Nu har antikrundan slutat för den här säsongen också. Koloniträdgården Iris är slut och likaså På spåret. Vad ska jag nu se? Väntar in Gunnels Gröna och Söderläge. Men det blir väl kanske inte så mycket TV-tittande nu när våren är på väg. Jag gillar ju dokumentärer också men jag tycker att de kommer för sällan.
Vad ser ni på TV?

Blogg.se har skjutit på omläggningen ännu en gång och jag är glad att det görs med stor noggrannhet. I natt ska det tas backup på alla bloggar innan omläggningen. Det är fortfarande hemligt vilka nya funktioner som kommer framöver. Vad sägs om att alla bloggare och besökare har webkamera så att man kan se er?
I natt stängs bloggen och det går inte att kommentera.

För ett år sedan - resan till Kina

Dagens låt
På senare år med U.L

Förti är din ungdoms ålderdom
Femti är din ålderdoms ungdom
U.L.

Trots att jag bott i Stockholm i 33 år har jag aldrig sett Brunkebergstunneln som går från Tunnelgatan vid Sveavägen till David Bagares Gata vid Birger Jarlsgatan. Tunneln invigdes av kung Oscar II år 1886, den är 231 meter lång och är ju en perfekt väg om man fort vill ta sig från Sveavägen till Stureplan. Det finns både gång och cykelbana i den 4 meter breda tunneln. Nu har jag gått här och det känns som om man går i ett stort rör. Från början kostade det 2 öre att gå genom tunneln men nu gick jag gratis och det kändes stort att gå på ny mark. Klicka på bilden! Öppettider för tunneln är 6-22.

Into the wild
Dottern bjöd på bio ikväll. Into the wild, regisserad av Sean Penn och baserad på en sann historia om en ung man som ger upp den materiella tillvaron och flyr ensam till vildmarken i Alaska. Den var mycket bra, gripande och fantastiskt foto. Tack för den!

Recension i SVD
Recension i Aftonbladet
Recension i DN

Vi har som jag tidigare berättat ett blomsterrum i slottet med dålig belysning men med en växtlampa på 400 watt som ger hyfsat ljus för att driva upp de sommarblommor vi behöver. Hade jag ett växthus så skulle parken blomma som ingen annan park på sommaren...!
Det är ganska trångt i rummet i år då jag förökat mängder av pelargoner som ska planteras ut på borggården. Tidigare fanns endast lejongap i de långa planteringarna men nu fyller jag ut med röda pelargoner mer och mer för varje år, Tanken är att få en längre och stabilare blomning på borggården. Här gäller det också att få en massfärgeffekt och de röda pelargonerna lyser ju verkligen upp, de mer exklusiva sorterna passar inte här.


Jag vet att lejongapen här på borggården är vackra så här men de har långa perioder då de inte blommar lika fint. Men en hel del lejongap kommer att finnas kvar även i fortsättningen.



Nu har jag som sagt tagit massor av sticklingar som tar stor plats i blomsterrummet men det blir ändå lite plats åt lite uppdrivning av sommarblommor.
Jag har inte använt några nyheter utan kör med säkra kort som jag tycker om. Jag får testa spännande och annorlunda sorter ett annat år. Jag kommer även att direktså en del sommarblommor. De sorter som jag inte sått ännu är paradisblomster och rosenskära.


Salvia patens - Blåsalvia

Stanwell Perpetual

För de som följt med tidigare somrar vet att jag planterat ut sommarblommor i ´´Gravarna´´ som planteringarna kallas vid entrén men i höstas planterade jag den vackra rosen Stanwell Perpetual där och som jag alltid tjatar om och som jag lyckats bra med på andra platser i parken. De sitter där tillsammans med nepetan ´Walkers Low´ och ´Six Hills Giants´. Jag hoppas mycket på de planteringarna i år och jag kommer nog även att plantera i den vita blomstertobaken, daggsalvian och heliotropen där också.

Blogg.se har skjutit upp omläggningen av bloggarna till natten mot lördag....
.

Jag försöker besöka Drottningholms slottspark en gång i månaden för att följa arbetet med lindalléerna som ska bytas ut..
I januari besökte jag parken och skrev detta inlägg då. Här förklarade Lena Löfgren-Uppsäll hur den ganska avancerade beskärningen av de nyplanterade lindarna går till. Idag blev jag lite förvånad över att lindarna med de många skotten i kronan inte blivit beskurna i vinter.....måste skriva till Lena igen och fråga. Jag har ju följt det här arbetet genom alla år och är nyfiken hur arbetet utförs. Vet inte om jag är jobbig.....men jag är ju genuint intresserad!

