I ett sumpigt kärr i närheten av Tullgarns slott brukar skunkkallan (Lysichiton americanus) blomma, vilket ofta orsakar ett stort intresse bland närboende och jag var bara tvungen att bege mig dit på vägen hem till helgledigheten.

Den ser verkligen exotisk, udda och lite vilsen ut i vår svenska natur, men faktum är att den har förvildats både här i Sörmland, Halland och Östergötland på flera platser. Man använder den ibland som dammväxt och hur den hamnat här kan man bara spekulera om. Snygg är den tycker jag!

Jag läser i den Virtuella floran att doften är sötaktig och lite kvalmig och inte alls så obehagligt som namnet antyder. Det gick ett rykte i trakten idag att den bara blommar vart tjugonde år. Efter att ha läst kommentarerna här nedan så stämmer det inte att den blommar så sällan, utan ska tydligen visa sina vackra gula blommor varje år.

 

 

Att Skunkkallan kommit dit har sin historia. 
Jag råkade åka förbi platsen 1994, när Tullgarn Biologiska Dammar anlades, med en Skunkkallas frökavel, ursprung från RSS dammarna, 5. steget, i fickan. Hade just städat runt moderplantan, hade flera gånger tittat på platsen med sina Strutbräken nerströms och tyckte att Skunkkalla vore intressant just där. 

 

 

 

Konflikten mellan Blogg.se och Google kvarstår och fortfarande är det ungefär hälften av mina blogginlägg som inte är sökbara på Goolge. Blogginläggen är alltså inte borta som några trodde, dom finns kvar i arkivet på min blogg, men om man söker på t.ex. Centralbadets trädgård eller Engsholms slott så finns inte mina inlägg på Googles träfflista längre. Tidigare var Centralbadets trädgård första träff och Engsholms slott fjärde. Och inget av de nya blogginläggen som jag nu skriver blir sökbart, Google har helt enkelt stängt alla bloggar från Blogg.se.

På Blogg.se säger man att de diskuterar och förhandlar med Google och att allt kommer att lösa sig. De säger också att det finns grupper som försöker få oss bloggare att lämna Blogg.se och Blogg.se menar att det inte finns någon anledning att göra det.

Jag vet inte hur det blir med min blogg nu, som trots allt fortfarande har runt 1800 unika besökare om dagen. Men om Google har låst mig ute från alla nya inlägg som jag nu skriver, då måste jag ju till slut byta till blogspot eller Wordpress.

Jag funderar också på hur förändringen skulle gå till. Ibland tänker jag att jag bara skulle lämna den här bloggen och låta den ligga kvar i fred och börja med en helt ny blogg och nytt namn på blogspot. Börja om från början helt enkelt. Att flytta över 3000 inlägg till en ny bloggplats, känns bara konstigt.

Alla kanske inte förstår hur viktigt det är att finnas med i Googlesökningar. Om jag hade skrivit en vanlig dagboksblogg så spelar det ju inte så stor roll om det man skriver går att googla på, men eftersom jag skriver om växter (där de flesta fortfarande är sökbara, tack och lov) och om olika trädgårdar som jag besökt, så vill jag givetvis att man ska komma till mina inlägg när man söker på platsen. Det är det som är tanken med att skriva om de olika trädgårdarna och som det nu är så finns ingenting från mina trädgårdsbesök på Google.

Till något helt annat. Jag länkar ju alla mina blogginlägg till Facebook och det är där som inläggen kommenteras. Jag förstår det eftersom det är mycket lättare att ´´gilla´´ eller kommentera ett inlägg på Facebook. Om man ska kommentera här på bloggen så måste man verifiera kommentaren och det kanske kan vara ett jobbigt hinder. Det spelar egentligen ingen roll vart kommentarerna hamnar tycker jag, men ibland kan det vara bra att få en sparad konversation på bloggen. På Facebook försvinner ju allt man skriver så rasande fort.

 

 

 

 

Att jag trivs på Södermalm i Stockholm vet nog de flesta som följt bloggen ett tag och i Sofia församling ligger Vitabergsparken. Sofia är en av mina favoritplatser på söder och en av anledningarna är just att Vitabergsparken ligger här. Det är en stor härlig park med inslag av både lite vildare parkmiljö och kvarter med gamla söderkåkar och i en av dessa röda små hus bodde en gång på 70-talet Ulf Lundell och det var här han bl.a. skrev sin bok Jack.

Sofia kyrka är söders näst yngsta kyrka efter Högalid och stod färdig 1906. Sofias torn är ett riktmärke i Stockholm och hittar man väl hit så kan man vandra i den vackra och i vissa delar branta parken. Under soliga sommardagar är det tätt mellan solfiltarna och då finns inte jag här. Däremot en vandring tidigt en morgon blir en skön upplevelse, speciellt nu i maj då magnolia, körsbärsträd och tulpaner blommar runt om i parken.

 

 

Groens malmgårds trädgård.

Långa längan vid Groens malmgård på Malmgårdsvägen.

Här inne i Vintertullens koloniområde - som tillhör Barnängens koloniförening, träffade jag Mariana som har en odlingslott här och som kallar platsen för sitt förlängda vardagsrum eftersom hon bor i närheten. Hon bjöd in mig bland lotterna eftersom hon kände igen den gamla bloggaren som befann sig utanför staketet och fotograferade in i trädgården. Mariana är en engagerad trädgårdsperson som har ett gediget intresse för trädgårdshistoria och hon berättade att det legat en trädgård på just den här platsen långt tillbaka i tiden.
Lite mer trädgårdshistoria: När vi en gång i tiden drev vårt familjeföretag så hade vi trädgårdsskötseln på den långa gården nedanför och fastigheten förvaltas av Stadsholmen.
Här kan man läsa om platsens historia.

Vi hade även en intressant diskussion med en av de äldre odlarna här och man förstår att det finns många sätt att se på hur en trädgård eller en odlingslott ska skötas. Idag ser man på den goda jorden på ett lite annat sätt än många av de äldre odlarna som är vana vid att finstäda sin plats och avlägsna alla de skräpiga löven eller blasten från förra årets perenner och sedan i stället tillföra näring i form av konstgödsel i små säckar i glada färger. De yngre lyder oftast den mer naturliga skolan där växterna får leva sitt liv ungefär som i naturen och där en del av löven får ligga kvar och återge näring till jorden.

Det är väldigt charmigt med dessa koloniområden och med alla stilar och tankar om trädgård, men jag själv skulle inte orka med alla olika viljor och uppfattningar om trädgård från odlargrannar. Mitt intresse ligger mer i att betrakta det som sker i Stockholms vackra och spännande koloniområden.

Svenska Ords stuga i Vitabergsparken. Har inne har Hasse och Tage skrivit många av sina klassiker.

 

 

 

Här på Rosendal kan man konsten att beskära fruktträd. Jag blir lycklig när jag ser hur man beskurit det här päronträdet.


På Waldemarsudde har trädgårdsmästare Marina den här vackra tulpanen och jag måste fråga vad den heter.

...om min unika fotografering högt ovanför Kungsträdgården, just när de japanska körsbärsträden blommande som bäst och när Gud sände mig skyddande slöjmoln under fem minuter.
Men de här bilderna är från Bysistorget vid Hornsgatan på Södermalm här i Stockholm. Och jag vet, nu räcker det med rosa prunusblomning. De här bilderna blir de sista för i år. Jag tycker att det är vackert och häftigt men man blir ganska fort mätt. Nu väntar vi in helt annan blomprakt!

Redan när jag klev ur 307:an i Tanto och hängde på mig kameraväskan och den svarta kepsen, kände jag att det skulle bli en mycket bra dag. Frisk och pigg som en tonåring begav jag mig av med mitt vandrarsällskap mot de grönskande och blommande sluttningarna ner mot Årstaviken här på Södermalm. Jag har sagt det förr och säger det igen - tänk om fler turister såg den här sidan av Stockholm i stället för att stressa omkring nere på stan bland butikpalats och ur guideboken hänvisade platser att besöka, så som Stockholms slott, Skansen och Gamla Stan. Men å andra sidan kanske det är lika bra att inte alla kommer hit.

Det blev just den där perfekta dagen och våreufori var den starkaste känslan under dagens vandring. Vi möttes av ett mjukt och varmt ljus, stilla vindar och många varma grader och det var som om det sprakade av växtkraft i trädgårdarna efter regnet som föll för några dagar sedan och värmen gjorde nu att knoppar brast utan att det gjorde ett dugg ont. Det blev i stället bara vackert och skulle jag haft ett utvecklat luktsinne så skulle jag säkert ha känt mängder av härliga dofter den här dagen.

Magnolior och forsythia spelade huvudrollen och marken var fylld av vårblommor. Att pausfika på en brygga med utsikt mot Årsta holmar och en gammal skuta blev också perfekt under den här perfekta dagen. Jag kommer att återvända hit många gånger under det här året.

Nu är det två lediga dagar kvar och blir de bara hälften så här bra så är jag nöjd.

Ulf Gråbergs kolonilott i Tanto Norra är alltid intressant att besöka och hans barockträdgård i miniatyr är ensam i sitt slag här bland alla hundratals lotter. Jag tyckte om att han endast valt att ha scilla bland den formklippta buxbomen.

Vid restaurang Skrovet upptäckte jag att björkens löv var stora som musöron! Och vad gör vi då?

Vid Refugium var det tomt och jag undrar hur det är med Hans Drost.

Baksidan av en backsippa.

De här vårglada trädgårdstanterna blommade i kapp med den fantastiska Magnolia x loebneri ´Merrill´. Tyvärr glömde jag att fråga efter kvinnornas namn men de hette säkert Flora och Linnéa.

Simpla påskliljor med stark gul färg brukar skrämma bort de riktiga trädgårdsnördarna som samlar på Fritillaria och Helleborus. Fritillaria och Helleborus är fantastiskt vackra och jag är inte heller någon älskare av dessa sprakande påskliljor som säljs överallt, t.o.m. i Pressbyrån, tror jag.
Men när april är så här fruktansvärd långsam som i år, då får påskliljorna lysa hur starkt de vill. Jag gillar!

Som sagt så släpar sig april fram och det förändras inte så mycket i parken från den ena dagen till den andra. Jag går där och tittar på min drömhörna och i de andra perennplanteringarna och bara väntar på att de tidiga perennerna ska sätta fart. Det är sju månader sedan träd och buskar hade gröna blad. Det räcker nu! Vi orkar verkligen inte vänta längre. Det sägs att det ska bli varmare till helgen och jag hoppas att det stämmer eftersom jag vill ut på vårvandring!

Arbetet idag började med att jag såg över sådden av mina sommarblommor och sådde idag luktärter och en mörk praktvädd som heter ´Black Knight´ som jag tänkte ha som kompisar till den vita rosenskäran i sommar. Den blomma som jag ägnar mest tid åt och skämmer bort mest, är blomsterkörveln som jag verkligen tror på. Den växer vild bland olivlundarna i södra Europa och även om jag saknar olivlundar i min trädgård så vet jag en bra plats åt dem. Plantorna är fortfarande lite veka men jag tror att jag ska få fram ett gäng tills de ska planteras ut i slutet av maj.
Jag har även kört på mer av den underbara kompostjorden till flera olika planteringar och bättre jord går inte att få.

När jag inte jobbar så funderar jag lite på Google och jag har fått hjälp av några fantastiska personer som vill hjälpa mig att komma tillbaka i Googles träfflistor igen.
Annars gläds jag åt ett beslut som kom igår och ikväll ska jag se om Barcelona kan nå en finalplats i Champions league även i år.

Att det mesta på min blogg inte längre är sökbart på Google är verkligen tråkigt för mig som vill visa och nå ut med det jag ser och upplever. Jag vill berätta med text och bilder om trädgård och att det jag skrivit sedan ska gå att hitta med hjälp av Google. Är inte det tanken med internetsökningar?

70 % av mina besök kommer, eller har kommit från  Googlesökningar och nu har jag tappat hälften av alla besökare. Det här kan faktiskt förstöra en hel del för mig och mina framtida planer och ett besked som jag väntar på.

Men det värsta med det här är att det inte går att få en förklaring av Google om vad som hänt. Om jag bara fick en förklaring så kunde jag förhålla mig till det som beslutats. Nu vet jag inte om det är ett misstag eller om jag på något vis har brutit mot några policyregler eller om de helt enkelt av någon anledning inte vill att mina inlägg ska vara sökbara, att de inte är bra nog.

Jag har försökt om och om igen att hitta en plats där jag kan ställa min fråga, men det finns ingenstans där man kan få hjälp och att ringa till Google med sådana här frågor går heller inte. Om man nu inte vill att bloggar ska komma så högt i träfflistan på sökningar, varför har man då inte också plockat bort blogspots bloggar?

Helleborus orientalis - Orientalisk julros

Puschkinia scilloides - Porslinshyacint

Scilla siberica - Rysk blåstjärna

Scilla forbesii - Vårstjärna

Erica herbacea - Vårljung


Eranthis hyemalis - Vintergäck


Dagens låt - Så nära

Många av mina inlägg är fortfarande sökbara på Google och Dagens Växt-inläggen kommer fortfarande högt upp i träfflistan. Men de flesta andra inläggen hamnar väldigt långt ner i träfflistan eller är helt enkelt inte sökbara.

Jag vill ju att man ska snabbt komma till mina trädgårdsbesök men jag får helt enkelt tänka om nu. Efter ett telefonsamtal med en Googleperson förklarade personen att alla frågor och svar ska skötas på internet. Det finns helt enkelt ingen som kan hjälpa en på annat sätt.

1. Google har rankat om sökträffarna och som kamrat Forslin säger så har tydligen Google ändrat rankingen vad gäller just bloggar som hittills faktiskt kommit alldeles för högt i träfflistor. Det handlar ju om äkthet och Google vill såklart att träffarna ska vara seriösa och med korrekt innehåll. Så långt är jag med, men varför fullständigt ta bort inläggen, varför inte låta sökningen på ´´Centralbadets trädgård´´ komma som nr tio eller femton i stället för att mitt inlägg om den trädgården helt är borttaget från sökningen?

2. Blogspot är Googles bloggtjänst och vi som inte bloggar där ska heller inte få så mycket plats på Googles söktjänst. Google har ju näst intill monopol på internetsökningar och kan väl bete sig lite som man vill. Hur många använder en annan sökmotor idag?

Antingen får jag nu efter sju år lämna blogg.se och börja blogga på blogspot och lägga in klickbilder i inläggen...eller så nöjer jag mig med de besök som jag får utan Google? Jag väljer nog det sistnämnda eftersom jag inte vill lämna sju års bloggande och 2 890 inlägg bakom mig och starta om på nytt. Och hur är supporten hos blogspot? Man kan ju inte få kontakt med Google på något sätt som det är nu. Blogg.se har däremot en fantastiskt bra support där nere i Kalmar. Trevliga och hjälpsamma. Vet inte om jag vill tillhöra ett monopolföretag.

3. En annan anledning kan vara att blogginlägg blir gamla och inaktuella, som mina besök i trädgårdar från 2006, varför ska de inläggen toppa i träfflistan? Man vill helt enkelt ha fräscha träffar. Men även mina nyare trädgårdsbesök är ju borttagna, så jag vet inte.

4. Det kan ha kommit in något elakt spam med något otillåtet som fått Google att stoppa slottis. Undersökning pågår...

_________________________________________________________________________________________________

Av någon anledning så har Google tagit bort min blogg från sin sökmotor. Visserligen går det fortfarande att söka på vissa växter men alla trädgårdar som jag besökt och alla platser som jag skrivit om från mina resor är inte längre sökbara. Att min besöksstatistik faller kraftigt är inte så mycket att göra åt och jag bryr mig inte så mycket, men mitt bloggande går mycket ut på att jag vill visa platser som jag besökt. Det är just det som driver mig att forsätta med detta eviga bloggande.

Det här känns alltså mycket tråkigt nu och det finns tydligen ingenting som jag kan göra. Jag skulle bara vilja veta varför Google har ändrat detta och finns det andra som också märkt av det här?  Jag provade några andra sökmotorer och märkte att på Yahoo, Altavista och Bing är allt som vanligt. Söker jag på Centralbadets trädgård där så är jag första träff, så som det tidigare varit på Google. Nu finns mitt inlägg om Centralbadets trädgård inte ens med i Googles träfflista. Söker jag på Engsholms Slott där jag jobbar och som jag skrivit om i sju år på den här bloggen, så finns jag inte med i googlesökningen. Tidigare var jag tredje träff.

Jag vet...det här är väl ett i-landsproblem som man brukar säga, men ett förbannat irriterande i-landsproblem.

Så nu uppmanar jag alla att lämna Google och använd i stället Yahoo, Altavista och Bing...!

Jag har försökt att nå Google via mail eller på annat sätt. Men det går alltså inte. Man ska inte kunna nå platser som Goolge eller Facebook.
Det här kommer verkligen att döda min blogg.

Over and out!

Jag får lite samma känsla som när åkte från Börje som täckodlar. Det låter alldeles för enkelt och för bra för att vara sant. Man blir misstänksam, men var är problemet liksom. Varför täckodlar inte alla och varför använder inte alla biokol?

Jag lyssnade just på ett reportage på Odla med P1 där man besökte jordfabriken utanför Gävle där Rölunda ´´tillverkar´´ och packar sina färgglada jordsäckar som vi använder i våra trädgårdar. T.o.m Rölundas ledning erkände att man inte alls behöver köpa så specifika jordar till olika växter som manblir uppmanad att göra i all reklam. De tillvekade ca. 70-80 olika jordar till olika ändamål och växter. I samma program tar man upp detta med Terra preta och biokol och man undrar hur vi människor fungerar egentligen.

Trädgårdsmässan pågår för fullt i stan och det är ju nu som våren ska börja bli stabil...tycker man. Då kommer snön tillbaka och stan fylls av en decimeter slask. Vi som varit för lata att lägga om till sommardäck ler idag lite skadeglatt åt de som fastnat i backarna...sorry!

Jag begav mig till Bergianska för att fotografera vilda pelargoner och kunde bara konstatera att jag måste köpa ett riktigt macroobjektiv. Ni som har Nikon får gärna tipsa mig om något bra som inte kostar allt för mycket. Några halvbra bilder blev det väl och jag lägger ut dem i ett kommande inlägg. På vägen mot bilen såg jag hur körsbärskornellens blommor fylldes av snö.

Svartlindarna vid Tekniska högskolan blev som konstverk idag.

Jag kan ofta var en ganska orolig själ, men det finns några platser där jag plötsligt hamnar i ett stillsamt lugn. Då jag börjar andas långsammare och tänka klarare. Gotland och Österlen får mig att nästan att glömma att andas, så lugn blir jag där. Att jag skulle känna samma lugn när jag befinner mig i en butik låter ju helt absurt, men idag på Zetas trädgård kände jag direkt att jag gick ner i varv och började t.o.m. gå långsammare. Nu går jag inte så fort i vanliga fall heller...men ändå!
Nu är inte Zetas trädgård bara en butik utan en plats där man både kan betrakta och handla växter, fika och få en vacker upplevelse på köpet.

Oftast när jag kommer in i en perennavdelning så brukar jag nästan hyperventilera och bete mig som en reakvinna, men idag blev hela vistelsen på perennavdelningen som meditation. Jag släpade mig sakta fram bland alla dessa perenner och kollade in några nyheter och när jag såg att stenkyndelns ´Blue Cloude´ hade fått en syster som heter ´White Cloude´ vaknade jag till ur meditationen och fyllde kärran med ett gäng både blå och vita moln. Några nävor hamnade också i vagnen...

Som sagt, det är något med Zetas trädgård som känns så rätt. Jag vet att det finns ett stort intresse för växter här och Victoria har väl fått med sig det genuina intresset av pappa Folke och mamma Gunborg kan jag tänka. Hela plantbutiken är också bra planerad och personalen är både kunnig och hjälpsam. Ja, jag trivs helt enkelt här.

Första gången som jag handlade växter på Zetas var när jag började min anställning på Engsholms slott 1998 och jag har sedan dess smyckat parken med växter från Zetas trädgård och så länge jag finns kvar som slottsträdgårdsmästare på Engsholm så kommer jag nog att fortsätta handla här. Kvaliteten på växterna är perfekt och utbudet är stort.

Att man sedan har ett riktigt bra café mitt i den vackra visningsträdgården gör ju inget heller.

April ser i år ut att bli en lång, blåsig och kylig startsträcka av våren fram till sköna maj. Min kamera är fortfarande på verkstad, men det gör egentligen inte så mycket - det finns ju ändå inget att fotografera nu.

Nu längtar jag efter gröna och blommande trädgårdar att besöka. Det finns en lång lista på platser som jag vill besöka runt om i landet och jag kommer även att återbesöka alla Stockholms trädgårdar i sommar. När ska jag ha tid att jobba egentligen?

På jobbet har jag idag skolat om sådda plantor och ska fortsätta i morgon och på torsdag börjar Nordiska Trädgårdar.

Innan jag begav mig hemåt idag så hade vi avslutningsfika för vår fina och duktiga konditor Bettan som kommer att jobba på en annan plats framöver. Tråkigt, men jag önskar dig all lycka kompis!

Man kan bli medlem i föreningen för 200 kr och växtfadder för 500 kr vilket innebär att man får en odlingslåda inklusive jord och frön och även sitt namn på lådan.

Bilden från Trädgård på spårets hemsida.

De här bilderna är tagna 9 april 2012 och Bruce är en av de söderbor som engagerar sig i det här ideella arbetet. Idag fylldes de hittills 80 lådorna med jord. Planteringsjord varvat med rosjord.