Surkörsbärsträdet Fanal blommar nu i slottsparken.

Nu börjar Drömhörnan vakna till liv efter vintervilan. Liljetulpanerna heter Sapporo och är ljust gul i början av blomningen för att sedan bli gräddvit. I bakgrunden blommar Lunaria annua som jag fick av Marina på Waldemarsudde förra året.

Nu är det så vackert i naturen att det blir svårt att ta in all skönhet. En tidig morgon i slottsparken är paradisiskt vackert nu när markena är täckta av vårblommor och körsbärsträden blommar som bäst. Och så dessa fantastiska fågelkonserter. I veckan kom näktergalen och svartvita flugsnapparen och svalorna flyttade in under bryggan. J hörde västergöken och jag hörde rosenfinken. Vår kock Mattias fyllde år idag och jag plockade blommor åt honom...!

Det är mycket som händer nu i trädgården. Sommarblommor och tomater kämpar på med hjälp av växtbelysning i ett litet rum inne i slottet och alla plantorna längtar ut i trädgården.
Senblommande perenner delas och flyttas ute i trädgården och ogräset har efter regnet och värmen börjat konkurrera med perennerna i planteringarna. Gräsmattorna växer och ogräset på gångarna börjar visa sig. Min uppgift är att hålla parken fin. Den ska vara välskött och det ska blomma så mycket som möjligt och jag vet att jag behöver förbättra vårblomningen i planteringarna till nästa år.

Oftast har jag kontroll över mina uppgifter men ibland känner jag att jag borde göra mer, komma med nya idéer.
Men det är fantastiskt vackert i parken ändå och jag njuter av att se perennerna vakna till liv och för att njuta fullt ut så lägger jag mig bland vitsippor och svalört, sluter ögonen för en stund, lyssnar på näktergalen och drömmer om Mangskog...

Prunus sargentii är en absolut favorit bland prunusväxterna. De enkla vita blommorna med den mörkröda stjärnan blir en vacker kontrast mot de mörkt röda bladen som under blomningen inte är fullt utvecklade. Jag planterade det här bergskörsbäret i buskform för tolv år sedan och det har tagit tio år innan blomningen blivit så effektfull som jag tänkte. Men den var värd att vänta på. Under de första tio åren har den blommat mycket sparsamt och det är nog inte någon annan än jag som lagt märke till den blyga blomningen.
Bergskörsbär i trädform behöver man inte vänta så länge på utan de blommar mycket tidigare.

Just nu är den här växten slottsparkens smycke och jag hoppas att den här kompisen inte stressar fram sin blomning nu. En annan anledning till att jag tycker så mycket om bergskörsbär är att bladens höstfärger är fantastiskt vackra när de lyser rött i oktober.

Nu blommar också Epimedium rubrum, röd sockblomma och de lite blyga blommorna ser man bäst om man lägger sig ner på marken!

Förra året fick jag några månvioler av Waldemarsuddes trädgårdsmästare Marina och nu har dessa tvååringar börjat blomma i Drömhörnan. Så kul att de klarade vintern!

Trädpionens knoppar kämpar vidare.


Pärlhyacinter.

Perennen som inte jag klarar att ta närbilder av - ormöga!

Jag nöjer mig inte med snödroppar, vintergäck och krokus. Jag vill ha sommar...NU!

Igår när jag beskar ett av äppelträden i slottsparken så fick jag en glad överraskning när jag upptäckte en mistel på en gren. Det är väl fyra eller fem år sedan som VD Kerstin kom med några slemmiga frön från en mistel och tyckte att jag skulle prova att fästa dem på ett äppelträd och  jag ´´planterade´´ fem frön på olika grenar.

Efter vad jag läst så ska man tydligen bara trycka fast dem mot barken där de sedan ska hitta in själva. Men jag gjorde så att jag försiktigt pillade upp barken med en kniv och fäste fröna. Jag markerade platserna men när inget hände efter några år så glömde jag bort ´´sådden´´.

Jag minns inte att jag såg något av plantan förra våren när jag beskar trädet men visst måste den ha utvecklats redan då. De andra fröna ville tydligen inte gro men jag är mycket glad åt att den här har lyckats och den ser den mycket livskraftig ut och kommer troligen att växa fort nu när den etablerat sig. Det här är en ny kompis helt enkelt och en ny plats att träffas på i parken...

Mistlar på Ontariopoppel (Populus x jackii) i Bergianska trädgården.

I juni har jag bloggat i sju år och från början handlade det mesta om mitt arbete i Engsholms slottspark. Med åren kände jag att det blev väldigt mycket upprepningar och jag utvidgade mitt bloggande med besök i olika trädgårdar, resor, vandringar mm.

Av den anledningen kan det vara lite svårt att hitta inläggen från Engsholm på bloggen,  om man inte vill söka i mitt arkiv eller ´´sök i bloggen´´. Nu har jag lagt en länk överst i bloggen som heter Engsholms slott och där man kan följa mina inlägg om slottsparken.

Jag har även lagt till en länk som heter ´´Träd´´ här ovanför bland de vågräta länkarna.

Några undrar säkert varför jag inte drar ut länkarna så att de får samma längd som min headbild. Det går tyvärr inte eftersom i Mac-datorer kommer då den sista länken i en egen rad under de andra.

 

Det finns vissa trädgårdsfrågor som ständigt återkommer. Som det där med mossa i gräsmattan, hur man får bort kirskål från planteringarna och så alla dessa frågor om växtsjukdomar.

 

Stanwell Perpetual vägrar att ge upp.

Harpmusik, yrtrött, påklädning, Lucia, E4:an, musikhjälpen, halka, rådjur, harar, slottspark, frukost, stearinljus, plusgrader, mörkt, röjsåg, sly, stuprörsarbete, korv-stroganoff, trädgårdsarbete, tulpanlökplantering, daggmask, kaffe, fotografering, Facebook, Lundellnyhet, 307:an, E4:an, mörker, köer, musikhjälpen, bad, bildredigering, telefonsamtal, bloggjobb, matlagning, wordfeud..., Trädets tid, mailomutlottningavbiljetter, vila.

Alla de julrosor som jag flyttade förra året blommar nu.

November månad blev den varmaste sedan 1757 och jag hoppas att december går samma väg. Jag trivs i det här varma vädret. Förra året vid den här tiden så låg snön som ett täcke över landet och även om jag förstår att julfolket och barnen vill ha snö och att det blir så LJUST, så tycker jag att det är underbart att kunna fortsätta med trädgårdsarbetet i parken.
Det blommar fortfarande något i trädgården och jag fotograferade slottet med vidvinkel så att allting lutar...

Ulleternell.

Jag gör plats för fler växter.

Sommarlövkoja.

Den eviga mangolden.

Nu är det bara en liten trasig blomma kvar av Rozanne och jag vet ingen perenn växt som blommar så länge.

Lejongapen på borggården blommar fortfarande. De röda pelargonkompisarna står sedan länge inomhus för att övervintra i ett eget hus.

De stora perennplanteringarna var helt underminerade av sorkgångar. Allt såg fridfullt ut när man jobbade i planteringarna men stod man helt stilla en stund såg man hur sorkarna sprang kors och tvärs i planteringarna. Trots min syn på naturen att allt levande har samma värde så gällde det nu mitt nya jobb som slottsträdgårdsmästare och de små gnagarna hade förstört nästan allt det jag med möda hade planerat och planterat. Jag blev tvungen att förklara krig mot dessa söta marodörer. Vad har ni för erfarenheter av sorkangrepp?

Bild från Wikipedia Fakta om sork och bekämpning av djuren:

En bit från slottet ligger jaktstugan. Egentligen är det ingen jaktstuga utan den lilla stugan har för länge sedan använts som sommarstuga. Men vi kallar den för jaktstugan. Det låter fint. Nu är stugan öde.

Ibland när jag jobbar i köksträdgårdslandet som ligger i närheten, så brukar jag gå hit och sätta mig på trappan och ta fem minuters paus för att komma ifrån trädgården. Här kan jag släppa allt arbete för en stund och andas lite lugnare.

Idag vilade jag en stund på trappan och tyckte plötsligt att hösten var vacker. Det är varmare än normalt ute och färgerna här omkring går i lugnt brunt och svagt gult. Vet inte när jag blev lugn av höstfärger senast. Men oron ligger i luften, snart drar kyla ner från norr och vintern går inte att stoppa.

Jan Guillous Hamilton kommer nu i tre nya långfilmer.
Den första filmen som heter ´´I nationens intresse´´ har premiär den 13 januari 2012. Film nr. två som heter ´´Men inte om det gäller min dotter´´ spelas just nu in och flera scener har i fyra dagar spelats in på Engsholms slott som nu blir Hamiltonslottet.

Slottet har varit fyllt av folk från filmteamet och idag fick jag se när en scen togs i vårt vackra bibliotek som i filmen är Hamiltons kontor. Det kommer att bli oerhört spännande att se resultatet om ett år då filmen har premiär och då kommer vi alla som jobbar på Engsholm att se filmen på bio tillsammans.
Film nummer tre som heter ´´I hennes majestäts tjänst´´ kommer att spelas in under nästa år.

Läs om Carl Hamilton här.

Det blev en annorlunda måndag på Engsholms slott idag. Färgstark och spännande i dubbel bemärkelse. Jag berättar mer i inlägget som jag lägger ut innan jag åker till jobbet i morgon bitti.

Nästa år ska jag köpa ett macro-objektiv.

Daggsalvian blommar vidare.

Bonica.

Nävan ´Sweet Heidy´ igen...

Det är i stort sett omöjligt att ta översiktsbilder av Drömhörnan på grund av att perennernas blommor är så små - som nepetan och stenkyndeln t.ex. Jag tycker mycket om alla de växter jag valde och med mängder av glimtar i ögonen så började jag alltså kalla platsen för Drömhörnan.

Det manchuriska valnötsträdet släpper nu sina gula höstlöv.

Det är den här tiden på året som man lägger märke till den annars ganska anonyma busken Stefanandra.

Jag vet inte vad växtförädlarna gjort med surfiniorna till i år. Det har blommat konstant så här fint hela sommaren och visar ingen tendens att vilja lägga ner för i år. Man behöver heller inte plocka bort vissna blommor som man var tvungen att göra tidigare. Den har verkligen höjt sitt värde!

I Drömhörnan blommar bl.a. nepetan, stenkyndeln, den vita trädgårdsnattviolen och skogsastern.

På borggården blommar de röda pelargonerna vidare.

Det har varit ett mycket bra år för änglatrumpeterna som har blommat i flera omgångar och jag hoppas att alla de här knopparna ska hinna slå ut innan kylan som drar ner från norr kommer i nästa vecka.

Jag upptäckte en rosa gurkörtsblomma i trädgårdslandet. Om det beror på ph-värdet i jorden eller om det är av annan anledning får vi forska vidare på. Jag ska samla in fröerna senare. Det är ju inte dirket vanligt med rosa gurkörtsblommor. Någon som sett det tidigare? (den blå och den vita blomman har jag lagt dit för att jämföra)

• Resorna till jobbet går i mörker nu och man är tröttare än normalt.
• Höstarbete nr. 41 har börjat.
• Ser att det fortfarande finns mycket sallat kvar i trädgårdslandet.
• Tänker att jag nog kan börja plocka in Aromaäpplen i nästa vecka.
• J och jag har börjat ta in trädgårdsmöbler för vinterförvaring.
• Tänker att det nog blir vackert med kirgislök och de vita liljetulpanerna ´Sapporo´ i Drömhörnan.
• Tänker också att jag nog ska ändra lite bland perennerna i Drömhörnan.
• På terrassen blommar fuchsior och änglatrumpeterna vackrare än någonsin.
• Tänker att det blir kul att fixa ännu en fototävling i november. Fjärde året nu.
• De nerklippta perennerna blommar fint i stora slänten. Undrar om någon annan än jag ser det...
• Sågar bort hängande grenar från lindallén som stört trafiken och som vanligt - varsam beskärning.
• Besprutar alla gångarna med ogräsättika för sista gången i år.
• Tänker att jag vill se Österlens äppelträd blomma nästa år.
• Det är 90 dagar tills det vänder och vi går mot ljuset igen.
• Funderar hur jag ska kunna lära mig att meditera - utan att sitta bland en grupp människor och med en flummig lärare i karatedräkt? Måste ju stärka mig inför det där mörkret och den där kylan som snart är här.
• Ska ta på mig mina nya gröna vandrarbyxor och de nya vandrarkängorna och ge mig ut i någon skog i helgen tillsammans med min vandrar-Spotifylista.

Vindarna kändes annorlunda idag. Det har blåst några dagar i slottsparken, men just idag träffades trädgårdsmästaren av vindar som tydligt innehöll höst. September är annars en lugn och skön månad. En tid då man sammanfattar trädgårdssäsongen och då man tar sig tid att planera inför nästa år.
Man delar och flyttar perenner, man planterar vårlökar och gässen flyger i v-formationer över parken. Men den där krypande oron kommer som vanligt smygande den här tiden på året och man börjar längta till en vår som ligger omänskligt långt borta...

Visst har vi en vacker tid framför oss med höstens alla färger, men det är ju bara en sluss in till kyla och mörker. Det är ett halvår kvar till vår och jag vet inte hur jag ska ta mig igenom den kommande vintern. Jag jobbar fortfarande på att förtränga den förra fruktansvärda vintern. Det kommer inte att finnas tillräckligt många stearinljus, olästa böcker, varma koppar med choklad eller mysiga filmkvällar i soffan för att lindra min vinterångest.

Jag är ju inte intresserad av att åka upp och ner för snöklädda backar. Jag är heller inte överdrivet intresserad av julen eller hurtiga, krispiga och kalla vandringar runt Djurgården.
Däremot är jag intresserad av att bo i Medelhavsområdet fram till april. Där skulle jag kunna skörda oliver och vindruvor hela vintern, bara jag får tid över att dricka kaffe på små torg där träden har löv, där ortsbefolkningen spelar boule och där havet är nära. Då skulle jag slippa mörkret och kylan som väntar.

Nepetan ´Six Hills Giants´

Det har blivit en självklarhet för mig att klippa ner perenner i blom när slottet stänger för semester i juli då bara trädgårdsmästaren blir kvar i parken. Redan första dagen då jag är ensam i slottsparken så klipper jag ner många olika perenner för att de ska blomma ännu en gång på sensommaren och en bit in i hösten.

Just nu blommar nepetan, nävorna Brookside, spanska nävan ´Klaas´, Sweet Heidy, Patricia och Rozanne. De tre sistnämnda har jag inte klippt ner - de blommar ändå.  Andra nedklippta perenner som blommar nu är jättedaggkåpan (klipper ner både blommor och blad), vit trädgårdsnattviol,  kranssalvian och mjölkklockan.

Nävan Brookside.

Kranssalvia

Jättedaggkåpa.

Här i slänten har jag flyttat om perenner i veckan.

På väg hem idag kände jag extra starkt för mitt favorittorp som åldras och förfaller med värdighet i Grödinge by.