Bilden ovan med beskärningssåret på en ny lind är jag lite tveksam till, man har sågat lite för nära stammen tycker jag (som är petig vad gäller beskärning). Det är viktigt att lämna grenkragen så att såret kan valla igen på ett bra sätt. Här har man även väntat för länge med att avlägsna grenen och då fått detta stora sår. Såret kommer alldeles säkert att valla igen fint ändå men risken ökar alltid för svampingrepp mm. då beskärningssåren är stora och öppna länge. Jag antar att det är proffs som jobbar med parkens lindar och jag känner ju inte till hur just den här grenen avlägsnades, grenen kan ju ha brutits av.

Under den senaste tiden har vi på blogg.se jobbat med att bygga ett helt nytt bloggsystem - något vi nu kommer att lansera. Vi har under en lång tid haft en enorm tillväxt på både bloggläsare och bloggskribenter, något vi givetvis uppskattar (men som tyvärr fått våra servrar och vårt system att knäa av belastningen, framför allt kvällstid).

På torsdag natt (natten till den 28:e mars) denna vecka kommer vi att byta ut programvara samt en del servrar/datorer. När vi bytt till nya systemet kommer du att kunna blogga som vanligt och vi kommer att kunna bygga ut med flera nya funktioner.

Vad innebär detta för dig som bloggare hos oss?

Vårt fokus med den nya versionen har varit stabilitet, dvs att det skall fungera bättre att blogga alla tider på dygnet - något vi hoppas tydligt kommer att märkas efter bytet - men vi har även förberett för en hel del nya funktioner och förbättringar.

Antar att det här inlägget var ett av mina mest intressanta.......!

För ett år sedan
.
.

Lindalléer och lindar i gamla slottsparker är något som intresserar mig mycket, en av anledningarna är att det fortfarande finns träd från 1600-talet kvar på flera platser och ofta är det dokumenterat när träden planterades.
Det vanligaste gatuträdet i Stockholm och i många andra städer i Sverige är lind och då främst parklind. Anledningen till att den används så ofta är att lindar är härdiga, har lång livstid, är oftast friska och tål beskärning. På 1800-talet då det blev vanligt med träd efter gatorna i städerna så var lind och alm de vanligaste träden. Eftersom parklinden blir ett stort träd (kan bli 25-30 meter högt i Sverige) så har nu en sort av skogslind (Tilia cordata) tagits fram som heter ´Rancho´ och som endast blir 10-12 meter hög. Rancho har också den fördelen att den är helt fri från bladlusangrepp som orsakar honungsdagg. Lindens rotsystem är litet och når under optimala betingelser endast ca 1,0-1,3 meter djupt (Träd i bebyggelse)

Honungsdagg utsöndras av bladlössen som äter stora mängder av trädets sav och tillgodgör sig endast små mängder socker ur saven medan resten rinner rakt igenom lössen. Honungsdaggen är alltså ren sockerlösning som inte gör någon större skada men kan vara obehagligt klibbig när den faller ner i stora mängder. Man bör alltså inte plantera lindar vid parkeringsplatser eller uteplatser. I honungsdaggen växer en mögelsvamp som färgar bladens undersida svarta. Angreppen av bladlöss är vanligast i stadsmiljö där träden är instängda utan naturliga vindar och där värmen i trädkronorna blir för hög.
Det sägs att lindens blommor innehåller något narkotiskt ämne som lockar till sig enorma mängder bin och som ibland gör dem rejält höga och de kan ligga i drivor svagt surrande under träden...!
Det finns 45 arter av lindsläktet men det är bara skogslinden (Tilia cordata) och bohuslinden (Tilia platyphyllos) som är vildväxande i Sverige.
_______________________________________________________________________________________
Tilia cordata - Skogslind
Skogslinden är vildväxande över nästan hela Europa och finns upp till Ångermanland i Sverige. I Sverige kan skogslinden bli 25 meter hög men längre ner i Europa finns träd som är över 40 meter höga. Höjdtillväxten avslutas vid 150-180 års ålder men trädet kan bli över 800 år gammalt. 1968 uppmättes den grövsta skogslinden i Lindhult vid Boo i Närke som då var 8,09 i omkrets (boken Träd och buskar av Ingmar Holmåsen). Landets högsta skogslind fanns 1974 i Stjärnsunds slottspark och var då 29 meter hög. Det enklaste sättet att skilja skogslind från parklind är att jämföra undersidan av bladen där skogslinden har bruna små tofsar i nervvinklarna medan parklinden har ljust gula tofsar. Skogslinden har även en mer oregelbunden och rundad krona. Vid Mälaren är skogslinden helt det dominerande värdträdet för misteln. Linden är sällsynt på Gotland men vid Alvena lindaräng dominerar skogslinden bland trädbeståndet. Skogslinden blommar i juli (senast av alla våra vilda träd). Skogslinden på bilden är från slottsparken och den mäter 4,30 i omkrets (i brösthöjd).

