Slottsträdgårdsmästarens sista arbetsår - september
September är en stilla och tyst månad i slottsparken. Enstaka kvitter hörs från några fåglar, annars är det som om naturen hämtar andan och vilar efter en hektisk vår och sommar. Visst hör jag vaktmästarens (driftteknikerns) traktor ibland och bonden när han tröskar, men annars är det stilla här vid Sörmlandsslottet!
Annonsen efter en ny slottsträdgårdsmästare kom ut på Engsholms Facebooksida och det är några som har varit intresserade, men det är inget bestämt ännu. Jag räknar ner till mitt avslut den 22 december och även om jag jobbar på med att göra parken höstfin, så finns inte den där vanliga lusten kvar längre. Trots det, delade jag nävor och några andra perenner, som jag planterar på nya platser och tänker att det jag nu gör, det gör jag åt en annan slottsträdgårdsmästare. Det är svårt att beskriva känslan i parken nu. Dagarna rullar på och jag tänker tillbaka på alla 48 år som jag jobbat med trädgård och vad jag åstadkommit. Nu kommer någon med nya krafter som tar min plats, med nya idéer, nya trädgårdsögon och andra rutiner. Det är givetvis bra för parken.
På lunchrasterna äter jag min mat ganska snabbt och går sedan ut till min utsiktsbänk en stund för att vila blicken över fjärden. I parken är det finputsat och vid hotellet blommar de färgstarka brittsommarastrarna som passar utmärkt till sin granne syrenhortensian 'Limelight'. Tyvärr remonterade inte Rosa rugosa 'Ritausma' i Drömhörnan i år som de brukar, men den här sommaren har varit så märklig på många sätt. Nävor, mjölkklockor, stenkyndel och skogsastrar blommar här och där i perennplanteringarna och i trädgårdslandet finns fortfarande sallat kvar och det är gott om bönor, zucchini, mangold och frilandsgurka. Gräsklipparrobobotarna tuggar på den här månaden också, men från och med mitten av oktober får de nog vila fram till nästa säsong.
Det är mörkt när jag vaknar på morgnarna och i slutet av månaden var det mörkt hela resan fram till Engsholm. Den 22:a var det höstdagjämning och nu är det tre månader kvar att jobba (62 arbetsdagar), Jag kämpar mig upp ur sängen varje morgon och kör de sju milen till slottet för att slutföra mitt arbete i parken.
Hannu Sarenström frågade mig på Facebook vad jag ska fylla min tid med sedan när jag inte har händerna i myllan? Mitt svar blev
:)
Nu börjar friheten att närma sig för dig.
Du glömde att man bara kan sitta med en kopp kaffe o titta upp på molnen och se hur dom riktigt dansar och fångar varandra och formar figurer för att sen bara lösas upp i intet och försvinna.
Det kommer att kännas underbart för dig efter alla dessa år att helt själv få bestämma vad du ska göra på dagen.
Hälsningar
Britt
Ja men självklart Britt, det ska jag också göra! Tack för tipset!
Du räknar ner till din frihet och jag kan förstå att det är tungt mellan varven. Fina bilder som du tagit och vildvinet som jag kallar det är ett elände när det får fäste på trähus... färgen försvinner!
gun
