De latinska växtnamnens uttal
När man skriver om växter bör man absolut använda de vetenskapliga namnen (borde bli bättre på det på bloggen). Det fiffiga med att använda de latinska namnen på växterna är ju att vi kan förstå varandra vart vi än kommer i världen.
Jag läser ett utdrag ur Einar Odhners Växternas namn från 1963 och det kanske inte är den fräschaste skriften i ämnet men jag tror att det mesta är sig likt idag. Man ändrar inte direkt det latinska språket och uttalet under en period på femtio år.
Självklart så ska man kunna använda våra svenska namn på växterna i vardagligt tal, men om man ska beställa växter eller handla på plantskolan så är det mycket viktigt att använda de latinska namnen för att får rätt växter.
Många av oss har nog ibland lite svårt att veta hur man uttalar och var man ska lägga betoningen på de latinska namnen och visst finns det regler, men som vanligt - inga regler utan undantag!
Det är ju inte så jätteviktigt hur man uttalar de latinska namnen men samtidigt så är det ju alltid intressant att veta hur de egentligen ska uttalas. Eller som Einar skriver i sin bok ´´Det är ju lika lätt att lära sig det rätta uttalet som det felaktiga´´.
Det är ju inte så jätteviktigt hur man uttalar de latinska namnen men samtidigt så är det ju alltid intressant att veta hur de egentligen ska uttalas. Eller som Einar skriver i sin bok ´´Det är ju lika lätt att lära sig det rätta uttalet som det felaktiga´´.
Här är Einars Uttals-lathund, lite flummigt ibland...men intressant:
Diftongerna (ae, oe, au, eu, ai, oi, ou)
Om två vokaler smälter ihop till ett ljud kallas de för en diftong.
Vokalerna
O - som sevnskt å. Ex Onosma (Ånåssma). Å-ljudet som i gosse. Undantag: En del vanliga ord som också förekommer i försvenskad form. Ex flora, adonis, som uttalas som i svenska bo.
U - som svenskt u enligt praxis (Borde uttalas som tyskt u. Latinet saknar vårt u-ljud). Ibland är u konsonant med uttalet v. Se nedan.
Ae - som svenskt öppet e (ä) Ex Aesculus (Eskulus)
Oe - som svenskt e. Ex Oenothera (Enotéra) foetidus (fétidus)
Eu - som ev. Ex Euonymus (evónymus). Undantag: i ordslutet -eus och -eum (e+u). E-et är ibland betonat och ibland obetonat. Ex róseus och gigantéus.
Ei - som ej i grekiska ord. Ex Cheiranthus (Tjejrantus) Som e + i i latinska ord. Ex cuneifórmis, fortunei.
Konsonanterna
Som i vårt vanliga alfabet, som ju är det latinska.
c - som k framför hård vokal (a, o, u) Cotoneaster (Kåtåneaster). Framför konsonant Clematis (Klematis).
Som s framför mjuk vokal (e, i, y samt diftongerna ae och oe) Dracaéna (draséna) Cýclamen (sýklamen) Coélia (Sélia)
Cc - som x (ks) framför mjuk vokal. Vaccinium (Vaxinium)
Ch - som k framför hård vokal. Chamaecýparis (kamesýparis). Framför konsonant, Chrysógonum (Krysågånum). Framför mjuk vokal inuti ord, Colchicum (Kålkikum)
som tj framför mjuk vokal i början av ord eller sammansättningsled. Chiastophýllum (tjaståfyllum).
G - som g framför hård vokal och framför konsonant. Gágea, Gladiokus. Samt framför mjuk vokal inuti ord. Argératum. Jämför uttalet med Ch.
Som j i början av ord framför mjuk vokal eller sammansättningsled. Gentiána (Jentsiana).
Som ng framför n inuti ord. Magnus.
Ph - som f Physostégia (fysåstegia)
Q - i sammanställningen qu uttalas kv Aquilégia (Akvilegia)
Sc - som sk framför hård vokal. Hibíscus (Hibiskus) Framför konsonant, Scrophularia (Skråfularia).
som sch-ljud framför mjuk vokal, Scilla (Schilla). Canéscens (kanéschens). Undantag: i början av en del grekiska låneord, scéletum (skeletum)
Sch - förekommer bara i ursprungligen grekiska ord och uttalas som sk framför hård vokal. Escharoides (eskaroides) = skorvlik.
Som sche-ljud framför mjuk vokal, Schisandra (Schisandra). Uttalet Schitsofren är att föredraga framför skitsofren.
Th - som t Chrysánthemum (kryssantemum)
Ti - Som tsi framför vokal. Impátiens (Impatsiens). Som t om s eller x går före, Fastigiatus.
U - Som v framför vokal efter q, Aquaticus (akvatikus), efter ng Lingua (Lingva), efter s i början av ord, Suavéolens (svaveolens) Suécia (svesia).
Betoning
I tvåstaviga ord ligger alltid betoningen på första stavelsen. Cáltha eller Álba. I tre- eller flerstaviga ord ligger betoningen antingen på näst sista stavelsen, som Digitális eller på den tredje stavelsen från slutet. Verátrum, Agératum.
Mallorca i mars
Vårtraditionen fortsätter. Min dotter och jag drar söderut på en fotboll/trädgård/shopping-resa i slutet av mars. Den här gången reser vi till Mallorca där jag aldrig tidigare varit.
Men innan vi kommer till ön i Medelhavet så ska vi tillbringa en dag i London.
Vi kommer att bo i Palma och en dag ska vi hyra en bil och åka upp efter kusten mot Cape de Formentor.