Sorter av Tilia cordata
´Erecta´ - blir 18-20 meter högt och får en regelbunden pyramidformig krona. Bladen är 3-6 cm. och sitter kvar länge på hösten. Den här sorten används mycket i Tyskland och Holland men är ännu inte så känd i Sverige men vid Rörstrandsgatan 20 i Stockholm finns några exemplar. Erecta är vindtåligt och klarar även salta vindar.

´Greenspire´ - växer kraftigt även som ungt träd. Det blir ca. 20 meter högt och 10 meter brett. I Sveige har den funnits i 15-20 år. Bladen blir 7-10 cem breda, lite läderartade och mörkgröna på ovansidan. I USA är den den vanligaste linden i städer.

´Rancho´ - blir endast 10-12 meter högt och 5-6 meter brett. Grenarna växer nästan rakt ut från stammen i kronans nedre del. Bladen är 5-8 cm breda och mörkgröna. En stor fördel men Rancho är att de är fira från bladlusangrepp vilket är ett problem i stadsmiljö både vad gäller öviga skogslindar och parklindar. De planterades i Kungsträdgården i Stockholm då parkens gamla lindar togs bort. De nya lindarna var 5 meter höga då de planterades.

´Swedish Upright´ - moderträdet ska ha upptäckts i Sverige 1906 och drevs senare upp i Boston, USA. Stefan Mattson hittade trädet i en plantskola i England och tog trädet till Enköping. Sorten blir inte hög, ca. 10 meter och 3-4 meter brett.
_______________________________________________________________________________________

Tilia x europaea - Parklind
Parklind anses vara en hybrid mellan skogslind och bohuslind och kommer troligen från Holland och har funnits i Sverige sedan 1600-talet. Parklinden är den absolut vanligaste linden som används till gatuträd bl.a. på grund av att den har en ganska symmetrisk krona och att den inte får lika bred krona som skogslinden. Parklinden är även mycket vanlig i slottsparker och som alléträd. Några av de äldsta parklindarna i Stockholm finns på Molitors malmgård i Tantolunden och är från 1600-talet.
Det pågår forskning vid Alnarps lantbruksuniversitet om de olika sorterna och klanerna av parklindar.

På många lindar och ofta då på parklindar finns ofta knölar på stammens nedre del.

Sorter av Tilia x europaea
Kungslind, ´Koningslinde´ -
Det sägs att de flesta lindar som säljs under namnet ´Pallida´ idag kommer från den här klonen. Lindar som 1945 kom från holländska plantskolor med namnet ´Pallida´ var egentligen ´Koningslinde´.
´Koningslinde´ blir 20-25 meter hög och 12-15 meter bred. Kronan är smalt pyramidformig som ung och blir sedan mer rundad. Bladen är större än hos den vanliga parklindens (´Zwarte Linde´), ovansidan är något glänsande och undersidan en aning gulaktig, bladskaftet rödaktigt och höstfärgen gulbrun. Ett mycket intressant examensarbete inom landskapsingenjörprogrammet av Birgitta Jonsson finns här.

Kejsarlind, ´Pallida´
Den här klonen är känd från tidigt 1600-tal och ett av de äldsta träden av ´Pallida´ finns i Svartsjö slottspark och kallas Drottning Kristinas lind (bilden ovan) som lär vara planterad 1630 och är 970 cm i omkrets. Den här sorten av parklind har ganska smal krona med korta lite hängade sidogrenar. ´Pallida´ har planterats i Drottningholms slottspark nu när alla lindarna där byts ut, de nya lindar som kommer att stå närmast slottet är dock sticklingar från parkens gamla skogslindar. Den vanliga skogslinden var helt dominerande i slottsparken tidigare. Pallida är härdig i zon 1-5.

(Vanlig) parklind, ´Zwarte Linde´ -
Klonen av den här parklinden planterades i svenska parker under 1600-talet och har troligen holländskt ursprung. Den har importerats till Sverige under 1900-talet men då med namnet Tilia x europeana men nu bör sortnamnet ´Zwarte Linde´ användas för att man inte ska blanda ihop den med de ovanstående sorterna. De blir 20-25 meter höga och stammen är cylindrisk och har inte så stora kallusknölar vid nedre delen av stammen. Grenar och skott är påfallande mörka under vintern och på sensommaren vrids bladskaften och visar undersidan av bladet. Bladen på den här sorten angrips kraftigt av bladlöss. ´Zwarte Linde´ brukar ofta knuthamlas eller arkadklippas på grund av sin grenbyggnad som är nästan horisontell.
_______________________________________________________________________________________

Lindens rötter
Linden kännetecknas av ett osymmetriskt, ofta ensidigt utvecklat rotsystem, som upptar en liten, men mycket intensivt genomrotad jordvolym.
I ungdomen utvecklas en pålrot, som är lika kraftig som ekens. Den tillbakabildas tidigt och ersätts av hjärtrötter, som är korta och snabbt förgrenar sig.

Källor:
Nordeuropas träd av Alan Mitchell
Träd i Stockholm.
Stadsträd från A-Z av Rune Bengtsson
Europas träd av Bob Press.
Träd i bebyggelse av Eivor Bucht & Ragnhild Widgren

Drottningholms lindar
.

Jag önskar alla en Glad Påsk. Snön faller tungt över huvudstaden nu och jag hoppas att det fina vårvädret kommer åter i eller efter påskhelgen. Då ska jag börja göra ordning mina planteringar i parken.

Frågade tidigare vilken storhelg som är bäst. Nytillkomna är välkomna att svara! Påsken leder än så länge. Läs här!
Påskgodiset kommer att bestå enbart av Ahlgrens sursockrade bilar....jag är beroende igen, höll på att krocka idag när kön stannade och jag grävde bland de sursockade bilarna.


För säkerhets skull tog jag hem tomatsådden. Nu står Sungold i fönstret här hemma i påsk. Hoppas få fram ca. 20 plantor

Idag har jag äntligen fått reda på vilken sort av avenbok som sitter efter Hamngatan i Stockholm - Carpinus betulus ´Frans Fontaine´

Bilder

För ett år sedan

Har ni sett den här bloggsöksidan? Bloggz.se

Dagens låt
Inget bra för mig själv med Eldkvarn

Så kom då snön till Stockholm också och de gamla ekarna här utanför blev helt plötsligt vackra igen. Det är långt till den riktiga våren.

Igår beskar jag två äppleträd i parken och det går ganska bra med den där handikapp-sekatören, jag ska berätta mer när beskärningen är färdig. I vanliga fall brukar jag jobba effektivt och beta av vårjobben ett efer ett men i år måste jag variera arbetet för att inte anstränga min trasiga arm och det blir en aning förvirrande att gå från det ena jobbet till det andra. Från fruktträdsbeskärningen till att köra ris från trädfällningen förra veckan för att sedan elda och in till trädgårdsrummet för att så sommarblommor. Eftersom jag fortfarande jobbar halvtid så infinner sig inte den där känslan att jag gjort ett bra dagsverke när jag åker hem. Men jag har full koll på uppgifterna och parken kommer att vara vårfin efter nästa vecka.

Det jag sått hittills är blåsalvia, rosenvial, strandirisen ´Perrys Blue´ och trädpion från eget infångat frö i höstas. Vidare har jag sått tomat - Sungold, Chili och även Heliotrop och Aster-Callistephus chinensissom som ska vara till snittblommor på sensommaren. Resten sår jag efter påsk.

En sommarbild från 2007 med pioner vid Waldemarsudde passar bra idag.

.

Då var trädtävlingen avgjord och jag fick ta till lottens hjälp för att få fram vinnaren. Det stod mellan Lilla B och Fundera grönt som hade lika många rätt. Jag gjorde 5 namnlappar var och gjorde små bollar av dem, de 10 bollarna lade jag i en skål och blandade sjukt noga och allt granskades av tre kontrollanter från Svenska spel (bilden). Den första lappen jag drog skulle bli vinnaren, jag vecklade upp pappersbollen och där stod.....Lilla B, för att jag var nyfiken så drog jag två lappar till och på båda det stod Lilla B. Grattis till boken....vi hörs via mail. Jättebra jobbat av er båda och hade jag haft ännu en dublett av boken så hade ni fått en var.
Nästa tävling kommer att handla om Spanska ligan i fotboll.....
Svar på fråga 12: Lind
Svar på fråga 13: Oxel

 

 

 

 

Det var både vår och hägrar i luften idag på Djurgården. Jag gick sakta runt ön och solen värmde skönt. Hägrarna skränade och byggde på sina bon i träden ute vid Isbladskärret.

 

Den nya nordiska floran har jag skrivit om tidigare men den är värd att nämnas igen. Det här är ett rent konstverk med fantastiska illustrationer av Bo Mossberg. Att söka efter en viss växt bland alla 3250 växter i den här boken är ett rent nöje då man får bläddra igenom alla dessa vackra 928 sidor. Det här är nog en av de viktigaste böckerna som jag har i min samling och egentligen borde jag ha två exemplar, en här hemma och en på jobbet.

