Efter att jag vandrat genom den här ganska tråkiga showen gick jag upp mot slottsträdgården där jag tänkte besöka AnnaKarin som skrev i min blogg att jag skulle komma dit och fika. Tyvärr så visste de inte var hon höll hus så det får bli en annan gång. Konstaterar ännu en gång vilken fin plantskola eller plantshop detta är. Mycket bra ordning och ett bra sortiment. Rosavdelningen hade massor av sorter som jag ville ha.
Fåtöljerna här ovan står inne i slottsträdgården och visst lockar det att sätta sig en stund?

Vet inte om jag får låna ovanstående bild av Ulriksdals Slottsträdgård men det är ju reklam...så jag chansar.
Jag kommer absolut att besöka Ulriksdal Flower Show på fredag. Med kameran laddad och med stor nyfikenhet hoppas jag få se något som kan intressera mig.

Även om jag på något vis känner att slottsparken är min egen trädgård så går mitt arbete ut på att smycka parken med växter så att gästerna hos oss ska tycka det är vackert. Visst har trädgården utformats med min och min chefs smak men jag måste tänka på att anlägga och plantera för att fånga våra gästers intresse. Nu är det inte alla i en konferensgrupp som uppskattar trädgård och växter. De unga affärsmännen på väg upp i karriären springer förbi utan att märka att mjölkklockan just slagit ut eller att strålrudbeckian lyser guldgult just för deras skull.

Jag brukar nyfiket se hur olika kategorier människor uppmärksammar växter och planteringarna i parken och jag blir glad när jag ser en buss full med tanter komma hit för att konferera. Kvinnor och då oftast lite äldre kvinnor brukar alltid visa intresse för trädgården och ibland fråga mig om växter mm. Det tycker jag om!
Så H du som är säljaren hos oss....ta hit mer tanter!

Rudbeckia sullivantii ´Guldsturm´ - Strålrudbeckia

Det börjar bli lite höst i planteringarna och jag vet inte hur många gånger jag försökt fotografera min stora släntplantering utan att lyckas få fram det jag vill visa. Även denna gång får jag inte fram hur vacker den fortfarande är nu när de sena perennerna kämpar på i blåst och kyla. Det är svårt att fota många växter tillsammans och det är alltid svårt att beskriva en känsla.
Bilden visar endast en liten bit av planteringen som är ??? lång (ska mäta den i morgon).

Trädgårdsspaning

För två år sedan

Ulleternellen är en perenn som jag tycker mycket om. Ulleternellen blev vald till årets perenn 2001. Den ska absolut planteras i stora grupper för att den ska visa sin bästa sida. De har små vita blommor som sitter samlade i kvastar. Blommorna sitter kvar långt in på hösten som eterneller och ger ´´liv´´ åt planteringar under sen höst. Bladen har en lugn går färg och den här perennen framhäver andra perenner fint och passar egentligen tillsammans med vilekn färg som helst. Hos mig sitter den tillsammans med portlandrosen Jacques Cartier och Kranssalvian, Strålrudbeckian finns också i närheten..

Växten blir ungefär 30 cm hög och vill ha ett soligt läge i väldränerad jord men klarar även halvskugga, gärna sandig och lite torr. Lerjord fungerar inte för Ulleternellen. Den blommar i vår slottspark från slutet av juli och sedan finns de vita blommorna kvar till frosten. I vissa böcker står det att den börjar blomma i juni men det gäller nog främst i södra Sverige. Den är bra som snittblomma och även perfekt att torka. Den klarar sig gott i zon 8.
Förökas genom delning eller med frö. Plantor planteras med 35 cm avstånd.
Register till Dagens växt

Vinnaren av årets vackraste park....blev inte min slottspark utan Wij Trädgårdar i Ockelbo, grattis! Även om jag ville att Visby botaniska skulle vinna så hade Wij trädgårdar en fantastisk rosenträdgård.


Till vänster syns utsikten från mitt fönster i övernattningsrummet på slottsområdet igår kväll och till höger ser jag solen gå upp ur nattens moln i morse när jag ser över sommarblommorna på terassen som senare blir fylld av frukostätande konferensgäster då solen värmer skönt.


I de här buxbomsplanteringarna har jag tidigare år haft vita lejongap men i år hann jag inte så dessa på grund av mina resor till Kina och Italien, det blev blomstertobak i stället och jag tycker att det blev minst lika bra. I skymning och gryning lyser de framför slottet. Granarna som syns i bakgrunden ska fällas i höst och ersättas med en syrenhäck.


Utsikt från borggården och här ser man de tre etapperna i den stora syrénhäcken. Längst till vänster är de syrener som jag tog ner för två år sedan, i mitten de syrener som togs ner i juli nu i år och till höger de som ska tas ner om två år.


Jag har tidigare talat om att få perenner att blomma en andra gång. Nepeta, mjölkklocka mm. och i år lyckades det att få jättedaggkåpan att blomma om.

Ni ser mig inte va? Den här kompisen satt blick stilla på plattgången och trodde att han (eller hon) hade hittat en perfekt kamoflageplats. När jag kom för nära med kameran hoppade paddan in i planteringen.
Regnet har fallit över parken idag och åskan strök förbi och fortsatte längre inåt landet.
Jag har jobbat med den stora släntplanteringen idag och börjat ordna en ny plats där för en ny växt. I senaste numret av Allt om Trädgård såg jag att Stefan Mattsson (tidigare trädgårdsmästare i Enköping) visade en vacker plantering och där fanns det höga Finnslidet (Aconogonum x fennicum). Blommar från juni till tidig höst och är mycket härdig, jag har sett den i Drömparken i Enköping och den är mycket vacker. Nu ska jag bara rådgöra med chefen, den är ganska dyr.
Sitter nu på mitt rum på slottsområdet och väntar på fotbollslandskampen mellan Sverige-USA.....på radio.


Det gamla orangeriet. Ut från den här väggen gick två växthus en gång i tiden.



Vilken kändis dejtar du? Hittat på LindaLottas blogg.

Tillbaka i parken igen. Igår befann jag mig både på Fårö och i en slottsträdgård i Sörmland. Tankarna på Gotland och Fårö fanns kvar så starkt men idag är jag tillbaka både fysiskt och mentalt. Under mina 37 arbetsår har jag kanske försovit mig 3-4 gånger. I morse var det ovanligt ljust i sovrummet och jag letade efter mobilen som väcker mig varje morgon men den fanns inte där. Jag hade glömt att ställa in den på väckning. Nu blev det en timmas extra sömn.

Efter att ha vandrat runt i parken kunde jag konstatera att det lyckades även i år med Bonicaplanteringarna. Som jag tidigare berättat stängde jag in rosorna i en månad för att de skulle hinna gå i blom innan hararna käkat upp alla knoppar och sista dagen innan min korta semester tog jag bort gallren som skyddat rosorna och jag var helt övertygad om att de knoppar som inte hunnit gå i blom (det var inte många rosor som gått i blom då...denna molniga sommar) skulle bli godis för hararna redan första helgen.
Nu blev det inte så och de två planteringarna blommar fantastiskt nu men när jag idag skulle klippa bort överblommade rosor hoppade det ut en hare ur planteringen. Blommorna bryr de sig inte om men alla knoppar som nu utvecklas kommer att bli uppätna, det blir alltså ingen blomning till frosten kommer här. Även de vackra höstanemonerna har blivit mat år de vilda djuren.
Men det var även det som var bra och fint i parken och nu gäller det att putsa trädgården fin igen

Just nu är sjön här nere fylld av vita havskajaker. Funderar igen varför jag aldrig köper den där vita havskajaken som jag pratat om i så många år.

Bonica

För två år sedan
För ett år sedan
Så fina som änglatrumpeterna var förra året är de inte nu i år....återkommer med bilder.

Krusmynatgården ligger lite norr om Visby och är omtalad för sitt vackra läge vid havet och för sin örtagård med mängder av kryddväxter. Det kostar 30 kronor att gå in i örtagården och hur jag än försöker så hittar jag ingen känsla alls här inne. Det räcker inte att placera en örtagård vid ett vackert läge vid havet, döpa det till Krusmyntagården och sälja kryddor i vackra burkar tycker jag. En örtagård bör vara något vackert där växterna trots ordning bör vara planterade med känsla och ge fler upplevelser än dofter och ordning. Det här är en stor sluttande grusplan med planteringslådor i strikt ordning. Gruset är grovt och vitt och jag blr så förvånad att man inte valt ett mer smakfullt sätt av visa örter.
Här finns restaurang med uteservering och en butik som är mycket fin där man kan köpa alla tänkbara kryddor.

Titta på den här bilden från Visby botaniska, visserligen är det här en köksträdgård men ungefär så här tänker jag mig en örtagård, här finns inte den parkeringplatskänsla som på Krusmyntagården.


Den här bilen stod parkerad vid Krusmyntagårdens parkering och det var nästan det mest charmiga med den här platsen.

Murade fiskebodar i Nabben



I morgon återvänder jag till fastlandet och till jobbet, till höst och mörker och kyla, men även till nära och kära och till en vacker huvudstad.
Jag utnämner Hallshuk till den här resans vackraste plats.

På nordvästra Gotland finns en vacker ort som heter Hall. Åker man längst ut på udden kommer man till Hallshuk och det blev den stora överraskningen denna gång på ön, här hade jag aldrig varit tidigare. Den lilla byn vid havet var det vackraste jag sett på länge. Högt uppe på klinten där fyren står satt jag och såg ut över byn och havet. Det är lyckligt lottade människor som bor här.

..sa en av våra stora filosofer och tänkare.....farbror Melker på Saltkråkan!
Visby var nästan för vackert i kväll denna nästan för perfekta dag. Tänk ljudet av lugna vågor som sakta sköljer upp mot stranden och sjöfåglarna som skränar vackert. Jag tror att jag stannar här!

På 80-talet hade jag flera olika båtar och besökte Roslagens vackra skärgård. Ibland saknar jag den tiden och flera gånger har jag varit på väg att skaffa båt igen men när jag funderat färdigt har jag alltid kommit fram till att jag har fel jobb för att ha båt. Det finns för lite sommarledighet för att jag ska kunna leva båtliv.

Den här Laxkuttern (eller ´´däckare´´ som den egentligen bör kallas) köpte jag 1985 vid Tranebergs varv och den hette då ´´Tjabo II´´ av alla namn. Hos mig fick den namnet Pyrona...efter någon saga som jag läst för dottern när hon var liten.
Båten hade haft Tranebergs varv som hemmahamn i över tjugo år och de senaste tio åren hade den tillhört Gunnar Hillenbrand. På 60-talet ägdes båten av en Berggren som var hamnkapten vid varvet då. Tändkulemotorn som då fanns i båten blev förstörd av något material då Tranebergsbron renoverades på 60-talet och Berggren fick av försäkringsbolaget en ny motor. Motorn var en Mercedes diesel 180 från 1962. Teakdäcket lades 1980-82. Berggren lämnade senare båten till försäljning vid en båtfirma i Vårby och tysken Dietrich Leve blev ny ägare.

Resan till sin nya hemmahamn Gräddö på Rådmansö blev en resa man inte glömmer i första taget. Min bror och jag startade tidigt på morgonen från Stockholm och vid Vaxholm började problemen med dieselmotorn. Den stannade med jämna mellanrum hela vägen till Gräddö och jag tror att vi kom i hamn vid midnatt. Det visade sig vara skit i hela bränslesystemet och Pyrona fick besöka varvet i sin nya hemmahamn Gräddö för att få problemet åtgärdat.
Kort tid efter det att jag köpt båten råkade jag ut för min knäolycka och fick gå gipsad och med kryckor hela den sommaren. Det skulle till ytterligare två operationer innan jag blev så ok att jag kunde fortsätta med mitt yrke.
Min far hjälpte mig att inreda en sovhytt i båten, nya durkar i förhytten, en ny motorlucka och ett matbord. Jag renoverade så gott jag kunde trots gipsat knä.
Det blev inte så många turer med den här båten eftersom in knäskada blev besvärlig i flera år. Pyronas nya hemmahamn blev Dyvik mellan Norrtälje och Stockholm.

Det här meddelandet fick jag den 1 juni 2009

Mitt namn är Patrick Hillenbrand, son till Gunnar Hillenbrand, tidig ägare av Din laxkutter Pyrona som Du bekriver på http://gardener.blogg.se/category/min-historia.html

Min far skulle har fyllt 62 år igår, han gick tyvärr bort för tidigt i cancer 2004. Jag sökte på hans namn i Google och fick en träff på båten "Tjabo II". Jag kunde inte låta bli att läsa Din blog som för övrigt är mycket intressant. Jag var ungefär mellan 6 och 12 år då pappa hade Tjabo II. Det lite konstiga namnet, som Du mycket riktigt påpekar kom från den lilla vita Malteser hunden från "Asterix och Obelix" som pappa hade döpt till Tjabo och som jag tyckte också skulle passa på båten. Pappa la ned mycket tid på båten som han tyckte mycket om och jag har många minnen från vår tid på Tjabo II, särskilt en sen varm sommarnatt någonstans ien nattvik i mälaren då vi tittate på den historiska VM semi final i fotboll mellan Franskrike och Västtyskland som avgjordes på straffsparkar (Tyskland vann, till gljäde för pappa Gunnar då han kom från Tyskland).

Jag kommer vidare ihåg hur jag hjälpte pappa att lägga teak däcket sommaren 1981 m.m. Själv växte jag upp hos min mor ute i Skärgården, Skarpö och seglade mycket. Numera bor jag, min svenska fru och våra två små flickor permanent i Queensland Australien sedan 2001. Vi besöker Sverige årligen och bor ofta på Väddö, där svärföräldrarna har sommarhus. Kärleken för vatten, svensk skärgård och båtar sitter kvar!

Jag har inte sett en bild på Tjabo II de senaste 27 åren så varmt tack för de varma minnena som Dina bilder återkallade. Båten ser ut att vara i ett föredömligt skick.

Bästa hälsningar

Dr Patrick Hillenbrand

Varje år ställer konstnärer ut konst i Norrtäljeån vilket inte alltid uppskattas av Norrtäljeborna. I år syns bl.a. hajar som ser ut att simma upp mot staden, en mås i en korvkiosk mm. Själv är jag inte så intresserad av sådan här konst men jag tycker ändå att det var ganska ok i år. Vissa år har även jag funderat varför man använder vår vackra å till att ställa ut konst som ibland likar skrot. Ibland vet man inte om det där cykelhjulet som någon slängt i ån är konst eller inte.
Min vackra barndomsstad är fortfarande fylld av semesterfirande stockholmare men även av turister från andra håll. Vi åt lunch ute vid Havspiren som har ett mycket vackert läge vid sjön. Snart blir staden lugn igen, tömd på turister och sommarboende och besöker man Norrtälje i november så förstår man varför min flytt gick till Stockholm redan 1975.

Men staden växer och jag läste igår i ortstidningen att det nu är klart att 800 nya bostäder ska byggas invid Norrtäljeviken. Eftersom vägen till/från Stockholm blivit så bra nu så tar resan bara 45 minuter och det kommer säkert att flytta hit många stockholmare när dessa lägenheter står klara en gång.
Det finns egentligen ingen park att trädgårdsspana i här men Socitetsparken är en fin samlingsplats vid hamnen och efter gatorna i stan, invid affärsentréer har man för flera år sedan planterat klätterrosen Flammentanz, ett bra initiativ av kommunen. Jag tycker också att blomsterurnorna i stan är vackrare än vanligt i år.

Jag fortsätter med mina cykelspaningar och nu gick turen ut mot Djurgården. När jag lyckats bestiga Tranebergsbron för andra kvällen i rad rullade jag ner mot Rålambshovsparken där Friskis och svettis startat igen och tog hand om semesterdåsiga stockholmare. Lite längre bort på Norrmälarstrand låg grillröken tät efter standen.
Stan är full av turister och på något vis känner jag mig lite stolt över min stad när människor från hela världen beundrar det vackra runt Stockholms vatten

 

 

 

Följ med mig på en cykeltur runt Riddarfjärden
Ikväll tog jag ut min cykel för första gången för i år och jag hade nästan glömt hur skönt det är att cykla. Man blir helt lycklig och börjar nynna på allt möjligt och omöjligt i musikväg. Cykelvägarna i Stockholm är på de flesta platser mycket bra och runt Riddarfjärden är de utmärkta.

 

Utsiken är från min hemmabro och nu fortsätter färden ner mot stan. Till vänster är det Fredhäll och rakt fram ligger Stora Essingen.


Längs hela Norrmälarstrand var det massor med folk som solade och badade. Strandcaféet och Stadshuscaféet var överfulla.


Vid stadshuset känner jag mig som en turist där jag trängs bland alla kameror. Det är en livlig sommareftermiddag i huvudstaden. Jag cyklar vidare.....


På Södermälarstrand hittade jag den här vackra hytten på en gammal skuta.


´´Snart lyfter man båtarna ur kanalen´´ sjunger Ulf Lundell i ´´Jag saknar dig´´ men än så länge är det sommar och säkert många båtfärder kvar att göra.


Långholmskanalen är som ett långt fritidsbåtsmuseum med alla dessa underbara gamla träbåtar. Vi hade flera sådana båtar i familjen då jag var barn.

Min drömresa har jag kanske gjort redan men det är några platser som lockar extra mycket, som Irlands västkust med Connemara eller Sicilien. Jag har besökt Italien tre gånger utan att ha varit inne i Rom.
Venedig, Florens, Sienna och olika platser i Toscana har jag besökt men aldrig den eviga staden. Under min trädgårdsresa i våras besökte vi trädgårdar i Laziodistriktet där Rom ligger men det fanns inte tid att vara i själva Rom, så Rom tillhör en av drömplatserna. Det finns många platser i Italien som är spännande och jag kommer med all säkerhet att återvända dit.

Jag är ingen berest person men jag skulle verkligen vilja resa mer. I år blev det i alla fall de fantatiska resorna till Kina och Italien. En ny kategori finns på bloggen nu som heter resor....hoppas kunna fylla på där där framöver.

Irländsk musik har jag länge tyckt mycket om. Det är en viss stämning och känsla i den musiken som tilltalar mig. Nu pratar vi inte om den tokglada pubmusiken utan den känsliga och nästan lite meditativa, något dystra men vackra musiken som t.ex. Clannad står för.
U2 står ju i en klass för sig då det gäller rock...eller poprock eller vad man ska kalla det. På den här låten gästar Bono den irländska syskonruppen The Corrs och Bonos hjälp blir det ganska fint.

Idag gjorde jag mitt sista försök innan semestern att beskära detta vildvin men tre fågelbon med små duniga ungar i fanns fortfarande just vid den nivån som jag ska beskära. Det finns inte en chans i världen att jag skulle låta dessa fågelungar dö på grund av att jag tar bort hela deras skydd. Jag får helt enkelt lämna detta uppdrag till vaktmästaren eller så tar jag det när jag kommer tillbaka från semestern.
Nu är snart parken så fin som den kan bli och jag kan på fredag lämna den med gott samvete.