Site Meter

I väntan på våren

 

Drama på Blockhusudden

Tidiga vintergäck på Djurgården
 
 Älskade Blockhusudden
 
 
Ute i viken gled stora flockar av sjöfågel stilla och harmoniskt omkring, som om livet bara var gott att leva, som om ingen ondska eller fara fanns. På sista hundvandringen i mörkret under fredagskvällen, rörde sig sjöfåglarna fortfarande långsamt ute på vattnet och små vågor sköljde stilla upp mot den fortfarande isiga stranden. Som bomull för själen, för en orolig Stockholmare.
 
På lördagsmorgonen när vi åt frukost och såg ut mot vattnet, lyfte plötsligt flera hundra sothöns och flög hetsigt in mot bryggan nedanför huset, där många gömde sig under bryggan och andra höll sig tätt ihop runt omkring.
 Ovanför svävade en mäktig havsörn och satte skräck i bland alla, i den annars så lugna viken. Den landade på ett litet skär utanför och satt där sedan i flera timmar och väntade tålmodigt på att någon av sothönsen skulle ge sig ut från den täta gemenskapen vid bryggan.
 
Sothönsen var disciplinerade och höll ihop. Till slut gav havsörnen upp och lyfte tungt och kraftfullt med sina långa breda vingar. Hos den fullvuxen havsörn kan måttet mellan vingspetsarna vara ofattbara 2,5 meter. Det blev ingen lättfångad frukost den här gången och vi såg hur den försvann ut mot skärgården för att fortsätta sin jakt på mat. I viken tog det några timmar innan lugnet lade sig, men till slut infann sig den fridsamma stämningen igen. Sångsvanar, knölsvanar, änder, storskrakar och sothöns samsades om vikens bottenvegetation och om brödet från människorna.  
 
Sångsvanarna brydde sig inte så mycket om havsörnen. 
 
Sothönsens flykt när havsörnen svävade in över Lilla Värtan.
 
Sothöns i trygghet vid bryggan!
 
En hungrig havsörn som till slut gav upp och flög ut mot skärgården.
 
 Tålmodigt väntade Fritiof (dagens namnsdag) på att någon sothöna skulle smita från gruppen och bli till en frukostbit för fåglarnas konung! 
 
Det blåste utefter ständerna, så vi valde att vandra inne i Djurgårdens skogar i stället, där Lexus hittade en koja.
 
 
Medan lugnet la sig över viken vid Blockhusudden, åkte vi till Slottsträdgården Ulriksdal för att se på vårblommor och fika. 
 
Dessa underbara ranunklar
 
Bosse Rappne signerade sin nya bok åt Cecilia.
 
Lexus och jag höll mest till vid ranunklarna...
 
 Vackra morotskakor

30 år i Brommanästet

 
I år har jag bott 30 år i mitt Brommanäste, högt över alla andra hus och med utsikt över Ulvsundasjön, där båttrafiken är livlig under sommaren. Kungsholmen ligger på andra sidan och jag kan gå in till stan över Tranebergsbron. Hoppas kunna bo här i ytterligare 30 år!
 
Nu firar jag med att renovera sovrummet och idag kommer nya Eken-sängen!
 

Bland Svinrövar, håriga pussmunnar och trekantspalmer hos Edvard

 
Den japanska trollhasseln blommade som bäst nu den 4 februari i Bergianska trädgården och lyser verkligen upp i en annars gråbruntråkig botanisk trädgård. Det tar ännu några månader innan mer ´´normala´´ växter börjar blomma här.
Det är inte alls ovanligt att trollhasseln blommar så här tidigt, men jag blir alltid lika lycklig av att se blommor ute under den här tiden på året. Kejsarolvon är en annan buske som också brukar blomma under vintermånaderna - och vinterjasmin. Läs mer om trollhasseln här!
 
Det var Edvard Andersons växthus som ligger i Bergianska trädgården, som lockade hit mig, min dotter, Glenn och Josefine idag och vi njöt fullt ut av bland annat dessa bougainvillea.
 
