Site Meter

Syren - Syringa vulgaris



Sofia kyrka på söder i Stockholm
 
Den vanliga syrenen eller bondsyrenen som den också kallas är nog den växt som betytt mest för mig i mitt liv så här långt. När jag var liten och lekte på gården där i Norrtälje så byggde vi en koja i en gammal syrenhäck och när jag känner doften av syrener så dyker minnen upp från min gård där på Verkstadsgatan i Norrtälje.
Jag har jobbat i många år på Södermalm i Stockholm då vi drev vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice och i juni månad dränks hela Södermalm fullständigt av syrenblom. En mer passande växt där bland söders kåkar finns inte.

Bondsyrenen är för mig det svenskaste bland växter trots att den härstammar från sydöstra Europa. Den kan bli 5 meter hög och trivs bra upp till zon 6 men klarar sig säkert högre upp i landet också. Syrener vill ha näringsrik jord och trivs bäst i sol eller halvskugga. Den blommar i maj-juni.

Jag vet faktiskt inte någon vackrare och bättre trädgårdsbuske än bondsyren och alla vet ju hur underbart den doftar. Den är användbar till bersåer, stora friväxande häckar, som solitärer och i grupper. Syrener skickar iväg rotskott som är perfekt att använda sig av om man vill utöka beståndet i en vildväxande häck eller stora snår.

Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrénbuskar under samma tid på söndagar.

Beskärning
Vad gäller beskärning så bör man låta syrener växa så fritt som möjligt, de kan dock behöva en toppning under uppbyggnaden, så att de förgrenar sig och blir täta och fina. Annars bör de få växa fritt så att de kan bjuda på den där fantastiska blomningen i maj-juni.
Syrener är oerhört tåliga växter och man kan gott klippa (inte bryta) av buketter för att ta in och förgylla rummen hemma med under försommaren.

Gamla föråldrade syrener där de äldsta grenarna börjar mörkna kan man med fördel föryngringsbeskära radikalt ner till marken. Lämna bara 10-15 cm och de kommer att bryta fint igen och på så vis kommer de att förlänga sin ålder. En gammal syrenhäck eller ett syrensnår kan egentligen bli hur gammal som helst genom att den förökar sig med sina rotskott. Man kan beskära syrener antingen direkt efter blomningen eller på vårvintern.
Man kan även använda syrener till klippt häck, även om jag tycker att det nästan är växtplågeri...eftersom växten då inte får visa sin allra bästa sida. Men den klippta häcken blir dock tät och friskt grön.

Syrener är friska buskar men kan ibland drabbas av syrenmal. Bladen ser då brända ut och de rullar även ihop sig. Även syrenbakterios kan drabba växten.

Se här när jag föryngringsbeskar vår gamla syrenhäck i slottsparken.
Se här mitt inlägg om Spöken i syrener.

Syréner finns även med olika sortnamn (det lär finnas mer än 1000 olika namnsorter) :
  • ´Alba´ - vit och något mindre buske.
  • ´Andenken a Ludwig Späth´ - enkla mörkt lilaröda blommor. Zon 4.
  • ´Belle de Nancy´ - dubbla lilarosa blommor, mörk i knopp och ljusare utslagen.
  • ´Blue Skies´ - himmelsblå. Zon 4.
  • ´Charles Joly´ - dubbla, purpurvioletta blommor. Blommar senare.
  • ´Katherine Havemeyer´ - fyllda stora blommor, färg mittemellan lavendel och rosarött.
  • ´Michel Bucher´ - dubbla ljust lilarosa blommor. Zon 3.
  • ´Mme Lemoine´ - dubbla vita blommor. Zon 4
  • ´Monique Lemoine´ Krämvit, fylld storblommig. Zon 4.
  • ´Norrfjärden´ - ny svensk sort. Knoppar i rosa, senare blå färg på de dubbla blommorna.
  • ´Primrose´ - milt gula täta blommor. Zon 3.
  • ´Sensation´ - purpurfärgade blommor med vit kant. Zon 4.



Syringa vulgaris ´Alba´ vid Kvastmakarbacken på söder i Stockholm.



Stora Henriksvik på Långholmen
 

Bergsprängargränd i Vitabergen
 
Syringa vulgaris ´Ludwig Späth´ i Engsholms slottspark


Mellan hägg och syren
Uttrycket "mellan hägg och syren" förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Belägg för den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten "stängt mellan hägg och syren" är relativt sent, inte förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.

Dagens syrenlåt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0