• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    91:a vårsalongen på Liljevalchs

    Tjugo i fyra av Maja Qvarnström och Erik Lagerwall. De här rummen gillade jag!

    H.K.H. Kronprinsessan Victoria av Anna Kalinitchenko Jalpachik. Vickan måste vara oerhört stolt över den här målningen. Här finns inte ett enda drag av Peter Magnusson utan endast ett vackert ansikte med ett skönt och lugnt uttryck.

    En dag på jobbet av Caroline af Ugglas. Snyggt!

    I Strömsalen II Nationalmuseum av Johan Patricny.

    Barnet av Eva Wilms.

    Samhällsproblem av Ruben Wätte.

    Förbannade vinter! av Torbjörn Hellberg. Den här skulle jag ha kunnat gjort. Eller jag skulle i varje fall ha kunnat döpt den.

    Niklas Elmehed har gjort denna kungatavla. En liten flicka bredvid mig sa till sin mamma - Titta brevbäraren har blivit en ängel!


    En vacker vårbukett mötte oss när vi besökte årets vårsalong.


    En annan bukett hade Johan Ray Pedersen skapat och jag har ingen aning vad människan menar den buketten?
    Det mest intressanta med det här verket var hur besökarna reagerade inför tavlan.

    Min syster och jag har börjat en vinter/vår-tradition att alltid se Liljevalchs vårsalong tillsammans. Det blev lunch på Lilla Hasselbacken efteråt, innan jag gav upp på grund att jag inte är frisk ännu.

    Vårsalongen 2011
    Vårsalongen 2010
    Vårsalongen 2008
    Vårsalongen 2007


    Ny länk till Engsholms slotts-inlägg

    I juni har jag bloggat i sju år och från början handlade det mesta om mitt arbete i Engsholms slottspark. Med åren kände jag att det blev väldigt mycket upprepningar och jag utvidgade mitt bloggande med besök i olika trädgårdar, resor, vandringar mm.
    Av den anledningen kan det vara lite svårt att hitta inläggen från Engsholm på bloggen,  om man inte vill söka i mitt arkiv eller ´´sök i bloggen´´. Nu har jag lagt en länk överst i bloggen som heter Engsholms slott och där man kan följa mina inlägg om slottsparken.

    Jag har även lagt till en länk som heter ´´Träd´´ här ovanför bland de vågräta länkarna.

    Några undrar säkert varför jag inte drar ut länkarna så att de får samma längd som min headbild. Det går tyvärr inte eftersom i Mac-datorer kommer då den sista länken i en egen rad under de andra.

    Jätteträdlistan 1999

    Affärstidningen ATL som är skrivs främst för jord- och skogsbrukare, anordnade en tävling 1999. Träden är angivna av folk runt om i landet och kompletterats med uppgifter från andra inventeringar.
    Trädens omkrets mättes ca 130 cm från marken, eller i brösthöjd som man brukar säga. Här handlar det alltså inte om höjden på träden utan om stamomkretsen.

    Se även Jätteträdlistan från 1939. Det är endast Kvilleeken som finns med på båda listorna. Vad som hänt med alla dessa träd vet man ju inte. Hur många lever idag? De flesta almarna är väl borta. Meddela mig gärna ni som vet. Jag tycker att det är dags för en ny jätteträdlista! Jag kommer att försöka fotografera så många som möjligt av landets jätteträd framöver. Genom landet med kamera och måttband!
    Mer om stora träd i Skåne här.
    • Al - Omkrets 606 cm - Stadsparken i Hjo, Västergötland.
    • Al - 480 cm - Djursö, St Annas skärgård, Östergötland.
    • Al - 460 cm - Brunnsparken, Medevi, Östergötland.
    • Alm - 780 cm - Svensbo lövskog, Torpön i Sommen, Östergötland.
    • Alm - 774 cm - Gården Börshult, Ydre, Östergötland.
    • Alm - 715 cm - Gården Åkerhult, Hulared, Västergötland.
    • Ask - 923 cm - Djursö, St Annas skärgård, Östergötland.
    • Ask - 850 cm - Gården Åkerhult, Hulared, Västergötland.
    • Ask - 368 cm - Öjering, Alsterdalen, Värmland.
    • Asp - 440 cm - Sjöö slott, Örsundsbro, Uppland.
    • Asp - 430 cm - Skattungbyn, Orsa, Dalarna.
    • Asp - 325 cm - Alarp, St Farsbo, Linköping, Östergötland.
    • Avenbok - 460 cm - Gården Bröstorp, Tving, Blekinge.
    • Avenbok - 450 cm - Norr om Rössjön, Hallandsås, Skåne.
    • Avenbok - 320 cm - Brokind station Syd (finns det verkligen Norr också?), Linköping, Östergötland.
    • Björk - 476 cm - Gräsemåla gård, Södra Vi socken, Småland.
    • Björk - 406 cm - Vid ån vid vägen, Hangelösa, Västergötland.
    • Björk - 392 cm - Bastudalen, Nykil socken, Östergötland.
    • Blodbok - 554 cm - Lagerlunda gård, Linköping, Östergötland.
    • Blodbok - 413 cm - Stensborgs gård, Ysane, Blekinge.
    • Bok - 745 cm - Nääs slott, Skallsjö, Västergötland.
    • Bok - 670 cm - Östergården, Gärdsköpinge, Skåne.
    • Bok - 608 cm - Klockrike, Motala, Östergötland.
    • Ek - 1411 cm - Kvilleeken, Norra Kvill, Södra Vi socken, Småland. Lever fortfarande.
    • Ek - 983 cm - Prästtomta, Ljung socken, Östergötland.
    • En - 201 cm - Ubbemåla säteri, Emmaboda, Småland.
    • En - 190 cm - Drömminge, Värnamo, Småland.
    • Fågelbär - 382 cm  - S Rothult, V Eneby socken, Östergötland.
    • Fågelbär - 330 cm - Kopperarp, Kinda, Östergötland.
    • Fågelbär - 218 cm - Grantofta, Helsingborg, Skåne.
    • Gran - 480 cm - Asby vid kyrkan, Asby socken, Östergötland.
    • Gran - 456 cm - Vid Salamis IP, Ängelholm, Skåne.
    • Gran - 445 cm - Cedersberg, Vist socken, Östergötland.
    • Hassel - 177 cm - Skräddarefall gård, Södra Vi, Småland.
    • Hassel - 110 cm - Snäckviken, Grödinge, Södermanland.
    • Kastanj - 587 cm - Marby Östergård, Norrköping, Östergötland.
    • Kastanj - 500 cm - Tistorp, Strå socken, Östergötland.
    • Kastanj - 435 cm - Flädje gård, Vessigebro, Halland.
    • Körsbär - 367 cm - Mjäryd, Södra Ljunga, Småland.
    • Körsbär - 333 cm - St Gottröra gård, Rimbo, Uppland.
    • Lind - 980 cm - Hjälmseryd, Bringetoftan, Småland.
    • Lind - 854 cm - Sjöö slott, Örsundsbro, Uppland.
    • Lind - 780 cm - Vrånhult gård, Åtvidaberg, Östergötland.
    • Lärk - 431 cm - Krongården, Östra Tollstad, Östergötland.
    • Lärk - 410 cm - Sjögesätter, Finspång, Östergötland.
    • Lärk - 398 cm - Storån, V Harg socken, Östergötland.
    • Lönn - 550 cm - Ungstorp, Djursdala socken, Småland.
    • Lönn - 523 cm - Skogsvaktarstugan, Rössjöholm, Skåne.
    • Lönn - 515 cm - Karsnäs, Vist socken, Östergötland.
    • Murgröna - 096 cm - Lummelundsbruk, Lummelunda, Gotland.
    • Oxel - 590 cm - Munketorps IP, Högby, Öland.
    • Oxel - 460 cm - Morlanda kyrkogård, Orust, Bohuslän.
    • Oxel - 455 cm - Heda sluss, Linköping, Östergötland.
    • Pil - 810 cm - Sjögesta, Linköping, Östergötland.
    • Pil - 650 cm - Bergatorp, Styrstad socken, Östergötland.
    • Pil - 555 cm - Saleby Vipetomten, Skara, Västergötland.
    • Poppel - 810 cm - Gottlösa herrgård, Norr om Mjölby, Östergötland.
    • Poppel - 678 cm - Tuna Kungsgård, Linköping, Östergötland.
    • Poppel - 572 cm - St Skoghus, Norra Allerum, Skåne.
    • Päron - 538 cm - Byn Kärnskogen, Godegård socken, Östergötland.
    • Päron - 533 cm - Torpet Lilla Dala, Grebo, Östergötland.
    • Päron - 455 cm - Lastad, Öster om Falkenberg, Halland.
    • Rönn - 303 cm - Västermo, Östra Hjälmaren, Södermanland.
    • Rönn - 290 cm - Sandaby, Hargshamn, Uppland.
    • Sitkagran - 480 cm - Stockeboda gård, St olof, Skåne.
    • Sälg - 640 cm - Anttila, Nyskoga, Värmland.
    • Sälg - 565 cm - Näs, V Eneby socken, Östergötland.
    • Sälg - 540 cm - Överby, Bohuslän.
    • Tall - 465 cm - Ullebo, Bottnaryd, Västergötland.
    • Tall - 455 cm - Djurön, Norrköping, Östergötland.
    • Tall - 412 cm - Gården Ris, Mörsil, Jämtland.
    • Tall - 412 cm - Råberget, Malungsfors, Dalarna.
    • Äpple - 300 cm - Lövskogen, Vimmerby, Småland.
    • Äpple - 275 cm - Krokbränninge, Linköping, Östergötland.
    • Äpple - 240 cm - Enåsen, Falekvarn, Västergötland.
    Man kan konstatera att Östergötland är ett grovt landskap. Jag förundras även över alla vackra och spännande ortsnamn det finns i vårt land. Det är som att läsa poesi och nu har jag fått tips på nya platser att besöka.

