• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    En söndag på Kornamossen


    Jag följde med Ingela till hennes stuga i Roslagen och njöt av lugn och vacker natur.
    På ett myrområde där i Roslagen bland hjortron och tranbär och omringad av vackra små insjöar, tillbringade vi juli månads sista dag.
    Myren och mossen är en ny naturtyp för mig, ingen vanlig vandringsmark för en slottsträdgårdsmästare, även om jag vandrade i skogar förra sommaren. Här gick man mjukare än på någon annan mark och ängsullen mjukade också upp den här ganska kärva men vackra naturen.

    Vi åt hjortron på plats och hur mycket jag än vill så gillar jag inte smaken. Blåbären och hallonen inne i skogen smakade däremot ljuvligt.
    Det var en skön vandring där i Kornamossens naturreservat, långt ifrån bilvägar och annat mänskligt ljud. Det enda som hördes var vinden i träden.

    Ängsull.

    Det är kärvt på myren och vissa växter vet liksom inte hur de ska växa...

    Kråkklöver - Potentilla palustris

    Jungfru Marie nycklar.


    I den här sjön får man inte använda båtmotorer, här är det åror som gäller!

    På väg hem passerade vi Mörby slottsruin. Tack för en fin dag Ingela!


    Döda träd på Norrmälarstrand - för bättre utsikt

    Någon människa med en mycket märklig syn på sitt boende och på Stockholms skönhet har pluggat in gift i sex stycken vackra pilar utefter Norrmälarstrand. Den här strandpromenaden anlades av stadsträdgårdsmästaren Holger Blom i början av 1940-talet. Träden ger skugga och svalka under sommaren men fyller sin funktion under hela året både estetiskt och praktiskt.

    Nu är det alltså någon idiot som tyckte att utsikten skymdes av dessa vackra pilar och bestämde sig för att döda dem helt enkelt. Man borrar massor av hål i stammen (15-17 hål i varje träd) och pluggar i gift. Så! Klart!
    Vad händer här nu? Självklart så har personen lyckats med sitt uppdrag. Visst kommer det att planteras nya träd här och de kommer säkert också att vara stora exemplar, men det tar ju många år innan de når denna höjd. Jag hörde någon som stod bredvid mig som sa att de borde sätta upp en 20 meter hög mur här nu så att personen inte ser något av Riddarfjärden.

    Trafikborgarrådet Ulla Hamilton.


    Så här säger Björn Embrén (han har förresten skapat de fina perennplanteringarna på Kungsholmstorg) på trafikkontoret:
    -Fontänpilar produceras inte längre på plantskolorna, för att de drabbas av svampsjukdomar. De klarar sig när de är vuxna och står i Stockholm, men det går inte att få fram nya träd. Då måste man byta till en annan sort, och med tanke på att det är en allé med ett hundratal träd i kommer hela uttrycket av allén att halta tack vare det här. Det går inte att få likadant.

    Den här platsen blir sig aldrig lik. Om jag ändå hade nattvandrat här den gången och sett den här personen som borrade hålen och pluggade i giftet!

    I något av dessa hus bor träddödaren.

    Jag är inte helt säker varför jag fotade detta när jag kom in på Hantverkargatan...

    För att stilla min vrede så gick jag bort till Piperska muren där de stillsamma statyerna lyckades lugna mig en aning.

    Det här lilla lilla ekocaféet på Hantverkargatan fick mig också på ett lite bättre humör.

    Men jag surnade till igen vid Kungsholmstorg där det för några år sedan anlades några mycket vackra perennplanteringar och den som ligger uppe vid Hantverkargatan såg för bedrövlig ut idag, torr och misskött. Planteringen nere vid Norrmälarstrand såg lite bättre ut.

    Trädgårdsdesign har hög status (alla vill ju bli trädgårdsdesigner) och ofta lyckas man skapa väldigt fina anläggningar i stan, men man kan undra hur skötselplanen ser ut?
    Trädgårdsskötsel har inte riktigt lika hög status kanske man kan säga. Visst kan det vara så att man inte alltid hinner med skötseln överallt samtidigt, men vi är ju mitt uppe i turistsäsongen!



    Så bra och så enkelt!

    Så kom jag då äntligen till Börje Remstams trädgård utanför Eskilstuna. Det är flera år sedan som han första gången bjöd dit mig, men det har alltid kommit något emellan som hindrat mitt besök.
    Börje bor i ett hus som tidigare var traktens ålderdomshem och som ligger lantligt med åkrar runt omkring och en liten bit från den lilla kyrkan som är byns centrala plats.

    Jag är ju i grunden ingen ´´odlare´´ men jag tycker att det är mycket viktigt att växter ska trivas på bästa sätt, både vad gäller plats och jord.
    Det som lockade mig hit var att Börje täckodlar i hela sin trädgård och använder endast organiskt material från växter för att täcka jorden. I det materialet finns all den näring som växterna behöver och på köpet kommer fördelar som att man i stort sett aldrig behöver vattna de ytor som är täckodlade och man slipper även rensa ogräs.

    Varje gång som jag kommer i kontakt med täckodling så frågar jag mig själv - varför använder inte alla trädgårdsodlare eller trädgårdsmänniskor den metoden? Det är för mig en gåta!
    Det här sättet att tillföra växtnäring är helt gratis, man slipper handla alla möjliga och omöjliga sorter av gödsel, kalk eller andra produkter i handelsträdgårdarna. Allt finns redan i trädgården och det behövs heller inte så mycket arbete för att skapa det material som man täckodlar med. Tänk att du komposterar direkt i planteringarna.

