Vindarna kändes annorlunda idag. Det har blåst några dagar i slottsparken, men just idag träffades trädgårdsmästaren av vindar som tydligt innehöll höst. September är annars en lugn och skön månad. En tid då man sammanfattar trädgårdssäsongen och då man tar sig tid att planera inför nästa år.
Man delar och flyttar perenner, man planterar vårlökar och gässen flyger i v-formationer över parken. Men den där krypande oron kommer som vanligt smygande den här tiden på året och man börjar längta till en vår som ligger omänskligt långt borta...

Visst har vi en vacker tid framför oss med höstens alla färger, men det är ju bara en sluss in till kyla och mörker. Det är ett halvår kvar till vår och jag vet inte hur jag ska ta mig igenom den kommande vintern. Jag jobbar fortfarande på att förtränga den förra fruktansvärda vintern. Det kommer inte att finnas tillräckligt många stearinljus, olästa böcker, varma koppar med choklad eller mysiga filmkvällar i soffan för att lindra min vinterångest.

Jag är ju inte intresserad av att åka upp och ner för snöklädda backar. Jag är heller inte överdrivet intresserad av julen eller hurtiga, krispiga och kalla vandringar runt Djurgården.
Däremot är jag intresserad av att bo i Medelhavsområdet fram till april. Där skulle jag kunna skörda oliver och vindruvor hela vintern, bara jag får tid över att dricka kaffe på små torg där träden har löv, där ortsbefolkningen spelar boule och där havet är nära. Då skulle jag slippa mörkret och kylan som väntar.

Nepetan ´Six Hills Giants´

Det har blivit en självklarhet för mig att klippa ner perenner i blom när slottet stänger för semester i juli då bara trädgårdsmästaren blir kvar i parken. Redan första dagen då jag är ensam i slottsparken så klipper jag ner många olika perenner för att de ska blomma ännu en gång på sensommaren och en bit in i hösten.

Just nu blommar nepetan, nävorna Brookside, spanska nävan ´Klaas´, Sweet Heidy, Patricia och Rozanne. De tre sistnämnda har jag inte klippt ner - de blommar ändå.  Andra nedklippta perenner som blommar nu är jättedaggkåpan (klipper ner både blommor och blad), vit trädgårdsnattviol,  kranssalvian och mjölkklockan.

Nävan Brookside.

Kranssalvia

Jättedaggkåpa.

Här i slänten har jag flyttat om perenner i veckan.

På väg hem idag kände jag extra starkt för mitt favorittorp som åldras och förfaller med värdighet i Grödinge by.