Långholmen var tidigare mest känd för det fängelse som låg på ön fram till 1975. Under tiden då fängelset var i drift kunde allmänheten givetvis inte röra sig lika fritt på ön som man gör nu för tiden. Idag är Långholmen är en av det centrala Stockholms bästa vandringsplatser, i en lugn miljö och med fin utsikt in mot stan. 

Det är en mycket grön och frodig ö och att träden trivs extra bra beror på att man på den tidigare så bergiga ön lade upp muddringsmassor när Barnhusviken och Klara sjö muddrades på 1870-talet, då järnvägen till Centralstation skulle byggas. Sjöbottnen från muddringen blev den bästa tänkbara markförbättring, grogrund och gödsling åt träd och buskar. Det var fängelsets fångar som utförde det tunga och skitiga arbetet att frakta muddermassorna från båtarna och upp på ön. I Strindbergs bok ´´När trädsvalan kom till Getapeln´´ beskriver han fångarnas slit med muddermassorna -  ´´att detta var helvetet´´.

800 träd planterades i muddermassorna på norra sidan av Långholmen mellan Västerbron och östra spetsen av ön. Det var bland annat lönn, alm , ask, rönn och hägg. Träden kom från Bergianska trädgårdens plantskola som på den tiden låg i Vasastan. Annars är det nog knäckepil som man först lägger märke till när man närmar sig Långholmen från söder. Pilarna växer längs kanalen på öns södra sida och böjer sig vackert och vilt ut över kanalen. På 1880-talet muddrades även Pålsundet och Långholmskanalen och även då användes muddermassorna för att lägga på öns bergiga delar. Efter den muddringen planterades hela 2400 träd på Långholmen

I en mycket vacker miljö med utsikt över Mälaren ligger Stora Henriksvik. Lars Helgö och Christina Trapp skrev avtal med staden 1992 om att här starta sin verksamhet med café och ett litet museum för Carl Mikael Bellman. Det förfallna huset renoverades efter att ha stått tomt sedan 1978 och trädgården anlades likt en malmgårdsträdgård från 1700-talet. De öppnade sitt café som även innehåller en fin och intressant Bellmanutställning. 

Jag brukar tala om favoritträdgårdar i Stockholm och Stora Henriksvik tillhör verkligen en av mina absoluta favoritplatser. Det är trivsamt att här dricka sitt kaffe, blicka ut över trädgården och genom grönskan se båtar passera utanför badstranden. 

Den vackra trädgården vid Mälarens strand, bäddas in av en lummig grönska och bland örter och grönsaker står ett mullbärsträd som drivits upp av ett rotskott från ett träd i Södra Årstalundens koloniområde. Tyvärr blev den senaste vintern väl hård för trädet som sommaren 2013 endast hade en liten levande gren. Jag hoppas att den grenen får kraft att bygga upp en ny trädkrona. Mullbärsträd är inte vanliga i Stockholm - jag vet endast några stycken som klarar vintrarna i vårt klimat. På andra sidan växer låga äppelträd framför en vildvuxen syrenhäck som ger skydd mot insyn och vindar.

Jag älskar verkligen den här trädgårdens blandning av kryddväxter, perenner och sommarblommor som ganska fritt får breda ut sig intill de ordnade raderna av grönsaker. Här finns förutom grönsaker - kryddgård som bland annat har vin- och spritkryddor, läkeörter, kålgård, bönland och rotland. 

Från Stora Henriksviks hemsida.

´´Trädgården är uppbyggd så som en familj på 1700-talet skulle ha haft sin köksträdgård. Fyra odlingskvarter med korsgångar och en buxbomsrundel i mitten. Formen kommer ursprungligen från den arabiska trädgården där kvarteren symboliserade världsdelar, gångarna de stora floderna och rundeln i mitten var paradisets källa. Den togs över av munkarna och levde vidare i klostren i Europa.

I trädgårdens ytterkanter växer fruktträd, bärbuskar, potatis, sparris, jordgubbar och rabarber. Kvarteren innehåller nyttoväxter och blommorna bildar en kantbård. Det ordnade möter det vilda.

I tre av kvarteren växer bönor och ärter, rotfrukter, sallad och kål. I det fjärde finns en örtagård med perenna kryddväxter som mynta, salvia, citronmeliss och timjan. Här hittar man också medicinalväxter som på 1700-talet odlades för husapoteket.´´

På andra sidan badstranden ligger den gamla sjötullen och en röd liten sjöstuga precis invid vattnet. I den sjöstugan hade vårt familjeföretag, Norrtälje Trädgårdsservice lunchrum och förråd under några år på 1990-talet. Innan dagens jobbstress, tog jag min frukost på bryggan och njöt av den fridfulla morgonstunden..

Den forna fängelsön intill Södermalm tillhör de platser där jag helst vandrar i Stockholm. Sträckan runt den gröna ön, där man hela tiden följer stranden, är drygt fyra kilometer lång. Miljön skiftar från den nordöstra sidans branta trädbevuxna berg med vacker utsikt in mot stan, till den södra sidans lugnare och mer skyddande vandringsväg längs kanalen. Där böjer sig stora knäckepilar försiktigt ut i vattnet, där gamla träbåtar ligger i långa rader under sommaren.

Verksamheten på Stora Henriksvik drivs idag av Christina Trapp Bolund och Lasse Helgö.
I min bok står det att Christinas dotter Cilla och hennes man driver Stora Henriksvik - det var då det!