    Jag vill gärna se linden i Hjälmseryd, Almen i Svensbo lövskog (om inte Almsjukan har tagit den), boken vid Nääs slott, kastajnen vid Marby Östergård, körsbärsträdet i Gottröra, lönnen vid Ungstorp, oxeln vid Munketorps IP, poppeln vid Gottlösa herrgård och sälgen vid Anttila.


    Vresboken i Norrvikens trädgårdar


    Planerade parker, välbeskurna prydnadsträd och strikta alléer i all ära, men när jag närmar mig den här mäktiga vresboken så ler jag för mig själv. En naturens rebell som vänder och vrider på alla förebilder hur ett träd ska se ut.

    Den här mäktiga och vresiga vresboken växer i Norrvikens trädgårdar. Dess latinska namn är Fagus silvatica v. tortuosa och den vrider och vänder sina grenar omkring sig som om den led av växtvärk. Resultatet blir ett enastående träd som är bland det vackraste, eller i varje fall det häftigaste jag sett.

    En vresbok är en mutation av en vanlig blok Fagus silvaica och som kan komma att se ut på lite olika sätt. Den kan som här få ormlika grenar som växer vågrätt långt ut och tar stöd av marken för att sedan fortsätta bort från stammen. Den kan också få en paraplyform.
    Vresbok växer vild enbart i Skåne främst vid Romeleåsen och även sydväst om Svedala, Det finns tydligen endast tre huvudområden där vresbok växer i Europa. Det är Süntel i Nordrhein-Westfalen i Tyskland där ca 330 vresbokar växer. I Frankrike finns ca 800 vresbokar i Verzy i Marne och i Skåne finns ca 300 individer.

    Men efter Kerstin och Lennart Segerbäcks inventering har de kommit fram till att Skåne har 1191 vresbokar och att Torna Hällestad bör vara Europas vresbokstätaste område. Läs mer om Segerbäcks inventering
    här.
    Nu har jag ännu en plats som jag vill besöka i Sverige - Torna Hällestad.





    Idéträdgårdarna på Nordiska trädgårdar 2012



     

    I tävlingen ”Årets idéträdgård” på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar, 12-15 april, visas det senaste inom växtarrangemang och trädgårdsdesign.  Besökarna bjuds på flera olika gestaltningar som visar prov på kreativitet, fantasi och praktiska tips.

    I tävlingen ”Årets idéträdgård” deltar 11 inbjudna kreatörer. Idéträdgårdarna bedöms av en jury med blandad erfarenhet inom trädgårdsbranschen. De bedömer syfte, helhetsintryck, övergripande design, konstruktion och plantering. För första gången får också besökarna vara med att rösta fram en vinnare. Prisutdelning sker torsdagen den 11 april kl.12.30 på mittenscenen. 

    Drottningholms slottspark: Till nytta och nöje
    I Drottningholms slottsparks historia kan besökaren följa köksträdgårdar och en handelsträdgård sida vid sida med den strikta barockträdgården från 1600-talet och den friare engelska landskapsparken från 1700-talet. Här har trädgårdsmästare levererat grönsaker, blommor och samtidigt skapat en trädgård för promenader och festligheter.
    Drottningholms trädgårdsmästare skapar tillsammans med Gunnar Kaj arrangemang och scenerier med fokus på nytta och nöje av blommor, grönsaker och annat växtmaterial från odlare på Mälaröarna. 

    Peter Ødegaard: Ljus och skugga
    Med bilder och inspiration från Peter Ødegaards nya bok - Ljus och skugga – vill han ta med besökarna på en resa. Han bjuder på vackra och inspirerande miljöer från den italienska Amalfikusten, Brasiliens djungel till det ursvenska. Ljus och skugga är en yttre och inre resa, om längtan ut och om möten med människor och platser, men också en inbjudan till att dela tanker och reflektioner.

    Säbyholms utbildningar: Sinnesro i trädgården
    Säbyholms utbildningar firar sitt 100 års-jubileum som trädgårdsskola med att bygga en idéträdgård, som ska skapa en miljö för den stressade stadsmänniskan. En trädgård där besökaren kan komma till sinnesro bara genom att vistas där. En trädgård med avkopplande växter i olika bladformer, olika färger på bladverk samt ett droppande ljud av en vattentrappa som rinner längs entrégången till sittytan. 

    Kulturträdgården, Elisabeth Svalin Gunnarsson: I trädgårdsmästarens spår
    I trädgårdsmästarens spår kan besökaren gå i de äldre trädgårdsmästarnas spår och hitta gammal kunskap för ny tid. Gångna tiders odlingsmetoder och fiffiga knep för att förlänga odlingssäsongen visas här, liksom spaljering, hur man förbättrar klimatförhållanden i trädgården, vattenknep, blomsterrabatter och gammaldags blomsterarrangemang, mångfald av sorter och förvaring samt mycket mer. 

    Övriga deltagare är: Zetas Finsmakarens Trädgård, Vigrum Konstform, Rad & Rand, Ray's Perennials, Rölunda Produkter, Skillebyholms Yrkeshögskola samt Tage Andersen Gunillabergs Säteri.

    Läs presentationer av fler idéträdgårdar på www.nordiskatradgardar.se

    Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar äger rum på Stockholmsmässan och är Nordens största trädgårdsmässa och arrangeras i samarbete med FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation. Mässan har cirka 400 utställare och över 60 000 trädgårdsintresserade besökare i alla åldrar och från hela Sverige.  Läs mer påhttp://www.nordiskatradgardar.se och på Facebook

    För mer information kontakta Lotta Signeul, pressansvarig,  08 749 43 79 ,lotta.signeul@stockholmsmassan.se


    De latinska växtnamnens uttal



    När man skriver om växter bör man absolut använda de vetenskapliga namnen (borde bli bättre på det på bloggen). Det fiffiga med att använda de latinska namnen på växterna är ju att vi kan förstå varandra vart vi än kommer i världen.
    Jag läser ett utdrag ur Einar Odhners Växternas namn från 1963 och det kanske inte är den fräschaste skriften i ämnet men jag tror att det mesta är sig likt idag. Man ändrar inte direkt det latinska språket och uttalet under en period på femtio år.

    Självklart så ska man kunna använda våra svenska namn på växterna i vardagligt tal, men om man ska beställa växter eller handla på plantskolan så är det mycket viktigt att använda de latinska namnen för att får rätt växter.
    Många av oss har nog ibland lite svårt att veta hur man uttalar och var man ska lägga betoningen på de latinska namnen och visst finns det regler, men som vanligt - inga regler utan undantag!
    Det är ju inte så jätteviktigt hur man uttalar de latinska namnen men samtidigt så är det ju alltid intressant att veta hur de egentligen ska uttalas. Eller som Einar skriver i sin bok ´´Det är ju lika lätt att lära sig det rätta uttalet som det felaktiga´´.

    Här är Einars Uttals-lathund, lite flummigt ibland...men intressant:

    Diftongerna (ae, oe, au, eu, ai, oi, ou)
    Om två vokaler smälter ihop till ett ljud kallas de för en diftong.

    Vokalerna
    O - som sevnskt å. Ex Onosma (Ånåssma). Å-ljudet som i gosse. Undantag: En del vanliga ord som också förekommer i försvenskad form. Ex flora, adonis, som uttalas som i svenska bo.
    U - som svenskt u enligt praxis (Borde uttalas som tyskt u. Latinet saknar vårt u-ljud). Ibland är u konsonant med uttalet v. Se nedan.

    Ae - som svenskt öppet e (ä) Ex Aesculus (Eskulus)
    Oe - som svenskt e. Ex Oenothera (Enotéra) foetidus (fétidus)
    Eu - som ev. Ex Euonymus (evónymus). Undantag: i ordslutet -eus och -eum (e+u). E-et är ibland betonat och ibland obetonat. Ex róseus och gigantéus.
    Ei - som ej i grekiska ord. Ex Cheiranthus (Tjejrantus) Som e + i i latinska ord. Ex cuneifórmis, fortunei.

