• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Paris i november - Strindberg, passager och gröna väggar

     Notre Dame
     
     
    24-27 november 2017
     
     
    Jag blev bjuden på en Parisvistelse av min dotter och trots att det är november, så var Paris vackert och trevligt!
    Vi landade på flygplatsen Beauvais mitt på fredagen och tog bussen in mot staden, där det hänt flera terroristattentat under de senaste åren och nere i tunnelbanan tänker jag faktiskt på vad som skulle hända i detta hav av folk.
     
    Paris tunnelbanenät är ett av världens största och under lördagen råkade vårt tåg ut för ett strömavbrott, vilket betydde att vi satt fast i vagnen, som var packad med folk. Det gick knappt att röra sig och jag var mycket när att svimma, paniken närmade sig och jag försökte samtidigt på ett märkligt sätt att lugna min dotter, som var mer arg än rädd...! Någon minut till så hade jag nog kastat mig mot dörrar och fönster. Men efter 4-5 minuter så var strömmen tillbaka. Nog om tunnelbanepanik nu!
     
    Vi checkade in på det mycket fräscha Hotel 34b Astotel på Rue Bergére i Operaområdet och strax därefter började vi vandra bort mot Marais där vi tidigare bott och som vi tycker är Paris mysigaste stadsdel. Jag älskar det lite slitna området men som därför inte har dåligt rykte, utan här finns fina butiker och det perfekta läget för att det säkert är ett attraktivt område att bo i. Här finns flera små parker och biltrafiken är inget problem på de smala gatorna.
     
    Förutom lite shopping och god mat, besökte vi några av Paris många passager och även några berömda gröna väggar. Tyvärr var gården låst, där några av Europas största gröna väggar fanns.
     
    Under söndagen besökte vi Montemartre, som snart får ett eget blogginlägg!
     
    Det blev några härliga dagar i Paris och jag tackar min dotter som ännu en gång har letat reda på spännande platser att besöka, ett fint hotell och perfekt planering på hela resan!
     
    Se även inläggen nedan:
     
     
     
     
     
    Den här fantastiska gröna väggen finns på Rue de Faubourg - Saint Denis 144 och har skapats av Patrick Blanc.
    Den här platsen hittade min dotter när hon vandrade med Google maps hemma i datorn!
     
    Ett vackert Ginkgoträd!
     
    Favoritpassagen blev Passage de I´Ancre 
     
    Den här fina passagen, eller egentligen innergården, är endast öppen vissa tider och här gäller det att smyga försiktigt och inte störa på något sätt, eftersom det finns bostäder här och hyrsegästerna själva står för utsmyckningen av gården. Platsen ligger på Rue du Faubourg-Saint Denis 61.
     
     
     
    Marais
     Neymar har tagit över Zlatans roll som superstar i PSG!
     
     
     
    Under lördagen gick vi bort mot Seine och förbi vackra Notre Dame, med målet att se platsen som Strindberg fått här i Paris. Place August Strindberg är ett litet torg med en hästkastanj, intill 1600-talskyrkan Saint Sulpice som ligger nära Luxenburgträdgården. Den klassiska Strindberg-bysten är en nyavgjutning av Carl Eldhs skulptur från 1905 och jag tycker att han gör sig bra där mot den gamla kyrkfasaden. Eftersom jag nyligen läst hans bok Inferno, så var det lite högtidligt att vandra i hans fotspår när vi gick in i Luxenburgträdgården, dit han ofta gick och hälsade på blommorna, som han sa. Den här platsen invigdes 6 november 2017, av bland annat kulturminister Alice Bah Kuhnke. 
     
    Vi ville fortsätta i hans spår och gick vidare bort genom parken och ut på andra sidan, för att fortsätta bort mot hans favorit café La Closerie des Lilas. Vi hittade till och med bordet där han brukade sitta och i bordet finns en skylt med namnen på de fyra stamgästerna August Strindberg, Mx Jacob, André Breton och J.M. de Heredia. Det kändes mycket högtidligt att sitta vid Strindbergs bord i det gammeldags caféet och dricka grönt te. August brukade dricka Absint, en annan grön dryck.
     
    För att fortsätta att nästan stalka Strindberg, gick vi förbi det hus där han bodde på Rue D´Assas nr. 60. en enkel byggnad som säkert ändrat utseende flera gånger sedan Strindberg bodde i perioder i Paris i slutet av 1800-talet.
     
     
     Huset där Strindberg bodde.
     
     Vårt Hotel 34b Astotel
     Härligt med hotellfrukost! Vårt hotellrum låg i det blå huset ovanför!
     
     

    Slottsträdgårdsmästarens sista arbetsår - november

     
    Grå och dyster. Mörk, med regn eller snöblandat regn. Isande vindar. Fukt. Trötthet och nedstämdhet. Det brukar känneteckna november i vårt land. 
     