    Jag har själv provat att täckodla i mitt trädgårdsland med färskt gräsklipp och har sett vilka fördelar det medför. Jag kunde lägga undan vattenspridaren och jag behövde inte rensa ogräs eller gödsla.
    Jag frågade Börje varför han och de andra som använder metoden inte når ut till ALLA trädgårdsodlare? Det finns ju bara fördelar?
    - Man vill inte att det ska se ut så här i planteringarna, sa han och pekade ut över de vackra planteringarna där grönsaker och blommor växte så oerhört friskt och frodigt. De flesta vill att det ska se snyggt och städat ut i rabatterna, den öppna jorden ska vara slät och fin.

    Jag förstod ännu mindre eftersom jag tycker att det här är så vackert. Jag böjde mig ner och lättade på täckmaterialet och kände vilken fantastisk jord som fanns där under. Allt detta känns så oerhört rätt...och lätt. Trots det så är det väldigt få människor som täckodlar, utan man står där i långa köer på gardencenter och handelsträdgårdar för att för dyra pengar köpa alla dessa påsar med produkter som man ´´måste´´ ha enligt reklambladen som skickas ut i massor till oss. Varför går vi på det?

    Jag kommer att utöka mitt täckodlande och jag hoppas att fler kommer att ta till sig detta. Åk till Börje och hör honom berätta om den goda jorden och hur man får en vacker trädgård med hjälp av återvunnet växtmaterial. Eller köp hans bok.
    Börjes trädgård är verkligen prunkande och det är en fröjd att se så välmående växter. Även om smaken är olika vad gäller färgkombinationer i trädgården så är trädgården mycket vacker och jag älskade de mjuka flisfyllda gångarna som slingrar sig genom de höga växterna. Trädgården blir rumsindelad på grund av att växterna är så höga och trädgården blir på så vis också spännande att vandra i.


    Här visar Börje täckmaterialet som finns i planteringarna.


    Han är påhittig och har fixat till ett eget bevattningssystem.

    Det finns så mycket att säga om den här trädgården och om hur Börje odlar sina växter. Jag kan verkligen rekommendera hans bok Min dröm om lustgården, där man får ta del av Börjes alla tips om hur man på ett billigt och miljövänligt sätt tar hand om sin trädgård.

    Något av allt Börje berättade vid mitt besök:
    • Börje har täckodlat sedan 1980
    • Han klipper ned alla sina perenner på hösten, tvärtom vad man läser i trädgårdslitteraturen. Han tycker att det ser skräpigt ut när perennerna får stå kvar och vissna ner och har aldrig upplevt några problem med att klippa ner dem på hösten. Han är ju en estet också...
    • Han täcker jorden på hösten eftersom han tycker att det är en fördel om jorden inte fryser. Då fortgår den biologiska aktiviteten längre.
    • Marktäckning sent på hösten tillför mycket kväve och det ska ju vara mindre bra för avmognad, dvs göra växterna mindre vinterhärdiga. Detta hade Börje aldrig märkt. Hos honom växer det frodigt långt in på hösten och allt övervintrar fint.
    • Han odlar sina tomater i grus och täcker sedan med gräsklipp. Ingen "jord" alltså.
    • Börje odlar pumpor på "höjden". Klätterpumpa.
    • Han låter rabarberns blommor vara kvar. Varför ta bort vackra blommor när rabarbern ändå blir perfekt?
    • Gud Fader har anförtrott min vän daggmasken hemligheten hur man skapar en frisk och fruktbar trädgård. (ur boken).
    • Börje Remstams hemsida.
    • Beställ boken här.
    • Apropå täckodling...
    Börjes tips till den vanliga trädgårdsodlaren:
    1)  Enkelhet. Att använda det organiska materialet. Att inte se det som "avfall" utan som en "resurs".
    2) "En trädgård ska inte vara byggd av pengar". Släpp kontrollbehovet! Långsamt, enkelt och naturligt är Börjes ledord.

    Tack Börje för den mycket intressanta visningen och för de underbart fluffiga och goda bullarna till kaffet!





    Börje vill inte störa det liv som finns i jorden och gräver aldrig i sin trädgård.


    Fikapaus i trädgården.


    Klätterpumpa.


    Taklök i ticka.



    Hur mycket man än arbetar i sin trädgård så måste man ibland ta sig tid att sätta sig ner och njuta av det man skapat.



    Amiralfjärilen på solhatten



    Personaluteplatsen med vinet Zilga och tomater.


    Gonäs - mitt öde!

    En försommardag hängde jag över kartboken och försökte hitta en vacker eller spännande plats att besöka under min andra semestervecka i augusti (vecka 33).
    Den första veckan var spikad med besök hos Hannu på Kinnekulle, vidare till en vän i Varberg. I Landskrona ska jag och kamrat Claes ta oss över till ´´pärlan i Öresund´´ Ven. Det blir sedan en natt på Ystads havsbad (där jag fick förmånen att bo genom reseföretaget Take offer och slutligen två dagar på Bornholm.

    Men vart skulle jag då åka under den andra semesterveckan under ett par dagars roadtrip? Hur jag än letade så hittade jag inget lämpligt resmål så jag bestämde mig för att låta slumpen eller ödet om man så vill, bestämma. Jag tog den där kartboken över Sverige, blundade och bläddrade för att plötsligt dyka ner med pekfingret på den plats som jag skulle besöka. Jag öppnade ögonen och fingret hade hamnat på byn Gonäs som ligger strax utanför Ludvika i Dalarna. En ort som har 350 invånare, ingen butik, ingen bensinmack, i stort sett inget förutom naturen runt omkring och villorna där människorna bor. Eller?

    Vem vet varför slumpen valde just Gonäs åt mig? Kanske att just den platsen kommer att betyda något speciellt för mig. Det visade sig senare att tre av mina Facebookvänner bor i närheten av Gonäs och att en god vän till mig har en granne med koppling till byn. I kommentaren här nedan av Lilla B fick jag också veta att Gubben i stugan finns i närheten. Det är en av mina favoritdokumentärer. Se youtubefilm.

    Nu vet jag vilka platser jag ska besöka på orten och jag kommer att göra ett  bloggreportage från och om Gonäs och det kommer att bli seriöst, alltså inget ´´Stockholmaren som kom till hålan på landet och som hånar alla ställen som inte har tunnelbana ´´.
    Jag respekterar alla människors val av boplats. Jag är själv född i Norrtälje och är ganska långt ifrån den typiska stockholmaren. Eller som kamrat Per skrev i sin blogg i morse - du är definitivt inte en "stockholmare", du är en stockholmare. En jäkla skillnad!


    Boo trädgård

    Jag har hört rykten som säger att denna lilla pärla till trädgård och café ska upphöra efter den här säsongen. Det vore riktigt tråkigt om ryktena stämmer, jag skulle sakna den här platsen som har Stockholmsområdets godaste mackor och ett perfekt läge vid Baggensfjärden och Stäkets mynning. Se hemsidan!




    Dottern fotogästbloggar

    Min dotter hängde med mig på en liten vandring vid Bergianska trädgården igår och hon tog några riktigt fina bilder med sin nya kamera. Tack för dem kära dotter!

    Att styra skördetiden!


    Att få sallaten att bli skördeklar sent på sommaren kan vara ett problem. Eller inte. Sallatsfrön har svårt att gro om jordtemperaturen överstiger 20 grader, står det ju på de flesta fröpåsar och det har jag följt genom alla år i rädsla för att misslyckas med sådden. Det gäller ju att hålla sig väl med kockarna! Men jag (vi) skulle vilja kunna skörda sallaten sent på sommaren. Hur gör man då?
    Jo, jag fick det bra och enkla tipset att så sallaten inomhus under belysning på sommaren och på så vis kunna hålla nere jordtemperaturen och sedan plantera ut plantorna i trädgårdslandet när de grott! Tack Sofia!

    Nästa år kommer jag ha bättre kontroll över vilken tid vi ska skörda. Nu längtar jag till nästa sommar...eller till nästa vår. Det här kanske är en självklarhet för alla köksträdgårdsodlare...men jag tillhör ju inte den skaran egentligen.
    Men...jag sådde ju ny sallat direkt i landet i måndags (18 juli) och redan i fredags började vissa sorter gro. Jag hittade inte vår jordtermometer så jag vet inte vilken temperatur jorden höll.


    Näktergalen
    Nästa sommar hoppas jag också att näktergalen hittar tillbaka till vår park. Jag har verkligen saknat den i år. Orsaken till att de inte nådde fram till vår del av Sverige tros vara torkan i östra Afrika, där de befinner sig på vintern. Fåglarna har tvingats att dra söderut i jakt på mat och det här har i sin tur förlängt flyttsträckan till Europa.

    Äntligen har den grå frossörten börjat skifta i blått och i nästa vecka börjar den nog att blomma på riktigt. Den blommar sedan hela augusti och september.

    Clematis ´Blekitny Aniol´


    Just det ja...det skulle ju dröja innan jag skulle visa bilder från parken! Glömde!


    Kräftor hos Börje och Mariana

    Jag blev bjuden på tidiga svenska kräftor hos Börje och Mariana igår och det var fint att träffa dem igen nu när det blommade betydligt mer än då jag besökte dem sist den 13 maj förra året. De har en fantastisk fin trädgård som framkallar så mycket fina trädgårdskänslor. Det syns att allt är planerat med omsorg och kärlek.

    Mariana kommer med idéerna och Börje är med och omvandlar dem till verklighet. Trädgården är indelad i flera små rum och det är spännande att se vad som döljer sig bakom nästa avenbokhäck eller plank. Överallt finns små skulpturer som Mariana gjort och jag tycker mycket om gruset på gården. Det är så befriande att slippa marktegel eller trädäck som finns i överflöd i svenska trädgårdar. Det här andas lite Medelhavsträdgård på sina håll tycker jag.
    Jag skulle ha velat fotografera mer men det blev skymning med otillräckligt ljus.

    Man njöt av supergoda kräftor, en galet god Västerbottenpaj och annat smarrigt, stort tack kompisar! Titta gärna in på Marianas blogg.

    Den vackra rosen heter Lavender Pinocchio.

    Nä...de här är inte Marianas verk. Det är frökapslar från någon lökväxt.


    Morgonkaffet

    Vid den här bänken intar jag mitt morgonkaffe under juli månad. Det blir en lugn och bra start på dagen och när vattnet ligger så här stilla blir det som en stund av meditation.

    Turist i min egen stad

    Ledig onsdag och jag tänkte att jag skulle vara turist i min egen stad. Blanda mig i de stora flockarna, haka på de som kliver ur turistbussarna och känna av Stockholm som en turist.

    Jag klev av tunnelbanan vid Sankt Eriksplan och tänkte titta in i Sinnenas trädgård men där var det alldeles för mycket folk så jag vandrade i stället genom Vasaparken som nästan var tom på folk. Vasaparken är nog ingen turistpark utan mer en lekplats för både barn och vuxna som bor i Stockholm.
    Nere vid Norra Bantorget blev det fotografering kring den där märkliga fontänen igen innan jag kastade mig in i citystressen. Som tur var hade jag Sophie Zelmani i lurarna som motverkade stressen och jag gick lika sakta som jag brukar...för att inte missa något på vägen.

    Carl Fredrik Reuterswärds knutna pistol.

    I Kungsan bjöds det på musik och jag är inte helt säker men jag tror att det var Triad som uppträdde.

    Undrar vad de gula tofsarna betyder? Han är nog en viktig paradsoldat. 

    Här lär man sig att försvara Svea rike. Det var nästan så att man ville utropa ´´Leve konungen´´...men jag behärskade mig. Kamrat Ahlberg säger att det här heter ´´patron ur´´ men jag vet inte...

    När dom var färdiga så åkte dom hem!

    Den sedvanliga bilden av Prästgatan.

    Lunchen åt jag på Café Mineur. Alla Gamla Stans uteserveringar var överfulla så jag tog mig ner i Mineurs källare i stället och åt en god pastasallad.  Där nere var det svalt, lugnt och tyst.

    Ut bland turisterna igen och jag trängdes på Djurgårdsfärjan där jag hörde alla Sveriges dialekter samtidigt.

    Turisterna blev kvar på Segels torg...det här ser dom inte.

    På Breda gatan i Djurgårdsstaden njöt jag av alla fantastiska stockrosor.

    Efter stadens och turisternas stress vilade jag ut vid en strand i närheten av Waldemarsudde. Checkade in på mobilen för att få ett livstecken från trädgårdsmästare Marina...men som vanligt ingen reaktion. Hon har ju några månvioler till mig.

    Målet var Blockhusuddens café och till slut så satt jag där på ett av mina favoritfik och njöt av lugnet, vågorna och båttrafiken. Här får man kaffe i en porslinskanna och med en kanelbulle så är priset 40 kr.
    Sen blev det 69:an (bussen) in mot Nybroplan där jag mötte upp min dotter som slutat jobbet för dagen och vi gick runt Skeppsholmen.
    Vi satt i solstolar och fikade på af Chapman och det var en perfekt avslutning på den här turistvandringen i min egen stad. Nästa gång jag vandrar i Stockholm så blir det en tidig morgon och med kaffet i en termos i ryggan.

    Apropå mina röda pelargoner på borggården som skär sig mot teglet på murarna....här på Grand Hotel har man röda kaskadpelargoner mot samma bakgrundsfärg. Det är jag och Grand helt enkelt....!



    Sår ny sallat och tänker på Gonäs

    Nävan Brookside och stenkyndeln Blue Cloude.

    Glansmalva.

    • Vaknar pigg och utvilad i en solig slottspark. 15 grader varmt när klockan är sex.
    • Äter frukost vid bänken med utsikten.
    • Ser en havsörn som med lugna vingslag flyger över fjärden.
    • Det blir den gula planteringsspaden idag också.
    • Vattnar växter.
    • Klipper ner mjölkklockor.
    • Klipper ner nävor.
    • Klipper kranssalvia.
    • Klipper lejongap.
    • Klipper bort vissna rosor.
    • Klipper bort blomställningarna på akleja.
    • Vattnar mer.
    • Plockar i pelargoner.
    • Funderar fortfarande över de röda pelargonerna och de vita lejongapen på borggården. Det är inte bra...
    • Äter kyckling.
    • Sår ny sallat.
    • Tar bort blad från tomatplantorna.
    • Väntar på att den grå frossörtens knoppar ska slå ut.
    • Tänker på Bornholm.
    • Fotograferar i trädgårdslandet.
    • Binder upp Clematis ´Summer Snow´
    • Tittar på Drömhörnan.
    • Tänker på fotboll.
    • Gillar Uffes nya look.
    • Tycker att parken är fin nu.
    • Dricker kaffe och äter chokladmuffins på bryggan, men det blir inget bad.
    • Skriver skyltar till köksträdgården.
    • Tänker på Gonäs.
    • Packar ihop och åker hem.
    • Köper rågsiktskaka på Citygross...
    • Nu får det dröja ett tag innan det kommer bilder från parken...väldigt mycket upprepningar nu!
    • God kväll kära läsare!
    Clematis ´Södertälje´

    Clematis ´Blekitny Aniol´ och lavendel ´Hidcote blue´

    Rosenmalva, kungsmynta och isop.

    Solbrudar och vidjehortensia.

    Troligen blir det helt nya växter här nästa år...och det finns mycket att säga om Drömhörnan som inte kom fram på filmen. Den är alltså inte i sin bästa blomning nu - väntar in den fantastiska grå frossörtens blå blommning och att rosen Ritausma ska remontera. Nepetan kommer snart att bli stor och blomma fint igen och den spanska nävan har jag klippt ner på vissa ställen.
    Alla bara ytor i trädgårdslandet är nysådda med sallat och jag hoppas att under nästa vecka få se att de grott.
    Och jag ska nog ha ett manus nästa gång....



    Ån

    De första 21 åren av mitt liv levde jag i Roslagens huvudstad Norrtälje. När jag idag besöker min barndomsstad så dras jag automatiskt till ån. Den vackra ån som stilla flyter genom staden.

    Vi bodde alldeles ovanför ån och hit gick vi, Kalle och jag. Vi letade mask bakom Pythagoras fabrik för att sedan tillbringa många sommardagar bakom ett metspö vid ån. På 60-talet släpptes avlopp ut i ån och fisken dög knappt åt katterna, men det var alltid lika spännande att se flötet dra iväg när man fick napp. Nu när vattnet är rent och fisken ätbar ser man inga barn med metspö här. De har nog helt andra intressen idag och högre krav på spänning än att se ett flöte dra iväg.

    Förutom att besöka min mor idag så var det dags att kolla in årets konst i ån som har blivit ett årligt återkommande evenemang. Jag tog med min 85-åriga mor på vandring utefter ån för att fotografera årets konstverk. Men ganska snart insåg jag att årets konst inte alls intresserade mig som den gjort under föregående år. Riktigt svagt var det. Fastnade inte direkt för något verk även om Anders Janssons ´´Mathilda drömmer´´, se bilden ovan...var lite fin.