    Konsonanterna
    Som i vårt vanliga alfabet, som ju är det latinska.
    c - som k framför hård vokal (a, o, u) Cotoneaster (Kåtåneaster). Framför konsonant Clematis (Klematis).
    Som s framför mjuk vokal (e, i, y samt diftongerna ae och oe) Dracaéna (draséna) Cýclamen (sýklamen) Coélia (Sélia)
    Cc - som x (ks) framför mjuk vokal. Vaccinium (Vaxinium)
    Ch - som k framför hård vokal. Chamaecýparis (kamesýparis). Framför konsonant, Chrysógonum (Krysågånum). Framför mjuk vokal inuti ord, Colchicum (Kålkikum)
    som tj framför mjuk vokal i början av ord eller sammansättningsled. Chiastophýllum (tjaståfyllum).
    G - som g framför hård vokal och framför konsonant. Gágea, Gladiokus. Samt framför mjuk vokal inuti ord. Argératum. Jämför uttalet med Ch.
    Som j i början av ord framför mjuk vokal eller sammansättningsled. Gentiána (Jentsiana).
    Som ng framför n inuti ord. Magnus.
    Ph - som f Physostégia (fysåstegia)
    Q - i sammanställningen qu uttalas kv Aquilégia (Akvilegia)
    Sc - som sk framför hård vokal. Hibíscus (Hibiskus) Framför konsonant, Scrophularia (Skråfularia).
    som sch-ljud framför mjuk vokal,  Scilla (Schilla). Canéscens (kanéschens). Undantag: i början av en del grekiska låneord, scéletum (skeletum)
    Sch - förekommer bara i ursprungligen grekiska ord och uttalas som sk framför hård vokal. Escharoides (eskaroides) = skorvlik.
    Som sche-ljud framför mjuk vokal, Schisandra (Schisandra). Uttalet Schitsofren är att föredraga framför skitsofren.
    Th - som t Chrysánthemum (kryssantemum)
    Ti - Som tsi framför vokal. Impátiens (Impatsiens). Som t om s eller x går före, Fastigiatus.
    U - Som v framför vokal efter q, Aquaticus (akvatikus), efter ng Lingua (Lingva), efter s i början av ord, Suavéolens (svaveolens) Suécia (svesia).

    Betoning
    I tvåstaviga ord ligger alltid betoningen på första stavelsen. Cáltha eller Álba. I tre- eller flerstaviga ord ligger betoningen antingen på näst sista stavelsen, som Digitális eller på den tredje stavelsen från slutet. Verátrum, Agératum.


    Syrener

    Syringa x chinensis - Parksyren
    Syringa x persica - Persisk syren
    Syringa x prestoniae - Prestonsyren
    Syringa josikea - Ungersk syren
    Syringa reflexa - Hängsyren
    Syringa reticulata - Japansk ligustersyren
    Syringa tigerstedtii - Nejliksyren
    Syringa tomentella - Luddsyren
    Syringa velutina
    Syringa wolfii - Koreansk syren
    Syringa vulgaris - Syren  ***
     

    Prunus

    Prunus ´Accolade´ - Knap Hills körsbär
    Prunus avium - Fågelbärsträd
    Prunus avium ´Plena´ - Dubbeblommigt fågelbärsträd
    Prunus cericifera - Körsbärsplommon
    Prunus domestica ssp. insitita - Krikon
    Prunus maackii - Näverhägg
    Prunus padus - Hägg
    Prunus sargentii - Bergskörsbär
    Prunus serrulata ´Kanzan´
    Prunus spinosa - Slån
    Prunus x gondouini 'Schnee'
    Prunus x yedoensis - Tokyokörsbär
     

    Mallorca i mars

    Vårtraditionen fortsätter. Min dotter och jag drar söderut på en fotboll/trädgård/shopping-resa i slutet av mars. Den här gången reser vi till Mallorca där jag aldrig tidigare varit.

    Men innan vi kommer till ön i Medelhavet så ska vi tillbringa en dag i London.
    Vi kommer att bo i Palma och en dag ska vi hyra en bil och åka upp efter kusten mot Cape de Formentor.

    Fotbollsmatchen blir självklart en av höjdpunkterna men jag ser verkligen fram mot att se naturen vårvakna på Mallorca och några trädgårdar kommer vi självklart också att se.
    När dottern tar sina shoppingrundor i Palma så sitter jag väl med stråhatt på ett torg och pratar om livet med Mallorcanerna, dricker vin och spelar boule...!

    Lite fakta om Mallis:
    • Det bor ca 862 000 människor på ön varav 376 000 i Palma. Mallorca är ungefär lika stort som Gotland där det bor 58 000 människor.
    • Mallorca besöks varje år av 15 miljoner turister.
    • Det är ungefär 300 soldagar om året och medeltemperaturen är cirka 20 °C på våren, 27 °C på sommaren, 21 °C på hösten och 17 °C på vintern.
    • Det dominerande språket är katalanska.
    • Den första svenska charterresan med flyg gick 1955 till Palma och varade i 16 dagar. Flyget gick från Bromma.

     


    Biljetterna kommer

    Ni som väntar på biljetterna som ni vann till Rum & Trädgård - jag postar breven idag. Jag har legat sjuk i veckan. Nu har febern släppt, bara taggtråden i halsen kvar och hostan. Men jag ska ta mig till postlådan idag så att ni får biljetterna.
    Det är tungt nu, men i morse gick solen upp 08.10 i Stockholm och den går ner 15.49 i eftermiddag och det är 54 dagar till vårdagjämning.

    Bilder i Sköna Hem och i Allt om Trädgård

    Några av mina bilder finns nu i Sköna Hem och i Allt om Trädgård. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tycker att det är kul!

    Vi män tycker om...

    ...rododendron, magnolior, rosor och dahlior. Starka färger. Starka uttryck! Gräsmattor...och gräsklippare! Röjsågar, motorsågar och traktorer. Vi män tar en öl på trappan och gnager på en ölkorv. Lyssnar på Uffe Lundell och Neil Young.
    Vi män samlar på växter. Vi gillar fontäner och raka linjer och kanter i trädgårdar. Kantstenar och marktegel. Automatisk bevattning och murar...och häckar. Eller?

    Kvinnorna står för det romantiska och det skirt vackra i trädgården. Vita och rosa försiktiga och blyga blommor. Ängar. Kvinnor sitter i lusthuset på sommarkvällarna och skriver trädgårdsdagbok och dikter och dricker vin. Lyssnar på Winnerbäck och Björn Skifs. Eller?




    Päronträden blommade svagt 2011

    Päronträden hade en svag blomning under våren 2011 på många håll. Jag såg det själv och hörde av flera andra att päronträden blommade dåligt just den våren. Det berodde säkert på att vädret var regnigt och blåsigt just när blommorna skulle pollineras. Bin och humlor kurade i skydd. Någon annan som uppmärksammade dålig blomning i päronträden förra våren?

    I april vandrade jag på en ö utanför Stockholm där jag såg en förvuxen gammal päronallé som jag blev mycket intresserad av. Framför mig såg jag en paradisisk plats när träden i maj skulle blomma. Jag träffade en kvinna som bodde nära allén och hon lovade att kontakta mig när päronträden blommade och jag såg fram mot att låta kameran gå varm där under de blommande trädkronorna där vägen var kantad av slånbärssnår. Jag älskar det där förvuxna, vilda som för det mesta blommar så rikligt.

    Jag blev kontaktad av den vänliga kvinnan i början av maj då träden började blomma, men som sagt -  blomningen var så svag att det inte var värt besväret att bege sig ut till den gamla allén. Nu hoppas jag på att 2012 års blomning i maj blir extra rik och vacker så att jag får de bilder som jag trånar efter.
    Nu hoppas jag verkligen att den här päronallén får fortsätta leva sitt vackra, vilda liv och klarar sig från ivriga trädbeskärare med motorsågar. Här räcker det att ta bort torra grenar från trädkronan.

    Det blommande päronträdet på de två översta bilderna är hemifrån den 9 maj 2008. Det är ju så de ska blomma!

    Den vilda gamla päronallén med slånbärssnår som undervegetation 24 april 2011.


    Musik på bloggen

    Jag brukar avsluta mina blogginlägg med en musiklänk och har gjort så i flera år. Plötsligt slog det mig...är det någon annan än jag själv som lyssnar?

    Våra sjuka träd



    Vi människor fascineras av trädens storlek, styrka och ålder men även om träden utstrålar styrka och är växternas kungar och drottningar i naturen så är de samtidigt känsliga och mottagliga för många olika angrepp. I alla tider har träd drabbats av svampangrepp av olika slag men just nu känns det som att  angreppen kommer tätare än normalt och drabbar samtidigt flera av våra mest älskade träd.
    En orsak till att skadliga svampar sprids är att vi alltmer flyttar växter mellan länder. Sedan kan man ju fråga sig om hur olika metoder av skogsbruk framkallar alla dessa problem för träden. Det är ju knappast ett naturligt sätt för träden att leva, denna monokultur där samma art upptar enorma ytor. Hur blir det då med den biologiska mångfalden?

    Almsjuka
    Almen är ett vanligt och omtyckt parkträd i stora delar av Sverige, arten är nu hotad i hela landet. Den svåra almsjukan upptäcktes på 1920-talet men kom till Sverige på 1950-talet. Det var dock först på 1980 och 90-talet som smittan blev ett allvarligt problem för hela södra Sveriges almbestånd. I England har 25 miljoner almar dött av almsjukan. Almsjuka orsakas av två svampar Ophiostoma novo ulmi och Ophistoma ulmi som täpper till trädets ledningsbanor där vatten och näring transporteras, vilket gör att trädet vissnar och dör. Om almen är kraftigt drabbat kan det dö samma år som svampen nådde trädet. Svampen sprids av almsplintborren som är en skalbagge.
    Almens toppgrenar i kronan drabbas först och symptomen är att bladen blir bruna, rullar ihop sig och vissnar.
    Det finns ännu inget sätt att bekämpa almsjukan på, vare sig på kemisk eller biologisk väg.
    Sjuka träd måste avverkas, och trädstammarna forslas bort eller oskadliggöras.
    Hittills har inte några kemiska medel visat sig effektiva mot holländsk almsjuka.
    Sjuka träd måste avverkas, och trädstammarna forslas bort eller oskadliggöras på
    annat sätt

    Tusen och åter tusen almar har dött i södra Sverige och stora vilda bestånd i Skåne är nu borta. Spridningen av almsjukan har nu nått Mälardalen där träd i bl.a. Stockholm (där det finna väldigt mycket alm) Uppsala och Västerås drabbats. Även på Gotland har man upptäckt almsjukan.
    Illustrationerna är hämtade från jordbruksverkets hemsida.

    Askkottsjuka

    Ask i Engsholms slottspark

    Nästa träd som drabbades allvarligt av svampar var asken. Askskottsjukan upptäcktes 2003 i Sverige men problemet har funnits i Polen och Litauen i ca tio år. Svampen som spridit sig till våra svenska askar heter Chalara fraxinea och sprids med sporer. Här är det alltså inte insekter som sprider svampen utan vinden.

    Både unga och gamla askar drabbas och det är de nya skotten som blir angripna och fjolårets nya knoppar slår inte ut på våren.
    Forskningen har inte hittat någon direkt anledning till att svampen har fått ett sådant grepp över våra askar just nu och det sägs att hela vårt askbestånd är i fara. Det vore ju en katastrof på samma sätt som hur våra almar drabbats av almsjukan.

    I Litauen har 60% av askbeståndet dött. Hos oss är Skåne, Öland och Gotland värst drabbat hittills. I Engsholms slottspark har jag sett skador på många askar under några år, men de lever fortfarande och jag vet inte hur lång tid det brukar ta innan trädet dör av angreppet eller om några träd kan återhämta sig.

    Läs mer på Svenska Trädföreningens hemsida.

    Ekdöden


    Ek på Eldgarnsö

    Quercus robur är det latinska namnet på ek och robur betyder styrka. Eken är ju symbolen för styrka i vår natur. Men nu drabbas ekar runt om i landet av ekdöden som inte är en ny sjukdom utan fanns redan på 1700-talet i Europa och säkert även mycket längre tillbaka i tiden.

    Vad är då ekdöden? Jo symptomen är ett glest bladverk och det förekommer fler döda grenar än normalt i kronan och skottbildningen på stammen är kraftigare än vanligt. Stamskador kan också förekomma och då är risken stor för angrepp från honungsskivling som lätt får fäste i försvagade träd och gör stor skada. En drabbad ek dör långsamt även om något träd ibland kan återhämta sig helt. Det var på 1980-talet som ekdöden började uppmärksammas i Sverige.

    Träd står kvar, de flyr inte när fara hotar utan får kämpa på plats mot sjukdomar och inkräktare. I de allra flesta fall gror ett träd på en väl utvald plats men ibland gror fröet på en mindre bra plats med dåliga markförhållanden. Det är de träd som först drabbas av svampsjukdomar och andra angrepp. Precis som det mesta i naturen, de svagaste stryker med först.

    Det har diskuterats länge om luftföroreningar skulle vara orsaken till att träd förlorar motståndskraft mot olika angrepp men det är svårt att hitta bevis för det, även om nog de flesta förstår att träden stressas av en dålig miljö.
    Klimatförändringar med extrem torka eller andra extrema förhållanden försvagar också trädens motståndskraft mot angreppen.

    Forskarna kallar ekdöden för en komplex sjukdom då flera olika orsaker gör att ekarna drabbas. Huvudorsaken är svampen från Phytophthora-gruppen som förstör trädets finrötter, de andra orsakerna är förändringar i grundvattennivån och väderleken. Trädet blir då försvagat och klarar inte att stå emot andra svampangrepp och attacker från skadeinsekter.

    Det är svårt att hitta färska uppgifter på hur Sveriges ekar mår idag men jag får söka vidare och uppdatera det här inlägget. Det uppmärksammades ofta i media för tio år sedan att ekar mådde dåligt i södra Sverige och att träd dog.

    Plötslig ekdöd
    I USA har man stora problem med det som kallas plötslig ekdöd och orsakas av svampen Phytophthora ramonum.
    Så här skriver jordbruksverket på sin hemsida:

    P. ramorum

    i EU


    I EU har P. ramorum främst konstaterats i handeln på prydnadsväxter som rododendron men även i vissa arter av olvon, Viburnum spp. samt i Camellia. Ett fåtal större träd har angripits i England och Nederländerna, till exempel rödekQuercus rubra, och bok, Fagus sylvatica. Under 2009 konstaterades ett stort angrepp i nyplanterade rododendron av EU-ursprung i en nyanlagd park i mellersta Sverige. Samtliga växter förstördes.


    Bokarna i Pildammsparken


    Bokar på Djurgården

    Bokarna i Pildammsparken i Malmö är sjuka och det är ännu en gång algsvampar från gruppen phytophthora som är orsaken och det finns inga kemikalier som biter på denna svamp. Man forskar nu på naturliga bekämpningsmetoder.
    Det finns flera tusen bokar i parken, många över 100 år gamla och bokarna hotas nu att helt slås ut av svampen. En tysk trädexpert vid namn Thomas Jung har undersökt Pildammsparkens bokar och han är helt säker på att smittan förts in från nyplanterade träd och buskar i parken.

    Smittan har troligen funnits i tio till femton år och kan ha fått den här explosiva utvecklingen av den extremt regniga sommaren 2007. Man tror att parkens bokar kan vara döda inom tio år och kanske att det även går ännu snabbare.
    Ungefär 50 bokar har avverkats i parken och troligen kommer det att fällas mängdvis av bokar framöver. Det är ju enormt sorgligt och ett hårt slag för Malmös fina park. Jag har inte hittat något material om att smittan på bokar har spridit sig eller upptäckts på något annat ställe i Skåne.
    I februari 2012 kommer nordisk expertis på phytophthora att samlas på SLU i Alnarp.

    Jag lånar Sydsvenskans faktaruta:

    Så angriper Phytophthora- svampen träden

    Aggressiva algsvampar av släktet Phytophthora förstör trädens finrötter och orsakar sår på rothals och stam. De två sorterna cactorum och plurivora, som konstaterats i Malmö, är ett par av de allra farligaste.
    Vanliga symtom är glesare kronor, minskad förgrening och blad främst på grenarnas ytterdelar.
    I slutfasen syns ”blödande” stamsår, vilket betyder allvarliga vävnadsskador i rotsystemet.
    Hela scenariot kan ses i Pildammsparken.
    När trädets fotosyntes och transport av näringsämnen och vatten förstörs, drabbas det av minskad tillväxt och död. Försvagade träd blir mottagliga även för andra infektioner och parasiter.
    Att den svårdiagnostiserade smittan går på bokträd är en nyhet för svenska forskare. Sedan symtomen upptäcktes har sjukdomsförloppet utvecklats mycket snabbt.
    Säkra diagnoser på smittans utbredning på bok har gjorts i Torup, Alnarp och på Söderåsen.

    Hästkastanjens problem


    Hästkastanjer på Waldemarsudde

    Hästkastanjen står på tur som nu drabbats av kastanjemal och bakterien ”bloedingsziekte” vilka är allvarliga skadegörare på hästkastanj.
    Läs mer på Jordbruksverkets hemsida här.

    Frågan kvarstår - är det vi människor som rubbar naturens balans? Vi kanske inte ska flytta omkring växter från olika länder. Vi har en fantastisk vacker natur i Sverige, räcker inte den?
    Det stora trädgårdsintresset som ständigt ökar kanske inte bara är av godo? Vi vill ha fler exotiska växter från hela jordens länder i våra trädgårdar. Jag vet att det tävlas bland trädgårdsägare vem som har mest udda och speciella växter.
    Det finns idag gatu- och parkträd runt om i landet som kanske inte alls borde vara här och det kommer ständigt nya.

    Tanken på att linden skulle drabbas av någon elak svamp skrämmer mig. Lindar är det absolut vanligaste gatuträdet i Sverige och hittills så finner de sig i att stå där i långa rader i hårdgjorda ytor av asfalt och betong.
    Har vi verkligen tillräcklig kunskap om hur träden vill leva? Lägg till problemet med alla luftföroreningar...så känns det väldigt mörkt just nu.


    Solitary




    Försommar i Engsholms slottspark



    Vinnarna av mässbiljetterna

    Om jag var deppig innan jag fick alla vårsånger från er, så är jag mycket muntrare nu. Tack så mycket för alla härliga visor, låtar och stycken som jag fått.

    Här är Spotifylistan med de flesta av låtarna. Tyvärr så fanns inte alla på Spotify...som den supercoola polketten från Mangskog eller den underbara ryska vårsången. Synd! Men som tröst får de två låtarna vara med i det här inlägget.
    Vårmusik från mina bloggläsare

    Just det, det var ju det här med utlottningen av biljetterna till Rum & Trädgård också.
    Jag har som vanligt dragit vinnarna från alla kommentarerna och som vanligt så är jag sjukligt seriös vad gäller dragningen. Här kommer vinnarna:
    • Olga
    • Cia
    • Helena med bofinken
    • Lilian
    • Lena
    Stort Grattis till vinnarna! Maila era adresser till mig så skickar jag biljetterna. Mailadressen finns högst upp till vänster i bloggen. Vi kanske ses på mässan!


    Res med Allt om Trädgård till Kina

    2007 reste jag med jobbet (Engsholms Slott) till Kina. Den resan blev något utöver det vanliga. Vi bodde mitt i Beijing och besökte bl.a. Himmelska fridens torg och Den förbjudna staden, men höjdpunkten på resan var när vi klev upp på den kinesiska muren. Att man bygger en försvarsmur som är 640 mil lång känns helt overkligt. Det är samma sträcka som vi flög i nio timmar till Beijing... i 1000km/tim. Enligt en ny kinesisk mätteknik ska muren var ännu längre, hela 885 mil lång.
    Vår resa var ingen trädgårdsresa men jag fick i varje fall besöka Beijings botaniska trädgård när körsbärsträd och magnolior blommade.

    Nu finns en fantastisk möjlighet att följa med Allt om Trädgård den 18-27 april - just när våren är som vackrast - på en trädgårdsresa till Kina och hade jag tid så skulle jag absolut följa med. Programmet ser mycket spännande ut och jag kan garantera att det här blir en minnesvärd resa.

    Man besöker parker i Beijing och självklart också den kinesiska muren. Vidare till de vackra Huang Shan bergen och man vandrar även i Kinas största bambuskog i Aji. Man besöker också den vackraste platsen på jorden - enligt Marco Polo. Platsen heter Hangzhou. Resan avslutas i Shanghai. Visst blir man sjukt sugen att följa med?

    Här finns allt ni behöver veta om resan!



    Den här resan går med flyg!

    Vinn biljetter till Rum & Trädgård



    Nu har ni chans att vinna biljetter till Rum & Trädgård på Kistamässan den 8-11 mars.


    Jag har tänkt att det ska bli fem vinnare och att alla fem ska få två biljetter var. En biljett kostar annars 130 kr. Chansen att vinna är stor eftersom det inte brukar bli så många kommentarer på bloggen.

    Nu befinner vi oss mitt i vintern och de som följt min blogg och Facebook vet att jag verkligen hatar den här årstiden. Jag vänjer mig aldrig vid detta mörker, denna kyla och det fruktansvärt fula landskapet. Jag mår helt enkelt inte bra på vintern. Rum & Trädgård är det riktigt första vårtecknet i Stockholm och jag ser mycket fram mot att besöka mässan. Då börjar det liksom...


    Bl.a kommer - som det står på mässans hemsida - Trädgårdsprofilen och författaren Hannu Sarenström som gör en köksträdgård i mer urban miljö tillsammans med den duktiga kocken Rune Kalf-Hansen. Här blir det provsmakning, tips och idéer i en härlig blommande urban miljö.
    Det ska tydligen blir riktigt spännande vid Allt om Trädgårds monter också har jag hört rykten om...

    Det är långt till våren och jag behöver alltså piggas upp ordentligt nu, så för att vara med i utlottningen så vill jag att ni ger mig en vårlåt! Skicka helst en youtube-länk med en vårig låt, så lägger jag upp länkarna i inlägget här. Annars går det bra att bara berätta vilken låt ni vill pigga upp mig med.

    Som vanligt så drar jag vinnarna av alla kommentarer som kommer in. Dragning på onsdag kväll!

    Så kom igen nu kompisar...muntra upp mig med glada och vackra vårlåtar!
    Här ett inlägg från förra årets Rum & Trädgård.



    Hm...sådana här vårvisor vill jag INTE ha!

    Rönnsumak - Rhus typhina

     
    Rönnsumaken härstammar från Nordöstra, östra och centrala Nordamerika. Det finns 200 arter av släktet Rhus och de flesta odlas för bladens vackra höstfärg. Rönnsumaken blir 2-3 meter hög och trivs bäst i näringsrik jord på en solig plats. Den här växten med det något udda utseendet är härdig upp till zon 3. Den passar bra till en mindre trädgård, en innergård eller till en radhusträdgård. Man kan säga att det är ett litet flerstammigt träd eller en större buske.

    Blommorna är upprätta klasar och fruktställningarna blir på hösten bruna och sitter kvar under vintern. Bladen som blir upp till 50 cm långa har en mycket vacker höstfärg.
    Man får passa alla rotskott som rönnsumaken skickar upp runt omkring sig, om man inte vill ha ett snår. Det går utmärkt att ta nya plantor av dessa rotskott. Växten är giftig.
    Alla bilder är tagna den 11 november i Bergianska trädgården i Stockholm.
    Sorten ´Dissecta´ har flikigare blad än den rena arten.

     
    Google

    Läsdag


    218 växter

    Mina 218 växtbeskrivningar finns i den liggande menyn överst här i bloggen...eller här.


    101 trädgårdar

    Alla 101 trädgårdar finns i den liggande menyn under Trädgårdar högst upp i bloggen...eller här.

    Jag började tidigt att blogga om mina trädgårdsspaningar och startade då en systerblogg som fick heta just Trädgårdsspanaren. Sedan dess har jag besökt många trädgårdar på hemmaplan men även rest land och rike runt för att få se nya trädgårdar och när jag är utomlands söker jag givetvis upp trädgårdar att besöka.

    Ju fler besökare jag fick på den bloggen och ju fler trädgårdar jag besökte, desto mer illa omtyckt blev jag väl av de stackare som skötte trädgårdar runt om i landet. Jag gnällde ganska mycket då, på dålig skötsel mm. Många gånger kanske kritiken var befogad men ofta var jag nog lite väl gnällig. Det kunde ju ha varit så att jag kom i slutet av en skötselperiod. En trädgård kan ju inte alltid var nypiffad. Sånt vet ju jag.

    Med tiden tyckte jag att det blev för jobbigt att skriva två bloggar så Trädgårdsspanaren gick i graven och jag flyttade över alla spaningar till den här bloggen. Numer är jag inte lika gnällig när jag besöker trädgårdar utan försöker förstå hur man tänkt och alla har ju olika smak. Men visst kommer jag att fortsätta kritisera om jag tycker illa om något. Annars blir ju trädgårdsspaningarna bara som en turistbroschyr.
    Jag har fått en hel del tips på trädgårdar som jag skulle kunna besöka nu i sommar och jag har även en egen önskelista på spännande och vackra trädgårdar.


    96 Stockholmsvandringar

    Många vandrar, promenerar, flanerar eller spatserar för att få bättre kondition och för att kanske tappa några kilo. Dit hör inte jag. Jag går långsamt och de som ibland följer med mig har nog svårt att hålla mitt tempo. Jag vandrar för att upptäcka nya platser och studerar noggrant omgivningarna, trädgårdar, parker, natur, byggnader, båtar, skepp och ibland människor. Det blir många stopp då jag fotograferar, sitter på bryggor eller på caféer.

    Blogginläggen med Stockholmsvandringar har blivit uppskattade och jag har fått mail från personer både i Sverige och utomlands som gått mina vandringsvägar då de besökt vår huvudstad. Det känns kul men det förpliktigar också, det gäller att vässa sig och att vara korrekt i det man berättar om staden.

    Någon tyckte att jag förskönade Stockholm med mina bilder. De tycker att jag även borde visa det som inte är så vackert, för att då få den sanna bilden av staden. Då har man inte förstått vad jag vill med den här bloggen. Min blogg finns på internet just för att försköna - växter, trädgårdar, naturen, byggnader, reseskildringar, vandringar mm. Men för mig betyder inte försköna att ljuga, utan att jag fokuserar på det som är vackert. Det finns tillräckligt mycket elände och fula platser vart man än kommer ändå. Alla mina bilder är äkta och sanna, det är bara det att jag inte väljer att visa klotter, skräp och fula vyer.

    Jag vet inte om jag idag står för all text och alla bilder i de äldsta inläggen, men de får vara kvar ändå.

    Att packa en ryggsäck med kaffe, mackor, kamera och ge sig ut på en Stockholmsvandring en tidig sommarmorgon - det gillar jag!

    Alla vandringar finns i den liggande menyn överst i ´´Stockholms gröna rum´´...annars här.

    En vandringslåt

    Dagens trädgårdsbok - Trädets tid

     
     
    Till alla som älskar träd
    På trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 2011 köpte jag Christel Kvants bok Trädets tid som sedan dess har stått i min bokhyllan bland alla andra olästa trädgårds/natur-böcker och väntat på mig. Nu under julledigheten plockade jag ner den från hyllan för att få läsa lite om träd som är ett stort intresse.

    Jag hade ingen aning om att den bok som väntat så länge på mig var en av de bästa naturböcker som jag läst. Det här är ju ingen trädgårdsbok utan den handlar om själva trädet och om trädens betydelse för oss människor på flera olika sätt, inte bara som skönhetsvärde.
    Christel Kvant har lyckats skriva en faktabok på ett så vackert och poetiskt språk att man inte vill att den någonsin ska ta slut. Nu har jag i varje fall läst ut den, men jag vet att jag kommer att återvända till den här boken många gånger igen.

    När jag köpte Trädets tid så minns jag att jag skrattade åt det kapitel i boken som heter ´´Är lönnen en transa?´´.  Förklaringen kommer när man läser: ´´Svårast att fånga är lönnens könstillhörighet. Normalt är blomman tvåkönad. Men det förekommer också särskilda han- respektive honblommor. I de fall de gör så, finns det alltid rester av det andra könets organ kvar i blomman. Är lönnen en transa? Den könsliga glidningen kan också resultera i rent hanliga, och rent honliga träd. Trots denna könsförvirring klarar alla av att fortplanta sig. Tack vare den himmelska honungen´´

    Boken innehåller mängder av fakta om träd, om hur och var de växer, och om hur andra växter och djur drar nytta av både levande, döende och helt döda träd.
    Men i den spännande avdelningen i boken som heter Träd och tro, får vi också veta vad träd betyder och betytt för människor ur ett religiöst perspektiv och i Sverige då främst innan kristendomen, då vi hade en asatro och en stark tro på naturens väsen. Kapitlet om de heliga lundarna var extra spännande.

    Boken tar också upp modernt skogsbruk som t.ex. när contortatallen planterades på stora områden med början på 1970-talet och hur detta förändrat förhållandena i naturen. Christel berättar också att mer än nittio procent av våra svenska skogar är industriell skog - monokulturer där lika gamla granar och tallar står tätt, tätt och avverkas för att efterlämna ett ödelagt landskap när de är 70-100 år gamla.

    Man blir alltså ömsom lycklig, ömsom rädd när man läser Trädets tid och jag tycker att den här boken borde finnas i alla skolor och ingå som obligatorisk lärobok för alla skolbarn/ungdomar. Låt oss få tillbaka tron och respekten för naturen och att inte enbart se träd som virke, pappersmassa eller julgranar. I kapitlet som heter ´´För detta offras regnskogarna´´ är man nära att fullständigt ge upp hoppet om vår planet, för att i kapitlet ´´Träd ger hopp´´ få tillbaka en aning hopp.

    Boken är också oerhört vacker. Förutom Christels vackra språk finns här magiskt vackra bilder, det snyggaste omslaget jag sett på länge och boken har också ett sådant där skönt obestruket papper, som jag tror att det heter när man slipper det där blanka och glättiga och istället får bläddra bland de härligt sträva sidorna. Det är Christels son Viktor som stått för de vackra bilderna och sonen Magnus som formgett boken. Ett grymt teamwork med andra ord.

    Det här är alltså en helt fantastisk bok om träd och om människans syn på naturen och den kommer helt klart att stå i min VIB-hylla.

    Några av kapitlen:
    • Trädsläkter och släktträd
    • Trädet som bostad
    • Livet i de döda träden
    • Den tusenåriga eken
    • Inför trädet är man liten
    • Kunskapens träd och den förbjudna frukten
    • Världsträdet
    • De heliga lundarna
    • Grankulten och julgranen
    • Läkande träd och trädgårdar
    • Vårdträd
    • Värkträd
    • Påskön - ön som dog med träden
    • Träd ger hopp
    • Naturen vet bäst

    Gästbloggare: Viveka Ljungström - Årstaviken runt

    Allt om Trädgårds chefredaktör Viveka Ljungström gästbloggar här idag om vår vandring runt Årstaviken. Det var kul att ha med en gästbloggare, tack för det fina inlägget Viveka.

    Viveka vid Årsta Gård

    Slottträdgårdsmästaren. Ni vet han som var ganska bitsk men också mycket träffsäker i
    sina analyser av svenska trädgårdar. Som var en av de första trädgårdsbloggarna? Han
    som sedan blivit lite snällare och rundare i kanten men fortfarande är en av de främsta
    bloggarna? Han som var så hemlig? Som skötte ett helt slotts trädgård och visade oss lite
    glimtar. Som sedan blev typ en anonym trädgårdskändis. Ja det här är hans blogg. Och
    han har bett mig skriva ett gästinlägg!

    För ett par år sedan tog jag mod till mig o kontaktade honom och hela redaktionen
    fick komma till det hemliga Slottet. Som chef på Sveriges största och bästa och mest …
    trädgårdstidning fattar jag en massa gröna beslut varje dag. Ett av de bästa var att vi
    lärde känna Hasse. En hedersman med grönare fingrar och träffsäkrare omdömen än de
    flesta.
    Ok ni har fattat.

    I alla fall har det fallit sig så att Hasse och jag ofta pratar om att vi ska göra
    trädgårdsvandringar runt Stockholm. Dessvärre blir de inte så ofta av.
    Så idag hände det. Solen sken och det var en vacker januaridag. Jag som för tillfället
    läser Årstafruns dolda dagböcker av Kristina Ekero Eriksson ville gärna se Årsta gård
    och Hasse visste såklart en bra runda på knappa milen som skulle ta oss till gården,
    bäckravinen och resterna av den gamla kvarnen som malde mjöl ända in på 1900-talet.
    En vandring Årstaviken runt.
    För den som gillar stora broar är det här en fantastisk runda. Man kan titta uppåt tills
    det svindlar vid flera tillfällen. Jag gjorde en mental anteckning om att läsa på lite mer
    om stadens större broar.


    Dessutom bjuder den något kalla och skuggiga vandringen på södra sidan av Årstaviken
    på utsikten över ett av Sveriges finaste koloniområden och man
    passerar minst fyra områden på hela rundan varav många ganska kända.
    En hal promenad var det och jag vet inte vem av oss som var mest oroad över att den
    andra skulle halka vilket var ganska rart.

    Ganska snart sedan vi lämnat Skanstull kommer vi till Årsta gård som ligger
    uppe på en höjd ovanför viken södra sida. Idag porlade bäcken fint för mig och
    Slottsträdgårdsmästar’n (inte alls som man tänker sig bäckar i januari) och den
    nybyggda bron över till gården har landskapsarkitekten fått till fint (ravinen och bäcken
    restuarerades av Stockholms stad 2007).

    Men kanske blev jag lite besviken. Årsta gård är ett fint hus med fina proportioner. En fin
    plats. Men helt utan magi. Här födde och förlorade Märta Helena Reenstierna åtta!! barn,
    sin make och sin älskare. Här blev hon lurad av sin bror och här fick hennes pigor syfilis.
    Här sprätte Stockholms mest kända påfåglar och här skaldade Carl Mikael Bellman. Här
    odlade Årstafrun tobak, frukt och snittblommor. Här hade hon sin barockträdgård och
    sin fruktlund. Hit kom adel, präster, borgare och bönder. Av det känns intet.
    Och snälla stadsträdgårdsmästaren, staden måste göra något åt den hiskeligt fult skötta
    syrenhäcken som liksom hamnat precis helt fel på baksidan av huset.
    Nåja. Nu har jag sett Årsta Fruns hem. Och Hasse och jag lovade varandra att återvända i
    maj för att se ravinen i blom.

    Fortsätter man utmed vikens södra sida kommer man så småningom till en
    byggarbetsplats där nya bostäder snart ska resas och där kan den som är svag för stora
    maskiner och skrot dröja sig kvar bland armeringsjärn dumpar och joggare. Vi fortsatte
    dock ganska direkt vidare och lite längre fram visar det nya och moderna Liljeholmen
    upp sig. Ett sterilt och alltför designat område enligt min mening. Men säkert härligt att
    sitta på en rosa balkong och blicka ut över det vackra Södermalm. En varning! Här finns
    inte ett enda öppet fik en söndag för den som tror att man ska få värma näsan när man
    kommit halvvägs.

    Finast är Lena Lerviks solbadande kvinnor. Hasse har plåtat dem många fler gånger så
    den som vill kan titta mer på här på bloggen.

    Hasse vore inte Hasse om han inte också uppmärksammat att de stackars salixträden
    som står utmed kajen har alltför hård snörning. Någon har nog glömt bort dem. I maj får
    vi ta med en kniv för säkerhets skull.

    I övrigt enades vi om att krukplanteringarna var fantasilösa och faktiskt fula. Tuja, ljung,
    skimmia och så något lite halvhjärtat gräs. (visst har gräs blivit en gisslanväxt ? där folk
    tycks tro att det blir trädgård och lite arty bara man slänger in ett gräs. De har fel. )Fult
    blev det här på Liljeholmskajen. Som förresten hyser en resturang som heter något med
    typ garden men vars enda anknytning är en dammig afrikas lilja i plast.
    Under den här delen av vandringen började vi känna att vi kanske är lite snobbiga som
    rynkar på näsan åt växter som redan ligger. Rosenspirea, ölandstok och mahonia är
    favoriter i den här delen av stan. Är det månne en retrotrend som slog fel? Det är lika
    fult som det alltid varit. Fast jag tog en bild på några snöbär för de kan ju inte rå för att
    de massplanteras på fel ställen och av fel folk. Man får tycka om precis vad man vill så
    tycker vi illa som vi vill. Känns bra.

    Under en av de där broarna (Liljeholmsbron) hittade jag en fin skylt. Känns tryggt att
    veta att det är här de barn som inte trillat i vattnet när man låtit dem springa på kajen
    helt fritt ska återsamlas.

    På norra sidan av viken skiner solen och här stod nästan allt i brand när vi kom fram på
    eftermiddagen denna soliga januaridag.

    Och ja! Ni som följer Hasses blogg vet att han då och då lyfter fram sin bild på trädet i
    huset. Nu har jag också den bilden och kan liksom ta till den när det tryter. Känns bra.

    Årstaviken hyser många koloniföreningar och minst lika många små marinor. Hit ska jag
    komma tillbaka till vårrustningen och lukta på alla goda båtdofter. Under tiden ler jag åt
    grenen som blev kvar i gunnebostaketet och som jag ser både en häst och en man med
    korslagda ben. Och den stormfällda grenen som egentligen är en drake in desguise

    Som alltid när man har trevligt går tiden fort och för en fotbollsmamma finns alltid
    en turnering runt hörnet, även denna dag. Så titten hos den genom boken Refugium
    av Ingela Bendt kända kolonin som ägs av den tyske trädgårdsfilosofen och f d
    landskapsarkitekten Hans Dros (och som Hasse har tudelade drömmar om att en dag
    få ta över) blev kort och lite okoncentrerat trots att Hasse gjorde tappra försök i att visa
    mig allt det vackra i den. Men murgrönan som tagit över den med hänglås låsta grinden
    fastnade i min kamera.
    Slottträdgårdsmästarna. Ni vet han som var ganska bitsk men också mycket träffsäker i
    sina analyser av svenska trädgårdar. Som var en av de första trädgårdsbloggarna? Han
    som sedan blivit lite snällare och rundare i kanten men fortfarande är en av de främsta
    bloggarna? Han som var så hemlig? Som skötte ett helt slotts trädgård och visade oss lite
    glimtar. Som sedan blev typ en anonym trädgårdskändis. Ja det här är hans blogg. Och
    han har bett mig skriva ett gästinlägg!
    För ett par år sedan tog jag mod till mig o kontaktade honom och hela redaktionen
    fick komma till det hemliga Slottet. Som chef på Sveriges största och bästa och mest …
    trädgårdstidning fattar jag en massa gröna beslut varje dag. Ett av de bästa var att vi
    lärde känna Hasse. En hedersman med grönare fingrar och träffsäkrare omdömen än de
    flesta.
    Ok ni har fattat.
    I alla fall har det fallit sig så att Hasse och jag ofta pratar om att vi ska göra
    trädgårdsvandringar runt Stockholm. Dessvärre blir de inte så ofta av.
    Så idag hände det. Solen sken och det var en vacker januaridag. Jag som för tillfället
    läser Årstafruns dolda dagböcker av Kristina Ekero Eriksson ville gärna se Årsta gård
    och Hasse visste såklart en bra runda på knappa milen som skulle ta oss till gården,
    bäckravinen och resterna av den gamla kvarnen som malde mjöl ända in på 1900-talet.
    En vandring Årstaviken runt.
    För den som gillar stora broar är det här en fantastisk runda. Man kan titta uppåt tills
    det svindlar vid flera tillfällen. Jag gjorde en mental anteckning om att läsa på lite mer
    om stadens större broar.
    IMG_8663 IMG_8642
    Dessutom bjuder den något kalla och skuggiga vandringen på södra sidan av Årstaviken
    på utsikten över ett av Sveriges finaste koloniområden. (Dream om Viveka) och man
    passerar minst fyra områden på hela rundan varav många ganska kända.
    En hal promenad var det och jag vet inte vem av oss som var mest oroade över att den
    andra skulle halka vilket var ganska rart.
    IMG_8640
    Ganska snart sedan vi lämnat Skanstull kommer vi till Årsta gård som ligger
    uppe på en höjd ovanför viken södra sida. Idag porlade bäcken fint för mig och
    Slottsträdgårdsmästar’n (inte alls som man tänker sig bäckar i januari) och den
    nybyggda bron över till gården har landskapsarkitekten fått till fint (ravinen och bäcken
    restuarerades av Stockholms stad 2007).
    IMG_8658
    Men kanske blev jag lite besviken. Årsta gård är ett fint hus med fina proportioner. En fin
    plats. Men helt utan magi. Här födde och förlorade Märta Helena Reenstierna åtta!! barn,
    sin make och sin älskare. Här blev hon lurad av sin bror och här fick hennes pigor syfilis.
    Här sprätte Stockholms mest kända påfåglar och här skaldade Carl Mikael Bellman. Här
    odlade Årstafrun tobak, frukt och snittblommor. Här hade hon sin barockträdgård och
    sin fruktlund. Hit kom adel, präster, borgare och bönder. Av det känns intet.
    Och snälla stadsträdgårdsmästaren, staden måste göra något åt den hiskeligt fult skötta
    syrenhäcken som liksom hamnat precis helt fel på baksidan av huset.
    Nåja. Nu har jag sett Årsta Fruns hem. Och Hasse och jag lovade varandra att återvända i
    maj för att se ravinen i blom.
    IMG_8650
    Fortsätter man utmed vikens södra sida kommer man så småningom till en
    byggarbetsplats där nya bostäder snart ska resas och där kan den som är svag för stora
    maskiner och skrot dröja sig kvar bland armeringsjärn dumpar och joggare. Vi fortsatte
    dock ganska direkt vidare och lite längre fram visar det nya och moderna Liljeholmen
    upp sig. Ett sterilt och alltför designat område enligt min mening. Men säkert härligt att
    sitta på en rosa balkong och blicka ut över det vackra Södermalm. En varning! Här finns
    inte ett enda öppet fik en söndag för den som tror att man ska få värma näsan när man
    kommit halvvägs.
    IMG_8685
    Finast är Lena Lerviks solbadande kvinnor. Hasse har plåtat dem många fler gånger så
    den som vill kan titta mer på här på bloggen.
    IMG_8687
    Hasse vore inte Hasse om han inte också uppmärksammat att de stackars salixträden
    som står utmed kajen har alltför hård snörning. Någon har nog glömt bort dem. I maj får
    vi ta med en kniv för säkerhets skull.
    IMG_8674
    I övrigt enades vi om att krukplanteringarna var fantasilösa och faktiskt fula. Tuja, ljung,
    skimmia och så något lite halvhjärtat gräs. (visst har gräs blivit en gisslanväxt ? där folk
    tycks tro att det blir trädgård och lite arty bara man slänger in ett gräs. De har fel. )Fult
    blev det här på Liljeholmskajen. Som förresten hyser en resturang som heter något med
    typ garden men vars enda anknytning är en dammig afrikas lilja i plast.
    Under den här delen av vandringen började vi känna att vi kanske är lite snobbiga som
    rynkar på näsan åt växter som redan ligger. Rosenspirea, ölandstok och mahonia är
    favoriter i den här delen av stan. Är det månne en retrotrend som slog fel? Det är lika
    fult som det alltid varit. Fast jag tog en bild på några snöbär för de kan ju inte rå för att
    de massplanteras på fel ställen och av fel folk. Man får tycka om precis vad man vill så
    tycker vi illa som vi vill. Känns bra.
    IMG_8696
    Under en av de där broarna (Liljeholmsbron) hittade jag en fin skylt. Känns tryggt att
    veta att det är här de barn som inte trillat i vattnet när man låtit dem springa på kajen
    helt fritt ska återsamlas.
    IMG_8703
    På norra sidan av viken skiner solen och här stod nästan allt i brand när vi kom fram på
    eftermiddagen denna soliga januaridag.
    IMG_8708 IMG_8709 IMG_8717
    Och ja! Ni som följer Hasses blogg vet att han då och då lyfter fram sin bild på trädet i
    huset. Nu har jag också den bilden och kan liksom ta till den när det tryter. Känns bra.
    IMG_8706
    Årstaviken hyser många koloniföreningar och minst lika många små marinor. Hit ska jag
    komma tillbaka till vårrustningen och lukta på alla goda båtdofter. Under tiden ler jag åt
    grenen som blev kvar i gunnebostaketet och som jag ser både en häst och en man med
    korslagda ben. Och den stormfällda grenen som egentligen är en drake in desguise
    IMG_8711
    Som alltid när man har trevligt går tiden fort och för en fotbollsmamma finns alltid
    en turnering runt hörnet, även denna dag. Så titten hos den genom boken Refugium
    av Ingela Bendt kända kolonin som ägs av den tyske trädgårdsfilosofen och f d
    landskapsarkitekten Hans Dros (och som Hasse har tudelade drömmar om att en dag
    få ta över) blev kort och lite okoncentrerat trots att Hasse gjorde tappra försök i att visa
    mig allt det vackra i den. Men murgrönan som tagit över den med hänglås låsta grinden
    fastnade i min kamera. Liksom Hasse som kanske eller kanske inte skulle vilja ha ett eget
    refugium.
    IMG_8720 IMG_8721 IMG_8725


    Ett träd

    I mitt nästa liv ska jag bli ett träd!
    Den här stora mäktiga platanen i Visby botaniska trädgård står stadig, trygg och lugn på sin plats. Ingen stress eller oro där.

    En gång i tiden när vi i Sverige levde med asatro och naturväsen så användes heliga lundar för religiösa högtider och det var även där man offrade för att få lycka i jakt, odlingar mm. Träden hade en stor betydelse hos oss, ungefär som hos indianerna i Nordamerika. Naturen var en del av religionen. Jag läser Christel Kvants underbara bok Trädets tid och där berättar hon i ett kapitel om de heliga lundarna.

    När Sverige kristnades gick man hårt fram för att förinta asatron som människor levt med sedan urminnes tider. Som Christel skriver så kom okända män med ett okänt språk för att ändra på människors tro. Jag minns att jag tyckte mycket om Jan Fridegårds trilogi, Trägudars land-Gryningsfolket-Offerrök och det lockar mig att läsa dem igen.

    I och med kristnandet så högg man ner de stora träden i de heliga lundarna som ett led i att få folk att sluta med sin gamla tro.
    Vår starka tro och kontakt med naturen byttes vid kristnandet av landet, mot en tro på en kristen sagobok. Om det kan kännas skrämmande att människor i asatron offrade djur som hängdes upp i träd så har väl kristendomens framfart inte heller varit direkt mild och god genom åren. Den kärlek som Jesus predikade för två tusen år sedan har väl inte alltid haft högsta prioritet när kristendomen erövrade stora delar av världen. Man utövade sin tro i stora dyra skrytiga katedraler i stället för vid de heliga lundarna under de stora träden.
    Christel Kvant skriver också i kapitlet som heter Värkträd om kyrkans brutala utrensningar på 1600-talet då omkring 300 människor avrättades som häxor i Sverige. Det var personer som sysslade med den gamla tron på magiska krafter från naturen.

    Det var väl ungefär nu som vår syn på naturen förändrades. På 1500-1600-talet började man bygga de stora krigsskeppen och det gick åt enorma mängder av träd till dessa byggen. 1000 ekar behövdes till skrytbygget Wasa som seglade några hundra meter på sin jungfrufärd innan skeppet sjönk.
    Sedan kom industrialismen då skogar skövlades för att få drivkraft till fabrikerna. Man kan ju undra hur det skulle sett ut om vi hållit fast vid vår asatro och vördanden för naturen. Att några av oss fortfarande reagerar när man utan direkt anledning sågar ner gamla träd kanske är någon nedärvd rest från tiden före kristendomen...


    In i gränderna


    När man inte kan fotografera växter eller snötyngda träd eller gnistrande isar i motljus då tar man tunnelbanan in till Gamla Stan och plåtar de gamla medeltida husen i gränderna. Bilderna är långa jag vet, men jag ville ha det så, ni får scrolla!

    Som vanligt väntade jag ut alla människor som skulle störa bilderna och ibland fick jag stå länge, ibland väldigt länge. Men så tänkte jag att jag kanske skulle ha med fler människor på bilderna i år. Som ett tema 2012. Trädgårdar fyllda med människor i färgglada kläder och vandrade människor i Stockholm.
    Jag älskar verkligen husfasaderna i Gamla Stan och färgtonerna är som ett harmoniskt långt konstverk. På den översta bilden från Prästgatan blev jag i varje fall tvungen att vänta ut en kvinna i cerise kappa som sakta vandrade gränden fram. Prästgatan, Stora Hoparegränd och Mårten Trotzigs gränd är de gränder som finns med på bilderna.

    Den blå sandlådan stör där längst bort i bilden.

    Konstnär Ivar Johnsson
    Konstverk: Yngling bestiger häst, Granit
    Placering: Tyska stallplan
    Från år: 1956


    Fönsterluckor tycker vi om!

    Gamla Stan var fylld av ryssar idag och här i Mårten Trotzigs Gränd startar jag årets fototema att ha med människor på bilderna!

    För en kort stund var den 90 cm breda Mårten Trotzigs Gränd folktom...

    ...för att i nästa sekund fyllas av ett stort gäng rusande barn.

    Brända Tomten där den stora kastanjen står öppnade man i somras ett nytt café som heter Under kastanjen. Jag tycker om den här platsen och jag trivdes gott inne på caféet.


    Det var inte så mycket folk inne i gränderna trots allt, de flesta befann sig som vanligt på Västerlånggatan. Där finns ju alla dessa butiker som innehåller så mycket genuint svenskt hantverk. Sånt som ryssarna idag köpte och tog med hem för att visa vad man kan köpa i den medeltida stadsdelen i Stockholm.


    Ett fruktträd i Kambodja

    Av min fina systerdotter Therese fick jag i julklapp att skänka ett fruktträd åt en familj i Svay Rieng i sydöstra Kambodja. Det är barnfonden som håller i det här projektet och det känns extra fint att familjen får just ett fruktträd som de senare kan skörda näringsrik frukt från.
    Stort tack Therese!


    Vad gör en trädgårdsmästare på vintern?

     
    Det finns vissa trädgårdsfrågor som ständigt återkommer. Som det där med mossa i gräsmattan, hur man får bort kirskål från planteringarna och så alla dessa frågor om växtsjukdomar.

    Lika ofta får jag frågan::
    - Vad gör en trädgårdsmästare på vintern?

    Jag antar att många, även mina arbetskamrater på slottet ibland undrar vad jag gör under vinterhalvåret i slottsparken. Det finns ju inga blommor att pyssla med! Självklart är det inte lika mycket att göra för en trädgårdsmästare på vintern som under vår, sommar och höst men det finns ändå alltid arbetsuppgifter i en stor slottspark.

    Bilden av en trädgårdsmästare på vintern är kanske att han/hon (vägrar att använda hen) sitter vid fönstret med en drömmande blick och längtar till våren. Visst, jag längtar alltid till våren, även under sommaren. Men förutom att längta, så skottar jag snö och ger mig på det eviga arbetet att röja sly, buskar och träd i markerna runt slottets trädgård. Jag utför även grävarbeten, som att utöka perennplanteringar mm. om det inte är tjäle i jorden.
     
    Under vintern planerar jag även inför kommande säsong, vilka förändringar som ska göras i parken, vilka växter jag ska använda och jag beställer fröer till vårsådden. Dokumentation av det som hänt i trädgården tycker jag också är viktigt och jag fortsätter att sammanställa Engsholms slottsparks historia. 

    Under vintern hinner jag även förkovra mig i den ädla trädgårdskonsten, för att hänga med vad som händer i trädgårdsbranschen, alltså läser jag en hel del trädgårdslitteratur. Jag rycker även in när det behövs hjälp från andra avdelningar på slottet, som att diska eller bära möbler fram och tillbaka. Hade jag ett växthus så skulle vintersysslorna bli ännu fler.

    I mars månad startar trädgårdsmässorna och då hänger jag lite där, jag börjar så sommarblommor i mitt blomsterrum på slottet och när våren kommer på allvar är det ingen längre som frågar vad en trädgårdsmästare gör...fram till nästa vinter!

     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails