka sitt kaffe, blicka ut över trädgården och genom grönskan se båtar passera utanför badstranden.
Den vackra trädgården vid Mälarens strand, bäddas in av en lummig grönska och bland örter och grönsaker står ett mullbärsträd som drivits upp av ett rotskott från ett träd i Södra Årstalundens koloniområde. Tyvärr blev den senaste vintern väl hård för trädet som sommaren 2013 endast hade en liten levande gren. Jag hoppas att den grenen får kraft att bygga upp en ny trädkrona. Mullbärsträd är inte vanliga i Stockholm - jag vet endast några stycken som klarar vintrarna i vårt klimat. På andra sidan växer låga äppelträd framför en vildvuxen syrenhäck som ger skydd mot insyn och vindar.
Jag älskar verkligen den här trädgårdens blandning av kryddväxter, perenner och sommarblommor som ganska fritt får breda ut sig intill de ordnade raderna av grönsaker. Här finns förutom grönsaker - kryddgård som bland annat har vin- och spritkryddor, läkeörter, kålgård, bönland och rotland.
Från Stora Henriksviks hemsida.
´´Trädgården är uppbyggd så som en familj på 1700-talet skulle ha haft sin köksträdgård. Fyra odlingskvarter med korsgångar och en buxbomsrundel i mitten. Formen kommer ursprungligen från den arabiska trädgården där kvarteren symboliserade världsdelar, gångarna de stora floderna och rundeln i mitten var paradisets källa. Den togs över av munkarna och levde vidare i klostren i Europa.
I trädgårdens ytterkanter växer fruktträd, bärbuskar, potatis, sparris, jordgubbar och rabarber. Kvarteren innehåller nyttoväxter och blommorna bildar en kantbård. Det ordnade möter det vilda.
I tre av kvarteren växer bönor och ärter, rotfrukter, sallad och kål. I det fjärde finns en örtagård med perenna kryddväxter som mynta, salvia, citronmeliss och timjan. Här hittar man också medicinalväxter som på 1700-talet odlades för husapoteket.´´
På andra sidan badstranden ligger den gamla sjötullen och en röd liten sjöstuga precis invid vattnet. I den sjöstugan hade vårt familjeföretag, Norrtälje Trädgårdsservice lunchrum och förråd under några år på 1990-talet. Innan dagens jobbstress, tog jag min frukost på bryggan och njöt av den fridfulla morgonstunden..
Den forna fängelsön intill Södermalm tillhör de platser där jag helst vandrar i Stockholm. Sträckan runt den gröna ön, där man hela tiden följer stranden, är drygt fyra kilometer lång. Miljön skiftar från den nordöstra sidans branta trädbevuxna berg med vacker utsikt in mot stan, till den södra sidans lugnare och mer skyddande vandringsväg längs kanalen. Där böjer sig stora knäckepilar försiktigt ut i vattnet, där gamla träbåtar ligger i långa rader under sommaren.
Verksamheten på Stora Henriksvik drivs idag av Christina Trapp Bolund och Lasse Helgö.
I min bok står det att Christinas dotter Cilla och hennes man driver Stora Henriksvik - det var då det!
Rabatt 1. vid husgaveln
Vår:
Kejsarkrona
Röda tulpaner
Snödroppe
Sommar:
Akleja, blå, rosa
Blå marockansk?
Praktlysing
Stockrosor, enkla vita, gula, rosa och röda
Strandveronika
Trädgårdsveronika
Höst:
Dahlior
Höstanemon
Höstflox
Luktärt
Rabatt 2. Runt serveringsterrassen, halvcirkel
Vår:
Näva (ursprunglig från förvildad trädgård)
Pingstlilja
Påsklilja
Tulpaner
Sommar:
Buskpion
Bolltistel
Flox rosa
Krollilja
Linnes döttrar
Mose brinnande buske
Praktlysing
Riddarsporre
Stockrosor, enkla
Stormhatt
Storrams
Såpnejlika
Tobak, vit
Trädgårdsiris, gul, zebrarandig, blå, ljuslila
Höst:
Drakmynta
Höstaster
Höstflox
Tobak, vit
Rundel
Akleja
Buxbom
Judekörs...