Nu är det exakt tio år sedan jag för första gången klev in i vår slottspark. Vi hade avlutat vårt familjeföretag (där jag jobbade i 27 år) och jag jobbade tillfälligt hos en trädgårdsanläggare i Sköndal. Den här vintern 1997/1998 åkte jag runt i Stockholm och beskar fruktträd, jobbet i övrigt var ganska likt det vi hade i vårt eget företag, skillnaden nu var att jag inte själv kunde planera mina dagar. Jag kände också att jag var trött på att flacka runt till många olika trädgårdar och att sitta i Stockholms bilköer stora delar av arbetstiden.



En dag tog jag mig upp till arbetsförmedlingen i Vällingby för att se vad de kunde erbjuda mig, det här var innan jag hade dator. Bland alla anläggningsarbeten och trädgårdsskötseljobb vid bostadsområden såg jag en annons som fick mig att börja drömma lite. ´´Slottsträdgårdsmästare sökes´´ löd annonsen som jag skrev ut och tog med mig.
Jag ringde samma dag och anmälde mitt intresse. Trädbeskärningen i Stockholm fortsatte och en dag när jag befann mig i ett träd i Hässelby så ringde VD:n på slottet och sa att hon ville träffa mig för en intervju.
Några dagar senare åkte jag från företaget i Sköndal som ligger i ett sunkigt industriområde och platsen ser ut som ett helvete helt enkelt. Kontrasten när jag kom in i slottsparken en timma senare var enorm. Slottet ligger mycket vackert på en udde och jag tänkte direkt att här vill jag vara.

Det var inga konferenser den här dagen och när jag bankade på stora slottsporten så fick jag det gladaste och trevligaste mottagandet man kan tänka sig. Jag fick kaffe och väntade i ett av de vackra rummen på att slottets VD skulle komma. Från industriområdet med den gamle egensinniga ägaren till anläggningsfirman till ett vackert rum i ett slott och med en ung, trevlig och positiv kvinnlig VD.

Under intervjun ställde hon frågan - hur ser din drömträdgård ut? Nu gällde det att inte bara svara spontant och som jag brukar, att jag tycker om lite vilda trädgårdar...det kunde ju missuppfattas. Om jag inte minns fel så svarade jag att jag var noggrann och tyckte om gammaldags växter och att det var viktigt att växter ska passa in i den miljö de ska växa i. Det där med vilda trädgårdar betyder inte att de ska var misskötta och slarviga utan mer att trädgården inte bör innehålla för många räta linjer och för putsade växter. Växter ska få utvecklas så naturligt som möjligt.

Hur som helst fick jag komma ut till slottet ännu en gång för att träffa vaktmästaren som jag skulle ha ett visst samarbete med. Till slut valde de mig som kom att bli den evigt bloggande slottsträdgårdsmästaren. Jag kommer att fortsätta att hålla platsen hemlig eftersom det är en privatägd konferensanläggning som är stängd för allmänheten.
Trots att kroppen börjar bli en aning sliten efter snart 40 års trädgårdsarbete så känner jag att jag absolut kan hänga med några år till. Jag trivs oerhört bra här, både med jobb, arbetskamrater och den fantastiska miljön.
.

Det här är som titeln berättar en lathund och jag har haft massor av nytta av den här lilla skriften. Boken är ett komplement till andra böcker när man ska planera och välja växter för sin trädgård.
Folke Mattsson tidigare Zetas trädgårds ägare har varit med och valt växterna till de olika växtmiljöerna. För varje växtplats finns massor av förslag och det är både välkända och mer spännande val av växter.

Boken ger förslag till växter för olika typer av jord, soligt, skuggigt eller blåsigt läge, snabbväxande växter, slingrande eller marktäckande växter, vattenväxter, stenpartiväxter, växter med grå eller silvriga blad, växter med lysande höstfärg träd och buskar med annorlunda bark mm.

Författaren Gustaf Alm är en välkänd fackman och författare till ett stort antal böcker.

 

 

Östergrens konditori - Stora Torget
Konditori Pelikanen - Posthusgatan 1
Lindströms konditori - Stora Brogatan 7
Konditori Norrgården - Stora Brogatan 12
Café Hörnan - Hantverkargatan 5
Tösses koditori - Sjötullsgatan 2

Röda Stugan - Sjötullsgatan 2
Helges konditori - Lilla Torget
Gilles konditori - Götgatan 11

 

 

Café Roy - (Nancy Olsson) Tullportsgatan 4. Hit gick min far och mor. 
Café Gröna Lyktan - Tullportsgatan
Café Iduna - Posthusgatan 3
Trädgårdspaviljongen (TP) - Socitetsparken. Från 1870-talet - Brann ner 3 juli 2000.
DC 3:an - Socitetsparken. 1949-mitten av 1970-talet.
Sonjas café - Posthusgatan 1
Café Lillstugan - Estunavägen
Moléns café - Hantverkargatan

Storstens café - Väddövägen
Tullcaféet - Stockholmsvägen där polisstationen nu ligger.
Ruths café - Stora Brogatan 1
Café Fregatten - Posthusgatan 1
Vänhem café och matsalar - Posthusgatan 5

 

Här hemma i byn finns en staty som heter Omtanke av Bo Åke Adamsson som jag tycker om. I slottsparken har en ask (Fraxinus Excelsior) och en klibbal (Alnus glutonisa) växt upp tillsammans nere vi sjön och under åren som gått har asken försiktigt lagt en gren (arm) om alen för att visa sin vänskap eller för att stötta den på något sätt. För inte vill man väl tänka sig att asken skjuter alen ifrån sig?

Ur trädvårdssynpunkt skulle ju den där vänskapliga armen tas bort så att den inte skaver sönder barken på alen vid hårda vindar men vem har hjärta att göra det?
Veckans arbete har mest handlat om att fälla träd och eldat riset men jag har även sått tomater ´Sungold´, chili och Heliotrop. Det blir mer sådd nästa vecka.

Den här stjärnmagnolian - Magnolia stellata blommade så här vackert våren 2007 i Bergianska trädgården och då bestämde jag mig för att vi måste ha några i vår park. Två stycken planterades och efter den här vintern ser de mycket fina ut och jag hoppas att de ska blomma redan i år. Det lär ta ganska många år innan de bli så här kraftiga. Jag tycker bättre om Magnolia stellata än Magnolia soulangiana som väl är den vanligast planterade i landet. Nästa Magnolia som jag skulle vilja ha i parken är Magnolia sieboldii


Magnolia soulangiana - Praktmagolia i parken och till höger Magnolia kobus - Japansk Magnolia som nyplanterades förra året och blev ringbarkat av harar eller råddjur på sommaren. Jag gjorde en brygga av barken från en av trädets grenar i oktober för att den undre barken åter skulle få kontakt med den övre. Det kändes nästan lite hopplöst och jag vet inte om det kommer att lyckas men nu när jag försiktigt skrapade på en gren i kronan så var den vid liv men jag vet inte om bryggan orkar suga upp allt vatten som kronan kommer att behöva i maj. Några procents chans räknar jag dock med att trädet fortfarande har. Länk från oktober 2007.

Idag föll björkar vid sjön. För min egen del kan jag ännu inte använda en motorsåg då armen fortfarande värker men annars går det ganska bra att jobba med en arm. Det är J som står för sågningen och jag håller mig till riset och klipper fram vackra slånsnår i backarna mot sjön.. Det stora provet kommer nästa vecka då jag ska beskära fruktträden med min nya sekatör. Jag provade den lite idag och det gick förvånansvärt bra.

Svar på fråga 1. Visst var det Ginkgo. I Visby botaninska finns den och även i Malmö och säkert på många andra platser i södra Sverige. Det jag inte visste var att enligt min nyinköpta bok ´´Träd i Stockholm´´ så står ett Ginkoträd på Vasa Reals skolgård på Karlbergsvägen här i Stockholm, det lär bli fotografering där senare. Ginkon har ju inte löv utan det är breda barr man ser.

Ginkgo biloba är idag den enda arten som finns kvar av den artrika familjen Ginkoaceae som nådde sin högsta utveckling för hundra miljoner år sedan när jätteödlorna levde i de väldiga skogarna. Ur boken Träd i Stockholm.

Philadelphus coronarius - Doftschersmin


Vidjehortensian ´Annabelle´


Trädpion

Hittade 13 st frågor om träd i en tidning och jag tänkte lägga ut en fråga vid varje inlägg framöver, det rätta svaret kommer två dagar efter frågan. Känner mig lite som Oldsberg nu. Vissa är barnsligt enkla och andra är lite klurigare.
Den som har flest rätt vinner boken 153 perenner av Lena Månsson från 1980 med riktigt bra beskrivningar av perenner (jag hade ingen dubblett av någon trädbok). Lycka till!

1. Ett av världens äldsta trädart, och att äta dess blad tros hjälpa minnet (ska absolut vänta in de bladen i vår).

Nytt inlägg om alléer på Trädgårdsspanaren

Förra året granskade jag de trädgårdstidningar som finns ute i butikerna men jag har Allt Om Trädgård kvar att skriva om.
Av en händelse har jag kommit över några äldre nummer av tidskriften Odlaren som ges ut av Förbundet organisk-biologisk odling (FOBO) De trädgårdstidningar som jag testade förra året lockade inte direkt till fortsatt läsning och den tidning jag prenumererar på, Allt Om Trädgård blir allt sämre.

Problemet med trädgårdstidningarna är att de utvecklats till att bli som vilken veckotidning som helst där man fyller ut med ensidesbilder och massor av reklam som ska finansiera det hela. För läsaren blir den bläddertidning där det sällan finns någon intressant artikel.
Odlaren är något helt annat. Glöm alla glättiga magasin utan innehåll, här finns intressanta artiklar som går på djupet i ämnen de tagit upp. Layouten känns som en bra trädgårdsbok i miniformat och det är befriande lite reklam. Tidskriften har endast drygt 30 sidor men innehållet ger mer än Allt Om Trädgårds 90 sidor. Jag började med nr. 3/2006 där man kan läsa om Örtagården Mon utanför Trollhättan där en kvinna förverkligat sin dröm om en örtagård.


En mycket bra artikel handlar om täckodling och ett besök på Julita gård var intressant för mig som besökte platsen tidigare. Här berättar man också om Perennuppropet (som jag länge tänkt skriva om) som handlar om att bevara äldre perennarter som planterats i Sverige före 1940
Bokrecensioner finns också här och i det här numret recenseras Naturlig trädgård, Naturkraft, Vilda grannar och Kål & krasse. Sist handlar det om grönsaker och sensommarfest i trädgården.

Jag har även tittat lite i de övriga numren och fastnar i varje tidning för något som intresserar mig. Om man vill fördjupa sig i trädgårdskunskap med inriktning på organisk-biologisk odling så ska man absolut testa Odlaren. Alla artiklar är mycket bra skrivna av Karin Jansson som är redaktör och Lars Forslin som även står för layouten. Allt känns äkta och här finns genuin trädgårdskunskap. Hittar jag då inga nackdelar? För min egen del som inte är någon köksträdgårdsoldare och är mer inriktad på prydnadsodling kanske jag saknar något om prydnadsträd och buskar....men det kanske kommer. Eller så kanske de ska fortsätta att nischa sig som de gjort hittills.

Årets första nummer handlar bl.a. om:

• Beskärning av fruktträd (vilket är det bästa jag läst om fruktträdsbeskärning!)
• Havtorn
• Stengärsgårdar i Småland
• Nässlor

Sollentunamässan är ju inte den viktigaste av mässor om trädgård men man vill ju ändå se vad som händer och vad som kan vara nytt. De här kläderna för trädgårdsfolk var ju fina....är det så jag ska vara klädd då jag planterar 155 st syrener framöver eller när jag med jordfräsen kör ner koskit i trädgårdslandet? Den till vänster kanske jag kan ha när jag beskär fruktträden? Nej det är nog meningen att vi män ska gå vidare till jordfräsar och gräsklippare.

Skratta inte nu!
Jag hade tänkt att hitta en sekatör med utväxling som skulle kunna göra fruktträdsbeskärningen nästa vecka möjlig. Att beskära fruktträd med tennisarmbåge är inte idealiskt direkt men jag har gett mig f.. få att jag ska fixa det.
- Har ni någon sekatör för en handikappad trädgårdsmästare, frågade jag en försäljare.
- Ja det finns ju sekatörer med utväxling, men vänta, skratta inte nu sa han och tog upp en lång sekatör från Fiskars som man ska greppa med båda händerna för att fördela trycket. Han sa att den tagits fram på grund av att så många har problem att klara det tryck som krävs för att klippa av en gren. Jag har använt min Felco 12 så länge jag kan minnas och är mycket misstänksam mot andra sekatörer, men nu har jag inget val så jag bestämde mig för att prova den här, 198 kr var ju överkomligt. Den ska testas nästa vecka!

Jag vet att lökar och knölar samlar vätska och näring i dessa knölar och lökar och jag kanske som sagt är för feg men jag har alltid svårt att köpa något av de här holländarna. Jag köpte en del spännande trädgårdsiris förra året och jag tror att det finns någon som lever.

Eftersom jag fortsätter att leta musik tänkte jag att jag skulle lyssna på Vinyl 107,1 för att höra musik från 60-talet när jag åkte till jobbet. Det började bra när The Beatles ´´Love me do´´ startade här hemma på parkeringen. Efter den kom....en radioröst som nära på fick mig att få upp frukosten.

Måste alla radiopratare på reklamradion ha en svensk-amerikansk brytning och krystat köra hopplösa skämt mellan låtarna? Det gick helt enkelt inte att lyssna på honom så det blev P1 resten av resan.
Innan jag gick in på Vinyls hemsida hade jag tänkt skriva att han fick Torsten Flink att framstå som en helt normal människa. När jag klickade in på ´´mer om Jonas Nilsson´´ ser jag att när han ska ange Sveriges bästa artist så väljer han.....Torsten Flink!