Rumslind - Sparrmannia africana
 
 
Det som fick mig att vilja besöka Edvards vackra växthus just den här helgen, var att den här kompisen blommade just nu. Så här står det på informationsskylten - Med en blomställning lika skär och borstig som bakdelen på en gris, och med en knorr i mitten, gör fläckkalla (Helicodiceros muscivorus) skäl för öknamnet svinröv (På engelska dead-horse-arum). Den har en unken lukt av ruttet kött för att locka till sig spyflugor. I tron att det är ett djurkadaver luras flugorna ner i hålrummet som bildas där hölsterbladet omsluter blomkolven. Där letar de runt efter en lämplig äggläggningsplats, samtidigt som de blir bepudrade med växtens pollen.
 
Namnet muscivorus betyder flugslukande, men växten äter int upp flugorna, den bara lurar dem. I naturen kan en blomställning lura till sig 350-400 flugor samtidigt. Svinröven växer vild på öarna Korsika, Sardinien och Mallorca.
 
Varje blomställning är bara utslagen ett par dagar och de blir 15-20 cm stora.
 
Blommande svinröv
 
Jag fotograferar svinröven
 
Vacker färg på denna bougainvillea
 
Bukettanemon - Anemone coronaria, växer vild i Medelhavsområdet
 
 

Vem vet vart vägarna bär...

 

En historia

Jag hörde en historia 

om en man som var på driv 

Han visste inte längre 
vad han ville med sitt liv 
Och han kom till ett vägskäl 
och han stannade där 
och han tvekade länge 
Han sa: Vem vet vart vägarna bär 


Då kom där en kvinna 
på väg in mot stan 
Hon hade trasiga kläder 
och i handen höll hon ett barn

Och dom gjorde sällskap 
och dom gick hela dan 


Dom gick hela natten 
men aldrig nådde dom stan 
Dom kom till en trädgård 
som växte vild och stor 
och under träden låg ett hus 
Han sa: Här är det ingen som bor 
Dom hade gått flera mil 
men här tog vägen slut 
Och dom stannade där 
för att vila ut

 

Och dom blev kvar där 
som om dom kommit hem till sist 
Och dom älskade sitt hus 
och dom älskade sin trädgård 
och dom älskade varandra 
och hon födde flera barn 
och dom höll fred som kvinna och man 
Och det sägs 
att dom bor kvar där än

Lundell 1988

 
 

Vårsalong utan vårkänslor

Jag smög omkring i Gamla Stans gränder, på väg mot Vårsalongen...
 
 Men va f-n..., vem har spökat ut Järnpojken på det här viset? Han brukar få fina stickade kläder av hemliga beundrare, men det här är inte värdigt en av mina favoritstatyer i stan, Sveriges minsta offentliga staty. 
 
Det satt en man på bänken intill som påstod att han var någon slags guide i Gamla Stan, men jag vet inte. Han berättade att det mest var folk från Östeuropa som kom hit och klädde Järnpojken, Därmed dödade han den fina myten om att någon mystisk person, boende i Gamla Stan, smög hit till Bollhustäppan och bytte kläder på pojken. Se andra outfits på pojken  här!
 
 
Vinterblommor i Berzelii park - Trollhassel
 
...och magnoliaknopparna i Berzelii park väntar på att få sprängas i maj
 
 Nu ryker Kungsans buxbom. Det blir helt nya planteringar, men jag fick inte reda på vad som ska bli i stället för buxbom.
 
De här trevliga ´´gubbarna´´ släppte in mig och vi försökte förstå varandra på serb-engelsk-svenska. Det gick bra och mannen till vänster från Serbien, ska få hit sin fru och två barn i morgon och han var så lycklig. Frun hade fått arbetstillstånd och skulle genast börja arbeta. Det blev ett fint möte i tider av hat och oro.
 