Fotbollsmatchen blir självklart en av höjdpunkterna men jag ser verkligen fram mot att se naturen vårvakna på Mallorca och några trädgårdar kommer vi självklart också att se.
När dottern tar sina shoppingrundor i Palma så sitter jag väl med stråhatt på ett torg och pratar om livet med Mallorcanerna, dricker vin och spelar boule...!
Lite fakta om Mallis:
- Det bor ca 862 000 människor på ön varav 376 000 i Palma. Mallorca är ungefär lika stort som Gotland där det bor 58 000 människor.
- Mallorca besöks varje år av 15 miljoner turister.
- Det är ungefär 300 soldagar om året och medeltemperaturen är cirka 20 °C på våren, 27 °C på sommaren, 21 °C på hösten och 17 °C på vintern.
- Det dominerande språket är katalanska.
- Den första svenska charterresan med flyg gick 1955 till Palma och varade i 16 dagar. Flyget gick från Bromma.
Biljetterna kommer
Ni som väntar på biljetterna som ni vann till Rum & Trädgård - jag postar breven idag. Jag har legat sjuk i veckan. Nu har febern släppt, bara taggtråden i halsen kvar och hostan. Men jag ska ta mig till postlådan idag så att ni får biljetterna.
Det är tungt nu, men i morse gick solen upp 08.10 i Stockholm och den går ner 15.49 i eftermiddag och det är 54 dagar till vårdagjämning.
Vi män tycker om...
...rododendron, magnolior, rosor och dahlior. Starka färger. Starka uttryck! Gräsmattor...och gräsklippare! Röjsågar, motorsågar och traktorer. Vi män tar en öl på trappan och gnager på en ölkorv. Lyssnar på Uffe Lundell och Neil Young.
Vi män samlar på växter. Vi gillar fontäner och raka linjer och kanter i trädgårdar. Kantstenar och marktegel. Automatisk bevattning och murar...och häckar. Eller?
Kvinnorna står för det romantiska och det skirt vackra i trädgården. Vita och rosa försiktiga och blyga blommor. Ängar. Kvinnor sitter i lusthuset på sommarkvällarna och skriver trädgårdsdagbok och dikter och dricker vin. Lyssnar på Winnerbäck och Björn Skifs. Eller?
Päronträden blommade svagt 2011
Päronträden hade en svag blomning under våren 2011 på många håll. Jag såg det själv och hörde av flera andra att päronträden blommade dåligt just den våren. Det berodde säkert på att vädret var regnigt och blåsigt just när blommorna skulle pollineras. Bin och humlor kurade i skydd. Någon annan som uppmärksammade dålig blomning i päronträden förra våren?
I april vandrade jag på en ö utanför Stockholm där jag såg en förvuxen gammal päronallé som jag blev mycket intresserad av. Framför mig såg jag en paradisisk plats när träden i maj skulle blomma. Jag träffade en kvinna som bodde nära allén och hon lovade att kontakta mig när päronträden blommade och jag såg fram mot att låta kameran gå varm där under de blommande trädkronorna där vägen var kantad av slånbärssnår. Jag älskar det där förvuxna, vilda som för det mesta blommar så rikligt.
Jag blev kontaktad av den vänliga kvinnan i början av maj då träden började blomma, men som sagt - blomningen var så svag att det inte var värt besväret att bege sig ut till den gamla allén. Nu hoppas jag på att 2012 års blomning i maj blir extra rik och vacker så att jag får de bilder som jag trånar efter.
Nu hoppas jag verkligen att den här päronallén får fortsätta leva sitt vackra, vilda liv och klarar sig från ivriga trädbeskärare med motorsågar. Här räcker det att ta bort torra grenar från trädkronan.
Det blommande päronträdet på de två översta bilderna är hemifrån den 9 maj 2008. Det är ju så de ska blomma!
Den vilda gamla päronallén med slånbärssnår som undervegetation 24 april 2011.
Musik på bloggen
Jag brukar avsluta mina blogginlägg med en musiklänk och har gjort så i flera år. Plötsligt slog det mig...är det någon annan än jag själv som lyssnar?
Vinnarna av mässbiljetterna
Här är Spotifylistan med de flesta av låtarna. Tyvärr så fanns inte alla på Spotify...som den supercoola polketten från Mangskog eller den underbara ryska vårsången. Synd! Men som tröst får de två låtarna vara med i det här inlägget.
Just det, det var ju det här med utlottningen av biljetterna till Rum & Trädgård också.
Jag har som vanligt dragit vinnarna från alla kommentarerna och som vanligt så är jag sjukligt seriös vad gäller dragningen. Här kommer vinnarna:
- Olga
- Cia
- Helena med bofinken
- Lilian
- Lena
Stort Grattis till vinnarna! Maila era adresser till mig så skickar jag biljetterna. Mailadressen finns högst upp till vänster i bloggen. Vi kanske ses på mässan!
Res med Allt om Trädgård till Kina
2007 reste jag med jobbet (Engsholms Slott) till Kina. Den resan blev något utöver det vanliga. Vi bodde mitt i Beijing och besökte bl.a. Himmelska fridens torg och Den förbjudna staden, men höjdpunkten på resan var när vi klev upp på den kinesiska muren. Att man bygger en försvarsmur som är 640 mil lång känns helt overkligt. Det är samma sträcka som vi flög i nio timmar till Beijing... i 1000km/tim. Enligt en ny kinesisk mätteknik ska muren var ännu längre, hela 885 mil lång.
Vår resa var ingen trädgårdsresa men jag fick i varje fall besöka Beijings botaniska trädgård när körsbärsträd och magnolior blommade.
Nu finns en fantastisk möjlighet att följa med Allt om Trädgård den 18-27 april - just när våren är som vackrast - på en trädgårdsresa till Kina och hade jag tid så skulle jag absolut följa med. Programmet ser mycket spännande ut och jag kan garantera att det här blir en minnesvärd resa.
Man besöker parker i Beijing och självklart också den kinesiska muren. Vidare till de vackra Huang Shan bergen och man vandrar även i Kinas största bambuskog i Aji. Man besöker också den vackraste platsen på jorden - enligt Marco Polo. Platsen heter Hangzhou. Resan avslutas i Shanghai. Visst blir man sjukt sugen att följa med?
Man besöker parker i Beijing och självklart också den kinesiska muren. Vidare till de vackra Huang Shan bergen och man vandrar även i Kinas största bambuskog i Aji. Man besöker också den vackraste platsen på jorden - enligt Marco Polo. Platsen heter Hangzhou. Resan avslutas i Shanghai. Visst blir man sjukt sugen att följa med?
Den här resan går med flyg!
Vinn biljetter till Rum & Trädgård
Nu har ni chans att vinna biljetter till Rum & Trädgård på Kistamässan den 8-11 mars.
Jag har tänkt att det ska bli fem vinnare och att alla fem ska få två biljetter var. En biljett kostar annars 130 kr. Chansen att vinna är stor eftersom det inte brukar bli så många kommentarer på bloggen.
Nu befinner vi oss mitt i vintern och de som följt min blogg och Facebook vet att jag verkligen hatar den här årstiden. Jag vänjer mig aldrig vid detta mörker, denna kyla och det fruktansvärt fula landskapet. Jag mår helt enkelt inte bra på vintern. Rum & Trädgård är det riktigt första vårtecknet i Stockholm och jag ser mycket fram mot att besöka mässan. Då börjar det liksom...
Bl.a kommer - som det står på mässans hemsida - Trädgårdsprofilen och författaren Hannu Sarenström som gör en köksträdgård i mer urban miljö tillsammans med den duktiga kocken Rune Kalf-Hansen. Här blir det provsmakning, tips och idéer i en härlig blommande urban miljö.
Det ska tydligen blir riktigt spännande vid Allt om Trädgårds monter också har jag hört rykten om...
Det är långt till våren och jag behöver alltså piggas upp ordentligt nu, så för att vara med i utlottningen så vill jag att ni ger mig en vårlåt! Skicka helst en youtube-länk med en vårig låt, så lägger jag upp länkarna i inlägget här. Annars går det bra att bara berätta vilken låt ni vill pigga upp mig med.
Som vanligt så drar jag vinnarna av alla kommentarer som kommer in. Dragning på onsdag kväll!
Så kom igen nu kompisar...muntra upp mig med glada och vackra vårlåtar!
Här ett inlägg från förra årets Rum & Trädgård.
Hm...sådana här vårvisor vill jag INTE ha!
Läsdag
218 växter
101 trädgårdar
Alla 101 trädgårdar finns i den liggande menyn under Trädgårdar högst upp i bloggen...eller här.
Jag började tidigt att blogga om mina trädgårdsspaningar och startade då en systerblogg som fick heta just Trädgårdsspanaren. Sedan dess har jag besökt många trädgårdar på hemmaplan men även rest land och rike runt för att få se nya trädgårdar och när jag är utomlands söker jag givetvis upp trädgårdar att besöka. Ju fler besökare jag fick på den bloggen och ju fler trädgårdar jag besökte, desto mer illa omtyckt blev jag väl av de stackare som skötte trädgårdar runt om i landet. Jag gnällde ganska mycket då, på dålig skötsel mm. Många gånger kanske kritiken var befogad men ofta var jag nog lite väl gnällig. Det kunde ju ha varit så att jag kom i slutet av en skötselperiod. En trädgård kan ju inte alltid var nypiffad. Sånt vet ju jag.
Med tiden tyckte jag att det blev för jobbigt att skriva två bloggar så Trädgårdsspanaren gick i graven och jag flyttade över alla spaningar till den här bloggen. Numer är jag inte lika gnällig när jag besöker trädgårdar utan försöker förstå hur man tänkt och alla har ju olika smak. Men visst kommer jag att fortsätta kritisera om jag tycker illa om något. Annars blir ju trädgårdsspaningarna bara som en turistbroschyr.
Jag har fått en hel del tips på trädgårdar som jag skulle kunna besöka nu i sommar och jag har även en egen önskelista på spännande och vackra trädgårdar.
96 Stockholmsvandringar
Många vandrar, promenerar, flanerar eller spatserar för att få bättre kondition och för att kanske tappa några kilo. Dit hör inte jag. Jag går långsamt och de som ibland följer med mig har nog svårt att hålla mitt tempo. Jag vandrar för att upptäcka nya platser och studerar noggrant omgivningarna, trädgårdar, parker, natur, byggnader, båtar, skepp och ibland människor. Det blir många stopp då jag fotograferar, sitter på bryggor eller på caféer.
Blogginläggen med Stockholmsvandringar har blivit uppskattade och jag har fått mail från personer både i Sverige och utomlands som gått mina vandringsvägar då de besökt vår huvudstad. Det känns kul men det förpliktigar också, det gäller att vässa sig och att vara korrekt i det man berättar om staden.
Någon tyckte att jag förskönade Stockholm med mina bilder. De tycker att jag även borde visa det som inte är så vackert, för att då få den sanna bilden av staden. Då har man inte förstått vad jag vill med den här bloggen. Min blogg finns på internet just för att försköna - växter, trädgårdar, naturen, byggnader, reseskildringar, vandringar mm. Men för mig betyder inte försköna att ljuga, utan att jag fokuserar på det som är vackert. Det finns tillräckligt mycket elände och fula platser vart man än kommer ändå. Alla mina bilder är äkta och sanna, det är bara det att jag inte väljer att visa klotter, skräp och fula vyer.
Jag vet inte om jag idag står för all text och alla bilder i de äldsta inläggen, men de får vara kvar ändå.
Att packa en ryggsäck med kaffe, mackor, kamera och ge sig ut på en Stockholmsvandring en tidig sommarmorgon - det gillar jag!
En vandringslåt
Gästbloggare: Viveka Ljungström - Årstaviken runt
Allt om Trädgårds chefredaktör Viveka Ljungström gästbloggar här idag om vår vandring runt Årstaviken. Det var kul att ha med en gästbloggare, tack för det fina inlägget Viveka.
Viveka vid Årsta Gård
Slottträdgårdsmästaren. Ni vet han som var ganska bitsk men också mycket träffsäker i
sina analyser av svenska trädgårdar. Som var en av de första trädgårdsbloggarna. Han
som sedan blivit lite snällare och rundare i kanten men fortfarande är en av de främsta
bloggarna. Han som var så hemlig. Som skötte ett helt slotts trädgård och visade oss lite
glimtar. Som sedan blev typ en anonym trädgårdskändis. Ja det här är hans blogg. Och
han har bett mig skriva ett gästinlägg!
För ett par år sedan tog jag mod till mig o kontaktade honom och hela redaktionen
fick komma till det hemliga Slottet. Som chef på Sveriges största och bästa och mest …
trädgårdstidning fattar jag en massa gröna beslut varje dag. Ett av de bästa var att vi
lärde känna Hasse. En hedersman med grönare fingrar och träffsäkrare omdömen än de
flesta.
Ok ni har fattat.
I alla fall har det fallit sig så att Hasse och jag ofta pratar om att vi ska göra
trädgårdsvandringar runt Stockholm. Dessvärre blir de inte så ofta av.
Så idag hände det. Solen sken och det var en vacker januaridag. Jag som för tillfället
läser Årstafruns dolda dagböcker av Kristina Ekero Eriksson ville gärna se Årsta gård
och Hasse visste såklart en bra runda på knappa milen som skulle ta oss till gården,
bäckravinen och resterna av den gamla kvarnen som malde mjöl ända in på 1900-talet.
En vandring Årstaviken runt.
För den som gillar stora broar är det här en fantastisk runda. Man kan titta uppåt tills
det svindlar vid flera tillfällen. Jag gjorde en mental anteckning om att läsa på lite mer
om stadens större broar.
Dessutom bjuder den något kalla och skuggiga vandringen på södra sidan av Årstaviken
på utsikten över ett av Sveriges finaste koloniområden och man
passerar minst fyra områden på hela rundan varav många ganska kända.
En hal promenad var det och jag vet inte vem av oss som var mest oroad över att den
andra skulle halka vilket var ganska rart.
Ganska snart sedan vi lämnat Skanstull kommer vi till Årsta gård som ligger
uppe på en höjd ovanför viken södra sida. Idag porlade bäcken fint för mig och
Slottsträdgårdsmästar’n (inte alls som man tänker sig bäckar i januari) och den
nybyggda bron över till gården har landskapsarkitekten fått till fint (ravinen och bäcken
restuarerades av Stockholms stad 2007).
Men kanske blev jag lite besviken. Årsta gård är ett fint hus med fina proportioner. En fin
plats. Men helt utan magi. Här födde och förlorade Märta Helena Reenstierna åtta!! barn,
sin make och sin älskare. Här blev hon lurad av sin bror och här fick hennes pigor syfilis.
Här sprätte Stockholms mest kända påfåglar och här skaldade Carl Mikael Bellman. Här
odlade Årstafrun tobak, frukt och snittblommor. Här hade hon sin barockträdgård och
sin fruktlund. Hit kom adel, präster, borgare och bönder. Av det känns intet.
Och snälla stadsträdgårdsmästaren, staden måste göra något åt den hiskeligt fult skötta
syrenhäcken som liksom hamnat precis helt fel på baksidan av huset.
Nåja. Nu har jag sett Årsta Fruns hem. Och Hasse och jag lovade varandra att återvända i
maj för att se ravinen i blom.
Fortsätter man utmed vikens södra sida kommer man så småningom till en
byggarbetsplats där nya bostäder snart ska resas och där kan den som är svag för stora
maskiner och skrot dröja sig kvar bland armeringsjärn dumpar och joggare. Vi fortsatte
dock ganska direkt vidare och lite längre fram visar det nya och moderna Liljeholmen
upp sig. Ett sterilt och alltför designat område enligt min mening. Men säkert härligt att
sitta på en rosa balkong och blicka ut över det vackra Södermalm. En varning! Här finns
inte ett enda öppet fik en söndag för den som tror att man ska få värma näsan när man
kommit halvvägs.
Finast är Lena Lerviks solbadande kvinnor. Hasse har plåtat dem många fler gånger så
den som vill kan titta mer på här på bloggen.
Hasse vore inte Hasse om han inte också uppmärksammat att de stackars salixträden
som står utmed kajen har alltför hård snörning. Någon har nog glömt bort dem. I maj får
vi ta med en kniv för säkerhets skull.
I övrigt enades vi om att krukplanteringarna var fantasilösa och faktiskt fula. Tuja, ljung,
skimmia och så något lite halvhjärtat gräs. (visst har gräs blivit en gisslanväxt ? där folk
tycks tro att det blir trädgård och lite arty bara man slänger in ett gräs. De har fel. )Fult
blev det här på Liljeholmskajen. Som förresten hyser en resturang som heter något med
typ garden men vars enda anknytning är en dammig afrikas lilja i plast.
Under den här delen av vandringen började vi känna att vi kanske är lite snobbiga som
rynkar på näsan åt växter som redan ligger. Rosenspirea, ölandstok och mahonia är
favoriter i den här delen av stan. Är det månne en retrotrend som slog fel? Det är lika
fult som det alltid varit. Fast jag tog en bild på några snöbär för de kan ju inte rå för att
de massplanteras på fel ställen och av fel folk. Man får tycka om precis vad man vill så
tycker vi illa som vi vill. Känns bra.
Under en av de där broarna (Liljeholmsbron) hittade jag en fin skylt. Känns tryggt att
veta att det är här de barn som inte trillat i vattnet när man låtit dem springa på kajen
helt fritt ska återsamlas.
På norra sidan av viken skiner solen och här stod nästan allt i brand när vi kom fram på
eftermiddagen denna soliga januaridag.
Och ja! Ni som följer Hasses blogg vet att han då och då lyfter fram sin bild på trädet i
huset. Nu har jag också den bilden och kan liksom ta till den när det tryter. Känns bra.
Årstaviken hyser många koloniföreningar och minst lika många små marinor. Hit ska jag
komma tillbaka till vårrustningen och lukta på alla goda båtdofter. Under tiden ler jag åt
grenen som blev kvar i gunnebostaketet och som jag ser både en häst och en man med
korslagda ben. Och den stormfällda grenen som egentligen är en drake in desguise
Som alltid när man har trevligt går tiden fort och för en fotbollsmamma finns alltid
en turnering runt hörnet, även denna dag. Så titten hos den genom boken Refugium
av Ingela Bendt kända kolonin som ägs av den tyske trädgårdsfilosofen och f d
landskapsarkitekten Hans Dros (och som Hasse har tudelade drömmar om att en dag
få ta över) blev kort och lite okoncentrerat trots att Hasse gjorde tappra försök i att visa
mig allt det vackra i den. Men murgrönan som tagit över den med hänglås låsta grinden
fastnade i min kamera.
Slottträdgårdsmästarna. Ni vet han som var ganska bitsk men också mycket träffsäker i
sina analyser av svenska trädgårdar. Som var en av de första trädgårdsbloggarna? Han
som sedan blivit lite snällare och rundare i kanten men fortfarande är en av de främsta
bloggarna? Han som var så hemlig? Som skötte ett helt slotts trädgård och visade oss lite
glimtar. Som sedan blev typ en anonym trädgårdskändis. Ja det här är hans blogg. Och
han har bett mig skriva ett gästinlägg!
För ett par år sedan tog jag mod till mig o kontaktade honom och hela redaktionen
fick komma till det hemliga Slottet. Som chef på Sveriges största och bästa och mest …
trädgårdstidning fattar jag en massa gröna beslut varje dag. Ett av de bästa var att vi
lärde känna Hasse. En hedersman med grönare fingrar och träffsäkrare omdömen än de
flesta.
Ok ni har fattat.
I alla fall har det fallit sig så att Hasse och jag ofta pratar om att vi ska göra
trädgårdsvandringar runt Stockholm. Dessvärre blir de inte så ofta av.
Så idag hände det. Solen sken och det var en vacker januaridag. Jag som för tillfället
läser Årstafruns dolda dagböcker av Kristina Ekero Eriksson ville gärna se Årsta gård
och Hasse visste såklart en bra runda på knappa milen som skulle ta oss till gården,
bäckravinen och resterna av den gamla kvarnen som malde mjöl ända in på 1900-talet.
En vandring Årstaviken runt.
För den som gillar stora broar är det här en fantastisk runda. Man kan titta uppåt tills
det svindlar vid flera tillfällen. Jag gjorde en mental anteckning om att läsa på lite mer
om stadens större broar.
IMG_8663 IMG_8642
Dessutom bjuder den något kalla och skuggiga vandringen på södra sidan av Årstaviken
på utsikten över ett av Sveriges finaste koloniområden. (Dream om Viveka) och man
passerar minst fyra områden på hela rundan varav många ganska kända.
En hal promenad var det och jag vet inte vem av oss som var mest oroade över att den
andra skulle halka vilket var ganska rart.
IMG_8640
Ganska snart sedan vi lämnat Skanstull kommer vi till Årsta gård som ligger
uppe på en höjd ovanför viken södra sida. Idag porlade bäcken fint för mig och
Slottsträdgårdsmästar’n (inte alls som man tänker sig bäckar i januari) och den
nybyggda bron över till gården har landskapsarkitekten fått till fint (ravinen och bäcken
restuarerades av Stockholms stad 2007).
IMG_8658
Men kanske blev jag lite besviken. Årsta gård är ett fint hus med fina proportioner. En fin
plats. Men helt utan magi. Här födde och förlorade Märta Helena Reenstierna åtta!! barn,
sin make och sin älskare. Här blev hon lurad av sin bror och här fick hennes pigor syfilis.
Här sprätte Stockholms mest kända påfåglar och här skaldade Carl Mikael Bellman. Här
odlade Årstafrun tobak, frukt och snittblommor. Här hade hon sin barockträdgård och
sin fruktlund. Hit kom adel, präster, borgare och bönder. Av det känns intet.
Och snälla stadsträdgårdsmästaren, staden måste göra något åt den hiskeligt fult skötta
syrenhäcken som liksom hamnat precis helt fel på baksidan av huset.
Nåja. Nu har jag sett Årsta Fruns hem. Och Hasse och jag lovade varandra att återvända i
maj för att se ravinen i blom.
IMG_8650
Fortsätter man utmed vikens södra sida kommer man så småningom till en
byggarbetsplats där nya bostäder snart ska resas och där kan den som är svag för stora
maskiner och skrot dröja sig kvar bland armeringsjärn dumpar och joggare. Vi fortsatte
dock ganska direkt vidare och lite längre fram visar det nya och moderna Liljeholmen
upp sig. Ett sterilt och alltför designat område enligt min mening. Men säkert härligt att
sitta på en rosa balkong och blicka ut över det vackra Södermalm. En varning! Här finns
inte ett enda öppet fik en söndag för den som tror att man ska få värma näsan när man
kommit halvvägs.
IMG_8685
Finast är Lena Lerviks solbadande kvinnor. Hasse har plåtat dem många fler gånger så
den som vill kan titta mer på här på bloggen.
IMG_8687
Hasse vore inte Hasse om han inte också uppmärksammat att de stackars salixträden
som står utmed kajen har alltför hård snörning. Någon har nog glömt bort dem. I maj får
vi ta med en kniv för säkerhets skull.
IMG_8674
I övrigt enades vi om att krukplanteringarna var fantasilösa och faktiskt fula. Tuja, ljung,
skimmia och så något lite halvhjärtat gräs. (visst har gräs blivit en gisslanväxt ? där folk
tycks tro att det blir trädgård och lite arty bara man slänger in ett gräs. De har fel. )Fult
blev det här på Liljeholmskajen. Som förresten hyser en resturang som heter något med
typ garden men vars enda anknytning är en dammig afrikas lilja i plast.
Under den här delen av vandringen började vi känna att vi kanske är lite snobbiga som
rynkar på näsan åt växter som redan ligger. Rosenspirea, ölandstok och mahonia är
favoriter i den här delen av stan. Är det månne en retrotrend som slog fel? Det är lika
fult som det alltid varit. Fast jag tog en bild på några snöbär för de kan ju inte rå för att
de massplanteras på fel ställen och av fel folk. Man får tycka om precis vad man vill så
tycker vi illa som vi vill. Känns bra.
IMG_8696
Under en av de där broarna (Liljeholmsbron) hittade jag en fin skylt. Känns tryggt att
veta att det är här de barn som inte trillat i vattnet när man låtit dem springa på kajen
helt fritt ska återsamlas.
IMG_8703
På norra sidan av viken skiner solen och här stod nästan allt i brand när vi kom fram på
eftermiddagen denna soliga januaridag.
IMG_8708 IMG_8709 IMG_8717
Och ja! Ni som följer Hasses blogg vet att han då och då lyfter fram sin bild på trädet i
huset. Nu har jag också den bilden och kan liksom ta till den när det tryter. Känns bra.
IMG_8706
Årstaviken hyser många koloniföreningar och minst lika många små marinor. Hit ska jag
komma tillbaka till vårrustningen och lukta på alla goda båtdofter. Under tiden ler jag åt
grenen som blev kvar i gunnebostaketet och som jag ser både en häst och en man med
korslagda ben. Och den stormfällda grenen som egentligen är en drake in desguise
IMG_8711
Som alltid när man har trevligt går tiden fort och för en fotbollsmamma finns alltid
en turnering runt hörnet, även denna dag. Så titten hos den genom boken Refugium
av Ingela Bendt kända kolonin som ägs av den tyske trädgårdsfilosofen och f d
landskapsarkitekten Hans Dros (och som Hasse har tudelade drömmar om att en dag
få ta över) blev kort och lite okoncentrerat trots att Hasse gjorde tappra försök i att visa
mig allt det vackra i den. Men murgrönan som tagit över den med hänglås låsta grinden
fastnade i min kamera. Liksom Hasse som kanske eller kanske inte skulle vilja ha ett eget
refugium.
IMG_8720 IMG_8721 IMG_8725
Ett fruktträd i Kambodja
Av min fina systerdotter Therese fick jag i julklapp att skänka ett fruktträd åt en familj i Svay Rieng i sydöstra Kambodja. Det är barnfonden som håller i det här projektet och det känns extra fint att familjen får just ett fruktträd som de senare kan skörda näringsrik frukt från.
Stort tack Therese!
Engsholms slottspark - 2011
Blommande Lucia - 13 december
Varm vinter - 2 december
Sorkangrepp i trädgården - 2 november
Engsholms slott blir Hamiltonslottet - 24 oktober
Oktober i Engsholms slottspark - 15 oktober
Drömhörnan 2011 - 9 oktober
Sista dagen i september - 1 oktober
Idag kom höstkänslan - 16 september
Sommarminnen från Engsholm - 15 september
En fanfar för september - 2 september
Köksträdgårdslandet i augusti - 29 augusti
In i dimman igen - 24 augusti
Tillbaka i slottsparken - 22 augsuti
Inför semestern - 3 augusti
Att styra skördetiden - 23 juli
Sår ny sallat och tänker på Gonäs - 19 juli
Släpp J loss, det är semester - 8 juli
I en park - 5 juli
Slottets kockar (Matte, Per och Hasse) - 28 juni
Slottsparken blommar vidare - 21 juni
En skönhet som aldrig sviker - 17 juni
Besök i blomstertid (Gunborg och Nina) - 14 juni
Vecka 23 i Engsholms slottspark - 10 juni
Vecka 22 i Engsholms slottspark - 1 juni
Bloggvän på besök - 17 maj
Äntligen - 6 maj
Mailbombad - 3 maj
Gladgul - 24 april
En trädgårdsmästare i en slottspark - 23 mars
Trädgårdstankar på Odla.nu - 14 mars
I Hus & Hem Trädgård - 4 mars
En dag i en slottsträdgårdsmästares liv - 8 februari
Februarifredag i slottsparken - 4 februari
Gott Nytt År!
