Att mörkret, kylan och vintern närmar sig - ignorerar jag helt nu.
September är nog årets lugnaste månad, kanske därför att kontrasten är så stor om man jämför med juni, juli och augusti, då allt ska hända. Nu är det inte längre så många måsten och trots att jag älskar stora konserter av fågelsång under våren och försommaren så njuter jag av tystnaden i september.
En tidig septembermorgon i Engsholms slottspark, då vattnet ligger stilla på fjärden då solen går upp, är som meditation. Att jag alltid tar en vecka semester i september hjälper väl också till att jag njuter av den här månaden. Nu vilar jag en vecka från allt vad arbete heter.

2011 blev ett bra år i köksträdgårdslandet. Visserligen sådde jag det mesta av sallaten något för tidigt då sommaren blev mycket gynnsam för grönsakerna och de mognade långt innan verksamheten på Engsholm startade upp efter semesterstängningen.

På vägen till jobbet körde jag genom det sörmländska landskapet som låg insvept i tunn morgondimma. Bönderna har börjat tröska och det stod några tranor på en åker och såg lite vilsna ut, det var länge sedan de dansade nu. Vi går in i skörde- och mognadens tid och syrsorna berättar på kvällarna att det bästa av sommaren är taget.

Nu är det slutspurt i parken innan mina två semesterveckor. Det är mycket att göra när parken ska putsas och att-göra-listan betas av bit för bit och det börjar se hyfsat prydlig ut. På fredag då jag lämnar parken ska det förhoppningsvis vara snyggt och prydligt.

När jag lämnar parken så startar verksamheten på slottet igen efter semesterstängningen och all övrig personal börjar jobba. Som jag känner nu skulle jag behöva en månads ledighet i sträck men det går ju inte och det är ganska ok att dela upp ledigheten också.

Tommy och Maria Engblom med hunden....nä, jag minns inte vad han hette!

Det börjar bli lite ensamt här ute nu men igår kom Maria och Tommy från Rosebud´s trädgårdsresor hit och hälsade på och det var riktigt trevligt. Jag blev bjuden på mat och vi diskuterade bl.a om jag skulle följa med på en resa till England nästa år och i så fall vilken tid jag skulle resa. Juni tyckte Maria...då de engelska trädgårdarna är fyllda av rosor. Vi får se hur det blir!

Jag reste ju med Maria 2007 till trädgårdar utanför Rom och jag minns att jag kände mig helt lost där på Arlanda då jag skulle möta upp de övriga resenärerna. De som känner mig trodde inte att det var sant att jag skulle följa med på en gruppresa för att se trädgårdar. Jag är ju inte direkt någon gruppresemänniska. Men det blev bra och det har ju sina fördelar att resa i grupp. Maria har en förmåga att planera och få till vistelsen på bästa sätt och jag är som sagt lite sugen på England nu, även om jag fortfarande inte är någon gruppresemänniska.

Glansmalva.

Lavendelhäckarna vid hotellet har sin bästa tid nu och ramar in planteringarna på ett fantastiskt sätt. I trädgårdslandet och runt slottet blommar sommarblommor och sallaten (inte sallad...det heter den först när den serveras) har nog aldrig varit så fin och Drömhörnan ser ut ungefär som jag drömde om.

Jag sneglar ibland ut mot Södertäljeviken där båtar far fram och tillbaka med semesterfria människor i vila och utan tider att passa. Jag känner ingen avundsjuka men däremot börjar längtan efter den där friheten bli allt starkare. Men jag är van vid augustisemester och trivs lite med att längta eller som hon sa Karin Boye - det är vägen som är mödan värd.
Det blir lite lugnare i augusti, inte så kravfyllt. Inte samma plikt att man måste sola, grilla, åka båt, paddla, spela brännboll eller bara vara sådär sommarlycklig hela tiden. I augusti är det tyskarna och jag som reser runt i Sverige.

Att rådjuren har minskat i antal är något som gynnar rosor mm i parken, men det finns ett annat djur som hotar och oroar och som kan bli en stor plåga om det vill sig illa. Det handlar inte om vildsvinen. Mer om dessa marodörer senare.

Jag gödslar sommarblommorna med flytande gödsel och i trädgårdslandet och i planteringar använder jag algomin och hönsgödsel. Jag vattnar i torkan och en gång har jag badat från bryggan i år. Jag har fått massor gjort i parken den här veckan och jag lyssnade samtidigt på sommarprogrammen i P1. Igår hörde jag Maria Wetterstrand och Thomas Johansson på poden.

Jag fick besök av Trosabygdens Trädgårdssällskap. Ett gäng glada, trevliga och intresserade personer som vandrade med mig i nästan två timmar i slottsparken. Det blev dock inte den där magiska kvällen som jag tänkt, med sol och vindstilla fjärd och fika på bryggan. Det blåste och himlen var grå. Men vi hade mycket trevligt ändå och de fikade i lä på borggården efter vandringen.

En av besökarna visade sig vara Gunnel Ginsburg som skrivit boken Ogräs - känn igen och ta bort, som finns i mitt trädgårdsbibliotek. Hon har även illustrerat många trädgårdsböcker som t.ex. Odla orientaliskt, Nya växthusboken och Jordens täppor.

Vecka 23 i slottsparken var het, eller kvavt var det och ibland nästan svårt att andas. Jag kommer inte på något sätt att klaga på sommaren efter de vintrar som vi genomlidit, men faktum är att krafterna tar helt slut i den här luften och värmen.
På lunchrasten undrar mina arbetskamrater varför jag inte sitter ute i solen och äter? Jag förstår så väl att de som jobbar inomhus hela dagarna vill ut i solen under lunchrasten...men jag vilar inomhus.

Min sommarförkylning frodas och fick mig att sitta i soffan i natt för att få lite sömn. Lade jag mig ner så hostade jag konstant och oroade mig att grannarna skulle ringa störningsjouren.
Men natt blev till morgon och jag begav mig till slottsparken för att möta en bloggvän som konfererade på slottet.

Morgonen var solig och vacker och nattens temperatur hade nosat på frostgrader. Redan strax efter klockan sex träffades Anita och jag en stund i parken innan vi båda skulle äta frukost och det var ett mycket trevligt möte.
Anita har en mycket fin blogg och tar riktigt bra foton, tyvärr hade hon bara med sig sin lilla kompaktkamera idag och om det skulle bli något inlägg om Engsholm på hennes blogg så blir det kanske inte de sedvanligt proffsiga bilderna. Jag sa att hon kunde låna min kamera...men att få en Canonanvändare att ens hålla i en Nikon funkade inte...!

Min sysselsättning i parken nu är bl.a. att bära ut och in på alla växter som ska avhärdas innan de om ca. en vecka ska få sin plats ute i trädgården. Pioner och löjtnantshjärtan fick stöd innan jag lämnade parken för att kurera min förkylning hemma i morgon, innan vi tar planet mot Pablos stad på torsdag.

På Engsholms slott har vi en kondisbloggare av rang. Besök hennes blogg Bettans bakverk så får ni se själva!

Och här är en trevlig länk!

Prunus sargentii - Bergskörsbär i buskform planterade jag i parken 2001 och jag såg framför mig ett hav av de vackra blommorna under Engsholms vårar framöver. Den lilla busken växter bra år för år och blommande med några enstaka blommor här och där. Ingen lade nog märke till vare sig blommor eller buske, förutom jag som stirrade otåligt på växten varje vår. Åren gick och busken växte sig stor som ett mindre träd, precis som jag tänkt.

Förra året började jag helt tappa tron på den här kompisen och planerade att sätta något annat på platsen. Men nu äntligen har den börjat blomma och då över hela kronan. Det är svårt att fånga blomningen på bild men jag känner mig mycket nöjd. Gillar blommorna mot de mörka bladen och bladens höstfärg är magnifik. Nu har den vuxit färdigt och kan koncentrera sig på att blomma i stället för att lägga all kraft till att växa. Från och med nu kommer den här bergskörsbärsbusken att bli vackrare för varje år och jag tror att vi fått det smycke som jag tänkte en gång.

Nu firar vi helg, vädret ska bli bra sägs det. Trevlig helg alla som hittat hit!

När Allt om Trädgård hälsade på i höstas sa chefredaktör Viveka Ljungström att det inte går att få bort alla rötter. Men jag har bestämt mig att det ska gå, att den här planteringen ska bli som jag tänkt. En risk är också att jag kanske dukar upp ett nytt smörgårdsbord för skogens vänner rådjuren och hararna. Men jag måste ju prova, jag vill inte se mig besegrad ännu. Om jag misslyckas kan jag ju alltid skylla på djuren...eller vädret eller så.

Hur som helst så planterade jag perenner i nederkant redan förra året och nu har jag börjat fylla hela den här hörnan med olika växter. Det här är det absolut roligaste som finns inom trädgårdsyrket - att få skapa en plantering från grunden och försöka förverkliga den där drömplanteringen man har i tankarna. Det här är en plats där gästerna passerar från och till hotellet och jag vill verkligen att det här ska bli bra.

Bilden med den vita trädgårdsnattviolen är från Rosendal och rosen är Rosa rugosa ´Ritausma´

• Ett surkörsbärsträd Fanal - Mest för prydnad
• Pioner - delade från parken
• Några Rosa rugosa ´Ritausma´ som har rosa knoppar och blir sedan vit,  som remonterar långt in på hösten.
• Nepeta ´Six Hills Giant´ blommar maj-oktober
• Vit trädgårdsnattviol - blommar i maj-juni
• Stenkyndel  - Blommar juli-oktober
• Näva ´Brookside´
• Näva ´Kashmire White´
• Näva, spansk ´Klaas´
• Näva, kronnäva Rose Clair
• Näva. Sweet Heidy
• Aklejor
• Stjärnflocka
• Bolltistel