Site Meter

Skogsek - Quercus robur

Den tusenåriga eken i Norra Kvill i Småland har en omkrets på 14 meter.

Att hålla händerna mot Kvilleekens uråldriga stam var en mäktig, märklig och nästan magisk känsla. I september 2010 besökte jag den gamla eken och jag var då helt ensam under några timmar tillsammans med trädet som grodde en gång under vikingatiden.

Eken kallas ofta för ´´kungen av skogens träd´´ och artnamnet robur betyder styrka. I vår natur natur finns inget träd som är så kraftigt och inget träd i Norden blir äldre (om man bortser från Old Rasmus).
Eken blir ungefär 25-30 meter hög och den blommar samtidigt som bladen vecklar ut sig i maj månad. Den bär dock inte frukt förrän den blir 40-50 år gammal.

Ingmar Holmåsen skriver i sin bok ´´Träd och buskar´´ att eken inte alls växer så långsamt som många tror utan kan efter 50 år ha nått en höjd av 20 meter om den växer i god jord. Omkretsökningen är under de första 100 åren 4 cm per år, under de följande 150 åren 2,5 cm och fortsätter sedan att minska. Man räknar eken som avverkningsmogen efter 150 år. Eken är det enda träd som kan trivas i styva lerjordar även om den trivs allra bäst på lerhaltiga mulljordar.

När eken börjar bli riktigt gammal och delar av veden mörknar så är den mycket viktig för mängder av olika insekter. Det sägs att 500 arter av insekter är direkt beroende av ekens mörkna ved. Den bredbandade ekbarkbocken är mycket sällsynt och finns i Sverige endast i Hagas och Djurgårdens döende ekar.

Eken finns över hela jorden i de tempererade områdena och omfattar ca trehundra arter. Hos oss i Sverige finns skogsek (Quercus robur) som ibland kallas sommarek och bergek som brukar kallas vinterek (Quercus patraea). Skillnaden är att bergeken har mindre ekollon med kortare skaft och ofta sitter bladen kvar länge på vintern.
På grund av sin motståndskraft mot röta så har eken används genom tiderna till skeppsbyggnad, möbler, parkettgolv mm. . Det finns flera olika talesätt om hur eken växer, som att den växer i 400 år och dör i 400 år.

Eken vandrade in i Sverige efter vår senaste istid och valde sin plats på de bördigaste jordarna. För tusen år sedan var eken mycket mer utbredd i landet än idag. I DN:s artikel av Karin Bojs från 4 dec 2011 skriver hon att om man vill uppleva hur det en gång såg ut i Sverige så kan man bege sig till Europas sista bevarade blandurskog i Bialowieza som ligger på gränsen mellan Polen och Vitryssland där ekarnas höjd är upp till femtio meter.

Det sägs att ekens nordgräns i Sverige går vid Dalälven även om det självklart finns ekar som växer norr om älven också.

Eken förknippas med åskguden Tor och lär träffas av blixten tre gånger så ofta som tallen och tio gånger så ofta som boken.

Två kända stockholmsekar. Till vänster Prins Eugens ek vid Waldemarsudde på Djurgården och till höger Radio/TV-eken på Oxenstiernsgatan, som sågades ner den 25 november 2011 då den ansågs vara så hårt angripen av röta att den utgjorde en fara.


Från Wikipedia

Ek i kultur och historia

Eken är kanske ett av de mest karaktärsfulla träden, och det som mest tillbetts som heligt under religiösa former i Europa. Namnet på de keltiska läromästarna,druiderna, kommer från det grekiska ordet för ek,Dryas, eftersom det påstods att keltiska druider alltid hade med sig ekblad vid offer och dylikt.

Även inom den germanska språksfären måste eken spelat en stor roll, eftersom de flesta germanska språk delar ord för trädet och även ord som ligger nära; sålunda är exempelvis det svenska ekollon ursprungligen detsamma som det engelska acorn (som alltså inte har något att göra med corn).

Under flera hundra år tillhörde alla ekar i Sverige kronan som skogsregale, eftersom virket användes till skeppsbyggnad, mest till krigsfartyg för den svenska flottan. Även Gustav Vasa beordrade plantering av ekar för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff för gemene man att hugga ner eller skada ekar; även plantor hade samma skydd. Det åtgick cirka 2 000 ekar för att bygga ett större skepp, och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem.

Enligt kungligt plakat den fjärde augusti 1608 var straffet vid olovlig avverkning första gången 40 daler, andra gången 80 daler och vid tredje gången förlust av livet. Detta är ett av skälen till att så många ekar som är flera hundra år har fått stå orörda i Sverige. Så sent som 1832 påbörjades en plantage av ekar på Visingsö, med samma ändamål att säkra virkestillgången till framtida krigsfartyg. På Visingsö planterades inom tio år totalt c:a 300 000 ekar, varav en stor del av beståndet finns kvar än idag. Efterfrågan på de stora mängder virke för skeppsbyggnad upphörde nämligen efter hand när skeppsvarven började använda järn och senare stål till fartygen fram mot slutet av 1800-talet. Ekplantagen, som idag upptar en areal på cirka 360ha, förvaltas av Statens fastighetsverk.

Eklöv har stundom använts som hedersmärke, med hänvisning till ekens ovan nämnda bakgrund som "heligt träd". Till exempel är det vanligt att generalpersoner inom olika försvarsmakter utsmyckas med eklöv. Svenska generaler, oavsett generalsgrad, bär fyra eklöv på fältjackans högra kragspegel.

Eken är en symbol för Föreningssparbanken (nuvarande Swedbank), och det latinska namnet Quercus robur har gett namn åt Swedbanks fondsystem Robur.

Eken är Blekinges landskapsträd.

________________________________________________________________________________________________________________



Kvilleeken lever vidare med lite hjälp av de som förstår värdet av riktigt gamla träd.


Kända ekar i Sverige:
  • Kvilleeken eller Rumskullaeken som den också kallas.
  • Ekebyhovseken på Ekerö utanför Stockholm (ska fotas under nästa år). Sveriges största lövträd.
  • Ålemseken i Mönsterås, Småland. Sveriges tredje grövsta ek.
  • Lagnebrunnaeken i Boxholm, Östergötland. Uppskattad ålder 900 år och en omkrets på 9 meter.
  • Eken vid Bosjökloster i Höör, Skåne som lära vara närmare tusen år gammal. Står i slottsparken. (Vill besöka under nästa år)
  • Prins Eugens ek vid Waldemarsudde i Stockholm.
  • Trogaredseken i Ulricehamn, Västergötland med en omkrets av 8,5 meter.
  • Läcköeken i Västergötland, troligen 600 år gammal med en omkrets av 927 cm.
  • Birger Jarls ek på Kungsholmen i Stockholm (ska fotas nästa år). Jämngammal med Stockholms stad, ca 800 år.
  • Eken vid Karl XI:s fiskartorp vid Norra Djurgården i Stockholm, populärt kallad "Eken i väggen". Eken som nu är omkring 320 år har växt in mot väggen på torpet och hotar flytta hela huset även om det kommer ta tid. (ska fotas nästa sommar)

Hämtat från DN:s artikel 4 dec 2011.


Den här gamla eken vid Biskopsudden på Djurgården finns inte mer. Bilden från 2007.
 

Den här fantastiska eken finns på Eldgarnsö utanför Stockholm.
 
Margretelundsvägen i Bromma 10 oktober 2019



Källor:
Porträtt av ett träd - Bengt Edlund
Träd och buskar - Ingmar Holmåsen
DN-artikel av Karin Bojs 4 dec. 2011
Wikipedia
Träd i Stockholm



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0