Site Meter

Riddarsporre - Delphinium


De riddarsporrar som vi använder i trädgårdarna är oftast hybrider och brukar delas upp i två grupper, praktriddarsporrar och trädgårdsriddarsporre.
Det är oerhört rörigt bland arter, grupper och hybrider bland riddarsporrarna och de källor jag använder är inte alls överrens om hur grupperna ska indelas. Jag har försökt att reda ut det hela, men hittar hela tiden någon som har en annan åsikt.

Ibland kallas Elatum-hybriderna för praktriddarsporre och ibland för trädgårdsriddarsporre. Delphinium elatum är i varje fall en ren art som är vildväxande i Europa, Kaukasus, Sibirien och i Kina. Däremot så kallas hybriderna i Elatum-gruppen för trädgårdsriddarsporre (Hanssons perennebok) medan Lennart Larsson i Natur & Trädgård kallar dem för praktriddarsporre. Jag blir helt yr i huvudet av det här!

Det kan vara en av anledningarna till att jag inte riktigt gillar riddarsporrar. De är inte ärliga på något sätt, falska helt enkelt och jag kan nog tycka att de är aningen för pråliga för mig också. Visst kan de vara mycket vackra, som de på bilderna som finns hos Antroposoferna i Järna. Kanske Lars Forslin kan reda ut allt det här?

Det finns ett sällskap i USA som kallar sig för The Delphinium Society och jag vågar inte ens tänka på vad det kan vara för människor som finns med i det sällskapet.

  • Belladonna-hybrider - 60-150 cm - Praktriddarsporre, är en korsning mellan D. grandiflorum och D. elatum. De har små enkla blommor och är stadiga i sitt växtsätt. De blommar i juli-augusti och kan blomma om senare. Här sorter som den klarblå Völkerfieden, Atlantis, Bellamosum, Casa Blanka, Cliveden Beuty, Oriental Blue och Piccolo.
  • Elatum-hybrider - Trädgårdsriddarsporre (D. elatum), 120-200 cm -  här finns de högsta riddarsporrarna. Blommar i juli-augusti och har lätt för att blomma om på hösten. Sorter som Blue Fountain, Coral Sunset, Fanfare, Perlmutterbaum, Sarita, Sandpiper, Sungleam och F.W. Smith.
  • Pacific-Giant-hybrider - 100-150cm -  härstammar från USA och är hyfsat motståndskraftiga mot mjöldagg men är kortlivade och används ibland endast som annueller. Inom den här gruppen sorter som Astolat, Black Knight, Blue Bird, Blue Jay, King Arthur, Percival, Summer Skies och Galahad.
Riddarsporrar är normalt mycket härdiga och vill ha näringsrik och mullrik jord i ett soligt och skyddat läge. De blir 80-180 cm höga beroende på sort och behöver oftast bindas upp. De passar tillsammans med andra höga perenner och är även mycket bra tillsammans med buskrosor som då kan fungera som stöd. Riddarsporrar är mycket lätta att dela och planteringsavståndet bör vara c/c 30-35 cm.

En nackdel med riddarsporrar är att de ofta drabbas av mjöldagg men det finns sorter som är mindre mottagliga. Eftersom de är nära släkt med stormhattar så är de också gifitga.
Det kommer fler bilder på olika sorter i sommar.

Källor:
Perenner av Björn och Marie Hansson
Perenner i din trädgård av Lena Månsson
Lennart Larssons artikel som publicerades i Natur & Trädgård nr.1 2005
Trackback

RSS 2.0