Jag önskar alla som besöker bloggen ett riktigt Gott Nytt År och ett stort tack för i år.
Hoppas att ni hänger med även under 2012. Det kommer att bli ett fantastiskt trädgårdsår med många besök i nya trädgårdar.
Det blir flera resor runt om i landet och höjdpunkten blir självklart mitt slumpmässigt utvalda resmål Mangskog.
Att möta våren på Mallorca är något som jag ser mycket fram mot.
Nyårslöfte = att äta mer frukt och grönsaker. Att besöka många nya trädgårdar. Att dricka mer Champagne.
Vi ses nästa år! Skål!
Det blir flera resor runt om i landet och höjdpunkten blir självklart mitt slumpmässigt utvalda resmål Mangskog.
Att möta våren på Mallorca är något som jag ser mycket fram mot.
Nyårslöfte = att äta mer frukt och grönsaker. Att besöka många nya trädgårdar. Att dricka mer Champagne.
Vi ses nästa år! Skål!
Murgröna - Hedera helix
Visby botaniska trädgård 7 maj 2011.
Murgrönan som är Gotlands landskapsblomma växer vild i Europeiska lövskogar där den klättrar upp i träd, men slingrar sig även fram på marken. Upp till 30 meter hög (i Sverige ca 15 meter) kan den här städsegröna klätterväxten bli. Murgrönan växer dock ganska sakta men kan med tiden klä in hus, träd, plank och även ruiner som på bilderna här från Visby. Den kan även användas som marktäckare i trädgårdar. De något läderartade bladen är långskaftade och 3-5 flikiga men på de blombara grenarna är bladen spetsigt ovala och helbräddade. Både bär och blad är giftiga.
Murgrönan som är Gotlands landskapsblomma växer vild i Europeiska lövskogar där den klättrar upp i träd, men slingrar sig även fram på marken. Upp till 30 meter hög (i Sverige ca 15 meter) kan den här städsegröna klätterväxten bli. Murgrönan växer dock ganska sakta men kan med tiden klä in hus, träd, plank och även ruiner som på bilderna här från Visby. Den kan även användas som marktäckare i trädgårdar. De något läderartade bladen är långskaftade och 3-5 flikiga men på de blombara grenarna är bladen spetsigt ovala och helbräddade. Både bär och blad är giftiga.
Murgrönan klättrar med sugrötter och har svårt att fästa på putsade väggytor. I Visby är det en karaktärsväxt som man ser överallt innanför ringmuren men ute även i naturen på hela Gotland. Eftersom den är städsegrön så har den ett stort värde på vintern där den växer i zon 1-2 och på vissa platser i zon 3.
Murgrönan växer vild i södra Sverige och man brukar säga att den följer bokens utbredning. Den trivs bäst på halvskuggiga eller skuggiga lägen på platser i kalkhaltig och mullrik jord och man bör plantera den på våren. Eftersom murgrönan kräver hög luftfuktighet och ett milt klimat så finns den mest utefter våra södra kuster.
Under stenålderns varma klimat var murgrönan vanlig i ekskogar långt upp i Svealand. Idag finns det nordligaste beståndet av vilt växande murgröna i Sörmland, mitt emot Kungshatt i Brännkyrka kommun, men på vissa platser i Stockholmsområdet växer murgrönan också vild som en rest från varmare klimatperioder. Vid Neptuni åkrar och i Böda kronopark på Öland finns några av Sveriges mest kända bestånd av murgröna.
Murgrönan drabbas sällan av sjukdomar eller skadeinsekter. Den blommar i oktober-november men först när den blivit äldre. Frukterna som är runda, svarta och hårda mognar året efter blomningen. Murgrönans blomning är för bin och humlor den sista näringskällan.
Under riktigt kalla vintrar kan murgrönan frysa ner, då kan man beskära den hårt så att den kan komma om från levande ved.
Den kan förökas med örtartade sticklingar i juli och augusti.
Det latinska namnen Hedera betyder ´´hänga fast´´ och helix betyder ´´vridning´´.
Det latinska namnen Hedera betyder ´´hänga fast´´ och helix betyder ´´vridning´´.
Mycket gammal murgröna i Visby botaniska trädgård 2010.
Blommande murgröna på Djurgården 27 december.
Att använda murgröna i urnor och krukor tillsammans med t.ex. pelargoner som jag har gjort här är egentligen inte att föredra. Murgrönans kraftiga rötter tar över helt i slutet av sommaren, vilket gör att pelargonerna blir svaga och fula.
Vinterjasmin - Jasminum nudiflorum
Vinterjasmin vid Waldemarsudde 26 december 2011.
Vinterjasminen härstammar från centrala och sydvästra Kina och odlas som trädgårdsväxt i södra Sverige. Den här spaljéväxten blir 2-3 meter hög och blommar under milda vintrar från november till feb-mars. Jag tycker inte att den här växten är speciellt vacker men när något blommar mitt i vintern så älskar man den ändå!
Man behöver binda grenarna mot en spaljé mot en vägg eller ett staket eller liknande eftersom den inte på något vis klättrar själv. De citrongula blommorna doftar svagt och lyser upp sovande trädgårdar på vintern. Den tycker bäst om lättare, sandblandad jord.
Man behöver binda grenarna mot en spaljé mot en vägg eller ett staket eller liknande eftersom den inte på något vis klättrar själv. De citrongula blommorna doftar svagt och lyser upp sovande trädgårdar på vintern. Den tycker bäst om lättare, sandblandad jord.
Nyare grenar är gröna och växten fäller bladen på hösten. Den bör ha ett skyddat läge och klarar sig bra upp till zon 2.
Blommande grenar kan användas till olika blomsterbinderier.
Man bör plantera vinterjasmin på våren så att den hinner etablera sig på platsen i god tid innan vintern. Beskärning utförs efter blomning genom att man kortar in de skott som blommat vid ett utväxande skott.
Prins Eugens Waldemarsudde 3 januari 2017
Den här vinterjasminen finns i Bergianska trädgården 27 december 2011.
Årskrönika oktober-december 2011
Oktober
Det blev höst på riktigt och mörkret lade sig som ett lock över oss. Under oktober bloggade jag på Nordiska Trädgårdars hemsida och jag reflekterar, funderar och analyserar i höstmörkret. Nu kom som sagt mörkret tillsammans med trötthet, oro, otrivsel och sjukdomar. Jag lär mig aldrig att stå ut med mörker, kyla och vinter. Men ett alltid lika fint besök lyste upp i mörkret när Ellinor och Vilda mellanlandade några dagar hos mig på väg mot Norrland.
Jag besökte i varje fall ett höstvackert och sensuellt Ulriksdal och i min slottspark sammanfattade jag Drömhörnans första sommar och tyckte för ett ögonblick att oktober var vacker i vår slottsträdgård.
Annars började jag min vandring in i hösten ute i Drottningholms slottspark och försökte verkligen att se det vackra i alla höstfärger och kunde hålla med om att skiftningarna i gult och rött var effektfullt. Jag fångade även hösten i Bergianska trädgården och uppe på Skansen så kapitulerade jag nästan och blev för en kort stund en höstälskare (en mycket kort stund).
Ute vid Biskopsudden på Djurgården gick jag in i en bokskog med en känsla av att befinna mig i en gyllne katedral. Den här skogsdungen av bok är ett av Sveriges nordligaste bestånd av bok. Det är något storslaget med bokskogar speciellt under försommaren och på hösten. Tyvärr så drabbas nu även boken av en sjukdom som dödar träden.
En färgsprakande slottspark fylldes plötsligt av filmfolk och slottet blev till en filmstudio. Det drällde omkring kända skådisar i parken och inget var sig likt under några dagar. Det kändes stort och spännande och vi blev alltså det nya Hamiltonslottet.
November
November började med den sedvanliga fototävlingen och av någon anledning så bestämde jag ett tema som var Glädje. Från början var det mer ironiskt tänkt, men sedan blev jag verkligen intresserad av hur folk skulle fånga glädje på bild så här mitt i mörka november. Jag följde med Ingela när hon fotade höns vid Kristinehovs malmgård i Högalid.
Under tävlingens gång ångrade jag emellertid mitt tema. De som skulle fotografera blev förvirrade och jag tappade mer än hälften av deltagarna från förra året. De som senare skulle rösta i tävlingen hade det inte heller så lätt. Skulle man rösta på den vackraste och bästa bilden? Eller skulle man rösta på den bilden som innehöll mest glädje? Hur som helst så vann värdigt Thomas H med sin vackra bild ´´Äppelfröjd´´. Grattis ännu en gång Thomas.
Under tävlingens gång ångrade jag emellertid mitt tema. De som skulle fotografera blev förvirrade och jag tappade mer än hälften av deltagarna från förra året. De som senare skulle rösta i tävlingen hade det inte heller så lätt. Skulle man rösta på den vackraste och bästa bilden? Eller skulle man rösta på den bilden som innehöll mest glädje? Hur som helst så vann värdigt Thomas H med sin vackra bild ´´Äppelfröjd´´. Grattis ännu en gång Thomas.
Annars skrev jag om sorkangrepp, Skärholmens perennpark i november och det blev en mycket varm november till min stora glädje, varmast sedan 1756 faktiskt och i tidningarna berättade väderspåmän/kvinnor att det kommer att bli en mycket mild vinter - till min ännu större glädje.
Den här hösten blev väl historisk för alla som värnar och kämpar för att behålla Stockholms äldsta träd. TV/Radioeken skulle bort från Oxenstiernsgatan därför att den var en fara och det var stor risk att den kunde falla när som helst enligt Stockholms stads trädexpert Björn Embrén. Själv tyckte jag att man kunde beskära den hårt och behålla den här välkända gamla eken som en trädruin. Kampen pågick länge och fällningen sköts upp flera gånger eftersom demonstranter belägrade trädet. Den 25:e sågades emellertid eken ner och jag skrev Bara ett träd.
Några av läsarna påpekade att bloggen var trög att få upp och jag undrade om man hade problem med Slottsträdgårdsmästaren. Ginkgoträden på Hornsgatan sken som guld och jag undrade vilken som var den vackraste perennen.
December.
Den varma vintern fortsatte och jag trivdes med att kunna gräva i slottsparken. Fiskars undrade om jag ville lotta ut trädgårdsverktyg på min blogg och visst ville jag det.
Inför nästa sommars sommarresor gjorde jag ännu en slumpvald neddykning i den svenska kartboken och den här gången hamnade jag i Mangskog i Värmland som ska besökas i maj eller juni nästa år.
Träden fortsätter att få problem av olika sjukdomar. Först var det almen, sedan asken och nu drabbas även boken av en allvarlig svampsjukdom. I trädgårdarna är det buxbomen som har problem och den kommer säkert inte att finnas kvar så länge till i våra trädgårdar.
Jag lyckas sälja några bilder, jag skriver om ekar och jag funderar över innehållet i bibeln. Under Fiskars utlottning av verktygen så frågade jag mina bloggläsare vilken trädgård som jag borde se under 2012 och jag fick många bra förslag.
Nu ser jag fram mot ett minst lika bra 2012!
