Måndag 10 september - Söndag 16 september
Djurgårdsvecka!
Förkyld!
Nu kan jag äntligen vara sjuk i lugn och ro. Under mina 48 år i arbetslivet, hade jag ofta dåligt samvete då jag blev sjuk och stannade hemma. Borde jag jobba trots förkylning, men utan livshotande feber? Hur sjuk skulle man vara för att inte ge sig iväg till jobbet och utföra fysiskt arbete? Jag lärde mig aldrig att vara sjuk i lugn och ro. Nu behöver jag inte bekymra mig längre.
Vilade på Djurgården med lagom långa hundvandringar och lättare trädgårdsarbete. Läste en bok från 1952, om svenska trädgårdar under renässansen och barocken.
Lite dåligt samvete får jag trots allt ibland när Cecilia cyklar iväg till jobbet halv sju på morgnarna i ur och skur, medan Lexus och jag drar filten över oss i soffan med frukost och morgon-TV. Intalar mig själv att jag verkligen inte borde ha dåligt samvete, eftersom jag har jobbat sedan jag var 16 år - mellan åren 1970-2017. Så jag tar lite mer kaffe och sjunker ner i soffan ett tag till, innan morgonvandringen med Lexus!
Men ibland tänker jag att jag nog har det för bra, att ´´staten´´ ska komma och ta mig i örat och kräva att jag ska jobba igen, jag som är så frisk och pigg!
Allt är lugnt här ute på Blockhusudden. Fridfullt och stilla!
Visst tänker jag på vår oroliga värld och på den politiska röran som nu råder i vårt land, men jag försöker som vanligt även se det vackra i livet. Att det vackra och goda alltid måste överväga. Det enda som just nu retar mig i det lilla vardagslivet, är alla hundägare som släpper sina hundar lösa här ute på östra Djurgården. Tre olika hundar på två dagar har kommit rusande och nästan attackerat Lexus. Jag är vanligtvis en lugn person, men då blir jag riktigt förbannad! Det råder koppeltvång här!
Dagarna mörknar minut för minut, som Tove Jansson en gång skrev. Vi står nu inför hösten och i år kommer jag att utföra höstarbeten på en lagom stor tomt, inte en slottspark! För första gången kommer jag nog att trivas med den här årstiden och när vintern kommer kan jag i lugn och ro skydda mig mot kylan, läsa böcker och lite lagom börja längta efter våren igen.
I Rosendals trädgård var det skördefest i helgen och på Prins Eugens Waldemarsudde visade trädgårdsmästare Marina Rydberg trädgården, men vi hade annat för oss den här gången. Allt i livet handlar ju trots allt inte om trädgårdar, så på fredagen besökte vi vårt älskade Café Skroten här på Djurgården och trivdes som vanligt mycket gott i den marina miljön på favoritcaféet.
.
På lördagen gick vi ett varv på Karlaplans loppis och jag hittade en liten bok från 1906 - Kalas & Hvardagsmat av Ingeborg Zehelius (1862-1923). Pris 10 kronor! När vi ändå var i området, tittade jag in på Tysta gatans pilträd som smiter ut från gården och ut över gatan, och nu såg jag stöttan som lastar av tyngden. En stor del av trädet hade även avlägsnats och jag antar att belastningen blev för stor, med risk för trädet skulle falla.
Det blev en lugn vecka, precis som jag ville! Nu väntar en helt annan vecka!
