Site Meter

Vårstjärna - Scilla forbesii




Vårstjärnan hör man ofta kallas för scilla och då har jag alltid rättat folk och sagt att det är en chionodoxa. Nu ser jag på Wikipedia att man verkligen har börjat föra den till släktet scilla och kallas där för Scilla forbesii. Vet inte vad jag ska tro...någon som vet?
Så får jag då svar av Helen J som konstaterar att namnbytet skett. Alltså är nu vårstjärnan en scilla.

Hur som helst så är det en fantastisk syn när de sprider sig till stora blomsterhav och verkligen lyser i april. Det är lätt att skilja den från  blåstjärna, scilla siberica som tittar ner i marken, vårstjärnan däremot tittar upp mot oss som någon uttryckte det. Vårstjärnan har funnits i odling i Sverige sedan 1920-talet.

Den härstammar från steniga bergssluttningar i västra Turkiet och den är inte härdig i hela vårt land.
Höjden är 15-20 cm och blommans storlek är 20-30 mm i diameter. Den trivs bäst på en öppen och solig växtplats men klarar även halvskugga. Den växer ofta i gräsmattor, i lundar eller under träd och buskar.
Bästa tid att plantera löken är under sensommar eller tidig höst med ett planteringsdjup på 6-7cm. Bäst blir det om man planterar i grupper för att de sedan ska sprida sig genom självsådd.

Förökning sker enklast med frö som man samlar in då fröna mognat och sedan sår man ut fröna på växtplatsen som man håller fuktig under säsongen.
Vi har den på flera ställen i slottsparken där den växer tillsammans med rysk blåstjärna (scilla siberica), vårlök och svalört.
Bilderna är tagna den 13 april 2009 på Waldemarsudde i Stockholm.


Trackback

RSS 2.0