Pingstlilja
Påsklilja
Tulpaner
Kryddgården
Matkryddor:
Backtimjan
Basilika, grön
Basilika, helig
Basilika, röd
Citrongräs
Citronmeliss
Citrontimjan
Grönmynta
Ingefära
Krusmynta
Körvelrova
Mejram
Oregano
Pepparmynta
Pepparrot
Rosmarin
Salvia
Sommarkyndel
Timjan, vanlig
Äppelmynta
Vin- och spritkryddor:
Anis
Fänkål
Gubbaskägg
Humle
Kummin
Kvanne
Malört
Pimpinella
Spansk körvel
Vinruta
Åbrodd
Läkeörter:
Balsamblad
Cikoria
Digitalis
Gallört
Hjärtstilla
Lakritsrot
Malört
Mästerrot
Nattskatta
Ålandsrot
Övriga:
Anisisop
Blomstertobak, vit
Gilia
Gode Henriks målla
Isop
Kattmynta
Muskatellsalvia
Orientalisk vallmo
Sparris
Tobak - havanna
Vallört
Virginiatobak
Tre kvarter med köksväxter som byts i tre-skift:
Kålgård:
Blue kale
Broccoli, röd
Estnisk röd
Grönkål
Huvudkål
Mangold
Rosenkål
Rysk broccoli
Sallat
Svartkål
Bönland:
Brytbönor, höga och låga
Borlottobönor
Klosterbönor
Linser
Sockerärtor
Skärbönor
Vaxbönor
Vingbönor
Rotland:
Betor
Haverot
Morötter
Rovor
Rädisa
Rättika
Sockerrot
Svartrot
Ingen slump
50 är din ålderdoms ungdom
Prins Eugens Waldemarsudde
Näst efter konsten tror jag blomster är min största glädje (Prins Eugen)
- Carl Manus Fris äger Waldemarsudde och bedriver oljeslageri i slutet av 1700-talet.
- Prins Eugen köper Waldemarsudde år 1900.
- Prins Eugen flyttar in i det nybyggda slottet 1905.
- Prinsen dör 1947 och testamenterar Waldemarsudde till staten.
Jag besöker Waldemarsudde under hela året, där det till och med är vackert en disig novemberdag, en iskall januaridag eller en slaskig marsdag. Som vanligt står jag en stund framför statyn ´´Tänkaren´´ av Auguste Rodin och undrar vad det är för besvärliga tankar han brottas med. Originalet finns i Paris men jag tror att vår ´´Tänkare´´ har en bättre plats här på Waldemarsudde där han har en av Stockholms vackraste utsikter, där båtar och fartyg glider förbi på väg till eller från Stockholm. Statyn gjordes vridbar och när Prins Eugen ibland fick nog av den deprimerande tänkaren, så vred man helt enkelt statyn så att den vände ryggen åt slottet. När jag gick i pension 2017, fick jag som present av Engsholms slott, en liten kopia av Tänkaren.
Waldemarsuddes terrasseringar delar upp trädgården i olika rum och våningar, där den övre trädgårdens planteringar på våren fylls av ljuvliga tulpaner som till och med får ´´Tänkaren´´ att se lite ljusare ut. På sommaren tar pelargoner i vitt och rosa vid och blommar på sina givna platser innanför buxbomshäckarna, men under 2016 planterades i stället dahlior på pelargonernas plats. 2017 var pelargonerna tillbaka. I den nedre delen av trädgården som kallas Galleriterrassen ligger blomsterkvarteren som inramas av lågt klippt buxbom och där planteringarna fylls med sommarblommor som bland annat lejongap, praktsalvia, Tagets, Migondahlia, Zinnia och Heliotrop.
Mot galleriets vita fasad växer klätterrosor, en Clematis montana och även ett stort blåregn. På våren är Galleriterrassens planteringar fyllda av tulpaner som tydligen får vara ifred från vilda djur och det blir en fantastisk blommande start på trädgårdssäsongen på Wudden.
Vin från Iniesta och himlen därtill.