    Men nu när jag snart är fri och får disponera min tid hur jag vill, kommer jag med all säkerhet att tycka om årets alla månader. Jag tränar lite i slottsparken de här sista veckorna som jag jobbar och i början av månaden hittade jag både färg och vackert ljus. Fantastiska soluppgångar och frostklädda växter. Jag kände mig lugn och tillfreds och tänker att jag nog aldrig har haft så mycket emot den här månaden. Det är december som jag har svårast för.
     
    Gör de sista jobben i trädgården. Lätt beskärning av surkörsbärsträdet Fanal, vid hotellet. Gör i ordning köksträdgårdslandet för vintern. Krattar och blåser de sista löven. Hjälper J att hämta julgranar. Klipper gamla risiga snår av slån och vildrosor ner mot sjön. 
     
    Sammanfattning av mina 20 år på Engsholm här!
     
     
    Syrenhortensia 'Limelight' och Acer 'Osakazuki' 
     
    Oktoberaster 'Lady in Blue'
     
     Två gamla Engsholmare!
     
    I mitten av månaden började jag med grensax och såg, att beskära de här vilda vildrossnåren där många döda grenar gjorde att buskarna tappat allt skönhetsvärde. Nu får de starta om och bli till vackra vildrosbuskar igen.
     
     Den 20 november kom det lite snö.
     
     
    Jag tycker verkligen om att utföra arbeten där man ser resultatet direkt! Som när jag röjer buskage som hindrar sjöutsikten. Bilden ovan är innan jag började röja och här nedanför är efter arbetet!
     
     En glad slottsträdgårdsmästare som endast har några veckor kvar att jobba.

    På stan i november

     
    Trots att det inte är trädgårdssäsong nu, så dras jag nästan automatiskt in till Stockholms parker med jämna mellanrum. På Djurgården är jag lugn och trygg, men ibland längtar jag in till innerstadens gröna rum. Den här lördagen då duggregnet höll mig sällskap, började jag som så många gånger förr att besöka Centralbadets trädgård på Drottninggatan 88, där ett vackert ljus fick de vissnande perennerna att lysa i harmoniska höstfäger. 
     
    Efter förra årets hårda vind i november, då snön tyngde grenarna på parkens gamla syrenträd och då två av dem föll, har det nu planterats två nya. Se förra årets snöoväder här.
     
    Berzelii park -  Prydnadsapeln 'Everest' med sina vackra löv och bär utanför Berns Bistro & Bar, nu i november!
     
    Cyklamen och slottet!
     
     
    Grand Hotel på Blasieholmen har verkligen ett av Stockholms bästa lägen, men jag har aldrig riktigt tyckt om byggnaden och jag tror att det är färgen som stör mig och även den allför rena fasaden, nästan helt utan utsmyckningar. Nu har det gjorts ett test i hörnet vid KAK-huset och jag tycker att det ser helt fantastiskt ut. Tänk er hela byggnaden i den gula färgen och med ny fasadutsmyckning!
     
    Målet är nu att hela fasaden ska renoveras, men ännu finns inte bygglov för detta och nu väntar man på byggnadsnämndens beslut! Jag hoppas verkligen inte att de sätter stopp för det här fantastiska förslaget. Enligt tidningen Östermalmsnytt så har stockholmarnas reaktioner enbart varit positiva på provytan.
     
    Drömmen vore att både Grand och Stockholms slott mitt emot, kunde få den här gammaldags gula färgen på sina fasader, vilket verkligen skulle förgylla hela den är delen av Stockholm!
     
     

    Våren i Engsholms slottspark

     

     

    En tidig vårmorgon just när solen går upp över Grödingelandet, glider ett lastfartyg sakta fram på den spegelblanka fjärden på sin väg in mot Södertälje. Det här är havsörnens rike, denna mäktiga fågel som har sitt bo i gammal talltopp borta på udden och som man ibland kan se majestätiskt svepa över slottsparken. Skönsjungande fåglar bjuder på en underbar vårkonsert i parkens begynnande grönska och backarna runt slottsparken lyser av vitsippornas blomstermattor. Under tidiga vår- och sommarmorgnar har jag som vana att hälsa dagen välkommen från berget med utsikt. Att blicka ut över fjärden, lyssna på sjöfåglarna och fånga in de första värmande solstrålarna som når Engsholms slottspark, är en perfekt start på en arbetsdag och jag känner mig lyckligt lottad att få ha detta paradis som arbetsplats.