Ibland är Stockholm lite för galet även för mig. En ung man hade klätt sig i en ´´superhjältedräkt´´(jag kan inget om superhjältar) och poserade glatt för alla som fotograferade. Allt för konsten!
 
 
Jag besökte Vårsalongen som även i år hölls i City. Jag gillade några tavlor.
 
 

Fogelströms och mina drömmars stad

Mäster Mikaels gata
 
Ljudböcker är ett perfekt sätt att få ta del av mängder av litteratur som finns på till exempel Storytel. Kanske att jag framöver när jag får mer tid kommer att ´´läsa´´ skönlitteratur igen, men just nu passar det utmärkt att lyssna på böcker när jag vandrar i Stockholm, när jag pendlar mina 7 mil enkel resa till min arbetsplats, eller jobbar med monotona jobb som vedklyvning, vilket jag sysselsätter mig med just nu på Engsholm. På senaste tiden har jag dock haft svårt att hitta böcker som intresserar mig. De böcker som ges ut idag är ju till största delen deckare eller biografier där mer eller mindre kända personer berättar om sin uppväxt. Till slut visste jag ingen annan utväg än att åter igen njuta mig igenom Per Anders Fogelströms ´´Stadserie´´.
 
Jag har tappat räkningen på hur många gånger som jag läst och lyssnat på den fantastiska berättelsen om en grupp människor i Stockholm från 1860-talet och hundra år framåt. Till största delen utspelar sig de fem böckerna på Södermalm och eftersom jag en gång i tiden jobbade i trädgårdarna vid de gamla söderkåkarna, så känns det extra speciellt att läsa om dessa miljöer. Nu för tiden vandrar jag då och då förbi söderkåkarna och den här lördagen gick jag där uppe på söders höjder och lyssnade på Helge Skoog när han läste om Henning, Lotten, Emelie och alla andra personer i berättelsen. Jag har alltid känt väldigt starkt för Henning som 15 år gammal kom ensam vandrande till Stockholm och jag använde Fogelströms rader då jag i min bok Stockholms gröna rum, beskrev min längtan till Stockholm - Pojken drömde, staden väntade. Men kanske att jag känner ännu starkare för Emelie som blir huvudpersonen genom serien.
 
Vi som älskar Fogelströms böcker vet ju också att han senare skrev en serie böcker (Barn-serien) som utspelade sig under tiden före ´´Stadserien´´ och som i sista boken Vita bergens barn, kopplade på Mina drömmars stad på ett magiskt sätt och egentligen ska man ju börja läsa Vävarnas barn som börjar året 1749. 
 
Barn-serien:
Vävarnas barn 1749-1779 - skrevs 1981
Krigens barn 1788-1814 - skrevs 1985
Vita bergens barn 1821-1860 - skrevs 1987
 
Stad-serien:
Mina drömmars stad 1860-1880 - skrevs 1960
Barn av sin stad 1880-1900 - skrevs 1962
Minns du den stad 1900-1925 - skrevs 1964
I en förvandlad stad 1925-1945 - skrevs 1966
Stad i världen 1945-1968 - skrevs 1968
 
Det här är de bästa böcker jag vet och jag kommer alltid att återvända till dessa fantastiska berättelser om hur vår huvudstad förändrades från en tid där arbetarna levde på gränsen till svält, till dagens överflöd, eller i varje fall välfärd. Från människors sammanhållning under de svåra tiderna, till dagens isolering och ensamhet i välfärden. Stockholm är tydligen den stad i världen som har flest ensamboende, till skillnad från hur det var på 1800-talet då det kunde bo en stor familj med inneboende i ett rum i en gammal enkel kåk. Stockholm har förändrats från en småstad med många stora trädgårdar och smala gator, till en bullrande storstad där det viktigaste är att bilarna får plats. Jag förskönar inte den fattiga tiden, men jag tror att vi tappade en del av medmänsklighet på vägen mot välfärden.
 
I år skulle Per Anders Fogelström ha fyllt 100 år och set uppmärksammas på flera sätt - se här! 
 
