Site Meter

Fläder - Sambucus nigra




Vår vanliga fläder är en mycket tålig buske som kan bli 5 meter hög och klarar sig till zon 4.  Det går också utmärkt att stamma upp den som ett litet träd. Dess ursprungliga miljö var skogsmarkeroch då främst fuktiga askskogar. Den blommar med vita blommor i juni-juli och ger svarta bär på hösten. Både blommor och bär kan användas till saft.
Fläder är en mycket snabbväxande och lättodlad buske som är perfekt att använda till insynskydd och i friväxande snår. Den lan används på marker där det är dålig dränering. Flädern tivs bäst i sol men kan även användas på skuggiga platser.

Flädern anses som ursprunglig i den svenska floran (även om alla botaniker och florister är ense) men växer i stora delar av Europa och även i Mindre Asien och norra Afrika. Den giftiga druvfläderna Sambucus racemosa har röda bär.

  • ´´Ett hyddans träd men som också tager i besittning palatsets ruiner´´  skriver C.F Nyman 1867.
  • Flädern var i hednisk tid föremål för en religiös kult som riktade sig till den skönaste av asynjorna, Freja, kärlekens och fruktsamhetens gudinna.
  • I Sydsverige fanns långt fram i tiden föreställningar om ett naturväsen med hemortsrätt i trädets djupa grönska. ´´Hyllefrun, hvadab man ock (såsom i Blekinge och Skåne) intill sednare tiden ansett busken med en slags vördnad´´  för att citera C F Nyman 1867.
  • I Wärend och wirdarne från ungefär samma tid berättar Hyltén-Cavallius från Gärs och andra skånska härader om ´´ett qvinnligt naturväsen i flädern eller hylleträdet. Detta väsen heter hyllefroan. Gör man någon skada på flädern eller orenar invid detta träd, så får han en sjukdom kallad Hylleskåll, som botas med att slå ut mjölk öfver trädets rötter.´´
  • En liknande föreställning förmedlar C F Nyman då han citerar Retzius: ´´På somliga ställen tror allmogen att den, som sofver under blommande Fläder, blir utsatt för Elfblåst, d.v.s. bekommer ett hvitt, nässelartadt utslag på kroppen förenadt med hufvudvärk.´´
  • Samuel Liljeblad uppger 1798: ´´Trädets skugga eller utdunstning anses vara ohälsosamt för människor, så att febrar ofta kunna förorsakas deraf att man sitter eller sofver derunder.´´
  • Flädern har genom åren blivit ett skydd för människor och djur mot mörka makter som troll, häxor och t.o.m. djävulen
Ur Blombok av Sune Jonsson

Som läkeväxt
Fläder hade förr stort anseende som läkeväxt, enligt Nyman (1867) betraktades den flerstädes som något av universalmedicin och dyrkades ibland som en gudomlighet, hyllfrun. Man utnyttjade främst blommor och frukter, men även blad och innerbark användes. Blommorna (Flores Sambuci) fungerade som svettmedel och av frukterna (Baccæ Sambuci) framställdes flädermos (Rob Sambuci). Frukterna kunde också användas för färgning.
(Den virtuella floran)

Det finns även några sortnamn och dessa hittade jag i Zetas katalog
  • Sambucus nigra ´Aurea´ - Gula blad
  • Sambucus nigra ´Aureomarinata´ - Gulbrokiga blad
  • Sambucus nigra ´Black Beauty´ - Mörkröda blad och rosa blommor
  • Sambucus nigra ´Black Lace´ - Mörkröda finflikiga blad och ljusrosa blommor.





Flädersaft

Ingredienser (1 portion)

  • 40 klasar fläderblommor
  • 4 stora citroner
  • 2 liter vatten
  • 2 kg strösocker
  • 50 g citronsyra

Tillagning

  1. Plocka fläderblommorna.
  2. Lägg de nyplockade blomklasarna i ett kärl stort nog att rymma minst sju liter.
  3. Borsta citronerna noga under varmt vatten och skiva dem tunnt. Lägg dem i kärlet tillsammans med fläderblommorna.
  4. Koka upp vatten och rör ner socker och citronsyra. Häll den heta vätskan över fläderblommorna och citronerna. Täck kärlet med lock.
  5. Låt saften stå svalt i 3-4 dagar.
  6. Sila saften och häll upp den i plastlådor med lock. Förvara saften i frysen.
Hämtat från receptcentralen.se
 

.

Kommentarer
Postat av: Katarina

Då passar jag på att fråga - hur är rotsystemet på fläder? Jag har en buske att gräva bort och undrar lite över vad jag ger mig in på. För övrigt är flädersaft jättegott!

2009-11-04 @ 17:22:50
URL: http://kollitott.se
Postat av: Mariana

Fläder är en favorit tycker om rymden som blir under trädkronan, att den växer snabbt, dom vackra blommorna och bären.

Har 7 st.

2009-11-04 @ 17:27:37
Postat av: Anita

Det vattnas i munnen, jag älskar flädersaft. Nu fick jag sommarlängtan :)

2009-11-04 @ 18:54:25
URL: http://anitalinder.wordpress.com/
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

Katarina: Det är ett tag sedan jag grävde bland fläderrötter men jag har för mig att rötterna drar iväg ordentligt i jorden. Flädersaft är riktigt gott.



Mariana: Håller helt med dig.



Anita: En gång fick jag en gin/tonic med flädersaft...det var grymt gott! Jag längtar alltid till sommaren...

2009-11-04 @ 19:25:18
Postat av: Mira

Och jag brukade göra underbart fläderblomsvin...

2009-11-05 @ 09:05:19
URL: http://mirasmirakel.blogspot.com
Postat av: Nordlycka

Tack för saftreceptet!

ÄÄÄÄlskar flädersaft!! :)

Satte två fläderbuska på torpet i våras...men de vill sig inte riktigt...får se hur de mår nästa år...



Välkommen i husmorsbloggs-gänget! ;) hehehe..

/K

2009-11-05 @ 14:33:06
URL: http://nordlycka.blogg.se/
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

Mira: Spännande!



Nordlycka: Nu kan jag kanske lägga mig på Bloggportalens lista om Mat & dryck!

2009-11-05 @ 16:37:28
Postat av: mimmimarie

Här är en till som älskar fläder. Jag delar gärna med mig av ett urgott recept på fläderchampagne som vi gör varje sommar. Det bubblar verkligen i glasen. Ett utmärkt alkoholfritt alternativ.



Fläderchampagne

2 stora utslagna klasar fläder

1 citron

2 msk äppelcidervinäger

4½ dl vatten

8 dl socker



Tvätta, pressa och skär citronen i 4 delar. Blommorna ska inte tvättas. Lägg tillsammans med de övriga ingredienserna i en stor skål eller gryta. Täck över. Låt stå i ett dygn. Rör om då och då. Sila och häll upp i rena flaskor med kork. Flaskorna ska stå svalt i minst 3 veckor.



2009-11-05 @ 18:10:39
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

mimmimarie: Fantastiskt! Stort tack!

2009-11-05 @ 18:18:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0