     

     

     

    Det är i månadsskiftet mars-april som vårbruket i trädgården börjar på allvar. När snön smälter och trädgården åter börjar få liv efter en lång vintervila. Då vaknar även trädgårdsmästaren i mig igen och jag njuter av allt som börjar gro. En svag doft av jord sprider sig i planteringarna bland snödroppar, vintergäck och knoppande krokus, och växterna runt omkring förbereder sig inför en ny säsong. Årets första citronfjärilar flyger med vingliga vingar på jakt efter nekar från de tidigaste vårblommorna. Vintern städas bort, alla gångarna sopas, gräsmattor krattas och i planteringarna klipper jag perennernas blast som på de flesta ställen får ligga kvar mot jorden och bilda den bästa jord och gödsel till trädgårdsväxterna. I parkens planteringar används ingen konstgödsel utan endast organiskt material som gräsklipp och klipp från perennerna men även väl brunnen kogödsel blir näring och jordförbättring åt växterna. Under hösten tillförs en fantastisk kompostjord från löv och trädgårdsavfall.  

     

    När ljuset återvänder efter mörka vintermånader anländer de trumpetande tranorna som på vingliga ben börjar dansa på åkrarna ner mot sjön och när fåglarnas vårkonserter ekar allt starkare i backarna runt slottet, då är det som mest att göra i trädgården. Mitt i allt vårarbete är det ändå viktigt att ibland stanna upp och njuta av trädgårdens och naturens uppvaknande, att uppmärksamma de små förändringar som sker varje dag. Efter det att marken legat frusen och täckt av snö under vintern, blir varje liten grodd i planteringar eller i naturen runt omkring likt ett stort mirakel. När livet i jorden åter vaknar gläds jag till och med åt liljebaggar och små groende ogräsplantor, dessa trädgårdsfiender som jag senare bekämpar med full kraft.

     

    Tidigt på våren sår jag mina sommarblommor inomhus, de som sedan ska blomma i slottsparken långt i på hösten och även inomhus pryda slottets vaser. Sådden behandlas varsamt och omsorgsfullt i slottets blomsterrum där de under växtbelysning drivs fram till färdiga plantor. Det börjar med att jag bredsår frön i såjord, för att några veckor senare skola om de späda plantorna i nya kärl med gödslad planteringsjord. Att använda bra jord är för mig en självklarhet och det gäller såväl vid uppdrivning av sommarblommor inomhus som ute i parkens planteringar, för att växterna ska få bästa möjliga förutsättningar och sedan bli till vackra friska blommor som ska glädja både trädgårdsmästaren och slottets gäster. Det är upp till mig som trädgårdsmästare att vattna och gödsla rätt och lagom och se till att blomsterrummet håller den temperatur som sådden kräver. Innan det är dags för växterna att flytta ut i slottsparken så måste de avhärdas för att de veka plantorna ska vänja sig med vindar och starkt solljus. Under en veckas tid bär jag plantorna ut och in varje dag fram till den stora utplanteringsdagen.

     

    I slutet av maj när frostrisken är över och mitt tålamod är slut - då är det äntligen dags för alla små plantor som kämpat under artificiell  belysning i flera månader, att få komma ut i årets vackraste tid när syrener och äppelträd blommar överdådigt i parken och när perennplanteringarnas försommarblomning har inletts. Det tillhör höjdpunkterna under trädgårdssäsongen när jag planterar ut de ettåriga växterna, där de sedan kan utveckla sina rötter i fri jord, liknande känsla som kor i vårsläppet ungefär. Utplanteringen bör helst ske en stilla och mulen dag så att plantorna får en lugn start under bar himmel. Det tar sedan några veckor innan de etablerat sig och vant sig vid solljus, vindar och hårt regn - det svenska sommarvädret helt enkelt.

     

    Det finns en vacker tidsangivelse som trädgårdsmästarna förr i tiden använde sig av då sådden av grönsaker på friland skulle ske. När körsbärsträden blommade - då var det dags att få fröna i jorden och invid Engsholms köksträdgårdsland står ett körsbärsträd som jag planterade 1999 och vars blomperiod jag strikt lyder. Under alla år som trädet haft sin plats vid köksträdgårdslandet har jag sått grönsakerna under körsbärsblomningen. Alltid med gott resultat. Trädgårdslandet passeras på gångvägen till och från hotellet och många av våra gäster stannar till för att se vad som växer i odlingslådorna.De upphöjda odlingslådorna tillverkades år 2000 efter ritningar av VD Kerstin, av Jarmo som är fastighetsansvarig och min medhjälpare i parken. Längs staketet vid landet växer några olika sorter av klematis, som stjärn-klematis ‘Summer Snow’, atragene-klematis  ‘Columella’, alpklematis samt klätterrosen ‘Grand Hotel’ som klättrar på pergolan. Som undervegetation växer här både rosor, perenner, sommarblommor och blomsterlökar där tulpanernas blomsterprakt inleder säsongen på våren och där oktoberastern ‘Lady in Blue’ med blålila mattor avslutar trädgårdsåret, ibland långt in i november.

     

    Att odla en viss mängd av slottets grönsaker är något som vi ser som självklart på Engsholm. När jag började i parken som trädgårdsmästare hade jag inte någon vana med köksträdgårdsodling eftersom jag tidigare mest jobbat med anläggning och trädgårdsskötsel. Med åren har det blivit ett nöje att se dessa små frön få växa till frodiga, fräscha sallatshuvuden, vacker mangold, delikata frilandsgurkor, vaxbönor, brytbönor och zuccini. Redan några dagar efter sådden studerar jag sedan noggrant jorden för att upptäcka den där allra första grodden som tittar upp. När raka rader av något smått ynkligt grönt börjar synas mot den mörka jorden, då vet jag att kockarna senare under sommaren kommer att få in mängder av grönsaker till köket.

     

    Det krävs dock en hel del skötsel och tillsyn innan grönsakerna blir färdiga att skördas. Det ska gallras, vattnas, rensas och pysslas. När plantorna blivit 10-15 cm höga börjar jag täckodla med färskt gräsklipp som inte bör vara äldre än tolv timmar efter klippningen och gräset får heller inte läggas precis intill plantornas rothals, som då kan brännas av det färska gräsklippet.

    Det finns många fördelar med att täckodla med gräsklipp, löv och annat lämpligt material. I trädgårdslandet på Engsholm använder jag endast gräsklipp. Eftersom avdunstningen blir mycket mindre så minskar behovet av vattning, ogräset har svårare att gro under gräsklippet som även gödslar jorden. Nedbrytare som maskar, olika småkryp och mikroorganismer förvandlar med tiden gräsklippet till fantastisk näringsrik jord.


    Engsholms slotts historia

     
     

    Vägen till Engsholms slott leder genom Sörmlands mjuka och bördiga landskap. Mörkö där slottet är beläget domineras av jordbruksmark och skog, men med områden av ängar och hagmarker som tillsammans med öns stränder skapar en omväxlande och vacker natur. I äldre tider var Mörkö uppdelad i sex mindre öar. Den nordligaste ön hette  Dåderö, vilken i några äldre källor även kallats för Simonsö. På nordöstra delen av  Dåderö vid Järnafjärden ligger Engsholms slott. 

     

     

     I Engsholms förvaltningsrapporter kunde jag läsa att lindallén planterades under de sista veckorna i maj månad 1915 och i maj 2015 firade vi allén när den fyllde 100 år! Se här!
     

    Innan man når fram till Engsholms slott, passeras grannslottet Hörningsholm som stolt och mäktigt höjer sig på klippan över viken, där det haft sin plats i olika skepnader sedan 1400-talet. Det  rokokoslott man idag ser, utan tinnar och torn, uppfördes i mitten av 1700-talet efter ritningar av Carl Hårleman - den kända arkitekten som skapat flera slott och kända byggnader runt om i landet. Vid  Hörningsholm fanns på 1600-talet en stor barockpark, vilken man än idag kan se spår av bland annat i form av de långa tuktade lindalléerna. 

     

    Vägen slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet för att tills slut leda in i den över hundra år gamla lindallé, som fått växa vild och vacker utan några större mänskliga ingrepp och som bildat en naturens katedral på väg upp mot Engsholm. Slottet är beläget på historisk mark som genom åren har bebotts av många intressanta och spännande personer i den svenska historien. De tidigast kända ägarna till  Engsholm är enligt urkunderna från 1300-talet, Magnus Ladulås´ söner, hertigarna Erik och Valdemar, bröder till Kung Birger. En av medeltidens mest spännande och grymma händelser utspelade sig sju mil härifrån under Nyköpings gästabud år 1317 då hertigarna fängslades i Nyköpingshus av deras bror Birger, vilket ledde till att de året därpå dog i fängelsehålan. 

     
     

     

    Redan på 1600-talet fanns här en park med dammar omgärdade av bland annat vackra ekar. Några mäktiga ekar finns ännu kvar, men dammarna har för länge sedan försvunnit. Nedanför slottets  förrådslada, där dessa dammar en gång fanns, ligger marken idag i träda och bara väntar på att återfå sin forna glans med dammar, broar och promenadstigar.

    Inne i den nuvarande slottsparken finns även vissa spår från en äldre park i form av några månghundraåriga lindar som kantar vägen ner mot hotellet, men den största delen av det man ser av slottsparken idag är anlagt i samband med, och efter det att slottet stod klart 1916. Då planterades många vackra prydnadsträd och som vid så många andra slo tt och herrgårdar skulle det även här finnas en blodbok i parken. I Engsholms slottspark är den rödbladiga  boken placerad bakom slottet mot skogen, där gullvivor och förgätmigej växer i ängsmark under trädets grenar. Övriga träd som planterades var några vanliga bokar, lindar, pelaraspar, cypresser, tysklönn, avenbok, syrenträd och en ståtlig pyramidek som idag är 20-25 meter hög. Bland de vilda träden i slottsparken märks mest ek, ask, skogslönn och björk.

     

     

    Idag jobbar vi med att utöka antalet arter i trädbeståndet och har bland annat planterat ett manchuriskt valnötsträd Juglans mandshurica,  ett dubbelblommande fågelbärsträd Prunus avium Plena och ett bergskörsbär i buskform  Prunus sargentii.  

     

    På ett vykort från 1940-talet kan man se att den stora gräsytan framför slottet då var en stor lummig och vacker fruktträdgård. Där fanns även ordnade gångar och lågt klippta häckar. De två runda buxbomplanteringarna som än idag finns kvar på stora gräsytan nedanför borggården är rester av en anläggning där andra lågt klippta häckar, växte i större formationer. 

     

     

    Vårt lands berömda konstnär Bruno Liljefors som mest var känd för sina natur- och djurmotiv, ofta i dramatiska situationer, har bott på  Engsholm vid två tillfällen, 1896-1898 och 1901-1903. Han målade och lät sig inspireras av djur- och fågellivet här på Mörkö. Bruno Liljefors blev så förtjust i trakten att han senare köpte en egen gård på fastlandet på andra sidan  Ulvsundet, där han lät uppföra sitt berömda Wig-Wam. I dag ligger det huset i  Antroprosofernas park i Ytterjärna. På  Engsholm föddes hans dotter Blanka och när hon avled 1992 i Uppsala kunde man läsa i hennes nekrolog:

     

    Den 13 juli 1896 steg Birger Mörner, Albert Engström och Verner von Heidenstam i land på Bruno Liljefors brygga vid Ängsholmens vackra 1700-talsherrgård - Adelsfanans gamla boställe - på  Mörkön i Södermanland. Konstnären hade flyttat dit med sin unga hustru Signe i april och de tre författarna kom och överraskade. Bruno Liljefors kom emot dem med orden: ´´Ni kom precis, för en timma sedan fick jag en flicka med långt svart hår´´. Flickan fick i dopet namnet Blanka efter Edfeldts tavla ´´Drottning Blanka´´ som fru Liljefors då beundrade.

     

     

     

    Vid uppförandet av Engsholms slott 1916 byggdes samtidigt en trädgårdsmästarbostad, rättarbostäder, några arbetarbostäder och även ett palmhus eller det som vi idag kallar orangeri och som numer ligger just utanför Engsholms slotts ägor. Palmhuset byggdes i tegel och smyckades med en vacker tempelgavel och kolonner och har i många år fått förfalla. Det är dock ett vackert förfall med byggnaden omfamnat av ett vilt vildvin.

     Men så kom då räddningen för Palmhuset!

    2017 flyttade familjen Nathaniel från Stockholm in i trädgårdsmästarbostaden och lät renovera byggnaden på ett mycket fint sätt och även palmhuset/orangeriet kommer att renoveras framöver. TV-programmet ´´Det sitter i väggarna´´  har filmat här under sommaren och programmet sändes på SVT den 12 december 2017.

     I TV-programmet tog historikern Christopher O´Regan reda på vem som var den första trädgårdsmästaren på Engsholm, när slottet och trädgården var nytt 1916. Han hette Karl Vilhelm Andersson från Lund och var född 1886, alltså 30 år gammal när han började sitt arbete i trädgården. Karl Vilhelm stannade inte så länge på Engsholm, eftersom ägaren och han som lät bygga slottet som sin privatbostad, Philip Wersén gick i konkurs då hans tyska aktier blev värdelösa efter första världskriget.

    1923 började trädgårdsmästare Algot Aremark på Engsholm och i TV programmet fanns hans son Rune med och berättade om sin barndom här i trädgårdsmästarbostaden. Vi träffade Rune som är över 90 år, en kort stund när han kom till filminspelningen. Han fick smaka på ett päron från ett av träden som finns kvar från hans barndom och han berättade i programmet att det var ett Esperens Herre! 

     

    På sydsidan av palmhuset byggdes växthusen ut tvärställt från byggnaden och i boken ´´Svenska trädgårdar på 1930-talet´´ kan man läsa:

     

    Engsholms Trädgård omfattar 7 tld. 4 växthus och 200 bänkfönster  äro uppförda. 

    På friland odlas alla sorters köksväxter, 360 fruktträd samt jordgubbar, hallon och vinbär. 

    Under glas odlas 3 000 kg. tomater, 500 kg. gurkor och 200 kg. meloner samt vindruvor och persikor; 2 000 chrysanthemer och 100  cyclamen

    I rörelsen sysselsättas 3 biträden; för driften 1 bil; bränslekostnaden uppgår till 450 kr. och produkterna avsättas i parti.

     

     

    Vid detta tillfälle arrenderades trädgården av  trädgårdsmästare Valter Jansson, född 1893 i Uppsala, som kom till Engsholm med sin hustru Daga 1934 och de lär ha levererat frukt och grönsaker bland annat till NK i Stockholm. Hela 360 fruktträd fanns då på markerna och man kan förställa sig vilken praktfull syn det  det måste ha varit när alla dessa träd blommade i maj månad och vilka mängder av frukt som skördades på hösten. Idag finns endast några av fruktträden kvar. I bokens beskrivning här ovan kan man läsa att en bil ingick i driften. Det var Valters hustru Daga som hade körkort och som körde ut frukt och grönsaker till Stockholm.

    I TV-programmet ´´Det sitter i väggarna´´ finns Valter och Dagas barnbarn Margareta med och berättar om sin farmor och farfar.

     

    Tomater som var en stor och viktig del av det som drevs upp i växthusen, började odlas i Sverige i början av 1900-talet, men det var först efter andra världskriget som det stora genombrottet kom, då tomater började bli allt vanligare i svenska hem. I Sverige låg då små handelsträdgårdar tätt och det vanligt att man drev upp mellan 2000-4000 kg tomater per år, så Engsholms 3000 kg per år, var en normalskörd.

     

     

    Allt flyter på Långholmen

     Den här sjöstugan invid Långholmens badstrand, hyrde vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB på 90-talet, då vi hade våra trädgårdsuppdrag åt AB Stadsholmen. På den här vackra platsen åt vi vår lunch och förvarade våra verktyg. Nästa hyresgäst i sjöstugan blev Magnus Härenstam.
     
    Södermalm, Djurgårdsstaden, Gamla Stan och innerstaden var vår arbetsplats fram till 1996. 
     

    Min föregångare - Ingemar Gram

     Ingemar Gram 4 augusti 1968, då var jag 14 år och skulle börja jobba med trädgård om två år. Nästa sommar ska jag placera mig på samma plats och ta ett fotografi 50 år senare!
     
     
     Av en händelse fick jag reda på att jag haft en föregångare som vandrande amatörfotograf i Stockholms gröna rum på 50- och 60-talet, och det känns som om jag nu går i Ingemar Grams fotspår. Nästa sommar tänker jag ställa våra bilder mot varandra, fotografera från samma vinkel som Ingemar gjorde på 60-talet och se hur olika platser har förändrats.
     
    Efter att ha sett hans fina bilder, har jag förstått att han var en vackert-väder-fotograf, med tanke på den klarblå himmel som finns på nästan alla bilder. Själv tycker jag om moln av alla de slag och tar motvilligt med mig kamernan ut när himlen är klarblå. Många tycker att bilder tagna i sol, med helt blå himmel blir trevligare, men jag är skeptisk...!
     
    På bilderna från 60-talet kan jag konstatera att det idag finns ett mycket större utbud av sommarblommor och perenner i stadens parker och torg. På den tiden dominerade pelargoner, praktsalvia, begonior och tagetes. Perenner i starka färger och rosorna var oftast lysande röda eller klargula. Det var starka fäger som gällde över lag. Undrar om det kan vara kvinnornas intåg i trädgårdsbranschen som gjort att sommarblommor och perenner idag har en helt annan färgskala och att det finns en helt annan tanke bakom kompositionerna.
     
    Blomsterurnor och planteringar bjuder idag på mer romantik och harmoni, men även mer spänning och lekfullhet än på 60-talet. En högkänslig person som jag, har ibland svårt att ens titta på några av bilderna från 60-talets blomsterurnor med en mix av rött och gult. Samtidigt blir jag varm i hjärtat av att Ingemar Gram med sin kamera, har fångat sin tids gröna rum i huvudstaden och att det finns skillnader mellan då och nu.
     
    Läs Wikepedias text om Ingemar här nedan. Vi tycker/tyckte båda om att dokumentera Stockholms gröna rum och jag tror att vi hade ungefär samma syn på hur vi ville ta våra bilder. Jag fastnade speciellt för det här: 
     
    Människor och trafik intresserade honom inte lika mycket som blommorna, rabatter och planteringar. Det illustreras av ett fotografi taget på högertrafikomläggningen 3 september 1967 då några planteringar med bolltistlar i Pålsundsparken fångade hans intresse mer än den stora trafikhändelsen. Helst fotograferade han tidigt på morgonen där inga människor eller fordon kunde ”störa” bilderna.
     
     Texten här nedan är hämtat från Wikipedia
    Ingemar Gram, född 1908, död 1986, var en svensk trädgårdsmästare och amatörfotograf. Som trädgårdsmästare var han under många år medarbetare till Stockholms stadsträdgårdsmästare Holger Blom och som fotograf efterlämnade han cirka 13 000 diabilder med Stockholmsmotiv som donerades 1989 till Stockholms stadsmuseum. Människor och trafik intresserade honom inte lika mycket som blommorna, rabatter och planteringar. Det illustreras av ett fotografi taget på högertrafikomläggningen 3 september 1967 då några planteringar med bolltistlar i Pålsundsparken fångade hans intresse mer än den stora trafikhändelsen. Helst fotograferade han tidigt på morgonen där inga människor eller fordon kunde ”störa” bilderna. 
     

    Ingemar Gram anställdes i början av 1950-talet som trädgårdsmästare på Stockholms stads gatukontors parkavdelning. Den befattningen hade han till sin pensionering 1973. Hans stora intresse för blommor, växter och fotografi gav honom smeknamnen som ”modernismens blomstersmyckare” och ”blomsterfotograf”. Han hade alltid kameran med sig och fotograferade huvudsakligen i färg, på diafilm och i format 6x6 cm.

     

    Gram dokumenterade samma platser under olika årstider, år efter år och skapade därmed en omfattande bildsamling visande Stockholm i förändring. Det nya Stockholm som växte fram under 1960- och 70-talet smyckades med växter som stadens trädgårdsmästaren Gram hade ansvar för och som fotografen Gram dokumenterade i välkomponerade färgfotografier.

    Återkommande motiv var även Stockholms stora nybyggen, bland annat Hötorgsskraporna, Sergels torg, Folksamhuset och Wenner-Gren Center. Här skapade Gram intressanta kontraster mellan byggnadernas raka linjer och blommornas mjuka former. Men han dokumenterade inte bara det vackra utan även förstörda blomsterrabatter eller bortrivna citykvarter.

    År 1989 donerade systersonen Torkel Sternberg omkring 13 000 färgdiabilder till Stockholms stadsmuseum som har digitaliserad en del och som är tillgängliga för allmänheten på Stockholmskällan. På hösten 2016 fanns där över 650 bilder.

     

     

     Tessinparken. Ingemar Grams bild från 1961 och min bild från 2012. Hästkastanjern har växt en hel del på 51 år.
    De 150 hästkastanjerna runt Tessinparken planterades på 1930-talet när parken anlades. 
     
    Kungsträdgården Ingemar Grams bild från 1963  och min bild från 2011

    Engsholms slottspark 1998 - 2017

     
     
     
     
    Det börjar bli dags att knyta ihop säcken, packa ihop och dra mig tillbaka.
     
    I nästan 13 år har jag visat och berättat om Engsholms slottspark här på bloggen. Det första inläggen skrev jag strax före midsommar 2005 och nu i december 2017 kommer de allra sista blogginläggen från slottsparken. 
     
    Den här sammanställningen av länkar med nästan 500 blogginlägg från min tid på Engsholm, har jag gjort mest för min egen skull, men även för de på Engsholm som är intresserade och självklart för alla övriga som vill se vad som hänt i slottsparken under de senaste 20 åren.
     
    Det var ett tidsödande arbete att sammanställa alla dessa länkar, men det kändes nödvändigt för mig. Jag förstår om ´´utomstående´´ inte har lust att läsa om mina år i slottsparken, men för er som ändå är nyfikna, är det bara att börja ''klicka länkar'' och någon av rubrikerna kanske lockar till att se mer. Jag vill också säga att texterna i blogginläggen, inte är några litterära mästerverk direkt, utan mer som anteckningar av en slottsträdgårdsmästare med lust att berätta och dokumentera.
     
    Det kanske kan vara lite svårt att navigera och hitta på en blogg, trots att det finns både sökruta och ett arkiv, det blir dock mycket mer överskådligt med dessa länkar!
     
    Det här blogginlägget kommer att finnas i fliken ''Engsholms slott'' högst upp under headbilden!
     
     
     
     
     
     
    Klicka in på länkarna
     
    Slottsparken 2017 - 20 länkar - Trädgårdsmästarens sista arbetsår. Zetas trädgård och Waldemarsudde på besök.
     
    Slottsparken 2016 - 15 länkar - Bloggen byter namn. Skriver till våra gäster ''För er skull''
     
    Slottsparken 2015 - 20 länkar - Upptäckte Trico Garden. Utsiktsbänken! Lindallén fyller 100 år.
     
    Slottsparken 2014 - 34 länkar - Slottsträdgårdsmästern i TV 8, Trädgårdstoppen.
     
    Slottsparken 2013 -  6 länkar  -  Boken ''Stockholms gröna rum'' släpps. Engsholm i Gods & Gårdar. 
     
    Slottsparken 2012 - 16 länkar - Vad gör en trädgårdsmästare på vintern? Intervju i Expressen.
     
    Slottsparken 2011 - 36 länkar - Engsholms slott blir Hamiltonslottet. Flera trädgårdsbesök i parken.
     
    Slottsparken 2010 - 60 länkar - Trädgårdslycklig. Allt om Trädgård i parken. Mina arbetskamrater.
     
    Slottsparken 2009 - 63 länkar - Jag är med i Eniros TV-reklam. Trädgårdslandet får ny pergola.
     
    Slottsparken 2008 - 74 länkar - Rosa rugosa-häcken planteras. Artikel i D.N.
     
    Slottsparken 2007  - 60 länkar - Grön blogg. De vackraste fångarna.
     
    Slottsparken 2006  - 48 länkar - Havsörn på besök. Näktergalens ankomst. Huggormarna har vaknat.
     
    Slottsparken 2005 - 28 länkar - Startar en blogg. Romeo och Julia. Igelkottar och grävlingar.
     
     
     
    Mellan 1998, då jag började på Engsholm och 2004 - alltså innan bloggen - gjorde jag anteckningar från slottsparken. Med papper och penna!!! Dessa anteckningar har jag nu redigerat en aning och med hjälp av gamla bilder, gjort till blogginlägg. Texterna är dock simpla anteckningar, helt skrivna för mig själv. Men nu finns även dessa ''dagböcker'' här på bloggen.
     
     
     
    Slottsparken 2004 - Konstbevattning. J. och jag fikar i nya ladan!
     
    Slottsparken 2003 - Fotoprojektet ''En dag i Sverige''. Slottsverkstaden (Ladan) blir klar. 
      
    Slottsparken 2002 - Jag återvänder till Engsholm. 
     
    Slottsparken 2001 - Jag slutar på Engsholm. Planterar Manchuriskt valnötsträd och bergskörsbär.
     
    Slottsparken 2000 - Nya planteringslådor i trädgårdslandet. 
     
    Slottsparken 1999 - Stora problem med sork. Standateljén blir klar och vi lägger ett blommande tak.
     
    Slottsparken 1998 - Mitt första år som Slottsträdgårdsmästare. 
     
     
     
     
     

    Att älska november

     
    Bokar och rödek kring det blå lusthuset i Bergianska trädgården, får mig att även älska november. Nu gäller det att lära mig tycka om december och januari också! Målet är att kunna njuta av årets alla månder, nu när jag nästa år inte behöver bry mig så mycket om vädret.
     
    Jag vet några som gillar hösten...
     
    Så här kan man bo i Stockholm (Djurgården), några kilometer från stadens brus!
     
     Lexus favoritbänk hemma på Djurgården - Isbladskärret.
     

    Slottsträdgårdsmästarens sista arbetsår - oktober

     
    I oktober kom hösten på riktigt! Trots att dagarna ännu inte varit så kalla, är det nu som jag börjar frysa och kommer så att göra fram till maj månad. Efter jul behöver jag dock inte ge mig ut när det är som kallast, utan kan hålla mig till värmekällor som heta bad, varma element och te i stora muggar. 
     
    Jag tar hand om parkens enorma mängder löv och släcker ner trädgården, för sista gången. Plockar in de växter som ska övervintra i svala utrymmen. Börjar städa i mitt trädgårdsförråd, så att nästa trädgårdsmästare lätt ska kunna överblicka mina verktyg. Engsholm har nu hittat en ny slottsträdgårdsmästare, som ska ersätta mig när jag går i pension i december och han heter Bruno Perdoux. Han är en trevlig fransman som bott i Sverige i många år och som tidigare jobbat bland annat i Stabergs barockträdgård i Dalarna, Mikado Mark & Trädgård och på Millesgården. 
     
    Nu ska jag ta mig an vår dystraste månad november!
     
     
    Acer 'Osakazuki'  31 oktober
     
    Våra fyra robotgräsklippare Messi, Hasse, Lexus och Benke har gjort sitt för i år och väntar nu på att bli hämtade, för att ta in på hotell under vintern!
     
    Rosen Stanwell Perpetual blommar alltid långt in i hösten.
     
     
     
    Jag lämnar över trädgårdsnycklarna till Engsholms nya slottsträdgårdsmästare Bruno Pedoux, som börjar att jobba i parken i april 2018! Själv jobbar jag på i sju veckor till.
     
    Rådhusvinet på borggården.
     
     Jag planterar gula och vita narcisser och gula franstulpaner.
     
    I oktober blåser jag löv och det är ett tufft jobb att släpa på den tunga maskinen dagarna i ända. 
     
    Och posten är där nån gång vid två, så har det vart nu i flera år...som Uffe sjunger!
     
    En av de senaste blommorna i parken är oktoberastern 'Lady in Blue' 
     
     Stamfuchisor och änglatrumpeter fortsätter att blomma inne i trädgårdsförrådet.


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails