Det finns några växter i Engsholms slottspark som alltid återkommer här på bloggen. Exochorda ´The Bride´ är ofta visad och så självklart Stanwell Perpetual som just börjat blomma ännu en gång och med samma skönhet som tidigare. En ros som jag vet att flera har köpt på grund av mitt ´´tjat´´ här.

Bland rosor finns det franska skönheter inom alba, centifolia, gallica eller damascenagrupperna som är oemotståndliga i skönhet. De är förnäma, ljuvligt doftande och ibland lite känsliga och de har charmat människor i alla tider.
Min favorit Stanwell Perpetual är en pimpinellros, en grupp som inte alls når upp i samma rang som de grupperna jag just nämnde. Men i pimpinellgruppen har den här rosen en speciell plats. I skönhet kan den mäta sig med franska damer som Comtesse de Lapepede, Mme Legras de Saint Germain, Petite Lisette, Felicité Parmentier och Maiden´s Blush. Men den har också egenskaper som inte fransyskorna har.

Tyvärr så har min kompis fått ett namn som kanske inte låter så vackert. Men Stanwell är en trädgård i England och perpetual betyder evig och rosen är en av de allra vackraste och bästa jag vet.

Den blommar rikligt just nu för att sedan remontera långt in i hösten. Den är frisk, den doftar ljuvligt och eftersom grenarna är fyllda med små taggar så brukar den få vara ifred från rådjuren.

Jag har den på flera ställen i parken och då pärlbusken The Bride just hängde undan sin vita bröllopsklänning för i år så tog Stanwell över skönheten i parken.