I boken har jag många tips och förslag som underlättar trädgårdsarbetet, funderingar över täckodlingens suveränitet som odlingsmetod. och innehåller lite om mat och hälsa, om vår odlingskultur i stort ur miljösynpunkt och lite reflektioner om livet i största allmänhet.

För intresserade kan man beställa boken här.
.

När jag kom hem från jobbet idag gick jag bort till bäverhyddan en bit från min bostad och bävrarna ser ut att ha det gott här vid Ulvsunda slott bara en liten bit från Stockholms city. Fällda aspar låg överallt längs stranden och hyddan ligger en bit ut i vattnet. Eftersom bävrar bygger hela sitt liv så kommer det här säkert att bli ett problem framöver, de kommer ju antagligen att fälla många träd längs stränderna här. Jag är imponerad av att de fäller träden i samma riktning ut mot vattnet. Länk.
Tidigare bäverinlägg.

För ett år sedan

Glöm inte att hålla koll på fåglarna!
.

Av alla trädgårdar jag känner till så finns det ingen som lockar mig så som den vita trädgården på Sissinghurst i England. Att få vara i den här trädgården en tidig, lite dimmig morgon vore en dröm och jag har bestämt mig att någon gång i framtiden se den här platsen.

Av alla delar av Sissinghurst trädgårdar så är den vita trädgården mest känd över världen. Det som är lite kul för oss svenskar är ju att ägarinnan här hette just Vita Sackville-West. Harold Nicolson och Vita köpte Sissinghurst 1930, Vita dog 1962 och sonen Nigel ärver. 1967 överlämnas Sissinghurst till National Trust.
1939 formulerade Vita för första gången planer på en helt vit trädgård men det var först 1949 som Vita på nytt började planera en vit och grå trädgård och i mitten av 1950-talet var trädgården färdig. Vita riddarsporrar hade en stor plats i början och så här skriver hon:
´´Så vackra vita riddarsporrar är när de växer bland grå malört med några skyar av brudslöja och grupper av Lilium regale, i en trädgård för sig, helst avskild av idegranshäckar´´

Sissinghurst ligger ett par mil utanför Ashford i Kent i sydöstra England. Det tar bara någon timme från London med bil via M20 och A229.

Dottern hade en fin present med sig från Rotterdam till fadern - tulpanlökar som förhoppningsvis ska utvecklas till vita vackra tulpaner.. Tack min dotter, nu gäller det att få dem att trivas.

Tulpanlök sätter man ju på hösten men jag ska prova olika sätt nu. Några ska jag sätta här utanför i en plantering och några i kruka inomhus. Ska ärligt säga att jag inte har någon erfarenhet av vårplantering av tulpaner. Någon som vet?
På förpackningen står ju att de ska blomma efter 4-5 veckor.

Kanske att jag skulle förvara dem och plantera dem i höst......

Det är triumph-tulpaner med namnet Top White.


I morgon börjar jag jobba på halvtid i slottsparken igen. Det känns fint!

För ett år sedan.
.

Jag såg att en nyare upplaga av boken kostar 57 kr på Bokus just nu och är man intresserad av växtförökning och inte tidigare har en bok i ämnet så ska man absolut skaffa den här boken.

Stefan Mattson slutade som stadsträdgårdsmästare i Enköping förra året eller om det var 2006 och började som chefsträdgårdsmästare i Svenska Bostäder här i Stockholm. Det måste ha varit en stor förlust för Enköping men de kanske har fått en bra ersättare, jag har inte någon koll på vem det är....kanske Ronja vet?


Drömparken i Enköping med Stäppsalvia i juli 2007

Svenska Bostäder har gjort en bra värvning kan man säga. Stefan Mattson har med goda medarbetare gjort Enköping till en av Sveriges absolut bästa parkstäder med flera vackra parker och med Drömparken som den vackraste, men i staden finns även mängder av små fickparker som de kallas. Drömparken har den världsberömda trädgårdsdesignern Piet Oudulf ritat och som jag tidigare berättat finns där bland de vackraste perennplanteringar man kan se

I dagens DN läser jag att Stefan Mattson åter igen ska samarbeta med Piet Oudulf.....i Skärholmen av alla platser.
På en gräsyta vid Vårbergsvägen ska Piet Oudulf nu skapa något speciellt kan man tänka. Ritningar är inte färdiga och hur det ska se ut finns väl bara i holländarens huvud ännu. Det är inte ofta jag befinner mig i Skärholmen men det här arbetet kommer jag att följa.
Stefan Mattson har som plan att rusta upp flera gårdsmiljöer i Stockholms förorter och det talas om Vällingby,
Grimsta, Hässelby, Farsta och Kärrtorp.
Jag brukar träffa Stefan Mattson på mässan i Älvsjö när de visar Enköpings parker där, jag vet inte om Svenska Bostäder ställer ut något på mässan...