 
Fjällgatan. Högst upp i nummer 30 bodde Per Anders Fogelström med en fantastisk utsikt över Stockholm - i det högsta huset mitt i bild.
 
Fjällgatan 30 från Sista Styvens trappor
 
Magnolians svällande knoppar på Fjällgatan är inget vårtecken, de har sett ut så här hela vintern, men de inger ändå hopp om våren.
 
En rest av 2016 års clematis
 
Mosebacke torg
 
Kullerstensläggning med känsla på Svartensgatan
 
 Café Bakverket på Bondegatan 59 hade byggt ut sedan jag var där senast
 
Refugium vid Årstavikens strand, en av de 500 kolonistugorna längs den här långa strandsluttningen. Tyvärr har platsen helt tappat magin - läs mer om platsen här!
 
Onödigt att ta upp båten på hösten...?
 
På andra sidan Årstaviken har Liljeholmens höghus rest sig
 
 
Jag har varit dålig på att följa rivningen av Slussen. Idag tittade jag ner i kratern där Katarinavägen tidigare gick upp mot Folkkungagatan. Att Slussen var i dåligt skick förstår väl alla, men jag är verkligen rädd för hur reslutatet blir när allt står färdigt om 10 år.
 
 

Slottsträdgården Ulriksdal bjuder på vår!

 
Idag är det Tulpanens dag, men redan igår var vi till Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal för att plocka en bukett i självplocksavdelningen. Januari är en trög och fattig månad, men ett besök på den här platsen gör att man får en behövlig dos av för-vår. Vi pratade en stund med Bosse Rappne som berättade att han planer på att utöka med fler visningsträdgårdar ute i trädgården i sommar och det ser jag fram mot!
 
I den fina nyrenoverade (inte riktigt klart än) kafeterian fikade vi och den här gången blev det en god morotskaka.
 
Underbara Ranunkler
 
Helleborus
 
Primula 
 
 ...och så hade fröerna kommit!

Januariljus på Blockhusudden

 
Nu har vi avverkat halva januari och jag överraskades av ett underbart ljus vid Blockhusudden på Djurgården. Denna månad som ju endast är en transportsträckan mot våren, visade sin allra bästa sida den här fredagseftermiddagen. 
 
Efter det att jag tagit bilden, gick vi upp till Thielska galleriet och såg de fem förslagen till monumentet över Flodvågskatastrofen 2004, som ska få sin plats på Blockhusudden. Vi tyckte lika Cecilia och jag, och vi hoppas att det förslaget vinner.

Vinter i paradiset

 Johansdal vid Djurgårdsbrunnskanalen
 
´´Vinter i paradiset´´ heter en bok av Ulf Lundell från 1979,  som utspelar sig i Jämtland. Mitt ´´Vinter i paradiset´´, utspelar sig på Djurgården en snöig lördag i januari anno 2017. 
 
Vinden och snön piskade oss i ansiktet när vi började vandra från Blockhusudden tidigt denna lördag. Men vi var väl klädda och vid gott mod. Årets första vandring i Stockholms ´´gröna´´ rum gick inte att stoppa. Jag har saknat att vandra och inte ens snö som drivit ihop utefter strandpromenaden runt Djurgården kunde stoppa oss. Vi såg det som ett träningspass.
 
Eftersom jag just nu har snöjour på jobbet, var mina tankar när jag vaknade till ännu mer snö, att - vik hädan Kung Bore! Det räcker nu! Men under vår vandring runt Djurgården idag, så tyckte vi ändå att det var ganska skönt att pulsa omkring i den rena ljusa snön. Ploga snön på jobbet, det gör jag i morgon!
 
Knölsvanarna håller ihop i kylan
 
Koltrasten väntar liksom jag på våren, då den sköna vemodiga sången ännu en gång kommer att höras över Djurgården. 
 
Villa Eolslund på Blockhusudden, med sitt lejon!
 
 
Arkitekt Ragnar Östbergs Villa Mullberget
 
Listonhills lilla...ja vad är det? Ett lusthus!
 
Vinterjasminen gör skäl för namnet idag på Waldemarsudde
 
Auguste Rodins ´´Tänkaren´´ och Carl Milles ´´Triton´´ denna snöiga lördag i januari, på Waldemarsudde!
 
Villa Bergsgården vid Skansenberget. Ritad 1905 av arkitekt Ferdinand Boberg
 
Älskade Café Skroten. Jag åt köttbullar och Cecilia åt fisksoppa. Celilia Adéns bild!
 
Wasahamnen
 
Vy mot Söder och vackra Katarina kyrka, och visst kan jag längta upp dit till Söder ibland!
 
Sorry hägern, för att jag kom för nära då jag skulle fotografera dig...!
 
En biljittkiosk, troligen från Stockholmsutställningen 1897 på Djurgården
 
Två andra vandrare, som pratade i telefon!
 
Benny Anderssons Villa Lido vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand. Det såg inte ut som om han var hemma! ´´The winner takes it all´´
 
Jag väntar på hästarna. Cecilia Adéns bild.
 
Fiskare på Blockhusudden
 
Villa Dufvan på Blockhusudden. Där trivs jag gott!
 

Stockholmsvandringar 2017

Klicka på länkarna!
 
En grön promenad i värdsklass - 25 juni
Saltsjöbaden - 10 juni
Lidingö Knappsta - 6 juni
Syrenfika på Fåfängan - 3 juni
Prolog - Mellan hägg och syren - 13 maj
Huset på höjden - 29 april
Våra drömmars stad - 22 april
Fogelströms och mina drömmars stad - 21 januari
Vinter i paradiset - 7 januari
 
 
 
 

Vinterjasminen på Waldemarsudde

 
 Vinterjasminen blommar som vanligt under vintern vid Prins Eugens Waldemarsudde och trots att den är en vinterblommande växt så börjar förhoppningar om ännu en vår att gro. Vi såg utställingen ´´Salongsmåleri´´ inne i galleriet. 
 

Stilla

En stilla, lågmäld vandring på mina favoritmarker. Om två veckor kliver vi äntligen över till 2017.
 

Låt det snöa...snart kommer 17

 
Snön kom åter till Djurgården och gjorde dessa mörka dagar aningen ljusare. Min längatan efter januari är starkare än någonsin och jag vill ha ett nytt år nu! Ett bättre år! Jag vill starta om!
 
17 år mitt lyckonummer och jag tror på 2017! 
 
Nu skriver jag på min blogg-årskrönika och inser att jag trots allt upplevde många vackra och fina stunder under 2016. 
 
Villa Mullberget, ritat av Ragnar Östberg
 
Täcka udden, ett Wallenbergnäste...
 
Det underbara kejsarolvonet blommar vid Rosendals slott och vem älskar inte de växter som kämpar med sin blomning i vintern. Trollhassel, vinterjasmin och kejsarolvon! Respekt!
 
Rosendals trädgård
 
Rosendals trädgård!
 
 Rosendals fruktträdgård

Andra advent i Gamla Stan och Fjäderholmarnas julbord

Järnpojken. Läs mer om Sveriges minsta offentliga staty här!
 
Andra adventsfika inne på trånga mysiga Schweizercaféet på Västerlånggatan i Gamla Stan
 
Julpiff på plattan
 
 Caféspårvagnen framför Dramaten på Nybroplan. Snart måste vi prova en fikatur med den här vagnen.
 
 
 Vi tog båten ut till Fjäderhomarnas krog, där vi hade bokat julbord. ´´Mälar-Victoria´´ som gick från Strandvägen var packad med förväntansfulla människor och vi klev iland vid fyratiden på eftermiddagen, när mörkret låg tungt över ön. Men det var upplyst och välkomnande vid restaurangen. 
 
Där inne fick vi ett fönsterbord och blev serverade av en trevlig kvinna från Simrishamn. Det visade sig att vi hade några gemensamma vänner där nere i landets sydligaste delar. Julbordet var helt underbart och det bjöds på mängder av läckerheter. Det är väl nu som jag egentligen skulle berätta om allt det goda, men jag nöjer mig med att säga att stjärnkocken Gert Klötze fick oss att njuta fullt ut den här andra advent.
 
 
 

Barock blomsterjul på Drottningholms slott

 
Sorgen är tung och smärtsam just nu, då min älskade mamma lämnade livet här på jorden den 28 november. Vackra och roliga minnen kommer över mig helt plötsligt, när som helst och var som helst, och det är svårt att förstå att hon inte finns kvar bland oss. Vila i frid nu min fina fina mamma.
 
Ett nödvändigt avbrott i sorgen blev blomsterutställningen ´´Barock blomsterjul´´ på Drottningholms slott. Det är hovflorist Claes Carlsson som skapat denna vackra utställning, som på ett fantastiskt sätt lyser upp i det mörker som vi nu befinner oss i. Jag och Cecilia blev bjudna till invigningen den 1 december, då Drottningholm hade fått använda min frostiga vinterbild till sitt program och det var lite kul att se hur programmet låg på alla besöks-stolar i det vackra rummet där Drottning Silvia invigde utställningen. Det blev en pampig invigning med musik, tal av Drottningen och av hovflorist Claes, och sedan mingel med Champagne ute bland de fantastiska blomsterarrangemangen. 
 
Min bild som Drottningholm fick använda
 
Drottning Silvia inviger Barock blomsterjul
 
Cecilias bild
 
 

Mossor, svampar, älgar och en hovflorist!

Mossorna får stå för naturens prakt nu i november.
 
 Älgarna är tillbaka på Nybroplan
 
 På Stockholms slott lyssnade vi på hovflorist Claes Carlsson som berättade om sitt arbete i ett intressant föredrag. Claes visade bilder från olika utsmyckningar på slottet och jag föll fullständigt för ett arrangemang vid ett dop, där syrener och äppelblom förvandlade slottskyrkan till ett litet paradis. Jag blev även mycket förvånad när jag fick veta att en av mina favoritblommor hundkäx, användes flitigt i sommarkompositioner inne i slottet! Även stora grenar med nyutslagna häggblad fanns med under några vårhögtider!
 
Djurgårdsförvaltningens trädgårdsmästare Heidi, Malin och Cecilia, här tillsammans med Claes Carlsson. 
 
Efteråt blev det fika inne på Grillska/Stadsmissionen vid Stortorget i Gamla Stan.
 
...och så fick jag den här fina kärlekstavlan som en tidig julklapp!
 

Blogginlägg 3398 sedan starten 2005

 
Snön smälter och Stockholm börjar bli grått och skitigt igen. I morgon är det arbete som gäller efter att ha varit hemma en tid med trasslande knä. Nu har vi avverkat halva november och det är drygt en månad kvar till Vintersolståndet, då allt vänder! Bilden är ifrån Pålsundsbron.

Bokar i guld och ett underbart 3-års kalas!

 
Det finns faktiskt fortfarande något att glädja sig åt i Stockholms trädkronor, nu när bokarna lyser i guld i vacker kontrast mot snön. Som här på Djurgårdsvägen vid Täcka Udden. 
 
Grinden till Täcka Udden
 
 
Cecilias underbara hund Lexus, som är en Bichon Havanais, fyllde 3 år i lördags och det firades stort på hundcaféet Himmelska hundar i Tessinparken. Vi hade bokat bord och det blev en... annorlunda och fantastisk födelsedag och jag är helt säker på att Lexus var lika nöjd som jag! 
 
Alla fotograferar inte träd och hundar...!
 
 Måne över Blockhusudden
 

Novembersnö över Stockholm

Bollhustäppan i Gamla Stan
 
Det har varit snö- och trafikkaos i Stockholm den här veckan, då folk har suttit fast i gigantiska köer under mycket lång tid. Inte sedan mätningarna startade 1905 har det kommit så mycket snö i november och snöröjarna verkar ha överraskats ordentligt. Mellan 30-40 centimeter har landat och jag tänker inte ge mig in i debatten om hur staden sköter snöröjningen eller hur norrlänningar hånar Stockholms beredskap inför stora snöfall. Det är ju trots allt lite skillnad att röja snö i en hetsig storstad, mot att skrapa några vägar rena på landsbygden. Men jag har såklart förstått att snöröjningen fungerat mycket dåligt den här gången. Varför jag inte så självklart ansluter till de som klagar, är att jag själv har röjt snö i 42 år, mest handskottning och med snöslunga på gårdar runt om i stan och det förväntades alltid det att alla platser skulle röjas samtidigt...! Vi jobbade mycket hårt under långa dagar och ibland när alla uppdrag var slutförda, så började det snöa igen! Hej mitt vinterland!!!
 
Nu har jag själv inte blivit drabbad den här veckan eftersom jag varit hemma med mitt onda knä. Under torsdagen provgick jag dock en sväng på stan, innan jag skulle infinna mig för att magnetröntga knät på Odenplans läkarhus. Jag gick Drottninggatan mot Gamla Stan och överallt fanns takskottare som röjde husens tak. Det blåstes i visselpipor för att stanna upp takskottarna när folk passerade och det måste var mycket ovanligt att utföra dessa jobb redan i november. Under onsdagen när snön föll tungt, förvandlades huvudstaden till en ren och vacker plats trots kaoset, men under torsdagen var vägar och trottoarer fyllda av en slaskig sörja. 
 
Det var inget idealiskt underlag när man har besvär med ett knä, så vandringen blev inte lång. Jag avslutade på Café Under kastanjen i Gamla Stan, där jag värmde mig med kaffe och macka. 
 
Sveriges minsta offentliga staty, Pojken som tittar på månen (Järnpojken) är 15 cm hög och får kläder av hemliga beundrare. Om man klappar pojken på huvudet och skänker en slant, får man lycka i livet! Nu glömde jag att klappa den här gången, men jag är lycklig ändå! Statyn har funnits här vid Finska kyrkan på Bollhustäppan sedan 1967. Konstnär Liss Eriksson.
 
Trädgårdsgatan i Gamla Stan
 
 Prästgatan i Gamla Stan
 
 
 
 Inne i värmen på restaurang/café Under kastanjen, dansade denna kvinna för mig.
 
 Avenbokarna böjde sig över Köpmanbrinken
 
Johan Tobias Sergels ´´Gustav III staty´´  på Skeppsbron
 
Slottsbacken. Lika bra att rusta försvaret nu när ryssarna får fritt fram runt Östersjön! Trampa på grabbar!
 
Jag tycker att Bengt Erland Fogelbergs staty av Karl XIV Johan (vår första Bernadotte) passar bättre här på Slottsbacken än vad den gjorde vid Slussen. Den flyttades hit i november 2015 på grund av ombyggnaden av Slussen. Här kommer den att stå tillfälligt innan den flyttas längre upp på Slottsbacken.
 
Riksbron
 
 Larua Fords skulpur ´´Hemlös räv´´ har stått/suttit här på Drottninggatan/Strömgatan sedan 2009.
 
Tyngda av snön är de, figurerna i Carl Milles fontänskulptur - Orfeigruppen på Hötorget. 
 
Den blöta tunga novembersnön blev för mycket för syrenträd och en gammal fläder i Centralbadets trädgård. Tråkigt men inget att göra åt. Flädern går att beskära, men syrenträdet måste bytas ut.
 
Triton på delfin i Centralbadets trädgård
 
Härlig kontrast! En fortfarande höstsglödande bok mot den vita snön i Vasaparken!
 
 Vasaparken
 
 Löv från rödek på Olivercronas väg vid Sabbatsbergs sjukhus
 
 Barn går sin egen väg...
 
 Hemma på min gata i stan!
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails