Skeppsholmen och Kastellholmen runt
30 juni 2010
Vill man se Stockholm på bästa tänkbara sätt ska man absolut vandra runt Skeppsholmen och även gå upp på Kastellholmens berg. Här har man Stockholms innerstad runt omkring sig och man upplever samtidigt vilken livlig sjöfart det är på Stockholms vatten. Skeppsholmen ligger mycket centralt. Bara att gå från Kungsträdgården, förbi Grand och Nationalmuseum och sedan vandra över Skeppsholmsbron. Man missar knappast af Chapman, den vackra gamla segelskutan som ligger till höger och som nu är ett vandrarhem.
När jag besökte ön nu så fick jag alla vädertyper som tänkas kan och eftersom jag egentligen bara är en vanlig ´´kortknäppare´´ så hade jag vissa problem med ljuset kan jag säga. När jag gått ett varv...blev det ett helt annat ljus...så jag gick ett varv till.
Här efter kajerna ligger alla möjliga och omöjliga skutor och som folk bor på. Det är lockande att skaffa sig en skuta och det var faktisk en till salu.
Jag går ganska ofta här, kollar på skutorna, tar en kaffe vid Skeppsholmens kaffe & glass-fik. Ibland går jag upp på ön och besöker Moderna museet...inte så ofta, men det händer.
Kastellholmen har blivit en av mina favoritplatser i Stockholm. Att sitta högst uppe på berget och se inloppet till Stockholm är något man oftare borde göra. Ta med middagen upp hit och sitta här tills solen går ner. Måste göra det nu i sommar. Att man har skrikande Grönanbesökare på andra sidan, får man väl stå ut med.
Det är inte bara jag som har Kastellholmen som favoritplats...de vitkindade gässen trivs här och just nu skyddar de sina ungar noggrant.
Så alla ni som ska besöka Stockholm i sommar...släpp slottet, Sergels torg, NK och Gallerian för en stund och gå ett varv runt Skeppsholmen...och glöm absolut inte att gå över den lilla bron till Kastellholmen också!
När jag besökte ön nu så fick jag alla vädertyper som tänkas kan och eftersom jag egentligen bara är en vanlig ´´kortknäppare´´ så hade jag vissa problem med ljuset kan jag säga. När jag gått ett varv...blev det ett helt annat ljus...så jag gick ett varv till.
Här efter kajerna ligger alla möjliga och omöjliga skutor och som folk bor på. Det är lockande att skaffa sig en skuta och det var faktisk en till salu.
Jag går ganska ofta här, kollar på skutorna, tar en kaffe vid Skeppsholmens kaffe & glass-fik. Ibland går jag upp på ön och besöker Moderna museet...inte så ofta, men det händer.
Kastellholmen har blivit en av mina favoritplatser i Stockholm. Att sitta högst uppe på berget och se inloppet till Stockholm är något man oftare borde göra. Ta med middagen upp hit och sitta här tills solen går ner. Måste göra det nu i sommar. Att man har skrikande Grönanbesökare på andra sidan, får man väl stå ut med.
Det är inte bara jag som har Kastellholmen som favoritplats...de vitkindade gässen trivs här och just nu skyddar de sina ungar noggrant.
Så alla ni som ska besöka Stockholm i sommar...släpp slottet, Sergels torg, NK och Gallerian för en stund och gå ett varv runt Skeppsholmen...och glöm absolut inte att gå över den lilla bron till Kastellholmen också!
Dom här vilsna damerna hittade jag inne på en gård. De ser ut att undra vart de ska ta vägen. Vart ska vi vara?
Skeppsholmens kaffe & glass ligger just vid kajen och här dricker och äter man på papper. Lite synd kanske...men det är helt ok.
Strandvägen på andra sidan.
Här ligger också restaurang Hjerta som har öppet tisdag-söndag kl. 11-22.
Då går vi över till Kastellholmen...
Här bor folk...det måste vara ett av Stockholms allra bästa läge. En vacker trädgård har de också! Huset byggdes på 1700-talet som sjukhus men det blev på 1800-talet bostäder åt underofficerare. 
Vykorts-wannabe? Katarina kyrka syns där uppe på söder.
Idag har man glömt hur man byggde vackra båtar och skepp.
...och så lämnar vi Kastellholmen och går över till Skeppsholmen igen.
Så här kan man ju också bo i Stockholm!
Dagens långbänk. Det är inte jag som cyklar...
Det här är inte en bild av min funderande del av hjärnan utan ett konstverk som står en bit från Chapman. Det är säkert en välkänd och jätteduktig konstnär som skapat detta...!
Karta
Jag låter Wikipedia berätta om Skeppsholmens historia.
Skeppsholmen är en ö i Saltsjön i centrala Stockholm och är vid sidan av Kastellholmen en del av stadsdelen Skeppsholmen. Skeppsholmen har en broförbindelse med Blasieholmen kallad Skeppsholmsbron och till Kastellholmen via Kastellholmsbron.
På Skeppsholmen ligger fyra museer bland annat Moderna museet och Östasiatiska museet, och ön kallas därför även för Stockholms museiö.[1] Från Skeppsholmsbron syns Skeppsholmskyrkan och Amiralitetshusets tinnar och torn samt fullriggaren af Chapman som är förtöjd på holmens västra sida.
Skeppsholmen var under cirka 300 år flottans ö. Under denna tid uppstod ett flertal av de nuvarande byggnaderna, ritade av dåtidens främsta arkitekter som Nicodemus Tessin d.y., Johan Eberhard Carlberg och Carl Hårleman. De militära funktionerna fanns kvar till 1968. Därefter uppläts de gamla byggnaderna för museer, skolor och kulturinstitutioner.
På grund av vandrarhemmen i af Chapman och i Hantverkskasernen drar Skeppsholmen många unga inhemska och utländska besökare till sig. Ön förvaltas liksom Kastellholmen sedan 1993 av Statens fastighetsverk, som har som uppgift att bevara och utveckla området för framtiden. Båda öarna ingår i Ekoparken.
Nutid [redigera]
Några militära funktioner fanns kvar på Skeppsholmen ända fram till 1968, men redan tidigare började kulturinstitutioner flytta in i de gamla byggnaderna. Bland de första var delar av Kungliga Konsthögskolan som övertog Båtsmanskasernen redan 1953, följt av Moderna museet som invigdes 1958 i exercishuset samt Östasiatiska museet som öppnade i början av 1960-talet i gamla tyghuset. Moderna museet fick 1998 en ny byggnad ritad av den spanske arkitekten Rafael Moneo, här inryms numera även Arkitekturmuseet. Andra kulturella verksamheter på ön är Teater Galeasen i gamla torpeddepartementet, Fotografins hus i före detta mindepartementet och Svensk Form som håller till i Sjökarteverket.
Mellan åren 1997 och 2005 byggdes Stockholmsbriggen Tre Kronor af Stockholm. Stapelbädden var upplagd intill byggnaden Norra fundamentet och stockholmarna kunde se hur fartyget långsamt växte fram och bidra med pengar för bygget. Här, i Norra och Södra fundamenten, finns även Skeppsholmens folkhögskola. Skolan, vars huvudman är stiftelsen Skeppsholmsgården, har plats för 100 kursdeltagare och erbjuder bland annat musik- och båtbyggarkurser.
Skeppsholmen har av allmänheten främst förknippats med den stora fullriggaren af Chapman som legat förtöjd på holmes södra strand sen 1949 och fungerat som vandrarhem. Tillsammans med vandrarhemmet i intilliggande Hantverkskasernen och alla skolor på ön drar Skeppsholmen många unga människor till sig.
S/S Orion, tidigare tjänstefartyg för lotsverket, byggd 1929 och tagen ur drift 1979, är numera museifartyg. S/S Orion är sedan 2003 k-märkt och ligger i dag förtöjd cirka 50 meter nordost om Skeppsholmsbron. Den som är intresserad i gamla båtar kan se på ett 40-tal äldre privata fartyg som ligger längs östra och norra kajen. Här finns allt från trålare till fyrskepp och doften av äkta trätjära hänger i luften.
Ett sedan 1980 återkommande årligt evenemang är Stockholm Jazz Festival som i juli varje år går av stapeln på området för gamla örlogsvarvet nedanför Moderna museet.
Onsdagsfrihet
....dagen avslutades med strömmingstallrik på Magasinet i Vaxholm.
Stanwell har huvudrollen
Vi har åtta stycken av rosen Stanwell Perpetual nu i parken och just nu är den här rosen den mest lysande stjärnan hos oss.
Annars är det perennernas tid nu.
Just nu skulle jag vilja bjuda in alla som följer bloggen på en trädgårdsvandring i parken. Därför att just nu är perennplanteringarna som allra vackrast och jag tycker att det för få som ser dem...alltså som verkligen ser dem.
Men tyvärr så får vandringen bli här på bloggen i stället.
I morgon är det ledig onsdag igen. Hoppas på sol och frukost på balkongen.
Annars är det perennernas tid nu.
Just nu skulle jag vilja bjuda in alla som följer bloggen på en trädgårdsvandring i parken. Därför att just nu är perennplanteringarna som allra vackrast och jag tycker att det för få som ser dem...alltså som verkligen ser dem.
Men tyvärr så får vandringen bli här på bloggen i stället.
I morgon är det ledig onsdag igen. Hoppas på sol och frukost på balkongen.
Den enda gången man ser Sophie Zelmani le...
Kärlekens hundar
Jag har lärt mig tycka om hundar och i framtiden kanske jag själv skaffar en fyrbent vän som kan följa med på mina vandringar.
Vilda och Leo är äkta vänner. De har en äng mellan sig där de bor i en småländsk bullerby och när de tassar ut på morgonen så blickar de ut över den där ängen för att se om vännen där borta är vaken.
Jag brukar kalla dem Skönheten och Odjuret...men egentligen är de lika sköna båda två...fast på olika sätt. Vilda är en vacker schäfer och Leo är ett dreglande monster där dreglet ibland bildar stora bubblor i mungiporna. Ras? Ingen aning..boxer eller så kommer han från något lab.
Men vilket skönt monster...och vilken blick! Intelligens och charm i en skön blandning. Tänk att vakna en morgon och se det ansiktet vid sängen...
Den vita Leo har en vana (ovana) att ibland under långa vandringar lägga sig i ett dike och somna. Det är tydligen svårt att få liv i honom igen så man får hämta honom med bil.
Vilda står mig närmast bland alla hundar jag mött och en gång i tiden då vi träffades ofta så hände det att jag själv gick ut med henne. Hasse och en schäfer...otippat!
Men vi aktade oss nog att möta andra hundar så våra vandringar kunde få en mycket märklig sträckning.
Jag skulle kunna tänka mig en blandning av de här två. Problemet är att Leo är steriliserad...av någon anledning.
Kärlekens hundar springer på fälten
och leker att allvar är lek
Kärlekens hundar mättas av svälten
och viftar på svansen åt svek
Dagens låtVilda och Leo är äkta vänner. De har en äng mellan sig där de bor i en småländsk bullerby och när de tassar ut på morgonen så blickar de ut över den där ängen för att se om vännen där borta är vaken.
Jag brukar kalla dem Skönheten och Odjuret...men egentligen är de lika sköna båda två...fast på olika sätt. Vilda är en vacker schäfer och Leo är ett dreglande monster där dreglet ibland bildar stora bubblor i mungiporna. Ras? Ingen aning..boxer eller så kommer han från något lab.
Men vilket skönt monster...och vilken blick! Intelligens och charm i en skön blandning. Tänk att vakna en morgon och se det ansiktet vid sängen...
Den vita Leo har en vana (ovana) att ibland under långa vandringar lägga sig i ett dike och somna. Det är tydligen svårt att få liv i honom igen så man får hämta honom med bil.
Vilda står mig närmast bland alla hundar jag mött och en gång i tiden då vi träffades ofta så hände det att jag själv gick ut med henne. Hasse och en schäfer...otippat!
Men vi aktade oss nog att möta andra hundar så våra vandringar kunde få en mycket märklig sträckning.
Jag skulle kunna tänka mig en blandning av de här två. Problemet är att Leo är steriliserad...av någon anledning.
Kärlekens hundar springer på fälten
och leker att allvar är lek
Kärlekens hundar mättas av svälten
och viftar på svansen åt svek
Så fort
Tiden går så fort!
Syrenerna har blommat färdigt för länge sedan och även vissa pioner, iris och aklejor. Jag hinner inte med. Tiden går bara fortare och fortare hela tiden. Kan ingen forska i det här med den rusande tiden?
Som vanligt klickar jag mig in på Wikipedia och hittar detta:
Många människor upplever tiden som något som vi rör oss fram igenom, eller så upplever de det som att vi står still men att tiden kommer som en ström, ungefär som en sten som ligger still i en flod med forsande vatten. I båda dessa fallen upplever många det som att en rörelse är inblandad; en rörelse som skiljer sig åt från vår rörelse i rummet.
Till skillnad från rörelser i det vanliga tredimensionella rummet så sker denna rörelse automatiskt, vare sig vi vill det eller inte, och till skillnad från rörelser i rummet så går tiden bara i en viss riktning - det är en tydlig skillnad mellan det förflutna och framtiden.
Till skillnad från rörelser i det vanliga tredimensionella rummet så sker denna rörelse automatiskt, vare sig vi vill det eller inte, och till skillnad från rörelser i rummet så går tiden bara i en viss riktning - det är en tydlig skillnad mellan det förflutna och framtiden.
Dagens släntbilder...och som jag sa tidigare så kommer en del av jättedaggkåpan att försvinna, den får inte ta över och dominera för mycket.
Kronnävan ´Rose Clarie´ har vävt in sig hos jättedaggkåpan...inte meningen men den får stanna där ett tag.
Tift Merritt - "Mixtape"
Pelargoner vid Kina slott
Vid Kina slott i Stockholm kan man se en pelargonutställning vid slottets trappor fram till den 31 augusti.
Det går bara inte att låta bli att tycka om vissa pelargoner...men långt ifrån alla.
Det är en fin plats här vid Kina slott, så att...se utställningen ni som kan!
Mellan 1-5 september, kl. 12.00-15.30 är det försäljning av de utställda pelargonerna. De kostar med kruka 375 kr/st.
Namnen på sorterna uppifrån:
- Ade´s Elf
- Carmel
- Fire Works Light Pink
- Francis James
- Mallorca
- Miss McKinsey
- Pepparmint Star
- Trudie Improved
Lilla Essingen runt
Mariebergssundet med Fredhäll på andra sidan.
26 juni 2010
Lilla Essingen ligger inte långt från mitt hem men det är inte en ö man besöker särskilt ofta. Det är väl heller ingen ö för turister att besöka direkt men man ser Stockholm från en ny vinkel och den här lilla ön är riktigt vacker på vissa ställen.
Förberedelserna till den här lilla runt-vandringen slog alla rekord. Jag packade ihop kameraprylar och åkte några broar bort, men på väg dit startade ett galet åskväder över stan och regnet vräkte ner så jag åkte tillbaka hem för att vänta in bättre väder.
Efter en timma försökte jag igen och började min vandring men när jag skulle ta första bilden upptäckte jag att batteriet låg kvar hemma i laddaren.
Hem igen.
Tillbaka igen och nu började jag vandringen på norra delen av ön men efter några tagna bilder upptäckte jag snart att batteriet inte var laddat och det dog. Tydligen hade det inte fått kontakt i laddaren där hemma.
Hem igen.
När jag för fjärde gången kom tillbaka undrade jag om det inte var meningen att jag ska går runt den här ön. Att någon/något vill hindra mig. Men när jag kom till den östra delen av ön och såg Västerbron på håll kunde jag bara konstatera att det var tur att min vandring blev uppskjuten eftersom himlen nu var full av vackra och spännande Disneymoln mot en blå himmel. Det var alltså förklaringen till att jag hindrades tidigare. Tack!
Nåväl...luften blev skön att andas efter regnet och växtligheten mådde lika väl som jag. Det är en liten ö det här, strandvägen runt är bara 2,2 km, perfekt för mina trasiga knän. Men det är ganska stora variationer av natur och bebyggelse och där jag började på norra delen vid Mariebergssundet är det lummigt och knäckepilar böjer sig ut över vattnet. Här går man på träbroar men när man når den östra delen så blir det grusgångar. Den här delen av Lilla Essingen har en fantastisk utsikt in mot Västerbron och stan och man har Långholmen, Gröndal och Stora Essingen runt sig.
De bostadshus som ligger vid den sydöstra delen har ett guldläge i stan. Husen vid sydvästra delen däremot ligger tyvärr alldeles för nära Essingeleden vilket gör att trafiken ständigt stör, Essingeleden är aldrig tyst. Bullret och att husen ligger så nära varandra är en stor nackdel även om de har en riktigt fin utsikt från sina lägenheter. Husen ligger alltså alldeles invid vattnet och flera stora badbryggor finns längs stranden.
På den västra delen av ön finns mark där de planerar att bygga ännu fler bostadshus och det blev starka protester när förslaget lades fram. Jag om någon månar väl om gröna lungor i stan och vill ha ännu fler parker, men här tycker jag inte att det gör så mycket om de bebygger den här rätt fula miljön, det är ingen vacker park och det ser ganska ruffigt ut. Läget är vackert med utsikt mot Fredhäll och Traneberg. Ibland känns det som om man måste protestera mot förändringar. Men jag ska erkänna att jag inte har någon direkt relation till Lilla Essingen. De som bor här kanske uppskattar den här platsen.
Förberedelserna till den här lilla runt-vandringen slog alla rekord. Jag packade ihop kameraprylar och åkte några broar bort, men på väg dit startade ett galet åskväder över stan och regnet vräkte ner så jag åkte tillbaka hem för att vänta in bättre väder.
Efter en timma försökte jag igen och började min vandring men när jag skulle ta första bilden upptäckte jag att batteriet låg kvar hemma i laddaren.
Hem igen.
Tillbaka igen och nu började jag vandringen på norra delen av ön men efter några tagna bilder upptäckte jag snart att batteriet inte var laddat och det dog. Tydligen hade det inte fått kontakt i laddaren där hemma.
Hem igen.
När jag för fjärde gången kom tillbaka undrade jag om det inte var meningen att jag ska går runt den här ön. Att någon/något vill hindra mig. Men när jag kom till den östra delen av ön och såg Västerbron på håll kunde jag bara konstatera att det var tur att min vandring blev uppskjuten eftersom himlen nu var full av vackra och spännande Disneymoln mot en blå himmel. Det var alltså förklaringen till att jag hindrades tidigare. Tack!
Nåväl...luften blev skön att andas efter regnet och växtligheten mådde lika väl som jag. Det är en liten ö det här, strandvägen runt är bara 2,2 km, perfekt för mina trasiga knän. Men det är ganska stora variationer av natur och bebyggelse och där jag började på norra delen vid Mariebergssundet är det lummigt och knäckepilar böjer sig ut över vattnet. Här går man på träbroar men när man når den östra delen så blir det grusgångar. Den här delen av Lilla Essingen har en fantastisk utsikt in mot Västerbron och stan och man har Långholmen, Gröndal och Stora Essingen runt sig.
De bostadshus som ligger vid den sydöstra delen har ett guldläge i stan. Husen vid sydvästra delen däremot ligger tyvärr alldeles för nära Essingeleden vilket gör att trafiken ständigt stör, Essingeleden är aldrig tyst. Bullret och att husen ligger så nära varandra är en stor nackdel även om de har en riktigt fin utsikt från sina lägenheter. Husen ligger alltså alldeles invid vattnet och flera stora badbryggor finns längs stranden.
På den västra delen av ön finns mark där de planerar att bygga ännu fler bostadshus och det blev starka protester när förslaget lades fram. Jag om någon månar väl om gröna lungor i stan och vill ha ännu fler parker, men här tycker jag inte att det gör så mycket om de bebygger den här rätt fula miljön, det är ingen vacker park och det ser ganska ruffigt ut. Läget är vackert med utsikt mot Fredhäll och Traneberg. Ibland känns det som om man måste protestera mot förändringar. Men jag ska erkänna att jag inte har någon direkt relation till Lilla Essingen. De som bor här kanske uppskattar den här platsen.
Träbroarna på norra delen av Lilla Essingen
Just intill det här bostadsområdet bullrar Essingeleden fram.
Kungsholmssidan med Fredhällsklipporna ligger på andra sidan Mariehällssundet
...och här försvinner Essingleden in i Fredhällstunneln.
Fakta från Wikipedia
De flesta villorna revs på 1930-talet för att lämna plats för hyreshus, vilket gjort att ön blivit ganska tättbebyggd. Sedan början av 1900-talet dominerades ön av två stora industrier; Primus fabriker som bland annat tillverkade det berömda portabla fotogenköket "Primus" och Lux fabriker som tillverkade "Lux-lampan" och dammsugare. Primus fabriker lades ned 1956, revs, och ersattes under 1960-och 70-talen av nya kontorshus som först inhyste AB Bahco huvudkontor och därefter de statliga myndigheterna Riksrevisionsverket, Statskontoret och datacentralen DAFA. Lux fabriker, numera Electrolux, ersattes av ett modernt bostadsområde under åren 2000-2007 och kallas i dag för Essinge Udde. En restaurang på Lilla Essingen bär idag namnet Restaurang Lux. Planer finns 2009 att bebygga "Primus-området" med bostadshus.
Lilla Essingen hade först en dragfärja för överfart till Kungsholmen, 1907 ersattes den med en betongbro, vilken 1936 ersattes med den nuvarande stålbron, Mariebergsbron. 1966 drogs Essingeleden fram tvärs över ön. Idag går det att ta sig till Lilla Essingen med hjälp av kollektivtrafik i form av buss 1 och 49.
På Lilla Essingen finns nio gator/vägar, Essinge brogata, Primusgatan, Patentgatan, Luxgatan, Strålgatan, Disponentgatan, Dagnyvägen, Montebellogatan och Josefinavägen. Essinge brogata och Primusgatan i det nya området, utgör huvudstråk med restauranger pizzerior, gym och affärer. Ön har 4607 invånare feb. (2009).
Lilla Essingen tillhörde tidigare Bromma socken, men införlivades med Stockholm 1916. Den fortsatte att tillhöra Bromma församling fram till 1 januari 1955, då Essinge församling bildades. Essingeöarna räknades tidigare till Västerort, men numera till Stockholms innerstad. På Lilla Essingens norrsida mot Fredhäll finns Lilla Essingens båtsällskap.
Mer om Lilla Essingen här.
Så nära
Rosor i Grekisk mytologi
Legenden säger att rosen skapades ur skummet som uppstod när den grekiska kärleksgudinnan Afrodite föddes och steg upp ur havet.
De första rosorna som skapades hade varken taggar eller doft, enligt myten. Afrodites son, Cupido gav dem doft då han tappade ett kärl med nektar på marken där rosor sen växte upp. Cupido skulle till att lukta på rosorna och blev då stucken av ett bi. Mamma Afrodite straffade bina genom att beröva dem gaddarna och hon fäste dem istället på rosornas grenar.
De röda rosorna fick sin färg av Afrodites blod, då hon sprang genom ett rosensnår för att rädda sin döende make Adonis.
Rosor i Kristendomen
Rosen symboliserar bland annat skönhet, kärlek och det förgängliga livet. Rosens mest kända symbol är för kärleken och ursprunget till detta finns i Kristen symbolism. Den röda rosen symboliserar blodet hos dem som gav sitt liv för Kristendomen, den vita rosen representerar jungfrulig renhet omgiven av taggar och orättvisor.
Rosor i Romarriket
I det gamla Rom dyrkades rosor och stora trädgårdar fanns runt hela Romarriket. Återvändande soldater fick rosor sköljda över sig som ett tecken på aktning. Det berättas om berusade soldater som ska ha drunknat i det hav av rosor som sköljdes över dem och därför förbjöds denna tradition.
Röda rosor fick betydelsen skyldig, gula- falskhet och vita- oskuld. Rosor i dessa färger delades ut till brottsåtalade och tolkades som direkta order.
(Stulet...eller lånat av Interflora)
De här rosorna blommar i Rosendals rosenträdgård i midsommartid. Namnen i ordning uppifrån:
- Rosa gallica ´Sharlachglut´
- Rosa moyesii ´Nevada´
- Rosa alba ´Gudhem´
- Rosa gallica ´Splendens´
- Rosa portlandica ´Mme Boll´
Dagens bänk
Dagens sång
Nu börjar högsommaren
Vi befinner oss nu i årets ljusaste tid. Nu firar vi och har inte en tanke på att vi nu går mot mörkret igen.
Nej...jag ska absolut inte bli negativ. Jag njuter fullt ut av den här vackra tiden och vi har hela sommaren framför oss.
På Engsholm går snart den övriga personalen på semester och jag håller ställningarna på slottet och i slottsparken. Jag ska jobba i sex veckor till och när de andra kommer tillbaka tar jag två veckor semester och drar söderut...i Sverige!
I min favoritfilm ´´Mellan hägg och syren´´ berättar Gunnar Brusewitz att:
´´Nu är det bästa av sommaren taget.
Sen kommer lågtrycken marscherande och sen är det höst igen...och vinter.
Nu kommer sommargästen och vädrar ut vinterluften ur stugan.
Nordbon är alltid en gäst hos sommaren.
När syrenen blommat ut börjar semestrar och skollov.
Syrensommaren är slut...nu börjar högsommaren´´
Kronnävan ´Rose Claire´ och Kashmirnävan är nya för i år på den här platsen nedanför borggården.
Blomma och bi. Det här biet njöt fullt ut här i Stanwell Perpetual-rosen. Det riktigt rullade runt och såg ut att ha det mycket mysigt.
Den här planteringen har ännu inte visat sig som jag tänkt mig den, eftersom rådjur och harar under tidigare år har ätit upp varje knopp av rosen Stanwell Perpetual som är grundstommen i planteringen. Peppar, peppar...men nu finns massor av rosenknoppar som väntar på att slå ut med sina ljust rosa doftande blommor som är tänkta att sväva över nepetan, kronnävan och nävan ´Brookside´, en del aklejor och nyplanterade heliotrop...och lite strandkrassing.
Nävan Patricia blir perfekt mot Rosa rugosa ´Louise Bugnet´...när den slår ut!
Borggården med alla röda pelargoner där de flesta är uppdrivna med sticklingar i år. Det är den här platsen jag känner att jag hela tiden måste försvara och förklara eftersom jag tror att trädgårdsfolket tycker att det är för simpelt med röda pelargoner. Planteringarna är ännu bara i början av vad som senare kommer att bli en färgsprakande plats.
De kommer att blomma mycket mer och tätare och alla självsådda blå penséer och violer har i år fått sällskap av lite daggsalvia, vita lejongap och några andra sommarblommor som jag drivit upp.
I mitten av juli och till långt in i höst...kommer borggården att glöda av rött, blått och vitt!
De kommer att blomma mycket mer och tätare och alla självsådda blå penséer och violer har i år fått sällskap av lite daggsalvia, vita lejongap och några andra sommarblommor som jag drivit upp.
I mitten av juli och till långt in i höst...kommer borggården att glöda av rött, blått och vitt!
5 års bloggande
Det är många jubileum nu. Senast 40 år som trädgårdsarbetare och just nu när pionerna slagit ut och schersminerna börjar blomma så firar jag att bloggen fyller 5 år.
Den 22 juni 2005 skrev jag mitt första inlägg här på bloggen och berättade att jag skulle fira midsommar söderut. Jag var ytterst hemlig då och avslöjade varken mitt eller slottets namn.
Den 22 juni 2005 skrev jag mitt första inlägg här på bloggen och berättade att jag skulle fira midsommar söderut. Jag var ytterst hemlig då och avslöjade varken mitt eller slottets namn.
2008 kom DN-artikeln om trädgårdsbloggare och förra året avslöjade jag slottets namn i samband med den där fantastiska Eniroreklamen.
Mycket har hänt under de här åren och jag har lärt känna många fina människor genom bloggen.
Bloggen är tänkt att handla om trädgård och mitt arbete i slottsparken men jag har även lagt till mina vandringar i Stockholm och glimtar från mina resor och jag kommer väl att fortsätta så.
Det här är mitt 2120:de inlägg och alla finns kvar i arkivet här i vänstermenyn.
De här guldbaggarna gillar också pioner.
Det skiter dom i...
Bergsklint - Centaurea montana
I senaste nr. 10 av Allt om Trädgård finns en kul och uppfriskande artikel om vad trädgårdprofiler skiter i, i sina trädgårdar.
- Som Hannu Sarenström som bara vattnar så långt som vattenslangen räcker...det andra blir bra ändå och han beskär buxbomen ända in på sensommaren.
- Lena Israelsson tycker inte att löss på växterna är så farligt även om hon är noga att inte bondbönorna angrips.
- Åsa Langefors slarvar med att skydda sina balkongväxter över vintern och byter inte alltid ut jord i krukorna utan blandar i lite ny jord i stället.
- Ester Klerfors skiter i att låta lökväxternas blast vissna ner utan klipper av när hon tröttnat på den. Lökarna blir bra ändå och sprider sig villigt.
- Gabriella Dahlman skiter i allt i trädgården...hon tänker ´´trial and error´´.
- Anna Lagerman skiter i att vända komposten utan fyller bara på överst och får fin jord i botten.
- Viveka Ljungström vill inte skriva inköpslistor när hon åker till handelsträdgården utan gillar impulsköp.
- Tina Ahlin skiter i att täcka växter inför vintern.
- Peter Englander skiter i zoner och planterar det han gillar (så bor han ju i Skåne också....)
- Och Marit Danielsson skiter i att ge nyplanterade träd stöd.
Vallmotider
Vandrade två broar bort till Långholmen idag. Det är vallmotider nu och stjärnflockan har precis börjat blomma.
Vi fikade på underbara Bellmansmuseets café där den vackra charmiga trädgården börjar blomma och där grönsaker gror. Det blir många stunder vid den här platsen i sommar. När jag vandrade hemåt och passerade Västerbroplan sa Victoria och Daniel ja till varandra.
Dagens växt: Kornvallmo
Vi fikade på underbara Bellmansmuseets café där den vackra charmiga trädgården börjar blomma och där grönsaker gror. Det blir många stunder vid den här platsen i sommar. När jag vandrade hemåt och passerade Västerbroplan sa Victoria och Daniel ja till varandra.
Dagens växt: Kornvallmo
Nu blommar för din flyktiga bräcklighets skull vallmon, din blomma.
För din skull hissar jag opiets fana.
För din skull dricker jag, spiller jag vin.
(Harry Martinsson)
Helgens låt
Junibesök hos antroposoferna
I torsdags gick jag en liten vandring i Antroposofernas vackra trädgårdar och såg att de första tidiga rosorna i rosenträdgården hade börjat blomma. Pimpinellrosor och rugosarosor mest. Men det är synd att de här vackra trädgårdarna har börjat tappa en hel del av det som var. Om man tittar i boken från 1999 så är det stor skillnad.
Jag hoppas att jag kom just innan de ska göra en stor insats i rosenträdgården. Det såg inte bra ut i den här rosenträdgården som jag så ofta berömmer. Alla vet att vintern var den svåraste på länge och att många rosor frysit ner och måste klippas ner till marken för att starta om igen. Här verkar man inte vågat riktigt och det ser inte ok ut tycker jag. Men som sagt...de kanske just ska göra en insats här.
Jag hoppas att jag kom just innan de ska göra en stor insats i rosenträdgården. Det såg inte bra ut i den här rosenträdgården som jag så ofta berömmer. Alla vet att vintern var den svåraste på länge och att många rosor frysit ner och måste klippas ner till marken för att starta om igen. Här verkar man inte vågat riktigt och det ser inte ok ut tycker jag. Men som sagt...de kanske just ska göra en insats här.
Dagens bänk
Läcker vallmo.
Rosa rugosa ´Fru Dagmar Hastrup´
Rosa rugosa ´Louise Bugnet´
Rosa pimpinellifolia ´Poppius´
Rosa pimpinellifolia ´Poppius´
Bergros Rosa pendulina
De här rosa rugosarosorna borde klippas ner ordentligt.
...och de här rosorna måste man våga klippa ner.
Kärleksblommor
Det är något speciellt med iris, både strandiris (Perrys Blue) som på första bilden och trädgårdsiris. De är inte bara vackra utan på något vis sensuella. Vill ha fler i parken. Den ljusa på andra bilden tycker jag är bland de vackraste irisar jag sett. Tro det eller ej men jag köpte den av holländarna på någon mässa. Fick med några torra knölar hem och de flesta dog...som vanligt, men den här skönheten har hittat sin plats och i år visar den hela sin prakt.
Nästa mässa ska jag göra affärer med holländarna igen...
Aklejorna är mer vackra och graciösa och de självsår sig vilt. Nävorna är...nävor helt enkelt, oemotståndliga och fantastiska marktäckare.
Nästa mässa ska jag göra affärer med holländarna igen...
Aklejorna är mer vackra och graciösa och de självsår sig vilt. Nävorna är...nävor helt enkelt, oemotståndliga och fantastiska marktäckare.
Jag är väldigt svag för en här lilla flocknävan (Geranium x cantabrigense)
Jungfrunäva (Geranium sanguineum ´Striatum´)
Geranium ´Brookside´
Geranium endressii ´Klaas´
Kungsnäva (Geranium x magnificum)
Geranium ´Patricia´
Nepeta ´Walkers Low´
Alla 170 röda pelargoner som jag kämpat med hela våren har börjat visa sig som jag tänkt den men det tar några veckor till innan den verkliga effekten kommer fram.
Nästa vecka slår pionerna ut och om två veckor ska jag ha ännu en trädgårdsvandring med gäster i parken och jag tror att det kommer att ske under en av de allra vackraste perioderna här på Engsholm.
Tack för i år alla härliga syrener...
Alla de här blommorna är en hyllning till kärleken...vare sig man är prinsessa eller något annat...främst om man är något annat...! Men ok då Vickan...lycka till!
Salems album...är...trodde aldrig att jag skulle säga detta... helt enkelt...sjukt bra! Den mest spännande musik jag hört på länge.
....lyssna bara på den här...kanske inte med datorljud dock. Den är kraftigt repeatat här ikväll.
...eller den här.
4
Vaknar alltid 4 varje morgon nu...
Kärleken övervinner allt...eller?
Idéträdgårdsutställningen i Ulriksdals slottspark invigdes i torsdags och idag hängde jag på låset då de öppnade elva. Jag var nästan ensam och det var skönt att kunna plåta utan att människor blev med på bilderna. Tyvärr var ljuset starkt och skuggorna skarpa (visst är det skönt att kunna skylla på ljuset när bilderna blir dåliga....). Men ibland kom ett moln seglande på den klarblå himlen och då fick man passa på att skjuta så många bilder som man hann med. Ibland tappade jag fokus på utställningen när jag såg hela den här lunden fylld av midsommarblomster.
Det är alltså tema kärlek här också och vid det här besöket kändes det lite vilset och lite fel men jag kommer att återvända hit senare i sommar, en lite halvmulen onsdagsförmiddag då växterna etablerat sig bättre och då jag är mer mottaglig för temat.
En av de platser där jag stannade extra länge var vid ´´Smekmånad´´ av Kattis Duhs som gjort den här installationen.
Det är alltså tema kärlek här också och vid det här besöket kändes det lite vilset och lite fel men jag kommer att återvända hit senare i sommar, en lite halvmulen onsdagsförmiddag då växterna etablerat sig bättre och då jag är mer mottaglig för temat.
En av de platser där jag stannade extra länge var vid ´´Smekmånad´´ av Kattis Duhs som gjort den här installationen.
Vid ´´Kärlekens stig´´ av Irma Hummel kunde jag le lite elakt åt kärlekstemat då jag såg svärmorstungor och stickiga kaktusar efter kärlekens livsstig, saknade bara fallgropar...
Så eee det...som göteborgarna säger.
Jag log elakt vidare vid ´´Tillsammans´´ av Kenneth Hellberg. Här fanns höga murar...
Övriga platser i utställningen var:
- Greenroom for love
- Grodprinsen
- Kärleken övervinner allt
- Altargången
- Kärlekens två sidor som blev vald till årets bästa idéträdgård.
- Kyss grodan
- Different levels
- Lust och fägring
- Duo
- Gömstället
- Från slott till koja
- Grå vardag
- Peneplan garden
- Champasak north
- Ringmärkt
Vid nästa besök är jag förhoppningsvis mer kärleksfull och ska ge varje idéträdgård bild och text.
Dagens bänk
Doing the Gardener
Bland alla utställningsplatser kom jag till något som kallades ´´Doing the gardener´´ och som Ulriksdals slottsträdgård byggt upp. Bosse Rappne kom just dit när jag var där för att se över sitt verk. Han berättade att de har tänkt huset som en trädgårdsmästarbostad...och jag ska genast börja diskutera med min VD om att få bygga upp något sånt här i slottsparken.
Här har man byggt en 15 kvm stor friggebod med takterrass och de har hittat en perfekt plats vid skogsbrynet där kvällssolen stannar länge. Växtvalet är mycket bra och hela den här platsen känns hemtrevlig.
Den här utställningen kommer att avslutas först den 12 september och jag kommer helt klart att besöka den igen. Då kanske ljuset är bättre och jag kanske har mer ork att beskriva vad jag ser. Nu är vi mitt i fotbolls-VM och jag laddar just för Spaniens första match.
Här har man byggt en 15 kvm stor friggebod med takterrass och de har hittat en perfekt plats vid skogsbrynet där kvällssolen stannar länge. Växtvalet är mycket bra och hela den här platsen känns hemtrevlig.
Den här utställningen kommer att avslutas först den 12 september och jag kommer helt klart att besöka den igen. Då kanske ljuset är bättre och jag kanske har mer ork att beskriva vad jag ser. Nu är vi mitt i fotbolls-VM och jag laddar just för Spaniens första match.
Så här presenterar Ulriksdals slottsträdgård sin plats på utställningen:
Trädgården innesluts i en mjuk och sensuell form – en plats för kärlek i form av passion och längtan men samtidigt trygghet och tillhörighet. Trädgårdens känsla och innehåll faller tillbaka på de fyra elementen och en längtan efter ursprung; en längtan efter att ödmjukt få bebo naturen.
En utsiktsplats ger oss luft, vind, frihetskänsla, ljus, flyktighet och möjlighet till kontemplation. Bakugnen med angränsande vedbacke gestaltar eld, värme, hetta, svett och fysisk aktivitet. Dolt och undangömt ligger ett jordnära bo för vila, lust och intimitet med doft av skog och mylla. Svalt och fuktigt ligger vattenkällan bland daggiga växter och platsens avskildhet ger möjlighet till nakenhet, tvagning och tvätt.
Kärnan i trädgården är en modern friggebod, 15 kvm, med pergola, flexibelt tak och nya lösningar för att utöka dess möjligheter. Syftet är att skapa flera rum och att förlänga både dagen och säsongen. Vi blandar moderna material med naturmaterial och arbetar mycket med kontrastverkan: vilt/ordnat; öppet/slutet; hetta/svalka och ett stramt formspråk som möter organiska former. Stommen i trädgården utgörs av naturnära och frodig växtlighet, träytor och varierade stenläggningar. Färgskalan är dämpad med brutna nyanser av grönt och brunt. Skira blommor i blekt gult och rosa spelar mot robusta formstarka växter. Vi vill framhäva det naturliga och vackra i såväl knopp som sen mognad.
40 år som trädgårdsarbetare
Just den här morgonen den 15 juni för exakt 40 år sedan vaknade jag som 16-åring för att börja jobba min första arbetsdag. Skolan hade slutat och vi hade under våren startat vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB.
Det var samma år som The Beatles splittrades, Jocke Berg i Kent föddes, skilsmässor blev tillåtna i Italien och Sveriges Television började sända program i färg...!
40 år är en lång tid och kanske att man skulle valt en annan väg någon gång i arbetslivet för att utvecklas som människa. Men av någon anledning har jag stannat i det gröna. Jag trivs i naturen och i trädgårdar. Jag blir lugn där.
Vi hade alla våra trädgårdsuppdrag i Stockholm och pendlade varje dag från Norrtälje där vi alla bodde. Det var min far, bror och jag och även några anställda. Som mest var vi ungefär tio-tolv trädgårdsarbetare i företaget. Till att börja med handlade det mesta om att sköta nyanlagda gårdar på stora bostadsområden och vi utförde även anläggningsarbeten. Det var en tuff tid för en trött tonåring då vi åkte tidigt från Norrtälje, jobbade hårt långa dagar och kom hem sent, åt mat och stupade i säng...i stort sett. I fem år åkte jag 15 mil tur och retur till Stockholm varje dag men när jag gjort lumpen gick flyttlasset till Stockholm.
Jag vet inte om mitt trädgårdsintresse vaknade just under de där första jobbiga åren då arbetsuppgifterna inte var så spännande och mest bestod av gräsklippning och ogräsrensning. Med åren blev jag allt mer intresserad av växter och hur de passade in i olika miljöer. Jag började köpa trädgårdslitteratur och jag har samlat på mig en del böcker.
När vi så fick skötseln av kulturhusens trädgårdar på Södermalm, Djurgården, Gamla Stan, Långholmen och andra platser i innerstaden så växte intresset allt mer. De gamla gårdarna vid kulturhusen i stan gjorde att jag såg det vackra med trädgårdar, de var nu inte bara en arbetsplats.
I 27 år jobbade jag i Norrtälje Trädgårdsservice och under alla dessa år lärde jag mig mycket om trädgård och att planera och organisera arbeten.
Jag slutade i företaget 1996 då det blev omräkning av alla skötselområden och det då ganska nya företaget Vivaldi dumpade priserna så kraftigt att vår uppdragsgivare valde att gå på det lägsta priset. Givetvis klarade de inte av att bjuda på samma skötsel och service som vi gjort.
Så här i efterhand känns det som om det trots allt var en mening med det som skedde. 27 år är en lång tid och nu väntade nya utmaningar...
1998 hamnade jag på Engsholms slott och det är redan beskrivet här på bloggen. Nu firar jag alltså 40 år som trädgårdsarbetare och intresset för trädgård har väl bara ökat med åren. Nu jobbar jag kanske inte lika fysiskt hårt längre och i slottsparken finns sällan någon större stress även om arbetet kan vara tungt i perioder. I Stockholm då jag jobbade i familjeföretaget kunde det bli oerhört stressigt i perioder.
Nu är det inte enbart glädje och lycka att arbeta med trädgård. Efter 40 år med fysiskt arbete så har kroppen blivit en aning sliten och mina knän protesterar ibland.
Besvikelser i trädgårdar har vi väl alla varit med om, då växter blir uppätna av vilda djur, när vildsvin har plöjt upp gräsmattan eller att svampsjukdomar drabbar rosor. Vissa dagar då man känt sig riktigt besviken brukar jag säga att jag ska börja köra Taxi i stället.
I Engsholms slottspark hittade jag ett litet paradis, det där paradiset som jag drömde om då jag var liten. Från första stund blev jag förälskad i platsen och i trädgården och så länge jag orkar och får, blir jag kvar här. Här finns fina arbetskamrater och vi får utsökta luncher.
Den 22 juni 2005 skrev jag mitt första blogginlägg utan att jag hade en aning om att någon skulle läsa det jag skrev. Idag är den ganska många som hittat hit och trots att jag tycker att jag börjar upprepa det jag skriver om så är det fortfarande ganska kul det här med att skriva blogg.
Hur firar man då att man jobbat med trädgård i 40 år?
Uppdaterat: Jag är ledig i morgon onsdag och ska välja ut ett bra fikaställe att fira på. Ska även besöka några planteringar som verkar intressanta...
Favoritträdgården i Residence
Så kom där frågan upp igen, om vilken trädgård som är vackrast i Sverige och det är ju egentligen omöjligt att välja. Det finns ju så många olika stilar och typer av trädgårdar och parken men om jag väljer med hjärtat så blir det såklart Visby botaniska.
I juninummret av tidningen Residence berättar jag vilken min favoritträdgård i Sverige är. Tänk vad många olika tidningar och magasin det finns...
Dagens låt
Före regnet...och Fotbolls-VM
Ett välbehövligt regn faller över slottsparken idag. Vi har inte haft något regn här på länge och jag gick till perennplanteringarna och såg hur växterna trivdes med regnet. Bilderna här är från igår.
Nu är det skötsel som gäller i parken och jag har rensat planteringar och köksträdgårdsland i veckan...inget spännande arbete direkt men jag tycker om att gå igenom varje centimeter av mina planteringar och se vad som händer med växterna, se om de förökat sig och hur de olika perennerna väver sig in i varandra.
Rosa rugosa-häcken som jag planterade förra året har klarat vintern ganska bra och växer fint nu och är på sina håll 125 cm hög. Den är översållad med rosenknoppar som snart kommer att slå ut och rosorna kommer sedan att blomma till hösten. De ser friska och fräscha ut som rugosarosor oftast gör.
Idag när regnet faller är det storstädning i förråd och trädgårdsrum och i eftermiddag börjar Fotbolls-VM och jag hoppas verkligen att Spanien vinner VM med sitt sköna sätt att spela fotboll. Sex spelare från Barcelona är med i laget.
Det blir inget vilt bloggande på ett tag nu men jag kommer säkert att ibland lägga ut en blomma eller en liten vandring trots att fotbollen tar det mesta av den lediga tiden nu.
Njut nu av sommaren och ha det gott i natur och trädgårdar och på andra platser...
Nu är det skötsel som gäller i parken och jag har rensat planteringar och köksträdgårdsland i veckan...inget spännande arbete direkt men jag tycker om att gå igenom varje centimeter av mina planteringar och se vad som händer med växterna, se om de förökat sig och hur de olika perennerna väver sig in i varandra.
Rosa rugosa-häcken som jag planterade förra året har klarat vintern ganska bra och växer fint nu och är på sina håll 125 cm hög. Den är översållad med rosenknoppar som snart kommer att slå ut och rosorna kommer sedan att blomma till hösten. De ser friska och fräscha ut som rugosarosor oftast gör.
Idag när regnet faller är det storstädning i förråd och trädgårdsrum och i eftermiddag börjar Fotbolls-VM och jag hoppas verkligen att Spanien vinner VM med sitt sköna sätt att spela fotboll. Sex spelare från Barcelona är med i laget.
Det blir inget vilt bloggande på ett tag nu men jag kommer säkert att ibland lägga ut en blomma eller en liten vandring trots att fotbollen tar det mesta av den lediga tiden nu.
Njut nu av sommaren och ha det gott i natur och trädgårdar och på andra platser...
Sen sådd.
Dagens låt
...vi är på drift i världen.
Nu börjar det - waka waka...
11 juni
16.00 Sydafrika-Mexiko TV4
20.30 Uruguay-Frankrike SVT
12 juni
13.30 Sydkorea-Grekland TV4
16.00 Argentina-Nigeria SVT
20.30 England-USA TV4
13 juni
13.30 Algeriet-Slovenien SVT
16.00 Serbien-Ghana TV4
20.30 Tyskland-Australien SVT
14 juni
13.30 Holland-Danmark TV4
16.00 Japan-Kamerun SVT
20.30 Italien-Paraguay TV4
15 juni
13.30 Nya Zealand-Slovakien SVT
16.00 Elfenbenskusten-Portugal TV4
20.30 Brasilien-Nordkorea SVT
16 juni
13.30 Honduras-Chile TV4
16.00 Spanien-Schweiz SVT
20.30 Sydafrika-Uruguay TV4
17 juni
13.30 Argentina-Sydkorea SVT
16.00 Grekland-Nigeria TV4
20.30 Frankrike-Mexico SVT
18 juni
13.30 Tyskland-Serbien TV4
16.00 Slovenien-USA SVT
20.30 England-Algeriet TV4
19 juni:
13.30 Holland-Japan SVT
16.00 Ghana-Australien TV4
20.30 Kamerun-Danmark SVT
20 juni
13.30 Slovakien-Paraguay TV4
16.00 Italien-Nya Zeeland SVT
20.30 Brasilien-Elfenbenskusten TV4
21 juni
13.30 Portugal-Nordkorea SVT
16.00 Chile-Schweiz TV4
20.30 Spanien-Honduras SVT
22 juni
16.00 Mexiko-Uruguay SVT
16.00 Frankrike-Sydafrika SVT
20.30 Nigeria-Sydkorea TV4
20.30 Grekland-Argentina TV4
23 juni
16.00 Slovenien-England TV4
16.00 USA-Algeriet TV4
20.30 Ghana-Tyskland SVT
20.30 Australien-Serbien SVT
24 juni
16.00 Slovakien-Italien TV4
16.00 Paraguay-Nya Zeeland TV4
20.30 Danmark-Japan SVT
20.30 Kamerun-Holland SVT
25 juni
16.00 Portugal-Brasilien SVT
16.00 Nordkorea-Elfenbenskusten SVT
20.30 Chile-Spanien TV4
20.30 Schweiz-Honduras TV4
Åttondelsfinaler
26 juni
16.00 Åttondelsfinal 1A–2B SVT
20.30 Åttondelsfinal 1C–2D TV4
27 juni
16.00 Åttondelsfinal 1D–2C TV4
20.30 Åttondelsfinal 1B–2A TV4
28 juni
16.00 Åttondelsfinal 1E–2F TV4
20.30 Åttondelsfinal 1G-2H SVT2
29 juni
16.00 Åttondelsfinal 1F-2E SVT
20.30 Åttondelsfinal 1H-2G SVT
Kvartsfinaler
02 juli
16.00 Kvartsfinal 1
20.30 Kvartsfinal 2
03 juli
16.00 Kvartsfinal 3
20.30 Kvartsfinal 4
Semifinaler
06 juli
20.30 Semifinal 1
07 juli
20.30 Semifinal 2
Bronsmatch
10 juli
20.30 VM-final TV4
Final
11 juli
20.30 VM-final SVT
Långholmen runt
9 juni 2010
Långholmen är nästan lika viktig för mig som Djurgården. Det är bara ca 3 km runt den här vackra ön invid Södermalm och det tog mig lite mer än en timma av slövandra idag. Som vanligt med pauser på berg och bryggor och med ständiga fotostopp.
Jag började vid pick-nickbryggan vid Långholmsbron och vandrade sedan västerut...alltså år vänster när man kommer över bron. Hela den här ön är oerhört lummig och ibland nästan djungellik. När man muddrade Pålsundet och Långholmskanalen en gång i tiden så lade man muddringsmassorna uppe på ön vilket gynnade växtligheten.
På Långholmen kan man bo i celler i det gamla fängelset som nu är vandrarhem och hotell, man kan konferera och äta gott på ön men jag nöjer mig att stryka längs stränderna den här gången. Kanske att jag snokar runt inne på ön någon annan gång.
Den vildaste och lugnaste delen av ön är den västra udden där man har utsikt över Essingeöarna och Marieberg på Kungsholmen. Längs den norra delen av ön ser man Kungsholmen med Norrmälarstrand och in mot stan. Man vandrar under Västerbron och på många ställen kan man hitta små picknick- eller badberg som här har kvällssol och jag antar att det är rusning till dessa små smultronställen under varma soliga dagar.
På den östra delen av ön ligger Mälarvarvet och här är det lite stökigare och mer levande och närmare Västerbron ligger husvagns och husbilscampingen. På en stor grusplan satt man på en solstol utanför husbilen...och njöt!
Planen var idag att antingen fika vid Bellmanmuseets trädgård eller vid Brofiken vid Långholmsbron där min vandring både började och slutade. Men Bellmansmuseet var abonnerat för konferens och Brofiket var stängt. Om jag hade vetat det hade termosen följt med idag också.
Nu har jag avverkat Stockholms största öar. Nästa gång blir det kortare vandringar och förhoppningsvis färre foton...jag är översvämmad av bilder här hemma och ligger kraftigt efter med lagring och överföring till externa hårddiskar. Det lär också bli betydligt mindre av både fotografering och bloggning nu när VM i fotboll börjar.
Jag kommer att berätta på fredag vad som händer i parken och sedan blir det lite paus här på bloggen.
Jag började vid pick-nickbryggan vid Långholmsbron och vandrade sedan västerut...alltså år vänster när man kommer över bron. Hela den här ön är oerhört lummig och ibland nästan djungellik. När man muddrade Pålsundet och Långholmskanalen en gång i tiden så lade man muddringsmassorna uppe på ön vilket gynnade växtligheten.
På Långholmen kan man bo i celler i det gamla fängelset som nu är vandrarhem och hotell, man kan konferera och äta gott på ön men jag nöjer mig att stryka längs stränderna den här gången. Kanske att jag snokar runt inne på ön någon annan gång.
Den vildaste och lugnaste delen av ön är den västra udden där man har utsikt över Essingeöarna och Marieberg på Kungsholmen. Längs den norra delen av ön ser man Kungsholmen med Norrmälarstrand och in mot stan. Man vandrar under Västerbron och på många ställen kan man hitta små picknick- eller badberg som här har kvällssol och jag antar att det är rusning till dessa små smultronställen under varma soliga dagar.
På den östra delen av ön ligger Mälarvarvet och här är det lite stökigare och mer levande och närmare Västerbron ligger husvagns och husbilscampingen. På en stor grusplan satt man på en solstol utanför husbilen...och njöt!
Planen var idag att antingen fika vid Bellmanmuseets trädgård eller vid Brofiken vid Långholmsbron där min vandring både började och slutade. Men Bellmansmuseet var abonnerat för konferens och Brofiket var stängt. Om jag hade vetat det hade termosen följt med idag också.
Nu har jag avverkat Stockholms största öar. Nästa gång blir det kortare vandringar och förhoppningsvis färre foton...jag är översvämmad av bilder här hemma och ligger kraftigt efter med lagring och överföring till externa hårddiskar. Det lär också bli betydligt mindre av både fotografering och bloggning nu när VM i fotboll börjar.
Jag kommer att berätta på fredag vad som händer i parken och sedan blir det lite paus här på bloggen.
Hundkex och fåfänga
- Vaknade tidigt den här lediga onsdagen.
- Frukost på balkongen i solen. Tranebergsbron brusar mer än vanligt. Utflugna studenter skriker från lastbilsflak. Någon skär och slår plåt i lägenheten intill. Saknar tystnad.
- Jag kan se bort mot Fredhäll igen utan att det mörknar.
- Det blir nog en bra sommar.
- Fotbolls-VM börjar på fredag och Iniesta är i sitt livs form...bara den gamla skadan kan stoppa honom från att bli en av de allra bästa i detta VM.
- Semester om 58 dagar. Jag tror att det blir Skåne, eller Gotland eller Västkusten...eller Värmland? Vet faktiskt inte. GPS-kvinnan får nog bestämma.
- Halv elva flyr jag oljudet från lägenheten intill där man river en vägg. Jag åker upp till Södermalm.
- Fikar med en god vän uppe på Fåfängan. Fint möte med hela Stockholm under oss.
- Vandrar senare runt en mycket vacker ö i Stockholm
- Funderar över om jag förskönar Stockholm med mina bilder. Att jag bara visar det som är vackert. Så är det också...jag beskär bort det som stör i bilden för att få fram endast det vackra. Tycker inte att jag ljuger. Vyn finns ju där i verkligheten. Det gäller bara att försöka se det man vill se. Överlåter till andra att skildra den helt sanna staden...
Syrenerna blommar ännu på söders höjder men om en vecka har de blommar färdigt för i år.
Hundkex är något mycket vackert tycker jag och här uppe på Åsöberget passar de bra tillsammans med alla syrener. När vi passerade här började en trädgårdsarbetare att slå med trimmer. Jag trodde att han skulle slå en bit från gångarna men när vi återvände några timmar senare var alla dessa hundkex borta. Kvar var stubbat gräs. Ordning och reda. De var i full blom och jag kan inte komma på en anledning till att de skulle mejas ner. Vem har beslutat detta? Förstår inte. Blev så förvirrad att jag glömde ta en ´´efter bild´´.
I vår slottspark finns många stora gräsytor som vi inte klipper förrän till midsommar för att de vilda blommonra ska få pryda parken så länge som möjligt.
I vår slottspark finns många stora gräsytor som vi inte klipper förrän till midsommar för att de vilda blommonra ska få pryda parken så länge som möjligt.
naturen är magisk
men utan människor
blir det långsamt
för
ensamt
vi är till för varann
vi är inte till för oss själva
(Ulf Lundell ur En öppen Vinter)
Junivandring på Bergianska
Rosenpion - Paeonia veitchii
Bruddeutzia - Deutzia gracilis
Färgväppling - Babtisia australis
Affodill - Asphodelius albus
Rubus
Dagens bänk
Kaprifolazalea - Rhododendron periclomenoides
Phlomis tuberosa
Praktvallmo - Papaver bracteatum
Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen
...är ett av alla citat från Ernst Kirchsteiger....och idag när jag jobbade i trädgårdslandet så tyckte jag att en libbsticka tittade mig i ögonen.
Här kommer ännu en gång några av Ernst fina citat:
1: Här sitter jag och känner in rummet.
2: Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.
3: Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.
4: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.
5: Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.
6: Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.
7: Det blir som ett vattenfall av ek.
8: Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.
9: Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.
10: Se så vackert stenen tar emot oljan
11: Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut.
12: När en katt ligger och sover i ett rum finns det
inte mycket mer för en inredare att göra där.
13: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.
14: Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra.
15: Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.
16: Hjärta, hjärna, i nån skön förening där.
17: Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.
______________________________________________________________________________________
Lova mig en sak...om jag skulle börja beskriva mina intryck och känslor så här i bloggen...lova att säga till då!
Det kommer snart rapport om vad jag gör i slottsparken nu...
Vilka sommarpratare ska ni lyssna på?
Jag ska nog lyssna på Eva Dahlgren, Mats Sundin, Johan Rabaeus, Per Morberg, Annika Östberg och Niklas Rådström.
Ledig onsdag i morgon och jag kommer bl.a. att gå runt en ö i Stockholm.
Här kommer ännu en gång några av Ernst fina citat:
1: Här sitter jag och känner in rummet.
2: Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.
3: Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.
4: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.
5: Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.
6: Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.
7: Det blir som ett vattenfall av ek.
8: Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.
9: Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.
10: Se så vackert stenen tar emot oljan
11: Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut.
12: När en katt ligger och sover i ett rum finns det
inte mycket mer för en inredare att göra där.
13: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.
14: Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra.
15: Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.
16: Hjärta, hjärna, i nån skön förening där.
17: Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.
______________________________________________________________________________________
Lova mig en sak...om jag skulle börja beskriva mina intryck och känslor så här i bloggen...lova att säga till då!
Det kommer snart rapport om vad jag gör i slottsparken nu...
Vilka sommarpratare ska ni lyssna på?
Jag ska nog lyssna på Eva Dahlgren, Mats Sundin, Johan Rabaeus, Per Morberg, Annika Östberg och Niklas Rådström.
Ledig onsdag i morgon och jag kommer bl.a. att gå runt en ö i Stockholm.
Brudar, syrener och nävor
Tillbaka igen i slottsparken och jag byter alvar och strandängar mot lummig sörmlandspark.
Parken var extra vacker idag. Syrenerna framme vid slottet blommar som aldrig förr och pärlbuskarna Exochorda ´The Bride´ blommar så hysteriskt vackert i slänten vid hotellet.
Jag har sagt det förr och säger det igen...jag har aldrig sett en vackrare buske! Syrener och schersminer sitter nog starkare fast i våra trädgårdshjärtan men pärlbuskens kritvita blommor är galet vackra och just sorten ´The Bride´ har ett fantastiskt växtsätt då den liksom rinner ner för sluttningen och ser faktiskt ibland ut som en brudklänning.
Parken var extra vacker idag. Syrenerna framme vid slottet blommar som aldrig förr och pärlbuskarna Exochorda ´The Bride´ blommar så hysteriskt vackert i slänten vid hotellet.
Jag har sagt det förr och säger det igen...jag har aldrig sett en vackrare buske! Syrener och schersminer sitter nog starkare fast i våra trädgårdshjärtan men pärlbuskens kritvita blommor är galet vackra och just sorten ´The Bride´ har ett fantastiskt växtsätt då den liksom rinner ner för sluttningen och ser faktiskt ibland ut som en brudklänning.
Den här syrenhäcken har jag skrivit mycket om och den delen som är längst bort i bild sågade jag ner helt och hållet (10-15 cm från marken) år 2005 och den delen närmast i bild 2007.
Den sista delen tog jag ner förra sommaren och den växer också fint nu. Vet att många undrade varför jag var så våldsam i min beskärning...nu ser ni resultatet.
Den sista delen tog jag ner förra sommaren och den växer också fint nu. Vet att många undrade varför jag var så våldsam i min beskärning...nu ser ni resultatet.
I köket jobbar kockarna på och här ska gästerna få äta ... får i kål...tror jag att det är. Eller något annat...jag minns inte!
Mitt kvällsjobb var något helt annat...
Inget gott som inte har något ont med sig
Den här vackra honungsrosen ´Lykkefund´ har hängt över den här torrstubben i många år. Jag planterade den 1998, samma år som jag började jobba i parken. Varje sommar i juli månad har den varit parkens smycke då den lyst upp sommarkvällar och nätter. Tyvärr så har den blommat just under den tiden då konferensverksamheten legat nere för semester.
I vintras tog kylan Lykkefund och torrstubben stod sedan naken och ful. Stubben är från en gammal ask som föll i början av 1990-talet och krossade fyra bilar på parkeringen. Idag tog vi bort stubben. J sågade upp den halvt mörkna stubben som nu ligger på brasan...stubben alltså.
Visst känns det lite sorgligt när man ser bilden på den blommande honungsrosen, men i stället fick vi en bättre utsikt mot slottet från parkeringen.
I vintras tog kylan Lykkefund och torrstubben stod sedan naken och ful. Stubben är från en gammal ask som föll i början av 1990-talet och krossade fyra bilar på parkeringen. Idag tog vi bort stubben. J sågade upp den halvt mörkna stubben som nu ligger på brasan...stubben alltså.
Visst känns det lite sorgligt när man ser bilden på den blommande honungsrosen, men i stället fick vi en bättre utsikt mot slottet från parkeringen.
Ett drömtorp på Öland
Jag fick låna det här drömtorpet med den underbara trädgården av Åsas familj under min vistelse på Öland och jag är mycket tacksam för det. Precis så här vill jag att ett sommarställe ska se ut. Charmigt och lagom slitet. Martin Timell skulle svimma om han kom hit och säkert börja diskutera nybygge på tomten.
Själv skulle vara en hopplös husägare idag eftersom jag tycker så mycket om det här slitna, det så personliga och levande i ett sådant här torp. Perfekta hus där allt är i våg är för mig ointressant. Jag vet, sånt kan bara sägas av en romantisk storstadsbo.
Själv skulle vara en hopplös husägare idag eftersom jag tycker så mycket om det här slitna, det så personliga och levande i ett sådant här torp. Perfekta hus där allt är i våg är för mig ointressant. Jag vet, sånt kan bara sägas av en romantisk storstadsbo.
Grannarna här intill bygger carport och en stor altan - jag sitter inbäddad av syrener och läser...!
Det är svårt att underhålla ett sånt här ställe. Husen får ju inte förfalla. Ett sådant här drömtorp måste ju få leva länge. Det är viktigt att gå varsamt fram vid renovering så att inte fel material används och krockar 1700-talet. En sådan här drömträdgård är inte heller helt lätt att underhålla. Man vill ju bevara de knotiga gamla äppleträden och de gamla syrenbuskarna, samtidigt som det ibland behöver beskäras för att få nytt liv i de gamla trädkronorna och syrenbuskarna måste till slut föryngringsbeskäras för att de ska kunna leva länge. Men just nu är det perfekt....
Det är lågt i tak där inne i torpet och jag har slagit huvudet i dörrposten in till toaletten två gånger. Känns rätt ok faktiskt, det är inte så ofta som jag är för lång. Torpet är från 1700-talet och kommer från Småland. Det fraktades hit över isen någon gång på 1800-talet och jag hoppas att det får stå här i flera hundra år till.
Tack för lånet! Jag har njutit varje sekund här!.
Det är lågt i tak där inne i torpet och jag har slagit huvudet i dörrposten in till toaletten två gånger. Känns rätt ok faktiskt, det är inte så ofta som jag är för lång. Torpet är från 1700-talet och kommer från Småland. Det fraktades hit över isen någon gång på 1800-talet och jag hoppas att det får stå här i flera hundra år till.
Tack för lånet! Jag har njutit varje sekund här!.
Södra Öland
Sjömarker vid Seby läge på östra sidan. På östra sidan möts hav och land mjukt och harmoniskt.
Jag gav mig av i gryningen, ett stilla regn, en hund som vän, jag gick ut mot havet än en gång...
Det där var en gammal Uffe-text. Själv startade jag resan söderut på ön tidigt och det var klarblå himmel och jag hade ingen hund som vän.
Nu skull jag alltså ta reda på skillnaden mellan norra och södra Öland och jag blev ganska snart övertygad om att det här landskapet tilltalade mig mycket mer än norra delen...även om jag hittade mycket fina platser även där.
Men söderut finns det stora, spännande och vackra alvaret, här finns vidderna, man ser långt hela tiden och längs vägarna blommade syrener och äppelträd. Jag har nog aldrig sett så mycket syrener i hela mitt liv. Tomterna var fullständigt överfyllda med höga, blommande syrensnår. Jag ville stanna vid varje gård och fotografera.
Den absolut vackraste vägsträckan på Öland går från Ottenby upp på östra sidan och just byn Näsby var hysteriskt vackert.
I sydöstra delen av Öland ser bondgårdarna rätt ruffiga ut, ungefär som jag tänker mig bondgårdar i de baltiska länderna. Trasiga traktorer står i högt gräs, rostiga avlagda gamla harvar trängs bland skrotbilar...och på något märkligt sätt blir det befriande charmigt och vackert av all den här röran. Kanske för att allt detta är omgärdat av blommande syrener och gamla knotiga äppelträd...och så havet, hela tiden havet.
Den här resan blev kort och tiden rusade. Tidigt i morse bad jag GPS-kvinnan att ta mig hem till Bromma igen och nu försöker jag landa här hemma, bland flygplan och en ständigt brusande storstad. Helst skulle jag velat stanna på Öland en vecka till.
Det där var en gammal Uffe-text. Själv startade jag resan söderut på ön tidigt och det var klarblå himmel och jag hade ingen hund som vän.
Nu skull jag alltså ta reda på skillnaden mellan norra och södra Öland och jag blev ganska snart övertygad om att det här landskapet tilltalade mig mycket mer än norra delen...även om jag hittade mycket fina platser även där.
Men söderut finns det stora, spännande och vackra alvaret, här finns vidderna, man ser långt hela tiden och längs vägarna blommade syrener och äppelträd. Jag har nog aldrig sett så mycket syrener i hela mitt liv. Tomterna var fullständigt överfyllda med höga, blommande syrensnår. Jag ville stanna vid varje gård och fotografera.
Den absolut vackraste vägsträckan på Öland går från Ottenby upp på östra sidan och just byn Näsby var hysteriskt vackert.
I sydöstra delen av Öland ser bondgårdarna rätt ruffiga ut, ungefär som jag tänker mig bondgårdar i de baltiska länderna. Trasiga traktorer står i högt gräs, rostiga avlagda gamla harvar trängs bland skrotbilar...och på något märkligt sätt blir det befriande charmigt och vackert av all den här röran. Kanske för att allt detta är omgärdat av blommande syrener och gamla knotiga äppelträd...och så havet, hela tiden havet.
Den här resan blev kort och tiden rusade. Tidigt i morse bad jag GPS-kvinnan att ta mig hem till Bromma igen och nu försöker jag landa här hemma, bland flygplan och en ständigt brusande storstad. Helst skulle jag velat stanna på Öland en vecka till.
Förfall...igen!
Blommande syrener. Så här såg det ut överallt längs vägarna.
Det stora alvaret
Hela alvaret var fyllt av Ölandssolvända just den här tiden.
Dagens låt
Norra Öland
Neptuni åkrar
Ljuset är så starkt här på Öland nu och bilderna kan nog se lite skumma ut ibland. Jag har varken gjort något åt ljus eller kontrast...utan bara lagt ut dem direkt från kameran. Tänk att man kan längta efter moln som ibland skymmer solen.
Idag har jag alltså besökt norra Öland. Jag har förstått att det finns två läger bland de Ölandsfrälsta. Antingen tycker man om norra eller södra delen av ön. Vi får reda ut det där framöver men om man gör en grov delning så är det norra Öland som gäller för campare och strandsoldyrkare...och södra Öland för naturdyrkarna. Det känns lite som att det är ´´finare´´ att gilla södra Öland.
För min egen del är jag neutral och tyckte att den här dagen på norra ön var fantastisk fin och jag hittade flera platser som jag tyckte mycket om. I morgon ska jag lägga mig med kameran bland orkidéer på alvaret och vara en sådan där intressant naturmänniska...
Idag har jag alltså besökt norra Öland. Jag har förstått att det finns två läger bland de Ölandsfrälsta. Antingen tycker man om norra eller södra delen av ön. Vi får reda ut det där framöver men om man gör en grov delning så är det norra Öland som gäller för campare och strandsoldyrkare...och södra Öland för naturdyrkarna. Det känns lite som att det är ´´finare´´ att gilla södra Öland.
För min egen del är jag neutral och tyckte att den här dagen på norra ön var fantastisk fin och jag hittade flera platser som jag tyckte mycket om. I morgon ska jag lägga mig med kameran bland orkidéer på alvaret och vara en sådan där intressant naturmänniska...
Jag var för tidig för blåeld.
Den lilla ön där Fyr-Erik står...är så vacker.
Intill Knisa mosse
Förstår inte varför jag tycker att förfall är så vackert...kan det vara åldern?
Göknycklar
Backsipporna har gjort sitt för i år.
Ett besök hos KONUNGEN är självklart!
Solliden
En vecka kvar till Fotbolls-VM...
Öland - Dag 1
Efter en fin mellanlandning i en Bullerby kom jag då över till Öland. Den här ön har jag inte någon direkt relation till. Visst har jag varit här några gånger men inte blivit sådär förälskad som jag är i Gotland och Österlen. Nu ska jag utforska och upptäcka den här långa smala ön under några dagar och se om vi kan bli vänner.
Början kunde inte bli bättre. Jag har fått låna Åsas familjs torp och när GPS-kvinnan visat vilket hus det var blev jag bara stående och stirrade. En sådan här idyll trodde jag bara fanns i fantasier och drömmar. Det låga torpet mot gatan...de oerhörs charmiga och sneda uthusen och den gamla ladan längt bort i trädgården...och överallt, gamla knotiga och blommande äppelträd. Syrenerna slogs om utrymmet och visade sin bästa blomning mitt bland alla äppelträd. Jag ska göra ett eget inlägg om det här stället när jag kommer hem. Men kärlek vid första ögonkastet blev det. Tyvärr får jag inte så bra bilder...solen är för stark. Provar igen i morgon bitti.
Början kunde inte bli bättre. Jag har fått låna Åsas familjs torp och när GPS-kvinnan visat vilket hus det var blev jag bara stående och stirrade. En sådan här idyll trodde jag bara fanns i fantasier och drömmar. Det låga torpet mot gatan...de oerhörs charmiga och sneda uthusen och den gamla ladan längt bort i trädgården...och överallt, gamla knotiga och blommande äppelträd. Syrenerna slogs om utrymmet och visade sin bästa blomning mitt bland alla äppelträd. Jag ska göra ett eget inlägg om det här stället när jag kommer hem. Men kärlek vid första ögonkastet blev det. Tyvärr får jag inte så bra bilder...solen är för stark. Provar igen i morgon bitti.
Helt otippat blev det en hamburgare vid Hasses grill nere vid hamnen ikväll....jag vet Åsa, lovar att inte äta där fler gånger. Ikväll sitter jag på trappan, läser klart ´´En öppen vinter´´, dricker vin ur tunna glas och ser ut över den här trädgården som omsluter en och som är så galet vacker.
På tyst nivå spelar Neil Young från min dator i köket. Annars är det fåglarna som hörs mest, det är mycket kvittrande sparvar här och koltrastar. Det är kvällssol.
Tidigt i morgon drar jag norr ut. Byerums raukar, Neptuni åkrar och annat kul...
Det är gott att leva...trots allt!
På kvällen gick jag ´´Guds lilla stig´´ ner till Kalmarsund, Från en liten brygga såg jag solen gå ner in över land och sjöfåglarna lät...och näktergalen sjöng och just när solen gått ner bakom bron så hörde jag göken. Lite frusen gick jag ´´Guds lilla stig´´ hem igen.
Åsas son kallade stigen så när han var 3 år...och den har kvar namnet än idag.
God Natt!
På tyst nivå spelar Neil Young från min dator i köket. Annars är det fåglarna som hörs mest, det är mycket kvittrande sparvar här och koltrastar. Det är kvällssol.
Tidigt i morgon drar jag norr ut. Byerums raukar, Neptuni åkrar och annat kul...
Det är gott att leva...trots allt!
På kvällen gick jag ´´Guds lilla stig´´ ner till Kalmarsund, Från en liten brygga såg jag solen gå ner in över land och sjöfåglarna lät...och näktergalen sjöng och just när solen gått ner bakom bron så hörde jag göken. Lite frusen gick jag ´´Guds lilla stig´´ hem igen.
Åsas son kallade stigen så när han var 3 år...och den har kvar namnet än idag.
God Natt!
Trädgårdsvandring och Ölandsresa
Idag ska jag trädgårdsvandra i slottsparken med en grupp konferensgäster. Samling i köksträdgårdslandet 15.00. Jag är van med vandringar men inte med tillsammans med gäster kanske, men det ska nog gå bra. Ska bli kul!
Planterade två ´Blanc Double de Coubert´ i slänten som blir kompisar med ´Jens Munk´ och nävorna. Pärlbusken har börjat blomma i släntplanteringen och den här planteringen börjar snart visa sin allra bästa sida...några veckor till bara, väntar in nävorna.
Efter den trädgårdsvandringen drar jag söderut mot Öland, bilen laddad med Uffemusik och GPS-kvinnan visar vägen. Jag kanske skriver någon rad om jag får tid och lust. Nu är det alvar på gång.
Jag önskar er alla en riktigt fin dag!
Efter 4 km sväng höger...
Planterade två ´Blanc Double de Coubert´ i slänten som blir kompisar med ´Jens Munk´ och nävorna. Pärlbusken har börjat blomma i släntplanteringen och den här planteringen börjar snart visa sin allra bästa sida...några veckor till bara, väntar in nävorna.
Efter den trädgårdsvandringen drar jag söderut mot Öland, bilen laddad med Uffemusik och GPS-kvinnan visar vägen. Jag kanske skriver någon rad om jag får tid och lust. Nu är det alvar på gång.
Jag önskar er alla en riktigt fin dag!
Efter 4 km sväng höger...
En favorit - hundkexet.
Ett stort Grattis till min kamrat i parken. Vaktmästare/Fastighetsansvarige J fyller en massa år i dag! Vi firar mer när jag kommer hem från Öland kompis!