    Vi var ganska överrens min mor och jag, att det här var inte kul. Hon hade en återkommande kommentar om åkonsten i stan där hon bott sedan hon var några år gammal - ´´Varför kan de inte visa något vackert någon gång´´. 
    Så skärpning ni som arrangerar detta...ta i lite mer nästa år. Det här var för tamt. Jag har gillat mycket av det som visats tidigare. Vill inte ens visa på bild de övriga konstverken.

    Men det är alltid lika rofyllt att vandra längs min vackra Norrtäljeå och vi avslutade vandringen med lunch vid Åtellets restaurang (de översta bilderna). Tack för en fin dag min fina mor!

    Konst i Norrtäljeån 2010
    Konst i Norrtäljeån 2009
    Konst i Norrtäljeån 2008
    Konst i Norrtäljeån 2007

    På vänster sida bygger man den nya Gustav Adolfsparken.

    Å män av Hanna Egge Grandert

    Nära ytan av Fredrik Nordin

    Recognition and reconstruktion av Monika Masser

    Innan jag lämnade Norrtälje ville jag i efterhand gratulera min fina systerdotter Therese som fyllt år i veckan. Vi gick en liten vandring upp i Södra bergen. Med utsikten över stan framför oss hade vi ett fint möte, som alltid. När vi satt där så gled en Cadillac fram till utsiktsplatsen. Tänkte på en scen ur en amerikansk film när ett ungt par kör fram till utsiktskanten, med staden nedanför, redo att romantisera.
    Skillnaden här var att fyra män i 60-årsåldern befann sig i bilen. Igår var det American Car Show i Socitetsparken här i stan och även om jag inte är direkt bilintresserad så hade det varit kul att sett alla de vackra gamla bilarna i parken.



    Svenska bloggare uppdelade i växtzoner

    Den duktiga trädgårdsdesignern/bloggaren Hillevi, hon som får så sjukt många kommentarer i sina inlägg på sin blogg (jag kallade henne trädgårdsbloggarnas Blondinbella tidigare) har tagit initiativet att samla trädgårdsbloggare i växtzoner - spännande tycker jag. Så ni som inte har anmält er till listan, gör det!
    Hennes blogg heter Tankar från trädgårdsmästaren och här är adressen till inlägget.


    Övervakad i Hagaparken

    Jag har av någon anledning aldrig tyckt om Hagaparken men jag har heller aldrig vetat riktigt varför. Idag var känslan mer påtaglig än någonsin men nu visste jag vad det berodde på.
    Det här är en stor engelsk park som ligger vackert vid Brunnsviken och här bor nu Victoria och Daniel i Haga slott innanför höga vassa staket. Visst förstår jag att de måste skyddas och att trädgården som tillhör slottet måste vara stängd för allmänheten.

    Men det känns väldigt olustigt att vandra runt udden då man måste gå utmed staketet med alla tätt sittande övervakningskameror riktade mot en och där gula varningsskyltarna lyser ilsket. (Nu i efterhand har jag fått meddelande från en person som jobbat som slottsvakt och som berättar att man aldrig är övervakad utanför staketet. OK då...men det var väldigt många kameror och gula skyltar, ingen välkomnande plats)
    Man får inte fotografera in mot slottet och trädgården utan tillstånd. Varför då? 

    Nu är jag inte speciellt intresserad att plåta in hos prinsessor och prinsar men jag retar mig lite på att slottet som ägs av staten har förbud mot fotografering.
    Nä...det kändes bara olustigt att vandra här och när jag kom fram till Fjärilshuset hade jag tänkt fika men jag ville bara komma ifrån den här parken, så det blev kaffe hemma i Örnnästet i stället.

    Ekotemplet

    Jag antar att SÄPO knackar på dörren ikväll och lägger beslag på 5100:an...men här inne bor vår prinsessa.
    Men jag hittade något som var riktigt intressant här i Hagaparken idag och som jag inte tidigare sett, men läst om, nämligen grundmurarna till det tänkta Stora Hagaslott som Gustav III skulle låta bygga på 1780-talet.
    Slottet skulle ligga i linje med Stockholms slott inne i stan och Sveavägen skulle sammanbinda de båda slotten. När kungen blev mördad 1792 avstannade arbetet på slottet, då jobbade 800 personer med bygget.
    Tegel som var beställt till slottet användes i stället till att uppföra kadettskolan vid Karlbergs slott redan samma år som kungen dog.


    Sommarfredag i hufvudstaden


    Jag var på Lyran och drack kaffe. Lyran är ett konditori i Bredäng som har en fantastisk utsikt över Mälaren och bort mot mitt Bromma. Byggnaden uppfördes som sommarvilla 1867 i schweizerstil och namnet Lyran kommer av att konstnären Carl Gustaf af Leopold skapade en lyra i trä som står uppställd på gården och som är en hyllning till Carl Michael Bellman.
    Det är något alldeles speciellt att sitta ute på verandan med utsikten och här finns massor av gott bakverk men idag nöjde jag mig med ett wienerbröd.

    Hammarby sjöstad är ny stadsdel i Stockholm som först 2017 är helt färdigbyggd. Då kommer det att bo 25 000 människor här.
    Det är fint runt Hammarby sjö men alla dessa hus med den moderna arkitekturen ligger alldeles för tätt tycker jag. Jag skulle känna mig oerhört instängd om jag bodde här, om man då inte har fri utsikt mot Hammarby sjö och det finns också takterrasser som säkert är helt fantastiska boplatser med utsikt in mot Södermalm. Kjell Bergqvist ska visst bo här.
    Visst skulle man velat ha varit med när arkitekten ritade byggnaden på bilden här ovan. Gick han på starka mediciner eller vad rökte han? Inspirerad av Gaudi? Lunchen åt jag på Café Spoon Nautica.

    Tack tack tack...du som äger denna träbåt som så fullständigt bröt mönstret från allt detta designade och moderna.

    På kvällen gick vi över Årstabron och ner mot Liljeholmen.

    Det är nog så att jag i mina bilder ofta förskönar mitt Stockholm. Bilderna ljuger inte men förskönar nog som sagt en aning. Jag skär bort det fula och det som stör idyllen. Det är meningen och tanken med bilderna.
    Jag ser allt det andra också men jag vill att man även ska kunna koncentrera sig på det vackra som finns runt omkring oss. Det är så lätt att falla in i klagokören som mest ser klotter, nedskräpning och förstörelse. Det finns där och det är ett problem, jag vet det. Men jag tror att det är viktigt att vi ser det vackra också.

    Bilden här ovan är tagen från ett utsiktstorn vid Liljeholmen och här har en uteliggare sin sommarplats. Det låg en del kläder och annat som markerade platsen och det är tragiskt att se hur vissa av oss lever. Även om jag blev aningen nedstämd av synen så måste man väl ändå säga att det är en väl utvald plats?

    På många platser byggs det bostadshus längs kajerna i Stockholm nu där det tidigare funnits fabriker och andra arbetsplatser, som här på Liljeholmen. Vrider jag huvudet åt höger från min skrivarplats så ser jag över till Kungsholmen och Hornsberg där också en ny stadsdel snart är färdigbyggd och vid kajen där det tidigare var sandtag växer nu bostadshus upp. Förr var det livlig trafik med alla sandpråmar här nere på Ulvsundasjön, nu är det mest fritidsbåtar och turistbåtarna som tarfikerar sjön.

    De här ljuvliga kvinnorna har Lena Lervik skapat 2003 och kallar detta för ´´En berättelse om något vi glömt´´.

    Loopen...


    ...och vem vill inte ha ett träd i huset? Det var en härlig sommarkvällsvandring med Ingela!



    Från världens ände till Engsholms slottspark

    Yvonne från Trosabygdens Trädgårdsförening berättar om slottets historia med utdrag från vår hemsida.

    Nu befinner vi oss mitt i sommaren och slottsparken blommar vidare. Visserligen har nävorna i stora slänten snart gjort sitt för i år även om vissa sorter blommar vidare. Nepetan är nedklippt och nu klipper jag snart ner mjölkklockan för att de ska blomma om senare.
    Lavendelhäckarna vid hotellet har sin bästa tid nu och ramar in planteringarna på ett fantastiskt sätt. I trädgårdslandet och runt slottet blommar sommarblommor och sallaten (inte sallad...det heter den först när den serveras) har nog aldrig varit så fin och Drömhörnan ser ut ungefär som jag drömde om.

    Jag sneglar ibland ut mot Södertäljeviken där båtar far fram och tillbaka med semesterfria människor i vila och utan tider att passa. Jag känner ingen avundsjuka men däremot börjar längtan efter den där friheten bli allt starkare. Men jag är van vid augustisemester och trivs lite med att längta eller som hon sa Karin Boye - det är vägen som är mödan värd.
    Det blir lite lugnare i augusti, inte så kravfyllt. Inte samma plikt att man måste sola, grilla, åka båt, paddla, spela brännboll eller bara vara sådär sommarlycklig hela tiden. I augusti är det tyskarna och jag som reser runt i Sverige.

    Att rådjuren har minskat i antal är något som gynnar rosor mm i parken, men det finns ett annat djur som hotar och oroar och som kan bli en stor plåga om det vill sig illa. Det handlar inte om vildsvinen. Mer om dessa marodörer senare.

    Jag gödslar sommarblommorna med flytande gödsel och i trädgårdslandet och i planteringar använder jag algomin och hönsgödsel. Jag vattnar i torkan och en gång har jag badat från bryggan i år. Jag har fått massor gjort i parken den här veckan och jag lyssnade samtidigt på sommarprogrammen i P1. Igår hörde jag Maria Wetterstrand och Thomas Johansson på poden.

    Jag fick besök av Trosabygdens Trädgårdssällskap. Ett gäng glada, trevliga och intresserade personer som vandrade med mig i nästan två timmar i slottsparken. Det blev dock inte den där magiska kvällen som jag tänkt, med sol och vindstilla fjärd och fika på bryggan. Det blåste och himlen var grå. Men vi hade mycket trevligt ändå och de fikade i lä på borggården efter vandringen.
    En av besökarna visade sig vara Gunnel Ginsburg som skrivit boken Ogräs - känn igen och ta bort, som finns i mitt trädgårdsbibliotek. Hon har även illustrerat många trädgårdsböcker som t.ex. Odla orientaliskt, Nya växthusboken och Jordens täppor.
    Tack alla ni för besöket!

    Sent på kvällen kom jag hem till Bromma och tar en ledig fredag efter en intensiv vecka. (jo...vackra Trosa kallas ju för ´´Världens ände´´)

    Fem bilder från Drömhörnan
    Den eviga frågan om vad som ska finnas i planteringarna på borggården fortsätter. De lysande röda pelargonerna i sig lockar alltid till åsikter åt olika håll och att jag i år testar vita lejongap som grannar har inte gjort åsikterna färre. Jag vet fortfarande inte vad jag ska tycka...är kontrasten för stor mellan det röda och vita? Och vad tycker min VD?

    Jag frågade trädgårdsgruppen från Trosa vad de tyckte och bad dem vara helt ärliga. Det fanns några i gruppen som tyckte att det var vackert men de flesta tyckte nog att det var fel valda färger.
    Efter det att vi börjat titta på alla andra planteringar i parken så sa någon ´´Är det Hasse som valt de här?´´ när vi kom upp på borggården.
    Men som jag sagt tidigare så kan jag inte ha ängslika planteringar här. Har bör det vara enhetligt och en aning strikt...tycker jag. Min VD och jag får ta ett borggårdsmöte i augusti och bestämma 2012 års blommor här. Kanske att jag ska vinterförvara och föröka de rosa pelargonerna som finns på terrassen? Fler synpunkter tack!

    Mjölkklockan Campanula lactiflora ´Loddon Anna´ blommar vackert vid hotellet.

    Vidjehortensia och lavendel

    Daglilja

    Solbrud

    Efter en hel dag med en tung trimmer så är det skönt med ett dopp!

    Blåklint och baldersbrå

    Det regnar här i Stockholm idag.


    Jag gick bort till August

    Den unge Strindberg i Skärgården från 1909 av Carl Eldh står vid Alviks strand. Den kom på plats här 2002 och den är min favoritstaty tillsammans med Tänkaren av Auguste Rodin som finns vid Waldemarsudde.


    Inför vår herre är vi alla Rospiggar!


    Sommaren är kort Tomas Ledin!

    Tomas Ledin har blivit delägare till Hässelby slott, eller Hesselby slott som det nu kommer att heta. Den andra ägaren är Svensk Inredning AB som även äger Ulvsunda slott här i västra Stockholm. Slottet ska nu bli ett musikslott säger Tomas Ledin och byggnaden kommer också att genomgå  en omfattande renovering. Kul med ett musikslott tycker jag.

    Men du Tomas - jag hoppas att du inte glömmer bort den vackra lilla barockträdgården bakom slottet som har sett ganska ruffig ut länge nu. Som vanligt så väljer jag att visa de vackraste delarna på bild men det finns verkligen mycket att önska vad gäller skötseln i trädgården.
    Varje gång jag kommer längst ner i den terrasserade trädgården där de olika växtkvarteren finns, så kliar det i fingrarna på mig att renovera alla dessa planteringar som vuxit igen och som inte passar in i den här miljön. Det skulle inte behövas så stora och kostsamma insatser för att snygga till den här delen av trädgården.
    Det var lite bättre skötsel nu än när jag var här sist, men inte alls så som man skulle önska. I häckarna har vildskott av olika träd fått växa upp och det ser allmänt stökigt ut. Det kan ju vara så att parken inte ingår i köpet...att den sköts på annat sätt. Någon som vet?

    Det här är annars en mycket fint anlagd trädgård och det är granar från 1960-talet som växer i parterrerna och jag tycker att det är helt strålande att använda vårt inhemska barrträd här. När de är tuktade så är det mycket vackert. Inga känsliga buxbom som behövs bytas ut med jämna mellanrum här inte, som på Drottningholm t.ex.

    Men som sagt Tomas...sparka av dig sandalerna av plast nu och på med jobbarskorna och börja renovera planteringarna i den nedre terrasseringen, för du vet att sommaren är kort! Så det är bäst att sätta fart!

    När vi ändå är inne på kändisar så åkte jag vidare ut till Järfälla och till Görvälns slott som jag besökte senast 2008 en dag i maj. Här ska TV spela in Stjärnorna på slottet den 1-12 augusti och då kommer det att vara avspärrat här, så ni som vill stalka Kim Anderzon, Louise Hoffsten, Christer Lindarw, Johan Rabeus och Johan Rheborg kommer nog inte att se så mycket utanför avspärrningarna.

    Det är fint här ute. En lugn och skön miljö. Slottet ligger längst in i en Mälarvik och det är vackra omgivningar. Inte så piffigt i trädgården som inomhus. Det här är ett konferenshotell med mycket speciella övernattningsrum.
    Hit ut kan man även åka bara för att äta middag (bäst att boka bord) eller ta en kaffe och en bulle. Nu i juli är dock slottet stängt för renovering.




    Runt om i parken finns konstverk uppställda och det här med konst blir lite konstigt ibland. Jag hänger inte alltid med i konstnärens tankar och det är väl heller inte meningen. Det här ´´konstverket´´ som Sten Dunér så fint har skapat heter lite fyndigt ´´Klot´´ och jag skulle velat se in i Stens hjärna när han skapade detta klot. Fick hans fantasi spela helt fritt? Och vad kostar klotet?



    Långholmens stockrosor


    Släpp J loss...det är semester!

    Nu har han släppts fri och lämnat slottsparken. Mannen som lagar allt som är trasigt. Han som alla ropar på när något inte fungerar. Han som fixar i stort sett alla tekniska problem. Fastighetsansvarig och tillika vaktmästare J.
    Nu kommer han i stället att vistas på torpet, i båten eller längs vägarna med husvagnen. Ha en skön semester kompis så ses vi i mitten av augusti!

    Själv ska jag jobba i fyra veckor till innan jag får känna på lite frihet. Det tänkta besöket på Skagen har bytts ut mot några dagar på Bornholm och jag ser fram mot lugna cykelfärder på ön där jag aldrig varit.
    Slottsparken blommar vackert och Drömhörnan fortsätter att överraska positivt. Nu väver perennerna samman som det var tänkt och trots att jag helt klippt ner nepetan och vissa nävor så fyller växterna ut bra.
    I borggårdens planteringar har i år de röda pelargonerna fått sällskap av vita lejongap och det börjar se riktigt fint ut. Foton kommer under nästa vecka.

    Solen bränner och jag måste vattna med jämna mellanrum i trädgårdslandet där sallaten har växt till sig fint.
    Jag hörde att rådjurens antal minskat kraftigt på ön efter de två tuffa vintrarna och det märks på rosorna som inte betas lika vilt som vanligt.
    Vår elbil som inte fungerat på många år har fått nytt liv och jag använder den nu till att frakta verktyg och mig själv i slottsparken. Jag kommer att spara många steg nu och det enda som oroar är att jag kanske går upp i vikt.

    Nu firar jag helg och latar mig med fikaträff och vila vid vattnet någonstans. På söndag blir det förmodligen ett besök hos en man som verkligen vet hur man odlar. Väntar bara på att han ska svara på mitt mail. Måste försöka förstå att inte alla kollar mailen var tionde minut...
    Ha en skön helg ni som fortfarande orkar klicka in här på bloggen nu när sommaren lockar till att vistas utomhus dygnet runt.

    Drömhörnan

    Astrantia major ´Ruby Cloud´

    De sista pionerna som blommar i parken

    En favorit, Geranium ´Sweet Heidy´



    I en park


    ´´Hasse Wester klättrar på väggarna på grund av vinet´´ var min status på Facebook idag. Det var dags att beskära slottets rådhusvin och vildvin. Vinet som helst vill klä in hela byggnaden med sina rankor.
    Jag försöker föreställa mig hur det skulle se ut om vinet fick växa fritt på fasaden och jag tror, eller vet att det skulle bli vackert. Fastighetsansvarig J delar inte mina åsikter utan pratar om fönsterkarmar och annat oviktigt.
    Nåväl, jag har klättrat färdigt och allt är ansat utom en bit där en trast fortfarande hade ungar kvar i boet.

    Nu är det tid för mjölkklockorna att blomma och i vanliga fall brukar jag klippa ner dem mitt i den här blomningen för att de ska blomma om senare, men i år låter jag dem få blomma som de vill.


    Buxbom, lavendel och nävan Rozanne.

    Pionvallmo

    Fådda fröer av en god vän blev till vackert blommande vallmo.

    Glansmalva

    Krollilja

    Gurkört

    Clematis ´Summer Snow´

    Älgört

    För 1 år sedan
    För 2 år sedan
    För 3 år sedan
    För 4 år sedan
    För 5 år sedan
    För 6 år sedan


    Resor till halva priset!

    Jag fick ett mail från reseföretaget Take Offer. Företaget har just lanserats i Sverige och säljer resor/vistelser till halva priset!
    De erbjöd mig en vistelse på ett rockhotell i Berlin i två nätter, med elgitarrer på rummet, roomservice och frukostbuffé. De flesta av mina vänner säger att jag självklart ska välja Berlin. Ser framför mig när jag spelar Janne Barks Lazarus-solo mitt i natten på hotellet med en flaska Jack Daniel´s som vän.

    Ett annat erbjudande var en natts vistelse på Ystads Saltsjöbad och det passar mig bättre tror jag. I början av augusti ska jag ju ner till Skåne och även till Skagen. Då passar det bra med en övernattning  í Ystad.






    Grattis Stanwell - årets ros!

    Äntligen! Stanwell Perpeutal blev vald till årets ros 2011.

    Tidig söndagsmorgon i Tessinparken

    Jag skakade liv i min gamla Panasonic Lumix igen eftersom då min Nikon ju gav upp i går. Tessinparkens 5000 rosor som planterades förra året har växt till sig och det var mycket vackert. Den stora fontänen i mitten av parken renoveras just nu och man saknar vattenplasket.

    Min dotter bor här och hon kom ner och tog några bilder. De två sista kommer från hennes kamera.


    Blev helt plötsligt utan kamera

    Idag dog min gamla trotjänare Nikon D60 när dotter och jag var på lunchbesök i Vaxholm. Det verkar som om slutarmotorn har gett upp och jag vet inte vad det kostar att byta den, om det ens är någon mening att kosta på det. Slutarmotorn ska klara 50 000 bilder och det lär jag ju ha tagit.
    Jag måste ju ha en kamera annars blir allt väldigt tomt och det här blir en bildlös blogg.
    Har börjat titta på en Nikon D5100. Någon som vet något om den kameran? 


    Blå antroposofdag (ta vad du vill ha och lägg pengarna i lådan)

    Jag kände att det var dags för ett besök hos antroposoferna i Järna igen och jag segvandrade genom trädgården i eftermiddagshettan den här sista dagen av juni. Nu har vi avverkat halva året!
    De här himmelsblå riddarsporrarna är ju oemotståndliga och de drar till sig både insekter och människor.

    Jag har en förmåga att ibland få bilderna sneda av någon anledning. Har inget inbyggt vattenpass vare sig i hjärnan eller i kameran. Men den här bilden på en av antroposofernas märkliga byggnader låter jag vara som den är. Möjligen har jag fotat snett igen...eller inte. Byggnaderna här lutar nämligen åt alla möjliga och omöjliga håll. Här råder inga byggnormer.

    Här i trädgården finns en liten plantskola med försäljning av perenner, kryddväxter och grönsaksplantor och jag hittade en del som jag ville köpa. Inte en människa syntes i närheten men på håll såg jag en kvinna som jobbade i en annan del av trädgården. Jag gick dit och frågade hur jag skulle betala eftersom det inte fanns någon i kassan.
    Hon tittade förvånat på mig och sa - ´´ta vad du vill ha och lägg pengarna i lådan som står på disken´´.
    Så fint...men när jag skulle ta fram mina pengar så visade det sig att jag som vanligt inte hade några kontanter. Att fråga om de tog kort, kändes inte rätt.


    Ha en fantastisk julihelg alla ni!



    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails