Perenner och sommarblommor är de växter som ökar mest i försäljning i plantskolor och gardencenter och perenner har ju blivit allt vanligare i privata trädgårdar men även i offentliga planteringar och i bostadsområden.
Problemet med perenner är att de oftast bara blommar i tre, fyra veckor och man bör därför försöka plantera flera olika sorters perenner som blommar under olika tider för att planteringen ska vara vacker och intressant under hela växtsäsongen.

Trenden just nu är att man försöker förädla fram sorter som blommar under en lång period. Jag gillar ju nävor och just från den arten har man lyckats få fram flera sorter som blommar mycket länge, som t.ex. Rozanne. Man har t.o.m. lyckats ta fram en kungsnäva som blommar länge, Geranium x magnificum ´Rosemoor´.

Ibland kan jag tycka att det blir lite hysteri kring det här med att växter ska blomma så väldigt länge.

Ska en växt i vårt klimat klara att föröka sig med frö så är det bästa sättet att blomma så fort som möjligt för att sedan hinna bilda och sprida sina frön. Nu har inte alla dessa förädlade perenner förmågan att föröka sig med frö men om man är van att följa naturens gång så kan det ibland kännas lite märkligt med en växt som blommar i flera månader. Man borde njuta och uppskatta växters korta blomning, som när körsbärsträd och hägg blommar.

När man på våren öppnar en ny växtkatalog från en plantskola så finns det alltid mängder av nya sorter som kommit till och ibland känns det som om utbudet är på väg att bli onödigt stort.

Man kan undra om alla dessa nya sorter är ordentligt provade för att klara våra tuffa vintrar. Nya sorter av echinacea kommer hela tiden och efter det att mina ´Tomato Soup´ inte klarade den här vintern (en planta lever dock) så tror jag att man ska vara lite försiktig med alla dessa spännande nyheter.

Kanske att de nya perennernas vinterhärdighet borde testas liiite bättre...eller att man kanske kunde få med en beskrivning hur man vinterskyddar växten. Om man misslyckas med en växt så kan det i och för sig vara så att platsen inte är tillräckligt dränerad och att växterna dör av syrebrist. Men de flesta perennodlare vet säkert att dränering är mycket viktigt för de flesta perenner.

Visst brukar jag slå ett slag för tåliga och väl beprövade perenner och de rena arterna, men jag medger också att det är spännande att testa de nya, lite svåra och känsliga växterna. Lyckas man så blir ju glädjen desto större.

...och visst blir man sugen på nya sorter...

Nya nävor på Zetas trädgård i år:

• Sirak - rosa
• Starman - rosalila/vitt öga (den vill jag ha!!!)
• White Ness - vit
• Katherine Adele - blekrosa, gröna blad med bruna fläckar
• Ankum´s Pride - ceriserosa

Nya Echinacea från Zetas trädgård:

• Irresistable - röd, fylld
• Merinque - krämvit, fylld
• Sunrice - ljust citrongul. Här har man angett att den är kortlivad.

Nya Astrantia från Zetas trädgård:

• Hadspen Blood - mörkröd
• Madeleine - vit
• Roma - rosa
• Shaggy - vit/gröna toppar
• maxima ´Rosea´ - kaukasisk stjärnflocka, storblommig, ljusrosa

Jag skulle vilja hitta information om växtförädlare som jobbar med perenner och få reda på hur hela processen går till. Hur länge man testar en ny växtsort innan den står på försäljningshyllan. Hittar inget på nätet. Får söka på annat sätt. Någon som vet?

• Outtröttligt fortsätter jag att spana i trädgårdar och parker, men jag vandrar också runt, kors och tvärs i Stockholm och i naturen, för att sedan vräka ut inlägg på bloggen. Det är fortfarande både kul och intressant så jag spanar och vandrar vidare. Hittills har det blivit 2 628 inlägg.

• Nu befinner vi oss i den ljusaste tiden på året och man borde väl egentligen inte sova alls, utan ta vara på allt det här ljuset. Det sorgliga är att det nu vänder och vi går mot mörkret igen. Det känns mycket bättre att se framåt, mot ljuset! Men självklart finns det mycket kvar av sommaren och själv har jag långt tid kvar till min semester. Jag har två semesterveckor i augusti och sedan en septembervecka då jag tar 307:an ner i landet som jag gjorde förra året. Sen får vi se hur det blir med det där rock-hotellet i Berlin...

Emma Lundbergs trädgård vid Millesgården på Lidingö invigdes i samband med att Stockholm blev kulturhuvudstad 1998, samma år som jag började jobba på Engsholms slott för övrigt. Trädgården ritades av landskapsarkitekten Barbara Johnson.

Det brukar alltid vara svårt att komma i rätt tid till en trädgård, att pricka in då den blommar som vackrast. I Emmas trädgård spelar pionerna huvudrollen och det är ju lättare att träffa rätt i tid om trädgården har en specifik växt som huvudtema.

Jag kom nog ganska rätt den här dagen och ännu en gång drogs jag till de enkla och halvfyllda pionerna. De helt fyllda gräddbakelserna blir lite för mycket för mig.

Om man befinner sig på Millesgården så kan man ju knappast missa Carl Milles alla statyer.

Jag känner alltid samma känsla när jag tittar in i Hans Drosts ostörda rum, hans Refugium. Ett behagligt lugn vilar över platsen trots att en ganska livligt trafikerad gångväg går just nedanför. Varje gång jag passerar hans lott här under mina vandringar i Eriksdalslundens koloniområde så stannar jag till och försöker se ett livstecken från den skygga mannen som Ingela Bendt skrev den vackra boken om.

Jag har ännu inte sett honom och jag blir lite orolig när den stora almen böjer sig allt längre ner över hans gröna hus. Jag älskar förfallna trädgårdar men det finns alltid en gräns för hur långt förfallet ska få gå. Ännu så länge är den lilla trädgården en pärla bland alla tokblommande lotter i Tanto och Eriksdalslunden.

Jag tror att jag saknar ett Refugium...

Värmen håller i sig. Den känns nästan tropisk nu och min balkong blev för het för en sen frukost den här morgonen.

Jag begav mig till Söderbrunns koloniområde som är Stockholms äldsta och där Janicke Henrikson har sin kolonilott. Vi lärde känna varandra då hon skrev en artikel i Ljuva Livet förra året och nu ville jag kolla in hennes gångar av backtimjan på lotten. Tyvärr var det inget idealiskt ljus för trädgårdsfotografering.

På väg till Janicke passerade jag en granne vars lott var översållad av vackra pioner och jag blev helt förälskad i en enkelblommande skönhet som heter Flame och som även Janicke har ett ex av i sin lott. Den måste vi bara ha i slottsparken! Och ja...jag gillar den där färgen om blomman är rätt!

I Janickes vackra lilla trädgård börjar nu hennes gångar blomma av timjan och om en vecka kommer man att kunna vandra på helt lila mattor. Jag tycker mycket om när man blandar blommor med grönsaker och här är alla bäddarna kantade av backtimjan och gråtimjan som även fått växa ut på gångarna vilket gör att man alltså går på mattor av de krypande lila blommorna. Gillar!

Hon har även en vacker hörna med pioner, aklejruta, vit riddarsporre och stjärnflocka men det starka solskenet gjorde att bilderna inte alls blev som jag hade tänkt.

Vi gick en vända i området och träffade Jan, Lars och Eva. Vi diskuterade Chelsea Flower Show och jag uppmanades att besöka denna blomstershow nästa år...vilket jag också har funderingar på att göra. Hos Jan och Lars fick jag se den där guckusko-skönheten som inte kommer till sin rätt på min bild här nedan, men som var helt fantastisk.

Efter att ha blivit bjuden på en härlig sommarlunch av Janicke så lämnade jag Söderbrunn för den här gången, men jag kommer tillbaka! Jag har ju fortfarande en plan att börja spana, fota och skriva om Stockholms koloniområden, en gång när tiden räcker till.

Den svartvita flugsnapparen som bor i den lågt sittande holken stördes inte av oss utan matade obehindrat hela tiden sina ungar. I min slottspark saknar jag i år näktergalen och den viktiga sångaren hörs inte heller här i området. Den saknas i år över stora delar av Sverige och dåligt flyttväder tros ligga bakom avsaknaden av skönsångaren. I förra veckan hörde jag dock en näktergal vid Ulvsunda slott hemma där jag bor och vi får verkligen hoppas att den kommer till alla andra platser i år också, om än lite senare än vanligt.

Guckusko - Cypripedium 'Ulla Silkens'

Det går en parkväg genom skogen där jag bor och där blommar nu ryssgubbar och hundkex tillsammans. Det ser verkligen somrigt ut och vi är ju snart inne i högsommaren. På vägen dit såg jag utslagna schersminer och fläderblommor som skiftade i vitt. Har inte sommaren mer bråttom än vanligt i år?

Själv har jag ingen som helst planering inför min semester i augusti. Jag har ingen aning om vart jag ska åka, tycker ju bäst om att resa på försommaren då naturen är som vackrast. Man borde kanske ta en kartbok och sätta fingret någonstans och helt enkelt åka dit (och så gjorde jag och ska alltså fira semester i Gonäs utanför Ludvika...yeh!)

Hur som helst...den här ryssgubben är vanlig i Uppland och speciellt i Stockholm och Uppsala sägs det. Man trodde en gång att ryssgubben skulle bli ett besvärligt ogräs i Norden men den håller sig stilla på vissa platser verkar det som. Jag läser i ´´Växter vid vägkanten´´  att växten sågs 1814 runt Paris sedan en rysk krigshär haft sitt läger i närheten.
Den är en inkomling i Nordens flora står det i samma bok och i Den virtuella floran läser jag att Linné publicerar fyndet av växten 1768 efter det att den kommit dit med utsäde.
Inkomlingar är vi väl alla men jag tycker nog att det låter vackrare med invandrare faktiskt, människor som vandrat hit. Tänk om vi skulle kalla alla våra vänner som flyttat hit från den övriga världen för inkomlingar!

Ryssgubben blir i varje fall över en meter hög, den är flerårig och blommar i juni-juli. Den har tydligen en unken och påträngande doft, men sånt känner ju inte jag. Hos mig är dofter varken väldoftande, unken eller påträngande.

Det här gullregnet står vid mitt hus i Bromma och jag bor i det vänstra huset längst bort och högst upp. I gullregnsträdet sitter den där koltrasten som varje natt börjar sjunga vid tvåtiden. Vackert, men åt helvete för högt för att man ska kunna sova...ens med öronproppar. Tänk att man vågar klaga på ljudet av en koltrast...när man bor i Bromma!

Jag behöver inte så mycket sömn, så sjung du koltrast, snart tystnar all fågelsång och då hör jag endast grannarna som bor i det högra huset och som sitter nätterna igenom på sina balkonger och pratar och pratar och pratar...vad pratar folk om egentligen?

Så...nu har jag gnällt färdigt. I morgon ska jag vara positiv!

Den här vita trädgårdsnattviolen har jag planterat i min nya drömhörna i slottsparken där den blommar fint nu.


Avslutar med några vallmo

Brudarna är som vackrast i slottsparken just nu, Exochorda ´The Bride´ ... och jag vet nog ingen vackrare prydnadsbuske.

Vecka 22 är en av årets vackraste veckor i slottsparken, endast slagen av 23 och 24 då. Blåsten i veckan har gjort att de där magiskt stilla morgnarna och kvällarna tyvärr uteblivit. Det har blåst varje dag under en tid nu och blåsten gör mig trött, irriterad och orolig.
Det är oerhört mycket att göra nu, det händer så mycket överallt och jag har känt mig mycket tröttare än vanligt.

I trädgården har jag klippt, tuktat, putsat, grävt, hackat, luckrat, sått, vattnat, planerat, planterat, fikat, lyssnat på podradio (samtidigt som jag jobbat...!), flyttat växter, delat växter, lyssnat på fåglar (ingen näktergal ännu i parken), sett havsörnen svävat över mig, ätit sjukt goda luncher, rensat ogräs, besprutat ogräs (med ogräsättika), krattat, räfsat, sopat, diskuterat monarkins vara eller inte vara med J, funderat över bloggen, funderat över jobbet, läst, skrivit och fotat.

Jag önskar er alla en riktigt skön helg!

Den här gamla syrenhäcken sågade jag ner till marken med början 2005

Tiden rusar fram nu på försommaren. Det var ju nu som man skulle se alla de vackra platser som man planerat in under vintern. Nu när träd och buskar blommar som bäst. Jag har en lista på trädgårdar som jag skulle besöka nu på försommaren. Hittills har jag inte sett en enda av dessa trädgårdar. Jag har ju ett jobb att sköta också...och faktiskt ett socialt liv. Jag behöver ett sabbatsår!

Trädens och buskarnas blomning blixtrar till nu i någon vecka för att sedan börja sin frösättning på väg mot reproduktion. Tiden för växterna är knapp här på vår breddgrad. Förhoppningsvis hinner vi med att se en stor del av blomningen, men ligger man sjuk eller reser bort en vecka så missar man mycket av det vackra som växterna bjuder på. En stressad vän missade hela syrenblomningen förra året!

Det finns visserligen fortfarande träd och buskar som ännu inte börjat blomma, som schersmin, fläder och epåletträdet i Bergianska trädgården, men snart går vi in i den djupa grönskans tid. En lugn och sommarstilla tid. Då lägger sig stressen att hinna med att se allt som händer med växterna. Då kan man på fritiden i lugn och ro hänga på sig ryggan och börja vandra runt öar och sjöar eller vandra kors och tvärs i Stockholms olika stadsdelar.

Under högsommaren är det annuellernas och perennernas tid och de grupperna stressar inte fram sin blomning på sammas sätt som träd och buskar.
Maj, juni och juli är är för oss trädgårdsmänniskor den tid då det är som mest att göra.  Sedan planar det ut och under sensommaren blir det lite lugnare. Längre fram än så vill jag inte tänka nu...

Tiden går inte -  det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten...

Hotell  Room Mate Larios vid Plaza de la Constitucion
 Nere på torget var det konsert och över hustaken dansade svalorna...

 

Senast som denna gigant blommade i Sverige var 1935, så det här är stort för botanister och andra växtintresserade just nu när det handlar om timmar innan blomman vecklar ut sig. Efter mitt besök fick jag rapport via mail från Bergianska att ´´Nu är den verkligen på gång, man kan nästan se hur den öppnar sig´´.

Den rapporten gör att jag självklart måste ut till Bergianska ännu en gång i eftermiddag, trots att det ska packas och fixas inför Spanienresan. Men jag vill inte missa det här ögonblicket. Jätteknölkallan blommar endast under 3-4 dagar.

Lilla bildens foto av Astrid Fyhr - Bergianska

Trots min förkylning så tog jag mig tidigt ut till Kina slott där det är penséutställning och jag ville inte missa den. Visserligen pågår den till den 6 juni men det är ju så mycket annat som händer nu.
Jag gillar penséer när blommorna är små och går mot blått och ljuslila. Vilken av dessa tycker ni bäst om? Ha en fortsatt fin helg där ute i det vackra!

Patiola ´Pure Light Blue´

Rocky ´Purple Picotee´

Rocky ´Light Marina´

Viola cornuta ´Columbine´

Rocky ´White with Purple Wing´

Rocky ´Purple whith Face´

´Mickey´

Sorbet ´Blue whith Blotch´

´Jan Sieblink´

Viola cornuta ´Molly Sandersson´

Rocky ´Sunny Side Up´

Rocky ´White whoth Bloch´

Jag har svårt för de som går mot rött och de gula fick inte ens vara med här på bloggen, förutom de längst bort i bild då.

Förkyld! Hängig, risig. Män blir ju sjukt sjuka när förkylningen slår till! Finns ju ingen tid till sånt nu i maj månad. Massor att göra innan resan. Jag får kurera mig i helgen.

Och när ska det här bli en trädgårdsblogg igen?

I mitt örnnäste är det också nästan förfall...skulle ju helgstäda!!

På Bloggportalens lista över Hus och Hem så är jag omringad av inrednings- och mammabloggar...

Det är två år sedan jag besökte Gotland nu och mitt rum väntar på mig där i den medeltida gränden. Det blir en snabbvisit den här gången, för att se hur våren ser ut i Visby. Jag kommer att möta både vänner och växter under min vistelse och även få en dos av den gotländska atmosfären som brukar få mig så lugn. 307:an får stanna hemma, det blir vandring och cykel som gäller i Visby med omnejd.

Jag kommer att plåta växter i botaniska, vandra långsamt i gränderna med ruinerna, se solen gå ner i havet och bara njuta av den här platsen några dagar. På måndag kväll landar jag i Sverige och i verkligheten  igen.

EN HELT NY TIDNING!

Om livet ute och om att inreda gröna rum 
Äntligen är Allt om Trädgårds lillasyster Fixa här!

I första numret, Fixa Sommar, kan du läsa om konsten att köpa pool och bygga altan. 
Du får följa med hem till galet vackra trädgårdar och bjuds på sköna recept till köket utomhus. 
Och så fläder, klematis, uteduschar, rabattlösningar och hela checklistan för 
en grönare och vackrare trädgård. Plus lite till … Trevlig läsning!
Viveka

Om Allt om Trädgård Fixa:
Fyra gånger per år kommer vi med de bästa tipsen och den skönaste inspirationen till ditt 
gröna rum. Fixa hjälper dig att inreda ute och ser trädgården som en förlängning av huset. 
Vi vänder oss till dig som är design- och inredningsintresserad hemmafixare, som tycker om 
att göra vackert, laga mat, snickra och skapa trivsamma rum ute. 
I Fixa kan du läsa om allt från om hur du bygger en altan, köper pool och grill till vilken ros 
du ska låta klättra på väggen för en blommigare och skönare sommar. Vi förenar den traditionella 
inredningstidningen med trädgården och kryddar med recept och gör-det-själv-reportage. 
Vi tar oss an uteplatsen, staketet, poolen, stenläggningen, garaget och till och med färgen på ditt hus. 
Självklart möblerar vi sedan det gröna rummet med snygga möbler, bra belysning och växter, blommor, 
buskar och träd. Och vi bjuder på trädgårdsfest med dukningar, recept och 
roliga kalasidéer.

Pressmeddelande Allt om Trädgård Fixa

Enköping är inte en speciellt upphetsande stad och en kylig, mulen och liten blåsig onsdag i början av maj...är stan verkligen inte att rekommendera för er som söker efter vackra platser.
Men nu råkar Enköping vara en fantastisk parkstad som jag ofta besöker, men då senare på växtsäsongen. Idag såg Drömparken inte så lockande ut. De stora fälten av kirgislök kommer att blomma om någon vecka och det är väl förfesten här i Drömparken som är som vackrast i juli-augusti.

Borta vid Klosterparken blommade i och för sig magnolior men...nej, några veckor till skulle man ha väntat med besöket.
Den här onsdagsresan handlade inte enbart om att försöka hitta vackra växter att fotografera i Enköping. Mitt andra uppdrag var att jaga vidare efter den perenn som jag blev förälskad i förra året, Scutellaria incana - Grå frossört. Färden gick vidare ut mot landsbygden där den där plantskolan låg...

Månviol - Lunaria rediviva

Vårärt - Lathyrus vernus


Rodgersia



Jag gillade de här broarna som höll kvar fjolårets sommarblommor

Just nu så fylls min mailbox med massor av fina och trevliga mail som mest handlar om trädgårdsfrågor. Hade jag tid och ork så skulle jag sitta och svara på alla dessa mail men jag får hänvisa till mitt tidigare inlägg.

Nu i vecka 18 kommer 112 600 vårblommor att planteras i rabatter och urnor i Stockholm. Jag läser i ´´Mitt i Östermalm´´ att staden ska prydas med dels penséer men även något annat som man inte vill avslöja.

Vid midsommar byter man ut dessa vårblommor mot 123 800 sommar- och höstblommor. Hemligheterna fortsätter då man inte vill avslöja vilka sorter eller vilka färger som gäller i år.

Men på Östermalms stadsdelsförvaltning avslöjar parkingenjör Magnus Björkman att temat på Östermalm blir rött och vitt. Det kommer att planteras snöflingor, sommarljus, tobaksplantor, petunior, dahlia och alunrot. Inte så jättespännade val kanske men jag väntar och ser hur det kommer att se ut på plats. Härligt med ordentlig satsning i varje fall.

Äntligen maj...har nog många skrivit i sina bloggar idag. Jag har för tillfället lite svårt att ta in allt som händer nu. Måste försöka få bort stressen att vara i nuet. Hinner liksom inte med nuet! Allt händer just nu! Carpe-fucking-diem var det någon som uttryckte det! Fast då i positiv bemärkelse.
En något kylig första maj i Stockholm och jag tänkte fortsätta min tradition att fotovandra i Bergianska trädgården just den här dagen, och det gjorde jag. Men väl hemma med alla bilder på samma växter som jag fotograferat så många gånger...så kändes det totalt onödigt att lägga ut dessa blommande prunusträd ännu en gång.

Nä...så jag drog upp till söder och till Tanto och Eriksdalslunden igen. Parkerade 307:an på Slipgatan som vanligt och hade tänkt vandra runt Årstaviken men mina knän ville inte riktigt hela den sträckan idag, så jag nöjde mig med att klättra i sluttningen där alla kolonilotter finns och det blommade betydligt mer nu än vid mitt förra besök. Här tog jag hundratals bilder på blommande träd och tulpaner mm.
Fick en negativ känsla av de bilderna också men blev lugn av det gröna och när jag såg att häggen gått i blom, så slog det alla andra växters blommor tillsammans. Magnolior av alla möjliga och omöjliga sorter och underbart blommande körsbärsträd fanns överallt, men det var häggen som fick mig på fall!

De två översta bilderna är från platsen där Hans Drost har sitt Refugium och jag känner så starkt för den här lilla trädgården och det gröna huset. Det ser rätt ruffigt ut i trädgården men det är något lugnt och stilla som fångar intresset. Här finns inte denna explosion av färger som man kan se i så många av de små lotterna här. Jag hade tänkt lägga ut bilder som visade kontrasten mot det lugna gröna men jag kunde bara inte.

Nu väntar en ny vecka och jag ska fortsätta att försöka göra vår slottspark lite vackrare än den var förra året.