Site Meter

Karlaplan - Karlavägen

25 juli 2015
 

Karlaplan är en stjärnplats med en park och en fontän på Östermalm i centrala Stockholm. Där möts Karlavägen, Narvavägen, Östermalmsgatan, Lützengatan och Styrmansgatan.

Platsen fick sitt nuvarande namn samtidigt med Karlavägen i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885. Namnvalet gick under kategorin fosterländska och historiska namn och skall hedra svenska konungar som Karl X GustavKarl XIKarl XII. (Wikipedia)

 
Karlaplan och Karlavägen ska man helst se från ovan, då förstår man bättre tanken med den här stjärnplatsen och med de utstrålande alléerna. Det här är en annorlunda utformad plats i Stockholm med sin cirkelform och den stora fontänen. Runt fontänen står idag en allé med almar som med all säkerhet inte kommer att finnas kvar så länge till, eftersom den fruktade almsjukan härjar vilt i Stockholm. I Humlegården en bit ifrån Karlaplan togs 8 almar ner 2014.
 
Personligen har jag aldrig tyckt att almarna passar här, det är helt enkelt inte ett vackert alléträd. Det perfekta trädet runt dammen på Karlaplan borde vara hästkastanj - om nu inte den hemska kastanjeblödarsjukan sprider sig i landet. Den ställer till en hel del problem i Skåne. Lindar tycks vara det stadsträd som klarar sig bäst från sjukdomar. Vitblommande körsbärsträd är ett annat alternativ runt Karlaplan. 
 
Vid järnaffären, där Östermalmsgatan börjar, står ett av Stockholms största katalpaträd (Hybridkatalpa Catalpa x erubescens)  och som blommar i juli månad, långt efter våra andra blommande träd. Enligt Gunvor Larsson på Bergianska trädgården så är trädet sticklingsförökat från Bergianska trädgårdens katalpa vid Orangeriet och skänktes till staden 1980. Mellan katalpaträdet och Fältöverstens köpcentrum, finns en liten fin plantering där en buske av Vinterkörsbär - Prunus x subhirtella 'Automnalis' ibland börjar blomma mitt i vintern.
 
 
Hybridkatalpa Catalpa x erubescens) planterades vid Karlaplan 1980
 
Katalpa-bilderna från 25 juli 2015
 
 18 april 2015
 
Karlaplans stjärnplats började ritas redan till Lindhagensplanen 1866, men började anläggas först 1886. Det var Paris, Wien och Berlin som inspirerade när stjärnplatsen bestämdes. Från början planterades 34 lindar runt Karlaplan som 1915-1917 byttes ut mot 28 hästkastanj och 6 popplar. Åren efter planterade ytterligare 8 hästkastanjer och 11 popplar. Mitt i parken stod då en stor lönn. I slutet av 1920 talet var det arkitekt Ragnar Hjort som ritade den slutgiltiga planen med den 1100 kvadratmeter stora bassängen och fontänen som började byggas 1930. Jag antar att även almarna planterades då. 
 
 Under andra världskriget användes gräsmattorna till att odla grönsaker.
 
 
Karlavägen
 
Karlavägen är en esplanad på Östermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Birger Jarlsgatan till Oxenstiernsgatan. Mellan Birger Jarlsgatan och Engelbrektsgatan är Karlavägen en vanlig gata kantad av breda trottoarer med planterade träd. I den övriga sträckningen är körfälten skilda åt av en bred allé med en gångväg i mitten. Karlavägen bryts tillfälligt av vid Karlaplan. Några kända byggnader längs Karlavägen är Engelbrektskyrkan, Östra Reals Gymnasium och Garnisonen. (Wikipedia)
 
 
När Karlavägens trädgårdsstråk började anläggas 1882, kördes matjord från den Öhmanska trädgården på Döbelsgatan. Arbetena fortsatte sedan framtill 1918. 1940 började arbeten med att göra vissa förändringar i Karlavägens gröna mittstråk, då minskades bland annat grysytorna så att gräsmattorna blev mer sammanhängande. 1966 skalades flera blomsterplanteringar bort.
 
Under åren 1901-1908 bodde August Strindberg på Karlavägen 82 i ett hus i nygotisk stil med rött tegel. Tyvärr revs huset 1969 och ersattes med ett fult modernt flerfamiljshus.
 
18 april 2015
 
23 maj 2015
 
13 maj 2012
 
17 juni 2015
 
Karlavägen vid Humlegården 25 juli 2015. Jag hoppas att stamskotten på lindarna rensades senare...
 
18 april 2015
 
23 maj 2015
 
Man häst vagn av Asmund Arle, rest 1967 - 18 april 2015
 
Ung man med handduk av Leo Holmgren, rest 2004 - 18 april 2015
 
18 augusti 2014
 
 18 augusti 2014
 
Catalpa x erubescens på Villagatan som är en tvärgata till Karlavägen på Östermalm. 25 juli 2015
 
 Karlavägen 1901.Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum 
 
Karlavägen på 1960-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum 

Groens malmgård

 
 Det finns en gammal vildvuxen trädgård i Vitabergsparken som gömmer sig innanför höga plank. Där inne växer knotiga gamla fruktträd och vilda buskar, som tack och lov inte beskärs så ofta som de borde. Av den anledningen har de vuxit i höjd, omfamnar den vackra byggnaden, böjer sig vackert över gångarna och blommar oerhört rikligt i maj. Groens malmgårdsträdgård är en av Stockholms äldsta, hemligaste och vackraste trädgårdar. 


Den holländska vinhandlaren Verner Groen lät bygga malmgårdens huvudbyggnad i början av 1700-talet, men en trädgård hade legat på platsen sedan 1670-talet då den berömde arkitekten Carl Hårlemans farfar Christian Hårleman lät anlägga en trädgård, där det bland annat planterades 300 fruktträd. I trädgården fanns även växthus och orangerier där man odlade meloner, citroner och vindruvor.

 

De tre bilderna överst är tagna 17 maj 2012

 

Efter Werner Groens död 1721 övertog en annan vinhandlare, Joakim Schultz, gården. Av hans brandförsäkring framgår att han hade förutom malmgården även drivhus, orangeri, stall, vagnshus, hönshus och en stor fruktträdgård. Efter flera andra ägare togs huset över av Elsa Borg år 1879. Hon förvandlade malmgården till ett skyddshem för flickor, vilken efter sin död 1909 överlät hela verksamheten i Louise Ulffs ledning. Gården stod i missionens tjänst till 1928.

År 1928 övertog sonen till Elsa Borgs trädgårdsmästare August Johansson egendomen. 1933 planterade sonen Josef Johansson till Borgs ära en magnolia i trädgården samt var den huvudsakliga donatorn till den staty, som 1972 restes intill magnolian. Statyn, som föreställer Elsa Borg omfamnande två små barn, skapades av Astri Bergman-Taube. Under statyn står att läsa "Den första verkliga socialarbetaren Elsa Borg Vita bergens drottning 1826-1909. Till minne av en enastående kärleksgärning. Donation av Augusta och Josef Johansson m.fl."

På 1930-talet beslöt Stockholms stad att upprusta gården och sedan 1983 drivs egendomen av stiftelsen Malmgården Vita Bergen som odlar biodynamisk och anordnar julmarknad i huvudbyggnaden under adventstiden. (Wikipedia)

 

26 april 2015 - Blommande Magnolia kobus upp i Vitabergsparken i bakgrunden.
 
 22 augusti 2012 - Från Sofia kyrkas torn
 
Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen 22 augusti 2012
 

I en artikel i Dagens Nyheter i juni 1983 kan man läsa om Curt Järlborn som tog över handelsträdgården i mitten av 1970-talet och orades sig över att Antroposoferna som tagit över malmgårdens trädgård intill, även skulle komma att ta över Curres handelsträdgård. Men han säger att han kommer att sälja sig dyrt. 

 

 Nu håller antroposoferna på att etablera sig i Groenska malmgården. I deras planer ingår också att ta över handelsträdgården, planer som stöds av värden, det kommunala bolaget Stadsholmen. Curt Järlborn är idag aningen bitter inför dessa perspektiv. Man avvecklar inte bara en inarbetad rörelse på tre månader. Under mitt liv som affärsman har jag fått lära mig en viss etik. Kommunen har hittat en ny attraktiv hyresgäst. Okej! Jag är en liten skit i sammanhanget. Men det ska alla veta, jag går inte härifrån frivilligt. Jag säljer mig dyrt! (DN juni 1983)

 

På våren när det japanska magnoliaträdet blommar ovanför Groens malmgård, öppnar man upp den lilla handelsträdgården som drivs i mindre skala sedan början av 80-talet och här finns även ett litet enkelt café. I den vackra lummiga trädgården odlas grönsaker biodynamiskt till försäljning och man kan även få låna en sax för att komponera sin egen bukett av trädgårdens sommarblommor.

En dag i augusti besökte jag handelsträdgården när stockrosorna växte höga invid växthuset. Caféet hade inte öppnat för dagen så jag gick en liten runda i trädgården. Här förenas det odlade med naturen, vackert och nästans drömskt. Det är något med den här platsen som tar mig långt tillbaka i tiden, men jag vet inte vad det är som får mig att känna så. Trots de höga husen på andra sidan Malmgårdsvägen så känns det som om man befinner sig i tidigt 1800-tal. Vid bostadshuset är växtligheten vilt frodig, där träd och buskar omfamnar byggnaden på ett vackert sätt och jag hoppas att jag aldrig får se den här mystiskt underbara trädgården ´´snyggas till´´ alltför mycket.

 

1983 bildades ´´Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen´´.

 

Stiftelsens ändamål är att bedriva läkepedagogisk verksamhet med ungdomar och socialterapeutisk verksamhet med vuxna. Detta arbete skall bedrivas som dagverksamhet i delvis skyddad form men med en viss öppenhet som kan göra platsen till en självklar träffpunkt för människor.

Rudolf Steiners antroposofiska människosyn skall ligga till grund för hela verksamheten.

 

Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, fick en del anläggningsuppdrag i malmgårdens trädgård på 1980-talet. Vi fick någon gång även förbereda för filminspelningar och 1983 skulle flera scener ut filmen Raskenstam med bland annat Gunnar Hellström och Agneta Fältskog spelas in vid Groens malmgård. Innan inspelningen startade skulle trädgården stökas till en aning för att se lite förfallen ut. Vi som annars var vana att sköta våra trädgårdar noggrant, fick nu till uppdrag att helt enkelt stöka till och det kändes aningen märkligt.

 

 1906 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan
 
 1906 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan
 
 1906 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan
 
1943 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan. Dr. Selling visar Groens malmgård - Stadsmuseets söndagsvisning.

Rosendalsterrassen

28 juli 2017
 
20 augusti 2015
 
Rosendalsterrassen ligger på kullen norr om Rosendals trädgård och kommer tråkigt nog liksom Rosendals slott, lite i skymundan av den berömda trädgården nedanför. Till skillnad från Rosendals trädgård där det oftast är mycket folk, är terrassen en fridfull plats. Vackra blomsterplanteringar lyser som smycken i grönskan och liksom vid Rosendals slott är det trädgårdsmästaren på Djurgårdsförvaltningen, Cecilia Adén som skapar blomsterprakten och som kärleksfullt vårdar trädgården tillsammans med Heidi Möller.
 
Mängder av vårlökar startar blomstersäsongen vid dammen och runt skulpturen ´´Gosse lekande med svan´´ av Teodor Lundberg, som restes på platsen1922.
 När vårlökarna gjort sitt, kommer alla sommarblommor på plats och under 2015 bjöds det på ett härligt fyrverkeri av färger runt dammen, där växterna fick en mycket fin uppbyggnad från de låga kantväxterna upp till solrosor och jätteverbena. En komposition som nog fler än jag blev glada åt det här året! I planteringen runt svanenstatyn var färgerna mer harmonisk sammansatta.
 
Här uppe på terrassen ligger Rosendals värdshus, som har öppet sommartid och som fyllde 100 år nu i 2015. I ´´Kungliga Djurgården´´ av Jan Mårtensson, kan man läsa: Det här var tidigare platsen för den krog Bellman besjunger i epistel 73, den om ´´Fan i Fauteuillerna´´ 
 
I Dagens Nyheter den 28 juni 1947 kunde man läsa att Skansen ville utöka sitt område med marken kring Rosendalsterrassen - som tur är blev det inget av de galna planerna!
 
Ur Dagens Nyheter 15 mars 1968:
 
Staten lät av snålhet riva kameliahuset på Rosendalsterrassen 1911 - där gick det som kunde ha utvecklats. När kommer Stockholms stora sköna palmhus, var byggs det och vem bygger det, vem förvaltar det? En strålande uppgift för stat och kommun. Hur skulle det vara på Galärvarvet?
 
Nu fick vi i varje fall Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården 1995...
 
 
2 augusti 2017 - så gudomligt vackert!
 
Dammen 9 juli 2017
 
Svanenplanteringen 29 juli 2017
 
Svanenplanteringen 25 maj 2017
 
Dammen 25 maj 2017
 

Tulpaner 2017

Ballerina

Elegant Lady

Hillstar

Johan Cruyff

Lilyfire

Macarena

Merlot

Windmill

 
Dammens sommarblommor 7 augusti 2016. Den här ängslika planteringen tyckte jag mycket om! 
 

Dammen 2016

 Crisium japonicum ’Deep Rose’  - Bläcktistel

Daucus carota ’Dara’  - Blomstermorot

Digitalis Castor Cream

Digitalis Castor Lavendel

Gaura lindheimeri  ’The Bride’

Pennisetum setaseum ’Pegasus’

Scabiosa atropurpurea ’Dark Blue’

Scabiosa ’Fata Morgona’

Scabiosa rose

Verbena bonariensis

 
Svanenplanteringen 20 augusti 2016
 

Svanenplanteringen 2016

 Anthirrinum majus ’Sonnet White’

Dahlia ’Art Fair’

Gauara lindheimeri ’Gombit White’

Lobelia

Nicotiana ’Perfume Blue’

Nicotiana ’Saratoga Lime’

Oryza sativa ’Balck Madras’

Tagetes ’Vanilla’

Verbena rigida  - syrenblå

 

13 maj 2016
 
9 maj 2016 - Trädgårdsmästare Cecilia Adén
 
 9 maj 2016
 

Dammen 2016

 Narcissus ’Frosty Snow’

Narcissus ’Fortissimo’

Narcissus ’Stainless’

Narcissus ’Avalon’

Narcissus ’Mrs Langtry’

Narcissus ’Tahiti’

Narcissus ’Eudora’

Narcissus ’Golden Echo’

 

Hyacint ’Woodstock’ 

 
Magnolia 'Wildcat'  7 maj 2015. Dessa två magnolior planterades 2015.
 
Svanenplanteringen våren 2016
 
Lökplantering i oktober 2015 inför kommande vår! Jag väntar med spänning!
 
Trädgårdsmästare Cissi Adén planterar lök vid damman - nu väntar vi in våren 2016!
 
12 juni 2015
 
20 augusti 2015
 

Sommarblommor 2015

Dammen

Ageratum everest

Amaranthus 'Green Thomb'

Antirrhinum majus 'Sonnet Yellow'

Asclepias 'Scarlet'

Canna indicia 'Tropical Yellow'

Dahlia 'Gallery Pablo'

Diascia 'Flying Colors'

Heliantus 'Holiday'

Heliotrop

Ipomea 'Sidekick Lime'

Nicotiana 'Lemon Tree'

Pennisetum glaucum 'Jade Princess'

Salvia argentea

Tagetes 'Moonstruck Yellow'

Verbena bonariensis

 
Svanenplanteringen 20 augusti 2015
 
Sommarblommor 2015 vid ´´Svanen´´

Dahlia 'Gallery La tour' - Salvia farinacea 'Fairy Queen' - Nicotiana 'Perfume Lime'

Gaura låg rosa - Begonia 'Nonstop Appel Blossom' - Ipomea 'Sidekick Lime'

Ljusblå och vit Lobelia

14 maj 2015
  
Maj 2015 - Bild av Cecilia Adén
 
De blomsterlökar som finns runt ´´Svanen´´ är: (Klicka på namnen)
Tulipa 'Barcelona' ...Forca Barca!
Tulipa 'Ronaldo'  ...i samma plantering som Barcelona...? 
 
 
Bild av Cecilia Adén 2015
 
Narcissuslökarna vid dammen 2015 är: (klicka på namnen)
 
 
Två glada trädgårdsmästare - Heidi Möller och Ceclia Adén 2015
 
 

Rosendals slott

 11 juli 2015
 
Rosendals slott ( i svensk empirstil ) är en slottsbyggnad på Djurgården i Stockholm som ursprungligen fungerade som kung Karl XIV Johans lustslott. Huset uppfördes 1823-1826 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. Rosendals slott är ett museum sedan 1913 och statligt byggnadsminne sedan 1935. (Wikipedia)
 
Kung Karl Johan lär ha inspirerats av Napoleons slott Malmaison och valde Fredrik Blom som arkitekt att rita Rosendals slott. Där Bloms slott nu står, fanns tidigare en byggnad av trä som uppfördes på 1790-talet och fungerade som djurvaktarboställe, i byggnaden fanns även en krog med tvivelaktigt rykte! Djurgården var ju hovets jaktmark från det att Johan III på 1570-talet lät anlägga en ´´djurgård´´ med renar, hjortar och älgar. På 1680-talet inhägnades stora delar av Djurgården med ett högt staket, för att hålla djuren på plats och för att hålla varg, björn och tjuvjägare utanför. Staketet revs först på 1820-talet då djuren flyttades till Hjorthagen. Djurgården blev sedan i stället en plats för utflykter och nöjen, vilket den vackra ön fortfarande är.
 
Det sägs att Rosendals slott är det enda slott i världen som byggts monteringsfärdigt, där färdigt tak, väggar och golv monterades på plats. Vem kunde tro att byggnader restes på detta sätt redan i början av 1800-talet? Slottets arkitekt Fredrik Blom, ritade även vackra och pampiga Rosendals stall, som ligger strax öster om slottet och vägen förbi stallet har fått namnet Fredrik Bloms väg. 
 
Det här fina lilla slottet med den vackra trädgården, kommer ofta i skymundan av grannen, Rosendals trädgård som fångar in de flesta besökare på den här delen av Djurgården. Visst är Rosendals trädgård en fantastisk plats, med sina trädgårdar och det berömda caféet, men jag tycker att besökarna ska vandra ner en stund till slottet också och njuta av alla blommor som finns där, främst i trädgårdens norra del. På våren fylls planteringarna av vårlökar, mest olika sorters narcisser och på sommaren innehåller samma planteringar vackra sommarblommor. Rosendals slottsträdgård ingår i Djurgårdsförvaltningens skötselområden och här är det trädgårdsmästare Cecilia Adén som skapar blomsterprakten och som tillsammans med Heidi Möller vårdar trädgården på ett perfekt sätt. Jag vill passa på att berömma hela Djurgårdsförvaltningen som sköter den här vackra ön på ett mycket bra sätt.  
 
 Mitt i norrsidans trädgård står den stora porfyrvasen och så här skriver Wikipedia:
 
På våren 1823 lämnade Karl XIV Johan en beställning till Älvdalens porfyrverk på en magnifik vas, som skulle tillverkas av garbergsgranit (även kallat granitell) och placeras utanför norra fasaden. Vasen kom att mäta 2.67 meter i höjd och 3.59 meter i diameter och vägde cirka 9 ton, exklusive granitsockeln. Arbetet med vasen blev mycket svårt och tidskrävande, som mest var 40 man sysselsatta, 3500 dagsverken åtgick innan vasen stod klar på hösten 1825. Året därpå placerades pjäsen på sin nuvarande plats. 
 
 
Apollo i brons, ljusets och konsternas gud i grekisk och romersk mytologi, av okänd konstnär - 11 juli 2015
 
 
2 augusti 2017
 
29 juli 2017
 
Växtlistor vid Rosendals Slott 2017
 

Angelonia Angelface felicia Blue Improved’’ 

Antirrhinum ’Potomac Appleblossom’.

Antirrhinum ’Rocket Orcide’

Calibrachoe ’Appleblossom’

Confetti garden Hunny Bunny

Dahlia ’Maaike’ 

Dahlia ’Nenekazi’ 

Dahlia ’Uncle Hankey’

Dahlia ’XXL Veracruz’ 

Dianthus ’Gran Favorite’

Dichondra ’Silver Falls’

Digitalis ’Castor Pink’ 

Euphorbia ’Diamond Ice’

Gaura ’Gambit Bicollor’ 

Nicotiana alata grandiflora

Penstemon ’Heavenly Blue’.

Penstemon ’Strawberry and Cream’ 

Petunia ’Heavenly Blue’

Petunia Surfinia Snow

Petunia Surfinia Blue ’Sunblu’

Salvia faranicea ’Midnight Candle’ 

Vårlökar 25 maj 2017
 

Rosendals slott 2017 vårlökar

 Avalon

Dick Wilden

Frosty Snow

Golden echo

Pink Blush

White Marvel

 
7 augusti 2016. Årets urnor vid slottet blev helt fantastiska och jag tycker att de var de vackraste i Stockholm i år!
 
 
 Rosendals slott sommarblommor 2016

Anthirrinum ’Rocket Cherry´

Cascade perlargon Rosa Sofie

Cephalophora aromatica ’Colada’

Cleome ’Sparker Blush’

Dahlia ’Gallery Pablo’

Dahlia ’Happy Day pink’

Digitalis ’Castor Cream’

Gaura lindheimen ’The Bride’

Gaura lindheimen ’Gambit White’ 

Gaura lindheimen ’Rose Bicolor’  

Helioptopium ’Marine’

Lantana camara ’Esperanta pink’

Nicotiana alata ’Grandiflora’

Petunia sanguna ’Blue Vain’

Petunia sanguna ’Patel Yellow’ 

Salvia ’Mystic Blue Spire’

Salvia farinacea ’Artic Blue’

Scabiosa atropurpurea ’Deep Red’

Verbena bonariensis

 
13 maj 2016 - vårlök vid Rosendals slott 2016 - se här!
 
 9 maj 2016
 

Vårlök 2016 vid Rosendals slott

 

 Narcissus ’Chanterelle’

Narcissus ’Las Vegas’

Narcissus ’Manly’

Narcissus ’Palmares’

Narcissus ’Petit Four’

Narcissus ’Sailboat’

Narsissus ’Unique’ 

 

Hyacint ’Gipsy Princess’

Hyacint ’Gipsy Queen’

Hyacint ’White Pearl’ 

 

 
26 juli 2015
 
11 juli 2015
 
26 juli 2015
 
 2015
 
  
Sommarblommor 2015
 
Porfyrvasen

Anthirrhinum majus ’Yellow’ - Gaura lindheimeri ’Geyser White’ - Junus ’Dart’

Pestemon hartwegii violet - Salvia farinacea ’Evolution White’ - Salvia patens ’Oceana Blue´

Tagetes erecta ’Perfektion Orange’

 

Kant

Calocephalus brownii, Silvergirland - Tagetes patula nana Yellow - Tagetes patula nana Orange

 
Den här bilden är tagen av Cecilia Adén -  17 augusti 2015
 
14 maj 2015
 
14 maj 2015
 
1 maj 2016
 
Narcisser 2015 (klicka på länkarna för att se bilder av de olika narciss-sorterna)
 
 
Två glada trädgårdsmästare - Heidi Möller och Cecilia Adén 2015!
 

Rosängen på Långholmen

 
Långholmen är en av mina absoluta favoritplatser i Stockholm och jag besöker den gröna vackra ön så ofta jag kan. Det är en lagom vandring runt den 1,3 kilometer långa ön som har en omväxlande och vacker natur. 
 
När jag för första gången besökte Långholmens rosäng, var min första tanke att det här ju ingen äng utan mer en lund och jag blev en aning förundrad över att rosorna trivdes så bra under de höga trädkronorna här i Långholmens djupa grönska. Rosor och rosenträdgårdar brukar annars vara placerade i full sol i ganska öppna lägen. Men vem som helst kan se att Kerstins rosor mår mycket bra och jag måste säga att rosorna blir så mycket vackrare här, där skugga och solljus vandrar över hennes mer än hundra olika sorter. Skuggspelet gör platsen mer spännande än en traditionell rosenträdgård, som oftast saknar stora hästkastanjer och lönnars skuggande kronor. För några år sedan besökte jag platsen med min kamera en tidig morgon innan jag åkte ut till min slottspark vid Engsholm. Klockan var inte ens fem när jag smög omkring blad de vackraste av rosor just när morgonsolens strålar letade sig ner genom de höga träden.
 
Platsen där ängen/lunden idag ligger var tidigare en grusplan där parkarbetarna hade sina omklädningsrum och fikarum i vagnar fram till slutet av 1990-talet. 
 
Så här skriver Kerstin om starten i sitt blogginlägg!
 
När jag kom på idén att odla gammeldags rosor på en grusplan på Långholmen så läste jag runt på nätet för att få en uppfattning om vilka rosor som kunde vara lämpliga p.g.a. sin tålighet i olika avseenden: sjukdomsresistenta, skugg- och köldtåliga, förnöjsamma vad gäller jordmån. Skrev en lista och åkte till Plantagen vid Bergianska.

Där köpte jag rugosarosen Hansa. Ett förträffligt köp! Hansa är en fantastisk ros. Den 10 juli 2001 åkte jag så till Zetas och inhandlade där Albarosen Belle Amour. Mer blev det inte första året.

 

Läs gärna hennes fina blogg här!

 

Vänliga personer på Stadsdelsförvaltningen på Södermalm har verkligen förstått Kerstins dröm om en vacker rosäng och har gett henne tillstånd till att en av Långholmens vackraste trädgårdar ska få fortsätta att lysa för Kerstin och för oss beundrare. Nu är inte detta endast en plats för rosor, utan under vår och försommar så har här med Kerstins hjälp, växt fram en fantastiskt vacker blomsteräng framför rosenkvarteren. Vid vårt besök i början av juni i år var ängen helt i min smak, där hundkäx och akleja spelade huvudroller. Men ännu tidigare på våren, finns här ljuvliga tulpaner, spännande sorter som tittar upp här och där i den vilda floran. 
 
Det är alltid lika trevligt att besöka Kerstin som oftast är på plats och hon berättar med stor entusiasm och kunskap om sina rosor, tulpaner och andra växter. Ett stort tack för allt vackert du skapat här för din egens skull men även för alla oss som vandrar förbi. Vi ses snart igen...när rosorna blommar som bäst!
 
Kerstin Wilton visar den första rosen som hon planterade på Rosängen - en albaros som heter Belle Amour, inköpt på Zetas trädgård 2001. Bild från 29 juni 2017.
 
Fritz Nobis
 
Bourbon Queen
 
Celsiana
 
Fantin Latour
 
Pimpinellifoliarosen Mary Queen of Scots - min favorit!
 
21 maj 2014
 
När min bok ´´Stockholms gröna rum´´ släpptes förra våren kändes valet av trädgårdar mycket bra - förutom att Kerstins rosäng inte kom med, som jag bestämt. Men mitt i den roliga men arbetsamma processen att skriva bok, föll Kerstins vackra rosäng bort och jag tycker att det är lika jobbigt varje gång jag ser den här fantastiska platsen. Självklart skulle den varit med! Men jag lovar att i ´´Stockholms gröna rum del 2´´ så ska Kerstins trädgård få en framträdande plats...!
 
8 juni 2014
 
 Det här är den första rosen (tillsammans med en rugosa 'Hansa') kom kom på plats - albarosen Belle Amour som var den ros som fick Kerstin att vilja fortsätta att plantera rosor. (Kerstins bild)
 
 
 

Hagaparken i höstskrud

 
Idag var hela Hagaparken som ett stort färgfyrverkeri! Det blev en kort visit då jag hade en tid att passa i Wenner-Gren Center, men jag gick i varje fall runt kronprinsessans inhägnade mark, där skyltar visade att man inte fick fotografera innanför det höga järnstängslet. Min kamera kändes plötsligt som ett vapen i stället för att vara det instrument som brukar fånga det vackra! Hagaparken var verkligen vacker idag!
 
Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallasGustavianska Parken.  Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr.

I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken. (Wikipedia)

Ekotemplet i Hagaparken i Solna är en av flera mindre byggnader, paviljonger och lusthus som uppfördes i Hagaparken mellan 1788 och 1795. I Sverige finns flera ekotempel, det i Hagaparken är förmodligen ett av det mest påkostade i Sverige och sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. (Wikipedia)
 
 

Cornelis på Södermalm

 Den rosa rosen heter Cornelis och planterades i Cornelisparken 2015! Det är en floribundaros som blommar från juni till oktober och blir ca 70 cm hög!
 
Det händer ibland att jag hälsar på hos Cornelis när jag vandrar på Södermalm, både vid hans grav på Katarina kyrkogård och vid Cornelisparken, som blev tillägnad vår tids Bellman och invigdes 21 juni 2000. Bitte Jonason Åkerlunds staty, föreställande Cornelis kom på plats först 2007. Under min vandring den här lediga onsdagen i oktober började jag fundera över Cornelis koppling till Södermalm, eftersom parken fått sin plats där vid Mäster Mikaels gata, ner mot Katarinavägen/Renstiernas gata. 
 
Väl hemma såg jag Tom Alandhs dokumentär på DVD från 2004 om Cornelis, för att få reda på var han bott mm. Han levde ju ett minst sagt stökigt liv, med mycket alkohol och bråk. Nu tänkte jag inte gå in på hans levnadshistoria, men jag skrev ner några anteckningar vad vänner och bekanta sagt om honom. Han beskrevs som snäll, generös och bohemisk, men även besvärlig att arbeta med.
 
Jag googlade på hans Söderkoppling och fick reda på att hans första spelning ägde rum i Frälsningsarméns lokaler på Östgötagatan 1960 men även att han och Fred Åkerström senare skrev låtar på Harvest home på Bondegatan 50, han bodde på en husbåt (som sjönk 1967) i Årstaviken och hans sista bostad var på Renstiernas gata nr. 16, alldeles i närheten av dagens Cornelispark. Cornelis föddes den 8 augusti 1937 i Holland och dog den 12 november 1987 i Katarina församling i Stockholm. Han begravdes sedan på vackra Katarina kyrkogård, där han nu är granne med 1600-tals skalden Lars Wivallius, Lasse Strömstedt och Putte Wickman.
 
Till minnet av Cornelis död gick jag på en konsert i Katarina kyrka den 12 november 2007, där Lill Lindfors, Svante Thuresson och Claes Jansson sjöng några av Cornelis visor. När jag såg mig omkring bland publiken så fanns där många kändisar och även människor som nog inte uppskattade Cornelis när han levde sitt vilda liv med skandaler, fyllor, skattebrott och fängelse. Nu har Cornelis blivit finkultur!
Konserten avslutades med allsång - I natt jag drömde och utanför föll den första snön över Söders höjder.
 
Idag när jag lyssnar på min spellista med Cornelis så tänker jag att han med all rätt platsar in som en av Sveriges viktigaste vissångare och trubadurer genom tiderna, tillsammans med Bellman och Evert Taube. Han skrev 500 låtar (Ungefär lika många som Ulf Lundell skrivit hittills) och även om han kanske inte varit så viktig i mitt musiklyssnande genom åren, så finns det vissa visor/låtar som jag tycker oerhört mycket om. 
 
Från parken har man en fantastisk utsikt över Stockholm (besvärligt ljus för fotografering den här dagen)
 
 Mäster Mikaels gata just intill parken
 
Katarina kyrka från Katarina kyrkobacke.
 
Katarina kyrkogård
 
 Katarina kyrkogård
 

Gröna Lund, ett blommande rum!

 
Det är inte ofta som jag går på Grönan nu för tiden, men den här tidiga fredagsmorgonen fick jag möjligheten att besöka Djurgårdens nöjespark, då bara trädgårdsfolket och städarna var på plats bland karusellerna. Jag har varit på Tivoli i Köpenhamn och sett blomsterprakten där och trots att jag själv aldrig besökt Liseberg i Göteborg, så har jag hört att det ska vara vackert även där. Det jag inte visst var att Gröna Lund här hemma i Stockholm bjuder på en sådan prakt med vackra sommarblommor. På alla möjliga och omöjliga platser finns hängande amplar, urnor och planteringar. Jag hoppas och tror att besökarna ser allt det vackra som finns runt hela anläggningen.
 
På en nöjespark med färggranna karuseller och byggnader, är det ju viktigt att använda blommor som märks, att skapa effektfulla kompositioner som matchar omgivningen och det har trädgårdsmästare Anders Westberg verkligen lyckats med! Det var riktigt kul att få se sig omkring när anläggningen vilade och inga skrik hördes från Insane, Fritt fall, Pop-Expressen, Vilda Musen eller Nyckelpigan...!
 
Trevliga trädgårdsmästaren Anders Westberg har ansvar för Grönans alla växter och har redan börja fundera på vilka sommarblommor han ska använda 2016. Stort tack för att jag fick komma in och se allt det vackra under lugna förhållanden. Tack även till ciceron Cissi!
 
Tomma, stilla karuseller känns ödsligt och vemodigt.
 
 ...och vem har inte försökt komma upp till Lustiga Huset på dessa förvirrande trappor?
 
Ulla Winblad 
 
Till slut lättade morgondimman över sjön och jag kunde se Södermalm på andra sidan.
 
 I am Pettson!

Dimmig morgonvandring längs Norr Mälarstrand

Crokus från 1925 av Tore Strindberg
 
Det fanns andra som vill fånga dimman på bild...
 
 När jag tog ut min frukost på balkongen då jag kom hem - lättade dimman!

Djurgården blommar i juli!

 
Nu börjar årets sommarblommor växa till sig ute på Djurgården och det här året bjuder de duktiga trädgårdskompisarna hos Djurgårdsförvaltningen på färgsprakande planteringar. Som här vid Skansenentrén vid bergbanan. Planteringen kallas för ´´långkorven´´ av de som skapat och sköter blomsterprakten!
Prins Eugens Waldemarsudde besöker jag när nästa gång vandrar på Djurgården!
 
Vid Rosendals trädgård blommar rosorna och perennerna fint och som vanligt var det mycket folk vid caféet.
 
Vid Rosendals självplocksfält väntar det ivriga blomsterbukettfolket på att få börja skörda, men det tar ett tag till.
 
Lavendel och vinstockar vid Rosendals orangeri.
 
I rosenträdgården blommar underbara Rosa 'Venusta Pendula'...
 
...och ljuvliga Rosa 'Scharlachglut' 
 
Rosa gallica 'Camieaux' 
 
Det lilla vackra Rosendals slott känns lite bortglömd vid sidan av Rosendals trädgård. Slottet byggdes 1823-1826 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. Ett tips är att ta några kliv åt öster när ni befinner er i vackra men lite stressiga Rosendals trädgård och njut av lugnet runt det här slottet.
 
På norra sidan om slottet finns vackra sommarblomsplanteringar och den enorma porfyrvasen. Jag låter Wikipedia berätta om den!
 
På våren 1823 lämnade Karl XIV Johan en beställning till Älvdalens porfyrverk på en magnifik vas, som skulle tillverkas av garbergsgranit (även kallat granitell) och placeras utanför norra fasaden. Vasen kom att mäta 2.67 meter i höjd och 3.59 meter i diameter och vägde cirka 9 ton, exklusive granitsockeln. Arbetet med vasen blev mycket svårt och tidskrävande, som mest var 40 man sysselsatta, 3500 dagsverken åtgick innan vasen stod klar på hösten 1825. Året därpå placerades pjäsen på sin nuvarande plats. (Wikipedia)
 
Lysande vackra gula lejongap spelar huvudrollen här i år!
 
Rosendals värdshus känns ibland också lite bortglömt uppe på höjden bakom Rosendals trädgårdar. Men vill man slippa de långa fikaköerna nere vid de berömda trädgårdarna, kan man i stället gå upp hit till den här sköna och stillsamma platsen (starkt ljus - inte bra bild). Här finns i år vackra färgsprakande och glada planteringar som lyser upp i högsommargrönskan. Vid skulpturen ´´Gosse lekande med svan´´ av Teodor Lundberg, rest 1922, finns i år dessa fina sommarblommor:
  • Dahlia 'Gallery La tour'
  • Salvia farinacea 'Fairy Queen'
  • Nicotiana 'Perfume Lime' 
  • Gaura låg rosa
  • Begonia 'Nonstop Appel Blossom' 
  • Ipomea 'Sidekick Lime' 
  • Ljusblå och vit Lobelia
 
 
Invid dammen vid Rosendals värdshus är färgerna sprakande heta i år och drar verkligen blickarna till sig, vilket brukar vara sommarblommornas plikt. Jag är nog mer av perennmänniska och gillar vildare planteringar med lugnare färger...men det här gjorde mig mycket glad idag! Färgerna blir en fin kontrast till den allt djupare grönskan så här mitt i högsommaren. Fördelen med sommarblommor är ju att man kan ändra tema år från år och jag väntar med spänning hur det nästa år kommer att se ut på Djurgården!
 
 
Sommarblommor vid dammen!
  • Ageratum everest
  • Amaranthus 'Green Thomb' 
  • Antirrhinum majus 'Sonnet Yellow' 
  • Asclepias 'Scarlet' 
  • Canna indicia 'Tropical Yellow' 
  • Dahlia 'Gallery Pablo' 
  • Diascia 'Flying Colors' 
  • Heliantus 'Holiday' 
  • Heliotrop
  • Ipomea 'Sidekick Lime' 
  • Nicotiana 'Lemon Tree' 
  • Pennisetum glaucum 'Jade Princess' 
  • Salvia argentea
  • Tagetes 'Moonstruck Yellow' 
  • Verbena bonariensis
 
Djurgårdens besökcentrum ´´Visit Djurgården´´
 
Parken på andra sidan Djurgårdsvägen vid Nordiska museet kallas för olika namn, den benämns både som Lejonslätten och som Lusthusporten - läs mer om parken här!  Lejonslätten ska vara det rätta namnet på hela platsen som avgränsas av Djurgårdsbrunnsviken, Skansenberget och Galärvarvsmuren.
 
Familjen Vitkindande gäss har hittat vatten!
 
 
Från Djurgårdens besökcentrum vid Djurgårdsbron och bort mot Restaurang Josefina på Galärvarvsvägen, har i år nya stora perennplanteringar anlagts vilket gjorde mig mycket glad. Jag har fått ta del av växtlistorna och tycker att det mesta är bra val. Nu behöver de här planteringarna några år på sig för att växa till sig och jag kommer att återkomma nästa år med fler bilder och växtlistor. I planteringen har tre olika magnolior planterats! 
 

Kerstins Rosäng i sin vackraste tid!

 
 Bourbon Queen
 
Sommarmorgon vid Kerstins Rosäng på Långholmen och det var så vackert att jag glömde att andas! Det här tillhör en av årets höjdpunkter i trädgårds-Stockholm och just nu blommar de flesta av Kerstins rosor som bäst. 
Den här ganska tidiga lördsagsmorgonen befann jag mig på Långholmen just innan det starka solljuset trängde ner genom trädkronorna till rosängen, men det är nästan omöjligt att visa på bild hur vackert det var. Den här gången var inte Kerstin på plats, men vi ses med största säkerhet snart igen!
 
Namnen på alla dess cirka 100 olika rosor vet jag inte tyvärr, men jag återkommer med namnen till bilderna när Kerstin hjälpt mig!
 
Läs mer om Kerstins vackra äng i blogginlägget om Långholmens två kvinnliga trädgårdsmästare här!
 
 
Bourbon Queen
 
Fantin Latour
 
Belle Amour (till vänster) Bourbon Queen, Cardinal de Richelieu och Alba Maxima
 
Celsiana
 
Bourbon Queen, Cardinal de Richelieu och Alba Maxima
 
Mme Plantier
 
Bourbon Queen
 
Bourbon Queen
 
Mme Hardy
 
Fantin Latour
 
Fantin Latour
 
Mme Hardy
 
Celsiana
 
Zigeunerknabe
 
 Gallica Splendens

Regnig midsommardagsvandring på Kungsholmen

 
Trots regnet och trots att sommaren fortfarande tvekar, så hade jag en fin kungsholmsvandring den här midsommardagen. Ljuset var behagligt och stan nästan tom på folk. På Kungsholmstorg blommade planteringarna nere mot Norrmälarstrand och just nu är det den armeniska nävan som märks mest. Läs gärna mitt tidigare inlägg om Kungsholmstorg där det finns en växtlista med allt som växer i de här planteringarna. Se här!
 
 
Flocknäva vid Kungsholmstorg
 
Statyn på Fleminggatan heter ´´Tidningsläsarna´´ av Sven Lundqvist (1918-2010), rest 1972. Aktuellt ämne idag när de flesta läser webbtidningar. Tidningarna på nätet har ju fördelen att de uppdateras ständigt. Blir det jordbävning någonstans i världen så vet vi det efter några minuter. Men inget går upp mot en papperstidning när man till exempel sitter på ett café, det är inte samma trevliga känsla att stirra på en mobilskärm. Det verkar dock som om papperstidningens tid är räknad, idag när DN är lika tunn som Norrtelje Tidning.
 
Pierska muren med Stockholms finaste buxbomhäckar, även om de ännu inte är sommarklippta. Mer om Piperska muren här!
 
Ungersk syren vid Rådhuset. Säga vad man vill om den här syrenen som både är vacker och som blommar senare än bondsyrenen - den doftar inte gott!!!
 
Den här tickan på lönnen vid trädgården bredvid Kungliga myntets gård på Hantverkargatan - indikerar att trädet är döende. 
 
Det här Ginkgoträdet planterades här i Serafens trädgård 1998 då Stockholm var kulturhuvudstad. En gåva från den tyska staden Weimar.
 
Om växter kunde tänka så skulle nog dessa ekar undra varför de inte får växa upp till ståtliga robusta träd, i stället för att ständigt tuktas till en fjollig häck vid Stadshuset. Och varje år drabbas de av mjöldagg på grund av beskärningen.
 
Som vanligt gick vår och försommar fortare än man ville och de flesta träd och buskar har klarat av årets blomning. Men jag gläds åt fläderblomningen och att schersminerna har börjat blomma och sprida sin berusande doft på flera håll i staden. Trädgårdsprakttry och paradisbuske har också sin tid nu och vad gäller träd så dröjer det ännu en stund innan Katalpan börjar blomma på Karlaplan, Villagatan och vid Bergianska trädgården. Och rosorna så klart! Den här (troligen Ingrid Bergman) pryder en gård på Norr Mälarstrand.
 
Inne på en stor gård vid Kungsholmstorg hade blåregnet nästan blommat klart. Jag kom för sent! Det blir ett nytt försök nästa år...
 
Vid Stadshuset kunde jag inte låta bli att fråga om jag fick ta en bild av det här brudparet! Lycka till, sa jag sedan till de här två förhoppningsvis lyckliga personerna!

Lärkstadens gröna rum

 Bragevägen
 
Lärkstaden (eller Lärkstan) är ett informellt område i stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad, huvudsakligen uppfört 1907–1917 efter stadsplan av Per-Olof Hallman. Området har fått sitt namn från det tidigare kvarteret Lärkan i området. Den norra delen av området har karaktär av villastad, men få villor eller så kallade townhouse utnyttjas idag som enfamiljshus, och området har under efterkrigstiden kommit att präglas av kontor och utländska beskickningar. Områdets södra bostadskvarter består av flerfamiljshus och domineras av Engelbrektskyrkan.
 
 
Eftersom området är informellt har det inga officiellt fastställda gränser. Idag avses vanligen ett område begränsat av Odengatan, Valhallavägen, Karlavägen och Uggelviksgatan. Ibland avses det ursprungliga området av kvarter med lärk-namn norr om Östermalmsgatan. Basområde Lärkstaden, som omfattar ett något större område än den gängse definitionen, inkluderar ett antal kvarter söder om Karlavägen. Basområdet omfattar därmed 16 kvarter, har en landareal på 16 ha samt hyser 2.310 invånare år 2012.
(Wikipedia)
 
Om stadsplaneraren Per Olof Hallman skapade vackra kvarter för ´´vanliga´´ stockholmare vid Röda Bergen i Vasastan, så blev Lärkstaden på Östermalm en plats för maktens män. Idealet var den engelska trädgårdsstaden. Röda Bergen och Lärkstaden är inga platser i huvudstaden som besöks så flitigt av turister, men jag tror att de skulle få en annan och mer vidgad bild av staden om de även besökte dessa platser. 
 
Det är skönt att vandra i kvarter där gatorna följer terrängen och höjdskillnader, svänger och slingrar sig fram, som här i Lärkstaden och i Röda Bergen. Jag tror att stadsplanerare Per Olof Hallman håller på att bli min idol faktiskt! Men det finns såklart stora skillnader mellan folkets Röda berg och den fina Lärkstaden. Här är det kända arkitekter som skapat palatsliknande byggnader, som trots att de är vackra kan se lite tunga och dystra ut. Vissa fasader är ljusa men det är övervägande handslaget mörkt tegel som använts. I kvarteren nordväst om Engelbrektskyrkan finns ganska lågt sammanbyggda enfamiljshus med tillhörande trädgårdar. Utefter Bragevägen väster om kyrkan är de pampiga husen fristående, med små trädgårdar vid entréerna.  Lärkstaden sträcker sig österut mot den trafikerade Valhallavägen, men idag höll jag mig inne i de lugna kvarteren. 
 
Typiskt för Hallmans stadsplan är att grönskan i kvarteren är viktig och för en trädgårdsmästare (för tillfälligt med gipsad arm) är det fint att se vackra byggnader omslutna av grönskande gårdar. Lärkstadens enda park heter Balders hage och sträcker sig längs Friggatan. I den långsmala parken vandrar man på en slingrande stig och här kan man slå sig ner på en bänk och fundera över varför Per Olof Hallman inte fick fler uppdrag i Stockholm, även om han även utformade bland annat Eriksbergsområdet, Diplomatstaden, Blecktornsparken, Gamla Enskede och Aspudden. Några caféer finns det knappast i de här kvarteren. Jag gick ner till Ellen Keys park och tog en kaffe på Café & Bistro Birger.
 
Ett utdrag ur den utmärkta boken ´´Den glömda staden´´ av Thomas Paulsson:
 
Hallman ville dra in villastaden i Stockholm och som dess framtida befolkning hade han de välsituerade i tankarna. Villastaden skulle alltså vända sig till samma socialgrupper som de som bebodde Djursholm, men en fördel med Lärkstaden var dess mindre avstånd från Nedre Norrmalms arbetsplatser. Enligt Hallman fanns ett stort antal burgna familjer som önskade bo i eget hem, och det borde då vara stadens plikt att förse dessa villabyggare in spe med tomtmark. Att tomterna skulle göras små berodde på ekonomiska skäl - de skulle då bli överkomliga för avsedd socialgrupp, dessutom vore det ett medel att förhindra spekulation. Förutom bostäder skulle området innehålla ¨¨nödvändiga´´ grönområden och den tilltänkta Engelbrektskyrkan.
 
Husen är alla varandra olika och uppvisar en provkarta på villaarkitekturens alla stilar under 1900-talets början - där återfinns medeltida drag, romerska, renässans, barock och nygotik. Ett hus framträder som ett palats, ett annas som en kontinental villa.
 
Bragevägen med Engelbrektskyrkan som granne.
 
Bragevägen
 
Engelbrektskyrkan som just nu renoveras, sträcker sitt 100 meter höga torn över Lärkstaden.
 
Ungersk syren vid backen upp mot kyrkan.
 
 På Engelbrektskyrkans branta kyrkogård, finns vackra växter som bokharabindan här vid trapporna...
 
... och det just utslagna paradisblomstret.
 
Varför ser inte gatuskyltarna ut så här idag?
 
Östermalmsgatan vid Arkitekturskolan med blommande nepeta och en byggnad som inte tillhör Lärkstaden
 
KTH:s Arkitekturskola på Östermalmsgatan har ibland utsetts till Stockholms fulaste hus (nepetan förskönar platsen just nu). Nu har skolan flyttat till nya lokaler och det är inte bestämt vad ´´Stockholms fulaste hus´´ kommer att användas till i framtiden! Jag läste någonstans om matmarknad och restauranger. Läs mer i Lars Epsteins blogg  här.
 
Östermalmsgatan om man vänder blicken mot Lärkstaden.
 
Doft av schersmin
 
Friggatan
 
Tyrgatan
 
En gård på Tyrgatan
 
Karlavägen 

Vasastans gröna rum

 Titta in i Vasastans Gröna rum - 16 juni 2015! Bilden från Atlasområdet.
 

Vasastan (formellt Vasastaden) är en stadsdel i Stockholms innerstad, Norrmalms stadsdelsområde.

Vasastan begränsas i väster av Barnhusviken/Karlbergssjön, i söder av Tegnérgatan, i öster av Birger Jarlsgatan-Roslagstull-Roslagsvägen samt i norr av Brunnsviken och kommungränsen mot Solna (Norrtull-Norra Länken). Den gränsar till stadsdelarna Norrmalm, Kungsholmen, Östermalm och Norra Djurgården samt till Solna kommun. Antalet invånare uppgår till cirka 60 000 (1934 var antalet invånare hela 103 336).

 

På området låg tidigare de stora ägorna Rörstrand, Sabbatsberg och Bergianska trädgården. Den första stadsplanen togs fram 1880 och man började då bygga på området söder om Odengatan. Snart fortsatte byggandet även i utkanterna av stadsdelen. Birkastaden byggdes i huvudsak 1902–1912, Rödabergsområdet 1916-1927 och Atlasområdet 1925. (Wikipedia)

 

Inflammation i vänster arms senor, sa läkaren innan jag blev gipsad. Överansträngning efter förra veckans stress i Engsholms slottspark. Gipset ska sitta på i en vecka, men jag börjar nog jobba på måndag igen. Vad gör jag då hemma i Stockholm mitt i sommaren? Inte kan jag sitta inne i lägenheten i juni månad, så jag tog Nikon och begav mig in till Vasastan, stadsdelen som inte brukar synas så mycket här på bloggen mer än bilder från Sinnenas trädgård och Observatorielunden. Annars är Vasastan den stadsdel som jag endast brukar passera, men i slutet av 70-talet bodde jag ett år på Norrtullsgatan 57, 4 trappor upp. Efter ett år längtade tillbaka till Brommas grönska. 

 

Dagens stilla vandring med gipsad arm, fick mig att förstå att Vasastan har överraskande många gröna rum och att Rödabergsområdet (som troligen fått namnet efter den rödfärgade granit som fortfarande finns här i bergen) är en mycket trivsam, vacker och lugn del av Stockholm. Torsgatan som går rakt igenom Rödabergsområdet  är dock en ganska stor och under vissa tider på dagen, trafikerad gata. Annars känns den här delen av Vasastan som en lugn småstadsidyll, men med lite högre hus än i småstäder, även om vissa av husen är lägre än de vanliga bostadshusen i Stockholm med 5-6 våningar. 1920-talsbyggnaderna är vackra och det här kan man läsa på Wikipedia:

Röda bergen utgör Stockholms största samlade innerstadsmiljö som präglas av 1920-talets stadsplaneideal och byggnader i storgårdskvarter. De grönskande miljöerna var det stadsmässiga svaret på trädgårdsstaden. Anläggandet av stadens mark samordnades med den enskilda för att skapa en genomarbetad stadsmiljö av hög kvalitet. Röda Bergen är därför som helhet sedan 1987 kulturskyddat som riksintresse. Stockholms stadsmuseum har bedömt att Rödabergsområdet har synnerligen stort kulturhistoriskt värde, vilket gäller såväl byggnadernas yttre som hela stads- och parkmiljön. 

 

I Röda bergen är det glest mellan caféer och restauranger, vilket kanske är en anledning till lugnet. Jag pratade med en äldre kvinna vid Sätertäppan som bekräftade att de här kvarteren verkligen var lugna och trivsamma att bo i. Stadsplanen för Rödabergsområdet har Per-Olof Hallman ritat, arkitekten och stadsplaneraren ritade även Lärkstaden på Östermalm (det kommer snart ett blogginlägg om Lärkstaden). Till skillnad från den stora Lindhagenplanen som format den största delen av Stockholms innerstad med spikraka gator och fyrkantiga kvarter, från slutet av 1800-talet och en bit in i det nya seklet, så var Hallmans ideal i stället mer romantiskt, där han följde och utnyttjade terrängen. Troligen samarbetade han med den dåvarande stadsträdgårdmästaren Mauritz Hammarberg.

 

Så här med facit i hand, skulle det varit bättre om denna Hallman fått levat och verkat lite tidigare, då det nya Stockholm skulle utformas. Albert Lindhagen med sin stora generalplan för huvudstaden och Per-Olof Hallman hade helt olika syn på hur Stockholm skulle se ut och hur människor skulle bo. Jag hade hellre sett fler sådana här bostadsområden än de strikta raka kvarteren som kommit till genom att varje nivåhöjning sprängdes bort och stora trädgårdar försvann.

 

Väringatäppan på Väringsgatan.
 
Väringatäppan
 
Solvändan
 
Kvarteren är utformade så att husen ofta har belönats med en stor grön gård, som här vid Vikingatan-Väringgatan.
 
Den stora gröna gården vid Vikingagatan-Väringgatan.
 
Vem gillar inte fönsterluckor? Som här på Rödabergsgatan.
 
 Plötsligt öppnar sig en väg in till den vackra grönskande Hedemoratäppan! Det här var en ny plats för mig i Stockholm och det skulle komma fler för mig okända platser här i Vasastan!
 
I Hedemoratäppan rådde lugnet!
 
Ännu ett grönt rum, här på Torbjörn Klockares gata
 
En annan för mig okänd plats i huvudstaden är Sätertäppan, en mycket vacker och stillsam plats med vackra 20-talshus runt omkring.
 
Sätertäppan
 
En gata med låga hus som verkligen skiljer sig från den övriga stockholmsarkitekturen är Falugatan. En ren idyll i storstaden!
 
Hälsingehöjden
 
 
 Karlbergsvägens sista del bort mot väster är en grönskande del av Vasastan. På en karta från 1700-talet ser man att från Odenplan och ända bort till Karlbergs slott, fanns här stadens då ståtligaste allé. I slutet av 1800-talet måste allén lämna plats för den nya Karlbergsvägen. Den gamla landsvägen med den långa allén blev nu i stället en bred gata med små förgårdsträdgårdar på båda sidor.
 
Under mitten av 1900-talet togs förträdgårdarna bort - för trafikens skull, men nya alléträd planterades och mellan Torsgatan och Norra Stationsgatan finns fortfarande förträdgårdarna kvar - se bilderna här nedan. Tänk om hela långa Karlbergsvägen fått ha kvar alla sina små trädgårdar framför husen - så vackert det hade varit. Men Stockholm planerades under förra sekelskiftet inte för människor, utan för den kommande trafiken. Än idag är Stockholm i första hand stadsplanelagd för bilar!
 
Jag lämnade Rödabergsområdet och Karlbergsvägen för att fortsatta bort till Vasaparken - Vasastans största park. Det här är en av Stockholms största lekpatser, med bollplan - skridskobana på vintern och en stor lekplats för de minsta barnen. I den västra delen finns dock även lummiga gröna rum att gömma sig i. Här i parken blev det en stunds vila för den gipsade stadsvandraren och en ceasarsallad vid caféet.
 
Astrid Lindgrens terrass som ligger just intill Dalagatan 46 där hon bodde.
 
Sven-Harry Karlssons konstmuseum och konsthall vid Vasaparken som öppnade 2011. Huset är ritat av Anna Höglund på Wingårdh Arkitektkontor och inrymmer museum, konsthall, takterrass, restaurang, lägenheter och kommersiella lokaler.
 
Den lummiga delen av Vasaparken
 
Vasaparken mot Torsgatan
 
Nävor i Vasaparken
 
Fönsterluckor på Atlasgatan
 
Den sydligaste delen av Vasastan utgörs av järnvägen.
 
 Barnhusviken skiljer Vasastan från Kungholmen och här avslutade jag min vandring med gipsad arm och tog tunnelbanan hem till Bromma!

De första rosorna slår ut på Rosängen

Pimpinellifoliarosen Mary Queen of Scots
 
 
 
Ljuset var väldigt besvärlig i Kerstins vackra Rosäng på Långholmen idag och de flesta bilder fick raderas. Som tur var fångade jag pimpinellrosen Mary Queen of Scots och vita midsommarblomster.
 
Kestin tar en öl på Rosängen...eller rättare sagt tar upp en ölbukr som någon slängt! Läs mer om Kerstins vackra rosäng här!
 
 Efter dagens vandring var det skönt att vila en stund på Lundagatan!
 
Lundagatan - inte klotter!

Skansens trädgårdar i slutet av maj

 
Några besök om året i Skansens vackra trädgårdar är ett måste! Vid entrén blev jag lite orolig när hundratals barn stod i kö vid kassorna, men de brukar inte välja samma områden på Skansen som jag. Skånegården tillhör de trädgårdar som jag tycker bäst om i Stockholm och idag träffade jag Eleonora Höög som är en av de som ansvarar för skötseln här och bort mot Skogaholms herrgård. Hon berättade att hon ibland har tidstypiska kläder på sig, från tiden då den här gården var i drift nere i Skåne i början av 1900-talet. Jag måste absolut återvända med kameran då trevliga Eleonora klätt sig i dessa kläder.
 
Från Skansens hemsida kan man läsa: (och visst är det väl lite kul att Eleonora Höög jobbar på en gård som tidigare låg i Högs socken utanför Lund?)
 
En kall marsdag 1912 kom ett flyttlass med häst och släde körande över slätten mot Högs socken nordväst om Lund. Det var familjen Åkesson som var på väg till sitt nya hem – den gård som nu är Skansens skånegård.

Familjen bestod av Per och Bengta Åkesson och deras yngste son Emil. Emil hade nyss slutat skolan, och nu skulle han hjälpa till på gården. Sedan skulle han ta över den, var det tänkt. Men så blev det inte. År 1925 såldes gården och sedan stod boningshuset obebott länge.

När Skånegården flyttades till Skansen 1973–77 var Emil med och kunde berätta hur familjen hade levat där. Det är alltså familjen Åkessons hem på 1920-talet som besökaren får se.

Till gården hörde 20 tunnland jord, där familjen odlade säd och sockerbetor. Dessutom hade de några kor och ungdjur, höns, ankor, grisar, en bagge och en tacka.

Skånegården kommer från den bördiga slättbygden i Högs socken i södra Skåne. Där låg den helt kringbyggda gården mitt ute på den stora blåsiga och skoglösa slätten. Husen är byggda i korsvirke och tegel och taken är täckta med halm.
 
Läs mer om Skansens trädgårdar här!
 
Trädgårdsmästare Eleonora Höög i Skåneträdgården på Skansen
 
Det här är en av mina favoritvyer här på Skansen och bilden som jag tog till boken är även den bild jag tycker bäst om där. I flera år har jag nu försökt vara på plats när äppelträden blommar som bäst, men aldrig lyckats fullt ut. I år var blomningen svag och andra år har det varit andra problem som gjort att träden inte blommat sådär överdådigt som jag tänkt mig att de ska göra. Samtidigt så känns det bra att jag inte kan fånga den vackra vyn bättre än jag gjorde till boken...!
 
På Skansen hänger man upp fågelholkarna! Sånt gillar vi!
 
Underbar entré!
 
Här känns det som att komma tillbaka till min barndom! 
 
 
Hela Stockholm satsar stort på vårblomningen i år. Här på Djurgårdsslätten, mitt i vägen fram mot Skansen och Gröna Lund lyser det av lyckliga tulpaner just nu. De vackra blomsterlökar som blommar nu är:
  • Allium rosenbachianum 'Album' 
  • Allium schubertii
  • Allium aflatunense 'Purple Sensation' 
  • Tulipa 'Tres Chic' - vit liljetulpan
  • Tulipa 'China Town - rosa
  • Tulipa 'West Point' - gul liljetulpan
  • Tulipa 'Violet Bird' - lilagrön
  • Tulipa 'Abba' - röd
  • Tulipa 'Kingsblood' 
  • Camassia leichtlinii 'Alba' 
 
 
Den gula liljetulpanen 'West Point' 

Magnolia i Stockholm

 
Magnoliasläktet (Magnolia) är ett växtsläkte som omfattar 210 arter. Arterna förekommer naturligt i AsienNord- och SydamerikaMagnoliorna är ett mycket gammalt släkte som fanns innan bina. Blommorna utvecklades därför för att pollineras av skalbaggar. Man har funnit fossila lämningar av Magnolia acuminata som är 20 miljoner år gamla.Släktet är uppkallat efter Pierre Magnol, en botaniker från Montpellier i Frankrike. (Wikipedia)
 
Det är något väldigt speciellt med magnolior. De stora vackra blommorna överglänser det mesta i blomväg i slutet av april och i maj månad. För 20 år sedan då jag jobbade i Stockholms trädgårdar, fanns endast några enstaka Magnolia x soulangeana, Magnolia kobus och Magnolia stellata i huvudstaden. De var då exotiska inslag i stadsbilden. Nu har mängder av nya vackra och härdiga sorter förädlats fram och den här fantastiska växten har blivit allt vanligare i Stockholm under de senaste 5 åren.
 
På flera håll, som till exempel på S:t Eriksgatan, Valentin Sabbats väg, Gröndalsvägen och Jaktgatan i Norra Djurgådsstaden har Magnolia nu planterats som gatuträd. Även om det är stora exemplar som planterats i staden, så kommer det att ta flera år innan de växt till sig och visar den prakt som trädgårds- och parkplanerarna tänkt sig. Jag har fösökt sammanställa de viktigaste magnoliaträden/buskarna i det här blogginlägget och jag har fått god hjälp av mina följare av bokens Facebooksida, som har tipsat om platser där man kan njuta av magnolia. Stort tack också till Stockholms stads trädexpert Björn Embren som hjälpt mig med viktiga växtlistor och som verkligen har varit hjälpsam.
 
Den här sidan kommer att uppdateras om det tillkommer nya magnolior i staden och när dagens magnolior växt till sig. Ni som bor i södra Sverige och är vana med stora magnolior måste förstå att många av Stockholms magnoliaträd har planterats under de senaste åren, men med tiden kommer de att bli ett mycket vackert inslag i stadsbilden.
 
De första magnoliorna Magnolia bondii på Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden och ute vid Hässelby slott är de som blommar först i slutet av april. De gula sorterna är sist ut och flera sorter blommar till början av juni. Det betyder att magnolior blommar i en månad i Stockholm!
 
Längst ner i inlägget finns en bra text av Lars Forslin, som handlar om magnolior.
 
 
Magnolia kobus i kvartert Cepheus i Gamla Stan, den 29 april 2015. Ett perfekt placerat träd bland medeltidshusen. Här står det skyddat från hårda vindar och sträng kyla.
 
Magnolia 'Susan' framför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Här finns två st. Magnolia 'Susan' och en 'Galaxy'. Bild från 24 maj 2015. Susan blommade fortfarande här den 9 juni 2015.
 
Magnolia kobus i Bergianska trädgården. Bilden är tagen 1 maj 2012. Två magnolior står här bredvid varandra - Magnolia kobus och Magnolia Merrill.
 
 ´´Stranden´´ vid Rosenlundsparken den 23 april 2015.
 
 26 april 2015 vid det stora japanska magnoliaträdet - Magnolia kobus - i parken som planterat 1933, har man en fest varje år för att fira trädets blomning och vårens ankomst. Då är magnoliakören på plats och söders eget kulturpris, magnoliapriset har sedan 1969 varje år deltats ut till ´´en person som med sin gärning gjort förtjänstfulla insatser och glatt sina medmänniskor i Sofia församling eller på Söder´´. Några pristagare genom åren är Evert Taube, Per Anders Fogelström, Carl Anton, Hasse och Tage och Ivar Lo Johansson och alla pristagare får en magnoliaplanta. 
 
  Berzelii park 1 maj 2015. Magnolia 'Merrill'.
 
Drottninggatan 90. 13 maj 2017.
 
Magnolia vid Kungliga biblioteket i Humlegården, 26 april 2015
 
Stureparken 14 maj 2017
 
 Maria kyrka 26 april 2015
 
Magnolia x soulangeana inne på konstnärsgården vid Bellmansgatan 7, den 26 april 2015
 
Magnolia kobus på S:t Eriksgatan 89, den 13 maj 2017. De här träden blommar tidigt i Stockholm.
 
Karlbergsvägen 45 i korsningen Birkagatan. 5 st Magnolia 'Yellow River'. Bilden tagen 21 maj 2015.
 
Bysistäppan på Södermalm 9 maj 2015
 
Fredmansgatan på Södermalm. 21 maj 2015.
 
Magnolia 'Merrill' på Valentin Sabbats gata den 27 april 2015
 
Magnolia kobus utanför Handelsbanken på Blasieholmen den 27 april 2015
 
Magnolia kobus utanför KAK på Blasieholmen den 27 april 2015
 
Magnolia 'Galaxy' vid Norra Bantorget 14 maj 2015
 
Magnolia 'Elisabeth'  och Magnolia 'Heaven Scent' på Norra Bantorget.
 
Ännu en magnolia har planterats vid Norra Bantorget, antingen hösten 2016, eller nu under våren 2017. Bild 13 maj 2017.
 
Fyra magnolior har planterats 2016 vid Norrlandsgatan 14-16. Bild från 3 maj 2017
 
6 rosa Magnolia på Centralplan. Troligen planterade 2016.
 
 På Millesgården blommade magnoliorna den 13 maj 2012
 
 Magnolia kobus på Västgötagatan 2, den 26 april 2015
 
Täcka udden på Djurgården 1 maj 2015
 
Blockhusuddens busshållplats på Djurgården 23 april 2016. Det här är Stockholms tidigaste blommande magnolia. 2017 slog de första blommorna ut den 2 april. 
 
Vid Rosendalsterrassen på Djurgården planterades två stycken Magnolia 'Wildcat' 2015.
 
Kompisodlare vid Årstaviken. Här poserar de framför sin Magnonlia 'Merrill' i Eriksdalslunden 
 
Eriksdalslunden 3 maj 2015. Trädet till vänster om huset är Magnolia x soulangeana och det höga mäktiga trädet till höger är troligen Magnolia 'Merrill' eller möjligen Magnolia Wada´s Memory.
 
Magnolia loebneri 'Merrill' vid Hornsgatan 105, Pipmakartrappan den 3 maj 2015
 
Magnolia x soulangeana på Skeppsholmen 6 maj 2015
 
Magnolia x soulangeana vid Alhambra vid Skansenentrén. 14 maj 2015
 
Pilgatan/Norrmälarstrand 6 maj 2015. Magnolia 'Galaxy' och Magnolia 'Red Lucky' 
 
Pokalvägen på Reimersholme den 25 april 2015
 
Magnolia x soulangeanavid Borgarhemmet i Högalid.  

Borgarhemmet är en byggnad för äldreboende uppförd år 1908 i kvarteret Yxan mellan HeleneborgsgatanHögalidsgatan och Varvsgatan på Södermalm i Stockholm.

Fram till 1970-talet kallades Borgarhemmet "Gubbhuset" (egentligen Borgarskapets gubbhus). Borgarhemmet är idag ett äldreboende för såväl äldre som fått boendet beviljat och betalt av kommunen som för privatbetalande. Huvudman är Stockholms Borgerskap. En plats med dygnet-runt-tillsyn kostade 45 000 kronor per månad för en privatbetalande år 2003. (Wikipedia)

 Magnolia 'Yellow River'  den 14 maj på Vintertullstorget.

 

 Färgargårdstorget 10 maj 2015
 
 DN-skrapans gård den 30 april 2015
 
En gård på Långholmen den 25 april 2015
 
 Diplomatstaden den 25 april 2015
 
 Den tidigt blommande Magnolia bondii på Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden den 25 april 2015
 
 Maltesholmsvägen 16 maj 2015
 
På Maltesholmsvägen precis utanför Hässelby slott har det planterats en magnolisaskog, som stadens trädexperten Björn Embren kallade det. Hela 43 st magnoliaträd och snödroppsträd med ensdast 3-4 meters mellanrum ska med tiden växa samman och bilda ett tak av magnoliablommor när man vandrar där under. Det kommer att ta tid innan det här projektet ser ut som tänkt. En fantastiskt härlig satsning tycker jag och jag kommer att följa utveckligen 
 
Sorter som planterats är: (Klicka på namnen)
 
Andra träd och buskar som planterats på Maltesholmsvägen är:
Alelanchier 'Robin Hill'  
Halesia monticola - Snödroppsträd
Prunus 'Pink Cloude'  
Prunus 'Accolade' 
 Tsuga
Cornus chinensis
 
Längst västerut på Gröndalsvägen i Ekensberg har mängder av nya träd och buskar planterats och de som bor här har fått fantastiska träd utanför sina fönster. Samma sak gäller här som i Hässelby att det kommer att ta en tid innan träden visar sin fulla prakt.
 
Magnolior som planterats vid Gröndalsvägen är: (Klicka på namnen)
 
Övriga träd och buskar som nyligen planterats på Gröndalsvägen är :
Stewartia sinensis - Kinesisk skenkamelia
Stewartia rostrata - Näbbskenkamelia
Stewartia pseudocamelia - Skenkamelia
Prunus subhirtella 'Autumnalis' - Vinterkörsbär
Amelanchier 'Robin Hill' - Storblommig häggmispel
Halesia monticola - Snödroppsträd
Acer palmatum 'Osakazuki'
 Rhododendrum luteum - Guldazalea
Cercis canadensis - Amerikanskt judasträd
 
  
På Ljusstöparbacken 20 i Gröndal står det här vackra trädet och ser onekligen lite vilset ut intill 70-talshuset som ritades utan arkitekt...Bilden tagen den 25 april 2015
 
I Bergianska trädgården finns den senblommande Magnolia tripetala - Paraplymagnolia. Bilden från 9 juni 2015.
 
Buskmagnolia - Magnolia sieboldii tillhör de magnolior som inte blommar på bar kvist. Bergianska trädgården den 9 juni 2015.
 
 Här är en lista på de magnolior som jag vet om i Stockholm för tillfället. Jag tar gärna emot fler tips på var magnolior finns i Stockholmsomårdet!
 
Aktergatan i Hammarby sjöstad.Bellmans källa i Mälarhöjden - 1 st. Magnolia 'Red Lucky' 
Arbetargatan - Ska fotografera våren 2017
Bellmansgatan 7 - Magnolia x soulangeana inne på gården
Bergianska trädgården - Magnolia kobus och Magnolia x loebneri 'Merrill' vid granhäcken. Vid E.A:s växthus 2 Magnolia 'Susan' och 1 Magnolia 'Galaxy' 
Berzelii park - Magnolia 'Merrill' och Magnolia stellata.
Blasieholmen utanför Grand Hotel - Magnolia kobus
Bysistorget - Mellan de japanska körsbärsträden. Planterades 2016. ska fotografera våren 2017.
Bysistäppan vid Hornsgatan - Rosa magnolia.
Centralen, Centralplan - 6 rosa Magnolia, troligen planterade 2016.
Diplomatstaden vid strandpromenaden
Djurgården - Djurgårdsslätten 2 träd i refugen.
Djurgården - Kullatäppan vid Nordiska museet, Magnolia x loebneri 'Wildcat'. Magnolia x loebneri 'Merrill', Magnolia stellata 'Rosea'. Planterade 24 juni 2015.
Drottningatan/Wallingatan - Troligen Magnolia kobus
Ekensberg, Gröndalsvägen - M. Spectrum, M. Yellow Bird, M. Yellow River, M. denudata, M. Galaxy, M. Heaven Scent.
Enskedevägen - Magnolia 'Galaxy´, Magnolia 'Heaven Scent', Magnolia 'Susan' och Magnolia 'Yellow Lantern'
Enskede, Herrhagsvägen, rondellen - Magnolia soulangeana 'Lennie Alba' M
Enskede, Kolonivägen - Magnolia denudata, 2 st, Magnolia kobus, 3 st. Planterade 2010.
Enskede, Plantskolevägen - Magnolia denudata
Farsta (Barnens träd) - Magnolia kobus. Planterat 2011.
Fatburs kvarngata 3-7 - Ska fotografera våren 2017
Fatbursgatan 2 - Planterad 2016
Fjällgatan, Hälsans hus
Folkskolegatan 8 - Magnolia obovata Junimagnolia
Fredmansgatan - Gulblommande magnolia
Fryshuset - Magnolia kobus. Planterade 2010.
Färgargårdstorget
Gamla Stan - Magnolia kobus inne på gården till kvarteret Cepheus.
Gotlandsgatan - 1 st. Magnolia 'Yellow River' och 1 st. Magnolia 'Galaxy' 
Grubbens trädgård 
Gröndal, Ljusstöparbacken 20
Hammarby fabriksväg - Magnolia kobus, Magnolia x loebneri 'Merrill' 
Heimdalsgatan 15 gården - Magnolia 'Brozzoni'. Planterad i början av 2000-talet
Hjulsta torg - Magnolia kobus, 1 st. Planterat 2010.
Hornsgatan 105, Pipmakartrappan - Magnolia x loebneri 'Merrill' 
Humlegården - Utanför Kungliga biblioteket
Hässelby, Maltesholmsvägen utanför Hesselby slott - M. Bondii, M. 'Spectrum', M. Heaven Scent, M. Galaxy, M. denudata, M. Yellow River.
Högalid, Borgarhemmet - Magnolia x soulangeana
Jakobs torg - Magnolia 'Goldstar' 
Karlbergsvägen 45 - 5 st. Magnolia 'Yellow River' 
Karlbergs stadion
Kista, Jyllandsgatan - Magnolia kobus. Planterade 2011.
Kullatäppan på Djurgården - Magnolia x loebneri 'Leonard Messel' - Magnolia x loebneri 'Merrill'  - Magnolia x loebneri 'Wildcat'  - Magnolia stellata 'Rosea'  - Stjärnmagnolia 
Kungsträdgården, Jacobs torg - Magnolia 'Elisabeth'. Planterat 2011.
Londonviadukten - Magnolia kobus. Planterade 2011.
Långholmen - inne på en gård...
Manhems parken i Aspudden - 1 st. Magnolia 'Elisabeth' och 1 st. Magnolia 'Heaven Scent' 
Marabouparken i Sundbyberg - Magnolia 'Leonard Messel'
Maria kyrkogård
Millesgården
Norra Djurgårdsstaden, Jaktgatan - Magnolia bondii
Norra Bantorget - Magnolia 'Galaxy', Magnolia 'Elisabeth' och Magnolia 'Heaven Scent' 
Norrmälarstrand/Pilgatan - 1 st. Magnolia 'Galaxy' och 1 st. Magnolia 'Red lucky' 
Norrlandsgatan 14-16 - 4 magnolior planterades 2016
Norrtullsgtan 12
Pipersgatan, lekplats - Magnolia kobus. Planterat 2010.
Reymersholme, Pokalvägen
Rindögatan på Gärdet
Rosendal i Enköpings fickpark, finns en Magnolia x loebneri 'Merrill' 
Rosendalsterrassen - 2 st. Magnolia loebneri 'Wildcat'. Planterade 2015
Rosenlundsparken - Vid ´´Stranden´´
Rålambsvägen vid DN skrapan 
Serafimerparken - Magnolia 'Merrill' 
Skansenentrén på Djurgården - Magnolia x soulangeana
Skärholmen - Magnolia kobus
Skeppargatan/Strindbergsgatan
Skeppsholmen - Magnolia x soulangeana
Sofielundsplan - M.agnolia 'Galaxy', Magnolia 'Heaven Scent', Magnolia 'Yellow Lantern' och Magnolia x soulangeana 
Spritstorget i Farsta - 5 st. Magnolia kobus och 4 st Magnolia 'Galaxy'
Stureparken, rosa magnolia planterad 2011
S:t Eriksgatan - Magnolia kobus
Stora Skuggan - Utanför Skafferiet 
Täcka udden på Djurgården
Valentin Sabbats väg vid Sabbatsberg - Magnolia x loebneri 'Merrill'. Planterade 2010.
Vintertullstorget - 4 st. Magnolia 'Yellow River' 
Vitabergsparken - Magnolia kobus
Västgötagatan 2 - Magnolia kobus. Planterade 2011.
Årstavikens koloniträdgårdar - Många olika magnolior
 
 
 

 Så trivs magnolian i din

 

 

trädgård

 

Magnolian har för många människor symboliserat det exotiskt ouppnåeliga, och i allt för många fall har drömmen om en magnolia i trädgården förblivit en dröm. Efterhand som allt fler entusiaster längre norrut i vårt land har vågat trotsa fördomarna om att magnolior bara är något för Skåne har det visat sig att många arter och sorter är betydligt härdigare än man förut trott, och faktum är att det finns möjligheter att odla magnolior även i Norrland!

 

Alltsedan magnoliorna började komma till Europa, främst från Ostasien, på 1800-talet så har de omgivits av en air av exotism; man hade aldrig skådat så praktfulla växter, och så vackra växter måste väl vara väldigt känsliga saker, gick förmodligen resonemanget som alltsedan dess följt magnoliorna. Sant är visserligen att det finns många arter av magnolior som hör hemma i långt varmare klimat än vårt, men det är också lika sant att det finns en handfull arter som går mycket bra i Mellansverige, där de har visat sig vara fullt härdiga och utvecklat sig till stora, praktfullt blommande träd eller buskar genom en mansålder.

Det finns även magnolior som tagit språnget över Dalälven och Norrlandsgränsen och som trivs utmärkt hos sina entusiastiska ägare. Det är naturligtvis främst kustlandet med zon 4 som är aktuell, men faktum är att det finns en magnolia norr om Östersund (zon 6) som överlevt i mer än 25 år mot en husvägg, men det ska sägas att den inte blivit stor under den tiden – dock visar det på det faktum att magnolior inte nödvändigtvis är några sköra saker. De är överlevare, vilket visar sig i det faktum att släktet är över 100 miljoner år gammalt, några av de äldsta och mest primitiva blommande växterna på jorden.

 

Stort sortiment som ständigt ökar

Ända sedan 1820 då den klassiska praktmagnolian, Magnolia x soulangiana, korsades fram av den franske officeren Etienne Soulange-Bodin, har man jobbat hårt med att framställa korsningar mellan olika magnoliaarter för att få fram hybridsorter som kan förena olika eftertraktade egenskaper som blomfärg och blomform, härdighet, storlek etc. Hybrider är ofta mer lättodlade och vitala, och ibland kan de innebära riktiga språng i utvecklingen. Bland magnoliahybrider har det också visat sig att hybrider mellan två icke-härdiga föräldrar resulterar i en härdig avkomma som dessutom är vital och blomrik! Det finns med andra ord mycket att vinna på korsningsarbete – och sådant pågår ständigt, både bland proffs och bland amatörer världen över. För oss här i Norden är det främst de amerikanska nya sorterna som är intressanta då kanadensarna också vill kunna odla magnolior.

Vi kan se fram emot allt fler nya introduktioner av härdiga och vackra magnolior. Det är bara det att förädlingsarbete tar tid, liksom utprovning och förökning. Här presenterar vi några pålitliga vårblommande arter och sorter som man säkert kan hitta i trädgårdshandeln. Den som är mer nyfiken kan hitta mängder av information på Internet. Det finns också en utmärkt bok på svenska: Magnolia, av Söderberg/Åsheden, som varmt rekommenderas.

 

Användning även i offentlig miljö

Praktmagnoliorna kan bli riktigt gamla och stora: Sveriges äldsta exemplar, planterat 1874, finns i Alnarpsparken och välkända stora exemplar finns i Lundagård där de blommar samtidigt som studenterna firar Valborg.  En annan känd magnolia är det stora exemplar av japansk magnolia som står i Vitabergsparken nedanför Sofia kyrka i Stockholm och som vederbörligen beundras av Söderflanerande stockholmare i början av maj varje år.

Det finns med andra ord en gammal tradition med magnolior i offentlig miljö; dock har det varit en företeelse som gått lite i stå ända tills nyligen då man börjat introducera magnolior i den rena stadsmiljön, alltså som gatuträd. Japansk magnolia kan ses efter gatorna både i Enköping och i Stockholm. De verkar trivas väl i den vindskyddade miljön och med de bakande höga sommartemperaturerna som kan förekomma i en asfalts- och stenmiljö. Den högre sommartemperaturen gör träden bättre rustade för låga vintertemperaturer; baksidan av myntet är att de kan lockas att slå ut lite väl tidigt på våren och blir det då nattfroster blir blommorna bruna i kanterna vilket ser tråkigt ut. För att magnolia ska trivas som gatuträd krävs också att man förbereder planteringen noggrant med väl preparerade markbäddar.

En praktfull större magnolia eller fler är naturligtvis idealiskt för bostadsområden med flerfamiljshus. Planterade där kan många människor ta del av blomprakten och glädjas åt den. Sådana områden kan också ofta erbjuda vind skyddade innergårdar – idealiska platser för magnolior!

Även vid sjukhus, skolor och andra offentliga miljöer är magnolior en stor tillgång för alla som passerar eller har sin arbetsplats där. Vid till exempel Karolinska sjukhusets entré finns nu flera större magnolior till förbipasserandes glädje.

 

Arter och sorter

Bland de härdigaste och bästa vårblommande magnoliorna hittar vi faktiskt några rena arter som står sig väl i konkurrensen med nyare hybrider. De två viktigaste är stjärnmagnolia, Magnolia stellata, och japansk magnolia, M. kobus.

Stjärnmagnolian är buskartad och blir 1–4 meter hög, beroende på klimatzon, och den japanska magnolian blir mer av ett träd, 5–7 m hög i vårt klimat. Bägge har vita, härligt doftande blommor på bar kvist i slutet av april – början av maj. Stjärnmagnolian blommar tidigast och brukar sägas vara härdig till zon 3, dess namngivna sorter något härdigare och mer storblommiga. ’Royal Star’ är kanske den mest kända, som har större (15 cm) blommor och slår ut lite senare, vilket är utmärkt då det minskar risken för att blommorna förstörs av nattfrost. Japansk magnolia anses härdig till zon 3–4 och blommar lite senare än stjärnmagnolian.

Loebner-hybrider kallas korsningarna mellan dessa två arter och de förenar det bästa från föräldrarna. De två vanligaste är ’Leonard Messel’ och ’Merrill’ vilka bägge är ett mellanting i storlek; den förstnämnda ett kompakt, bredvuxet, nätt träd på 3–4 m med poetiskt oregelbundet formade röd-rosa blommor. Sorten ’Merrill’ är mer lik kobus och har liknande stora, rent vita blommor på ett mer kompakt och mer snabbväxande träd som blir 4–5 m. Bägge sorterna hör till de härdigaste och bör gå bra i skyddade lägen i zon 4. Dessa hybrider börjar blomma redan som unga till skillnad från de rena arterna, som kan ta några år på sig.

Praktmagnolian kan vi inte gå förbi i detta sammanhang även om den ofta blir väl stor för en ordinär villaträdgård. Den lämpar sig egentligen bättre för parkmiljö eller annan offentlig miljö där den kan få breda ut sig ordentligt. Praktmagnolian tar nämligen genom sin flerstammighet och bredvuxna växtsätt mycket plats och blir i goda klimat 6–8 meter hög och ännu bredare. Men har man plats och ett bra läge, så plantera den för all del, den är fantastisk i sin blomning med de stora vit-rosa blommorna som öppnar sig till rent vitt. Stora exemplar av praktmagnolian kan ses i många villaträdgårdar i Skåne och även längs väst- och ostkusten upp till Stockholm, där kraftiga exemplar också kan ses.

Andra mer kompakta sorter som finns allmänt i handeln och som kan rekommenderas för den mindre trädgården är sorterna i lilifloragruppen, de kallas även rosenmagnolior då de har rosa-lilafärgade blommor. En fördel med dessa sorter är att de blommar ganska sent i maj, då frostrisken i allmänhet är över. En annan fördel är deras blygsamma storlek som stannar vid 2–3 meter. Vanliga sorter i handeln är ’Galaxy’ och ’Susan’, varav ’Galaxy’ blir störst och ofta säljs uppstammad som ett mindre träd.

Det finns faktiskt även gula magnolior, och detta är riktigt spännande, de har fått sin gula färg av den storvuxna och härdiga poppelmagnolian, M. acuminata, som också är sent blommande. ’Yellow Bird’ heter en korsning som har fått vackert kanariegula blommor och växer snabbt. Troligen härdig till zon 3. Gula magnolior kan stå mycket fint mot blå och lila rododendron!

Skogsväxt som gillar mull

Vad man ska komma ihåg när man planerar för en eller flera magnolior i sin trädgård är att magnoliorna är skogsväxter. De vill alltså ha lite halvskuggigt och vindskyddat läge, ungefär som det kan bli om de skulle stå i skydd av andra träd och buskar. Framförallt vill de ha en mullrik jord, en sådan jord som bildas i skogar med mycket lövträd och buskar. Att plantera en magnolia på en kal och kanske mager gräsmatta kan visserligen lyckas, speciellt i södra Sverige där klimatet är gynnsamt, men oddsen för att det ska gå bra ökar dramatiskt om man ger magnolian vindskydd och en djup, lucker jord.

Detta med jorden uppfylls inte alltid på moderna, nyanlagda tomter där entreprenadfirmorna ofta snålar ordentligt både på matjordens kvalitet och djup. Då får man jobba lite extra med jorden och om marken är hårt packad, vilket är vanligt efter nybyggen, så får man ta och luckra matjord och alv ordentligt, gärna till en halvmeters djup och en meters diameter. Man blandar så in ordentligt med mullrikt material i jorden: torvmull eller torvbaserad planteringsjord går bra, och torven behöver inte vara kalkad eftersom de flesta magnolior tycker om lätt sur jord – rododendronjord går därför fint även till magnolior. Det allra bästa är dock lövjord och har man tillgång till en ordentlig lövtipp eller lövkompost så kan man skatta sig lycklig – lövjord är perfekt till magnolior och andra så kallade woodlandväxter.

Det här resonemanget antyder att en naturtomt med en gles skogsbacke, som inte är alltför mager, är idealisk för magnoliaplantering. Men även om man inte är så lyckligt lottad kan man förbättra de förutsättningar som finns. Man tager vad man haver och blandar väl i planteringsytan; förutom torv och annan mull så kan sand också tillsättas, speciellt om jorden är lerig. Det har visat sig att en väldränerad, alltså sandig, och samtidigt mullrik jord ger utmärkt resultat, speciellt om man planterar magnolior i klimatiska marginalområden. Ju kärvare läge, desto mer sand i jorden kan rekommenderas. Tung lerjord är aldrig bra till magnolior, det ska vara skogsliknande förhållanden, gärna med grus och sten i jorden, som samtidigt ska vara mullrik, precis som i en lövskog. Jorden ska också vara lucker vilket den blir om den är mullrik, och man ska akta sig för att kliva på jorden runt plantan då de ytligt liggande rötterna är känsliga för tramp och jordpackning. Man kan gärna lägga ut lite stora, platta stenar att kliva på runt magnolian. De håller också fukten i jorden och det har visat sig att rötterna gärna söker sig dit.

Plantering och skötsel

När man letar magnolior på trädgårdscentret så vill man förstås ha en så fin planta som möjligt. Tänk dock på att det som finns under jorden är minst lika vikigt som vad som syns ovanför. Magnolior har känsliga rötter och det kan vara värt besväret att lyfta lite på rotklumpen för att kolla att rötterna ser vita och fina ut och att inte krukan är proppfull med snurrade rötter. Krukodlade exemplar är att föredra även om de skulle råka se lite mindre ut än de som står med rotklump med nät eftersom de har hela sitt rotsystem intakt. Klumpade plantor kan också gå bra, men om rötterna trängt ut ur klumpen och börjar se tråkiga ut, så är det säkert bättre att ta en krukodlad planta om valmöjlighet finns. Plantor i klump planteras med nätet kvar, för börjar man lossa det så har man ofelbart av de rötter som vuxit ut. Ställ däremot gärna klumpen i vatten en kvart innan du planterar.

En magnolia får inte planteras för djupt, marknivån ska vara i samma nivå som då den stod i krukan. Se gärna till att det blir en liten kulle när du planterar, jorden sätter sig efter en tid och det riskerar att bli en grop där plantan står om man använder för lite jord. Man trycker bara till jorden helt lätt, magnolian ska ha det så luckert som möjligt kring sina rötter.

Ett litet woodland – eller stort

Detta med woodland, eller trädgårdslund som man egentligen hellre kan säga på svenska, är något att ta fasta på för alla som vill ha en eller flera magnolior i sin trädgård, det kan ge en vink om vad man kan komplettera sin magnoliaplantering med. Någon form av marktäckande örter, perenner, är idealiskt och man kan även lägga in lökväxter i den mattan. Flocknäva, gulplister eller ormöga samt de vintergröna: vintergröna, skuggröna och även murgröna är några förslag på vad man kan förgylla marken under en eller flera magnolior med. Ormbunkar är alltid vackert och passar perfekt och kanske krolliljor, som tar vid och ger sommarblomning. Runt omkring kan gärna skyddande vintergröna växter som olika barrväxter och rododendron planteras, de har ungefär samma jordkrav som magnoliorna.

Notera att de första åren så bör de små magnoliaplantorna ha fritt runt stammen, så att inte marktäckande perenner eller gräsmatta stjäl för mycket näring. När magnoliorna har etablerat sig så kan man släppa fram marktäckare och annat.

När vi kommer in på näringsfrågan så kan man fråga sig om det inte ska gödslas – det lär väl sätta fart på tillväxten hos magnoliorna? Jo förvisso, men odling av magnolia så nordligt som Sverige kan vara en balansgång mellan tillväxt och härdighet. Ju mer man gödslar, ju mer växer det och ju längre pågår tillväxten och desto kortare tid får växten för sin avmognad – den som ska göra kvistarna härdiga så att de klarar vintern bra. Var därför försiktig med gödsel, lite grann på våren är fullt tillräckligt, och ofta klarar de sig bra med den näring som finns i mulljord och kompost. Tillsätt gärna ett lager lövkompost eller planteringsjord höst eller tidig vår varje år, så ger du magnolian den bästa tänkbara vård.

Lars Forslin

 
 

Mariatorgets vårblommor 2015

 
Årets fantastiska satsning på blomsterlökar i Stockholm får ett trädgårdsmästarhjärta att slå några extra slag! Här på Mariatorget har man använt en lökblanding med tulpaner och narcisser från Verver som heter Prima Ille et Villaine och som är galet vackert! 
 
Under våren kommer Stockholm att prydas av framförallt penséer, tulpaner och narcisser. De blomsterlökblandningar som staden använder är sammansatta för att ge en så lång blomningstid som möjligt. Tidiga och sena tulpaner är blandade med till exempel narcisser och kejsarkrona för att uppnå denna effekt. (Från Stockholm.se)
 
Mer om Verver här!
 
 

Färgfest i Humlegården

 
 2011 anlades den nuvarande planteringen runt Linnéstatyn i Humlegården. Efter några tuffa vintrar dog mängder av echinacea (solhatt) ut i den blomsterängsliknande planteringen. Eftersom de var tänkta som en stomme bland de sommarblommande växterna, så har det blivit en tydlig saknad sedan de försvann. Planteringen har kritiserats av de som tycker bättre om ordnade former och som tycker att ängplanteringar inte hör hemma i en stadspark. Personligen så älskar jag de vilda och naturlika planteringarna i staden.
 
Hur som helst så är den här planteringen just nu en sprakande färgfest i den skira grönskan i innerstades största park och ingen kan väl klaga på Linnés blomsteräng som den ser ut i maj månad. Läs mer om Humlegården här!
 

Växter runt Linnéstatyn när de planterades 2011

 

Berberis thunbergii 'Atropurpurea Nana'  -  Häckberberis

Bergenia cordifolia 'Vinterglöd'   -  Hjärtbergenia

Deschampsia cespitosa 'Goldschleier  -  Tuvtåtel

Deschampsia cespitosa 'Goldtau'  -  Tuvtåtel

Echinacea 'Art's Pride'

Echinacea 'Hot Lava'

Echinacea 'Hot Papaya'

Echinacea 'Hot Summer'

Echinacea 'Mango Meadowbrite'

Echinacea 'Summer Sky'

Echinacea 'Sunrice'

Echinacea 'Tiki Torch'

Echinacea 'Tomato Soup'

Echinacea pallida  -  Läkerudbeckia

Eremurus himalaicus  -  Vit stäpplilja

Eremurus robustus  -  Jättestäpplilja

Eupatorium maculatum 'Atropurpureum'  -  Fläckflockel

Euphorbia cyparissias 'Fen's Ruby'   -  Vårtörel

Euphorbia dulcis 'Chameleon'   -  Söttörel

Euphorbia griffithii 'Fireglow'  -  Eldtörel

Euphorbia polychroma  -  Gulltörel

Geranium pratense ' Midnight Reiter'  -  Ängsnäva

Knautia macedonica  -  Grekvädd

Miscanthus sinensis 'Ferner Osten'

Miscanthus sinensis 'Kleine Fontäne'

Persicaria bistorta 'Firetail'

Physocarpus opulifolius 'Diabolo'  -  Smällspirea

Salvia nemorosa 'Ostfriesland'  -  Stäppsalvia

Salvia nemorosa 'Pink Friesland'  -  Stäppsalvia

Salvia x sylvestris 'Rose Queen'  -  Skogssalvia

Sanguisorba officinalis 'Arnhem'  -  Blodtopp

Sedum telephium 'Purple Emperor'   -  Kärleksört

 
 Ute på Karlavägen just intill Humlegården har det planterats stora maffiga tulpaner som lyser upp den långa lindallén som löper mitt i vägen fram till Karlaplan.
 
 

Fruktträdgården och engelska parken vid Tyresö slott

 
 I flera år har jag planerat att fotografera Tyresö slotts fruktträdgård när äppelträden blommar, men det har alltid kommit något annat i vägen. Idag fick jag äntligen se de gamla träden i blom. Från restaurangen kan man nu blicka ut över de blommande träden och bättre utsikt är svårt att hitta tycker jag. Här finns sorter som Säfstaholm, Gul Richard, Vitgylling, Maglemer och Transparente Blanche.
 
 
Tyresö slottspark finns om ett kapitel i min bok Stockholms gröna rum. Och här kan man läsa mer om den vackra parken på bloggen!
 
 
Det är något speciellt med Tyresö slottspark. Jag har många favoitträdgårdar och parker i Stockholm med omnejd, men det finns nog ingen annan plats som är så rofylld och som får mig så lugn som är i den engelska parken vid Tyresö slott. Den engelska parken anlades på 1780-talet av Fredrik Magnus Piper, som också skapade den engelska parken vid Drottningholms slott. Den naturlika parken var på modet och Tyresö slottspark var en av de första i sitt slag i Sverige.
 
Att vandra på de slingrande gångarna omgivna av stora mattor av gullvivor och skirt grönskande gamla träd, är något man skulle vilja göra varje dag. Visserligen vandrar jag på ängar av gullvivor, förgätmigej och mandelblom (som är en fantastisk florablandning) i ´´min´´ slottspark på Engsholm varje arbetsdag, men där är det ju trots allt mest jobb som gäller! Här kan jag slå mig ner och vila under en gammal ek hur länge jag vill...
 
 
Bron över till Notholmen där jag drack mitt kaffe.
 

Tidigare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails