Boken i Odla med P1 2013
Östermalmsvandring
På 1870-talet började man exploatera området norr om Humlegården och man ville här skapa en villastad efter engelskt mönster. Här hade Stockholms byggnadsförening med bankiren J. Henrik Palme som initiativtagare köpt upp ett stort antal tomter. Kvarteren fylldes ursprungligen med förnäm villabebyggelse som stod klar omkring 1890. Här skulle det även finnas små förgårdar mellan gatan och husen, men dessa markerades aldrig i stadsplanen.
Arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien flyttade in i egna villor i Villastaden. Deras hus var de tidigaste som blev färdiga i denna stadsdel,och under den första byggnadsperioden var de mest betydande arkitekterna. Brödernas gemensamma arkitektkontor var 1878— 1891 inrättat i Hjalmars hus på Villagatan 9
Med tiden kom stigande markpriser och fastighetsspekulation att innebära att flertalet villor revs och ersattes med praktfulla flerbostadshus samt att förgårdarna bebyggdes. Idag finns bara ett fåtal villor kvar, vilka används som kontor eller ambassader. Särskilt känt är huset i hörnet av Villagatan och Östermalmsgatan, där Ivar Kreuger, grundaren bl. annat av Svenska Tändsticks Aktiebolaget, bodde i många år.
I Villastaden finns även ett flertal utländska ambassader.
Diplomatstaden är ett område inom stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad, som utmärks av tolv palatsliknande villor eller townhouses från 1910- och 1920-talen, Engelska kyrkan samt ett antal mer sentida beskickningsbyggnader.
Områdets villakvarter beboddes i början huvudsakligen av förmögna privatpersoner, men kom efter hand att domineras av ambassader och residens[1]. Under 1950-talet påbörjades parallellt uppförandet av modernare ambassadbyggnader norr om Dag Hammarskjölds väg.
Diplomatstaden är klassad som riksintresse för kulturmiljövård,[2] och områdets villor betingar de högsta priserna i Sverige
Guiden i stadens parker och trädgårdar!
Magi i Långholmens Rosäng
Över två broar vandrade jag bort mot Kerstins Rosäng på Långholmen och förlorade mig en stund i de undersköna rosor som nu blommar där. Kerstin var inte på plats idag och jag antar att hon befann sig i Djurgårdskyrkans Galleri vid Gröna Lund där hon ställer ut sina bilder. ´´Den gröna staden´´ heter utställningen och eftersom den pågår till den 29 juli så ska jag absolut försöka hinna se den.
Över hundra olika gammaldags rosor i harmoniska färger fick mig att njuta på den gröna ön idag. Bland alla dessa underbara rosor hittade jag Rosa rugosa ´Ritausma´ som jag visat så många bilder av på bloggen och som jag tycker så mycket om i Engsholms slottspark. Vacker, stadig, pålitlig, taggig (bra skydd mot rådjuren) och remonterande, denna ständiga jakt på långblommande växter! Men här bland dessa slanka, förnäma fransyskor, där inte bara utseendet utan även namnen tävlar med varandra om att vara vackrast, känns plötsligt Ritausma klumpig, överförädlad och bortkommen. Var växt på sin plats! Det blir ingen bild på Ritausma idag...! På Rosängen härskar fransyskorna och skapar magi i Långholmens grönska.
Läs mer om Kerstins Rosäng här!
Namnen på rosorna i inlägget får nog Kerstin hjälpa mig med framöver...
Fläderblomtider i de gröna rummen!
Upptäck huvudstaden med Stockholms gröna rum
Två trädgårdsmästare på Långholmen
Där köpte jag rugosarosen Hansa. Ett förträffligt köp! Hansa är en fantastisk ros. Den 10 juli 2001 åkte jag så till Zetas och inhandlade där Albarosen Belle Amour. Mer blev det inte första året.
Läs gärna hennes fina blogg här!
Även om det är mycket arbete i trädgården så ser man att Christina njuter bland grönsaker och blommor!
När vi drev vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice och skötte om många av Stockholms kulturhus trädgårdar, hyrde vi Sjöstugan invid badplatsen på norra Långholmen. Därifrån såg vi hur Stora Henriksviks trädgård växte fram i början av 1990-talet. Men det tog faktiskt många år innan jag för första gången steg in i trädgården och tog min första kopp kaffe på det ställe som kom att bli mitt favoritsommarcafé i huvudstaden.
Christina sköter fortfarande om sin vackra trädgård och även om söta kaniner idag ställer till vissa problem i odlingarna, så är trädgården lika vacker som vanligt. Det lär bli många fikabesök även i år här i den av stora vackra träd skyddade trädgården invid Mälarens strand
De hade en dröm om en 1700-talsträdgård, om ett café och om ett mindre museum för vår stora tidlösa skald Carl Michael Bellman. Christina som alltid varit intresserad av trädgård och trädgårdshistoria drömde om få skapa en historisk trädgård och skissade på hur den skulle kunna se ut. En dag hamnade denna skiss i stadshuset där kommunalfullmäktige höll sammanträde och där skissen på den tänkta trädgården blev mycket uppskattad. Det skrevs avtal med staden och det beslutades att Lars Helgö och Christina Trapp skulle få starta sin verksamhet vid Stora Henriksvik och nu började en ny tid i platsens brokiga historia. Huset som var förfallet och stått tomt sedan 1978 skulle renoveras och en 1700-talsträdgård skulle anläggas på marken ner mot Mälaren. Drömmen hade blivit sann och nu väntade mycket arbete med både hus och trädgård. Under sommaren 1992 öppnades Bellmansmuseet med caféet som kom att heta Blå Kanin efter den krog som låg här på 1700-talet.
Det första året fick marken ligga orörd och där växte då ogräs som tistlar, skräppor och brännässlor. Året efter var det dags att börja anlägga den nya trädgården. Christina läste på om 1700-talsträdgårdar och Stora Henriksviks trädgård kom att likna en malmgårdsträdgård som adel och borgare i staden anlade på 1700-talet vid sina bostäder för att odla nyttogrödor till husbehov. Odlingskvarteren är uppdelade i korsform där de fyra kvarteren på uråldrigt arabiskt vis symboliserar det som en gång var världsdelar. De fyra gångarna var Edens floder som mynnade ut i den runda planteringen i mitten som skulle förställa paradisets källa.
I ett av kvarteren odlas perenna kryddväxter som salvia, mynta och timjan som är både vackra och användbara. I de tre andra kvarteren finns olika sorters grönsaker som sallat, böner, persilja, rotfrukter och kål som används inne i caféet.
Till trädgården valde Christina ut tidstypiska växter som skulle växa tillsammans med grönsakerna, bl.a. den ljuvligt vackra sommarkyndeln med sina små ljuslila blommor, kornvallmo, prästkragar, ringblommor, kvanne, isop, kungsljus, bolltistel, malvor, anisört, myntor, malört, nepeta och luktärter.
Här växer sallat i olika sorter i svängda rader tillsammans med kål, mangold och andra grönsaker. Sommarblommorna blandar sig lite vilt och charmigt bland kryddväxter och grönsaker, vilket gör den här platsen till den lustgård som den faktiskt är.
Rosängens äng blommar på Långholmen
Syrenfrossa på söder
Vitabergsparken blommar
Det finns en gammal vildvuxen trädgård i Vitabergsparken som gömmer sig innanför höga plank och storvuxna buskar. Här växer knotiga gamla fruktträd och vilda buskar som tack och lov inte beskärs så ofta som de borde. Av den anledningen har de vuxit i höjd och böjer sig vackert över gångarna och blommar oerhört rikligt i maj. Groens malmgårdsträdgård är en av Stockholms äldsta, hemligaste och vackraste trädgårdar. Malmgårdens huvudbyggnad byggdes i början av 1700-talet av den holländska vinhandlaren Verner Groen, men en trädgård har legat på platsen sedan 1670 då den berömde arkitekten Carl Hårlemans farfar Christian Hårleman lät anlägga en trädgård där det bland annat planterades 300 fruktträd. Där fanns också växthus och orangerier där man odlade meloner, citroner och vindruvor.
På våren när det japanska magnoliaträdet blommar ovanför Groens malmgård, öppnar man upp den lilla handelsträdgården som drivs i mindre skala sedan början av 80-talet och här finns även ett litet enkelt café. I den vackra lummiga trädgården odlas grönsaker biodynamiskt till försäljning och man kan även få låna en sax för att komponera sin egen bukett av trädgårdens sommarblommor. En dag i augusti besökte jag handelsträdgården när stockrosorna växte höga invid växthuset.
Det är något med den här platsen som tar mig långt tillbaka i tiden. Trots de höga husen på andra sidan Malmgårdsvägen så känns det som om man befinner sig i tidigt 1800-tal. Vid bostadshuset är växtligheten vilt frodig, där träd och buskar fullständigt omfamnar byggnaden på ett vackert sätt och jag hoppas att jag någonsin slipper se den här mystiskt underbara trädgården ´´snyggas till´´.
1983 bildades ´´Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen´´ och där man kan läsa i ????
Stiftelsens ändamål är att bedriva läkepedagogisk verksamhet med ungdomar och socialterapeutisk verksamhet med vuxna. Detta arbete skall bedrivas som dagverksamhet i delvis skyddad form men med en viss öppenhet som kan göra platsen till en självklar träffpunkt för människor.
Rudolf Steiners antroposofiska människosyn skall ligga till grund för hela verksamheten.
Läs mer om Vitabergsparken här!
Trädgårdsvandring i marschtakt
Nu är det gott att leva!
Från stilla bryggfrukost på Djurgården till blomsterfest i stan
Skärtorsdagsvandring på Söder
Så här långt har våren kommit i Bergianska trädgården
Om man planterar den här busken framför någon barrväxt i mörkgrönt, som idegran eller liknande så blir effekten mycket vacker när den blommar.
Skenhasseln behöver sällan beskäras men om det måste göras så är bästa tiden efter blomningen.
Herbarium, vilda tulpaner och knoppande magnolior
Monteliusvägen - Olle Adolphsons park - Ivar Lo:s park
En stor del av Ture Rangströms mest kända kompositioner kom till på Mariaberget alltifrån »Dityramb», som skrevs 1909 och som har två rader ur Strindbergs »Sångare» som motto. Överhuvud kom Strindberg att betyda mycket för Rangström, symfonien »August Strindberg in memoriam» från 1910, operan »Kronbruden», »Mälarlegender», »Advent» och visan »Villemo, Villemo, hvi gick du» är ju alla Strindbergsinspirerade. Då Rangströms dotter föddes fick hon också heta Villemo.
Men det fanns också andra inspirationskällor, utsikten över Riddarf järden och Ragnar Östbergs stadshus som Rangström såg resa sig på Kungsholmsstranden. Det var därför i sin ordning att det var Rangström som fick komponera musiken till invigningen, dels festpreludiet »Vår stad» och musiken till Sigfrid Siwertz' festspel »Taklagsölet».
Monteliusvägen är ett promenadstråk norr om bebyggelsen vid Mariabergets höjder på Södermalm i Stockholm.
Monteliusvägen är uppkallad efter professor Oscar Montelius. Han var arkeolog och historiker och blev ledamot i Svenska Akademien 1917. Han bodde hela sitt liv på S:t Paulsgatan nr. 11 på Södermalm.
Det 416 meter långa promenadstråket löper på branten högt över Söder Mälarstrand. Vägen börjar vid Kattgränd i väst, där nya trappor ansluter till Söder Mälarstrand och slutar vid Skolgränd i öst. Längs vägen finns flera terrasser och parkbänkar, och härifrån har man en grandios utsikt över Riddarfjärden och Gamla stan. Vägen planlades redan 1977 men börjades inte anläggas förrän 20 år senare och invigdes i augusti 1998. Vägen kostade fjorton miljoner kronor att bygga vilket var dubbelt upp mot det som var budgeterat från början. Monteliusvägen löper över gammal allmänning som avsatts för ändamålet 1977.
Inför anläggningen förekom protester mot bygget. Ett generellt argument mot stråket var att konstruktionen med långa längsgående rödmålade trästaket förändrade Mariabergets profil för mycket. Mer specifikt protesterade flera av de boende på norra sidan Bastugatan, som i många fall kunnat använda allmänningen som avskiljd trädgård, mot att stråket kom att inkräkta på privatlivet. Bland annat var Ingemar Unge mycket aktiv motståndare mot bygget. Försök med namninsamlingar blev dock ingen framgång då de boende i området som inte bodde i omedelbar anslutning till den tänkta sträckningen snarare fick bättre åtkomst till Mariaberget och utsikten därifrån.
(Från Wikipedia)
Nedan - Olle Adolphsons park vid Lilla Skinnarviksgränd
Parken ligger på Bastugatan 26 på Mariaberget och har utgång även till Monteliusvägen. Här låg två stycken 1700-talshus som revs på 1930-talet och en lekpark anlades som fick namnet Mariatäppan. Ivar Lo Johansson flyttade in på Bastugatan 21, som ligger tvärs över gatan, år 1934 och han bodde där till sin död 1990. Efter Ivars död beslöts att parken skulle få namnet Ivar Los park. Den fick sitt nya namn i en ceremoni som leddes av den tidigare finansministern Gunnar Sträng. Han och Ivar Lo-Johansson delade samma statarproletära bakgrund.
I den sluttande parken finns en byst föreställande Ivar Lo-Johansson som är skapad av konstnären Nils Möllerberg. Bysten gjordes redan 1949 men placerades i parken i samband med namnbytet 1991.
Parken domineras fortfarande av en lekplats, vid ingången från Bastugatan står en gammal ihålig valk-ask Parken besöks för dess utsikt över Norrmälarstrand, Kungsholmen och Gamla stan. (Wikipedia)
Norra Bantorget
Under min jakt efter ett morgonöppet café, besökte jag Norra Bantorget en tidig morgon i början av juli, då vattenspridare stänkte vatten över både gräsmattor och planteringar. Några morgontrötta personer gick genom parken på väg till arbetet, själv satte jag mig på en bänk för att vila en stund den där lediga onsdagen. Planteringarna runt parken blommade fint med jättedaggkåpa, nävor och funkia.
Jag fortsatte mitt sökande efter kaffe och gick förbi den märkliga och vackra fontänen som formar sitt vatten likt en överblommad maskros, inne på Norra Latins gård. Den gamla skolgården har blivit en del av torget, sedan man här öppnat Stockholms största uteservering med nästan 900 sittplatser. Tyvärr inte öppet under mina morgonvandringar, så istället fick jag mitt kaffe på trottoarserveringen vid det lilla bageriet på Barnhusgatan där hela gatan doftar av nybakat bröd.
- Allium 'Purple Sensation'
- Bellevalia pycnatha - Sorghyacint
- Camassia leichtlinii 'Caerutea'
- Fritillaria imperialis 'Aurora' - Kejsarkrona, orange.
- Fritillaria imperialis 'Lutea' - Kejsarkrona, gul.
- Narcissus 'Fortissimo' - Trumpetnarciss.
- Narcissus poeticus 'Actaea' - Pingstlilja (Finns i Engsholms slottspark)
- Tulipa 'Ballerina' - Liljetulpan orange
- Tulipa 'Orange Emperor' orange
- Tulipa 'Pink Impression' - Darwintulpan, rosa
- Tulipa sylvestris - Vildtulpan
- Tulipa tarda - Tardatulpan
- Tulipa 'West Point' - Liljetulpan, gul.
Där Norra Bantorget nu ligger låg Svenska Trädgårdsföreningens stora trädgård från 1838 och i ungefär 30 år framåt. Trädgården sträckte sig från Drottninggatan ner till Klara sjö med entré från Drottninggatan mittemot Centralbadet. Vid entrén låg två paviljonger varav den södra var café och den norra användes till baler och teaterföreställningar. Paviljongerna revs 1910 men järnstaketet mot Drottninggatan finns kvar än idag. I trädgården fanns bland annat växthus, blomsterkvarter, rosenkvarter, trädskola för växter, drivbänkar, plantsängar och lövsalar för vila och även en skola för trädgårdselever. Den nedre delen mot Klara sjö användes som köksträdgård och vid området mot Drottninggatan var trädgården mer anlagd som en park.
Sedan torgets tillkomst på 1870-talet har många förändringar skett genom åren, bland annat genom trafikomläggningar. På en bild från 1902 då ett förstamaj-möte hålls på torget kan man se att det inte fanns ett enda träd på platsen. Själv minns jag Norra Bantorget mest som en trafikplats och bussterminal. Man tankade vid Shellmacken, åt lunch vid busstationen Rotundan och vid södra delen av Norra Bantorget låg Sveriges största biograf Vinterpalatset, där jag såg Kellys hjältar med Clint Eastwood och Donald Sutherland på den enorma filmduken vid premiären 1970.
Vid Norra Bantorget har Socialdemokraterna långa traditioner då LO-borgen och Folkets hus ligger här, och det hålls fortfarande förstamajmöten på torget varje år. Brantingmonumentet som kom på plats 1952 är placerat mitt inne i parken och symboliserar arbetarrörelsens kampvilja. Det är Carl Eldt som skapat monumentet som först var tänkt att stå i Vasaparken innan man till slut valde den här självklara platsen.
Sommaren 2009 invigdes det nya Norra Bantorget och nu hade man satsat ordentligt på växter och då speciellt perenner. Nyréns arkitektkontor har skapat den nya platsen med Bengt Isling som ansvarig landskapsarkitekt. Det tidigare ganska anonyma torget har förvandlats till ett stadstorg med vackra planteringar och med ny markbelysning som är placerad i en stor ring runt hela parken vilket blir mycket effektfullt under dygnets mörka timmar.
Perennplanteringarna som anlagts runt parken har upphöjda ytor vilket gör att planteringarna sluttar både in mot parken och ut mot gatorna. På så vis exponeras växterna bättre än om de skulle ha placerats i platta planteringar och parken omsluts nu också på ett fint sätt. Här har man använt stadiga och tåliga perenner som de fyra vackra nävorna kungsnäva, silkesnäva ´Ballerina´, trädgårdsnävan ´Rozanne´, och vanlig blodnäva. Rozanne är den perfekta perennen i en offentlig park då den blommar under en lång period. Grannar till nävorna i planteringarna är jättedaggkåpan och daggfunkian ´Elegans´ som tillsammans bildar en stor underbart vacker blomstrande bård runt torget. De limegula jättedaggkåporna, de blå och rosa nävorna och hostans stora vackra blad är en mycket fin kombination som ger en vacker blomning mitt i sommaren.
Fontänen (Maskrosbollen) invigdes den 7 augusti 1998 i samband med LO:s 100-årsjubileum och utformades efter Anita Modins skisser
Inne i parken finns stora ytor med perenner, bland annat sockblomma som man oftast väljer för de vackra bladens skull. Dagliljor lyser i orange i augusti och jättedaggkåpan lättar upp skuggorna med sina ljusgula blommor. Funkia och ormbunkar som alltid är vackra skuggväxter hjälper till att försköna marken under träden och när ljuset faller genom trädkronorna mot alla dessa perenner så bildas ett vackert skuggspel inne i Norra Bantorgets lilla park.
I hörnet mot Torsgatan där Palmemonumentet från 1989 ´´Mitt hjärta i världen´´ av Nils Dahlgren står, går planteringarna i en mer ängslik stil. Diamantgräset dominerar men här finns även röd solhatt, solbrud, studentnejlika, daglilja, trädgårdsiris, riddarsporrar, anisisop, höstanemon, det vintergröna gräset silverfryle och höstaster.
Parkens träd består huvudsakligen av stora lindar, som planterades 1949 och skogslönnar, vilka bildar ett stort grönt tak. I västra delen av parken mot Clarion Hotel Sign, har det i samband med nyanläggningen planterats tjugo stycken silverlindar och de silverglänsande bladen kommer framöver att hjälpa till att mjuka upp miljön vid de moderna fastigheterna. Den vackra rosablommande liljemagnolian ´Galxy´ är också placerad i parkens område mot Clarion Hotel Sign, där gästerna i rummen framöver kommer att kunna njuta av magnolians praktfulla blomning på våren. Den vitblommande Robinia ´Bessoniana´ kommer också att bli en skönhet i parken framöver då den med sina vita blomhängen blir en fin kontrast mot parkens alla lönnar och lindar.
Norra Bantorget som ligger bara några hundra meter ifrån Hötorget har idag blivit en plats som man inte bara passerar. Nu kan man även stanna och njuta av mängder med blommande perenner i parken och människor som längtar ut från sina kontor kan äta sin lunch på en bänk eller på gräsmattan, eller bara vila en stund i grönskan. Stockholms parker utvecklas och förbättras hela tiden och man använder alltmer perenner som blommar i olika perioder vilket gör att parkerna blivit både vackrare och mer spännande.
I december 2009 tog Nyréns Arkitektkontor välförtjänt emot Sienapriset för årets utemiljö med motiveringen:
För ett projekt som påtagligt höjer livskvaliteten i Stockholms mest trafikintensiva kärna. Efter decennier av förfall har Norra Bantorget uppgraderats till en lummig oas, resolut inplanterad i asfalten. Idén är djärv och utförandet så formsäkert och elegant att stadsbruset trollats bort. Att stockholmarna älskar parken är tydligt, för första gången på mycket länge är Norra Bantorget en verklig mötesplats för folket.
Nya växter vid Norra Bantorget
Träd
Magnolia liliflora 'Galaxy' - Liljemagnolia
Prunus avium 'Plena' - Dubbelblommigt fågelbärsträd
Robinia pseudoacacia 'Bessoniana' - Robinia
Tilia tomentosa - Silverlind
Buskar
Ligustrum vulgure 'Atrovirens' - Liguster
Rhododendron yakushimanum 'Fantastica' - Praktrhododendron
Rhododendron yakushimanum 'Polaris' - Praktrhododendron
Ribis alpinum 'Pumilum' - Måbär
Taxux baccata - Idegran
Perenner
Achnaterum calamagrostis - Silvergräs
Agastache foeniculum - Anisisop
Alchemilla mollis - Jättedaggkåpa
Anemone hupehensis - Höstanemon
Aruncus dioicus - Plymspirea
Aster novi-belgii 'White Ladies' - Höstaster
Delphinium 'Guardian Blue' - Riddarsporre
Delphinium 'Casa Blanca' - Praktriddarsporre
Dicentra spectabilis - Löjtnantshjärta
Dryopteris filix-mas - Träjon
Echinacea purpurea 'Rubinstern' - Röd rudbeckia
Epimedium x rubrum - Röd sockblomma
Euphorbia griffithi 'Fire Glow' - Eldtörel
Geranium cinerum 'Ballerina' - Silkesnäva
Geranium x magnificum - Kungsnäva
Geranium 'Rozanne' - Trädgårdsnäva
Geranium sanguineum - Blodnäva
Helenium autumnale 'Wyndley' - Solbrud
Hemerocallis 'Frans Hals' - Daglilja
Hosta fortunei 'Gold Standard' - Blomsterfunkia
Hosta lancifolia - Höstfunkia
Hosta sieboldiana 'Elegans' - Daggfunkia
Iris 'Bianca' - Trädgårdsiris
Lavandula angustifolia 'Alba' - Lavendel
Luzula nivea - Silverfryle
Lychnis chalcedonica - Studentnejlika
Polygonatum multiflorum - Storrams
Rudbeckia fulgida var. deamii - Stjärnrudbeckia
- Allium 'Purple Sensation'
- Bellevalia pycnatha - Sorghyacint
- Camassia leichtlinii 'Caerutea'
- Fritillaria imperialis 'Aurora' - Kejsarkrona, orange.
- Fritillaria imperialis 'Lutea' - Kejsarkrona, gul.
- Narcissus 'Fortissimo' - Trumpetnarciss.
- Narcissus poeticus 'Actaea' - Pingstlilja (Finns i Engsholms slottspark)
- Tulipa 'Ballerina' - Liljetulpan orange
- Tulipa 'Orange Emperor' orange
- Tulipa 'Pink Impression' - Darwintulpan, rosa
- Tulipa sylvestris - Vildtulpan
- Tulipa tarda - Tardatulpan
- Tulipa 'West Point' - Liljetulpan, gul.
Vitabergsparken
Av någon anledning har jag alltid missat den här festen, men någon vår kommer jag att ansluta mig till söderborna som firar in våren under det blommande trädet med sång av magnoliakören.
Sofia kyrka som invigdes 1906 har en dominerande plats högst uppe i Vitabergsparken och kyrkans spetsiga torn (som liknar stumpen av en spetsig blyertspenna) är ett känt landmärke, som syns över stora delar av Stockholm. Eftersom Sofia församling bildades först 1917 var Sofia kyrka till en början ett annex till Katarina kyrka. Innan kyrkan byggdes, lyste bergen vita av den ljusa bergarten som gett namn åt Vitabergen och platsen där kyrkan skulle byggas var då nästan helt utan grönska. Eller hur var det nu? Det sägs även att namnen kommer av att man en gång i tiden lade ut tyger för blekning här. Det spelar egentligen ingen roll. Vitan är Vitan helt enkelt!
Parken ingick i Lindhagenplanen som presenterades 1866 och var en idéplan hur Stockholms framtida stadsplanering skulle se ut, då stadens befolkning hade ökat kraftigt under den senare delen av 1800-talet. I Lindhagenplanen ingick förutom att dra fram ett nytt gatunät med bland annat breda avenyer, utan att ta hänsyn till den äldre bebyggelsen, att skapa stora parker i innerstaden. Stadsborna behövde som det hette ´´landtlig naturs välgörande inverkan´´.
Man ville föra in ljus och luft i den alltmer tätbebyggda staden och parkerna skulle ligga i närheten av bostäderna, för att bli en grön och vilsam plats att vistas på under den lediga tiden. De nya parkerna skulle anläggas på bergig mark som ändå var svår att bebygga och eftersom marken var kuperad så skulle den nya naturlika parkstilen passa bra i dessa områden. De andra bergsparkerna som anlades i staden under samma period var Tantolunden, Vanadislunden, Kronbergsparken och Tegnérlunden. Alla dessa parker är idag gröna lummiga platser i den ständigt växande staden.
Jag brukar börja min vandring nere vid Renstiernas gata och gå upp genom de gamla kvarteren med söderkåkar just nedanför kyrkan. Längs Bergsprängargränd, som nog är Stockholms enda gata belagd med grus och Mäster Pers gränd finns charmiga små röda kåkar som en gång var enkla arbetarbostäder. Under slutet av 1800-talet bodde Stockholms allra fattigaste människor här i Vitabergen.
´´Bergsprängargränd fick sitt nuvarande namn 1806 men vilken bergsprängare som gav gränden namnet är okänt. Annars bodde huvudsakligen varvs- och hamnarbetare samt diversearbetare här uppe. De hade stora familjer och de små trähusen med sina invånare hörde till de mest fallfärdiga och eländiga på det fattiga Södermalm. Exempelvis bodde här 1897 i en stuga om ett rum med kakelugn (12 m² golvyta och 1,85 meter rumshöjd) två hamnarbetarfamiljer bestående av fyra vuxna och två barn. Den ena familjen var inneboende och betalade 72 kronor i årshyra till den andra. Bergsprängargränd nr 6 är ett “halvt” putsat stenhus.´´
(Wikipedia)
Det var meningen att även dessa hus skulle rivas som så många andra gamla kåkar på berget när man förändrade området till parkmark. Efter en hel del protester fick de stå kvar och är nu i stället pittoreska och trevliga inslag i stadsmiljön på Södermalm. Från att ha varit fattigstugor har det i stället blivit hög status att bo i dessa gamla träkåkar som nu har modern standard och där många konstnärer och artister idag har sina hem.
Mellan hägg och syren 20 maj 2014
I en av de då omoderna söderkåkarna på Mäster Pers gränd, just nedanför kyrkan, bodde Ulf Lundell under en tid på 1970-talet. Huset hade han fått hyra i andra hand av sin goda vän Joakims pappa som var den berömda fotografen Christer Strömholm. Här skrev han Jack, hans första roman som blev en stor succé 1976 och som idag är en litterär klassiker, där handlingen delvis är förlagd just till huset och gården här på Mäster Pers gränd. En annan känd plats är granntomten där Svenska Ords lilla träkåk ligger ner mot Renstiernas gata. Den röda lilla söderkåken var Hasse & Tages skrivarstuga.
Den här söderkåken var högsäte för svensk humor under många år. Hit flyttade Hasse Alfredsson 1956 när han gifte sig och huset blev sedan skrivarstuga åt Hasse och Tage som bildade sitt företag Svenska Ord. Här skrevs revyer, sångtexter och sketcher som har blivit odödliga och man kan ana att det skrattats mycket i den här gamla stugan.
Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, fick många uppdrag i Vitabergens trädgårdar på 1980- och 90 talet. Vid Stora Mejtens gränd i norra delen av parken ligger Carl Antons hus vackert för sig själv, inbäddad i grönska med en liten skyddad gård mellan de två husen som tillhör platsen. Den skyddande grönskan tog ibland överhand och vi fick då rycka in för att såga ur vissa träd och ta bort sly som hade växt upp till träds storlek.
Carl Anton som är en vänlig man bjöd alltid in oss på kaffe efter utfört arbete. Mellan åren 1981-1995 sändes ´´Carl Anton i Vita bergen´´ på SVT där han bjöd in kända artister till varje program och där han själv ofta sjöng egna och andras lovsånger till sin stadsdel Södermalm. Under de här åren hade han inte många steg från sitt hem till amfiteatern där inspelningarna skedde. Den platsen används nu i stället av Parkteatern. 2012 renoverades huset och tomten och det är nu en ny hyresgäst i huset. Carl Anton bor numer på Katarina Östra Kyrkobacke.
De flesta av de numera stora träden i parken kom på plats mellan 1890-1910 och idag är skogslönn det absolut vanligaste trädet i parken. Vid en trädinventering 2005 fanns det bland annat 129 skogslönnar, 46 björkar, 45 askar, 37 lindar, 35 almar och 29 ekar. Eftersom almsjukan även drabbat Stockholm så har många sjuka almar sågats ner och det är nu endast ett fåtal kvar som fortfarande är friska i Vitabergsparken. I augusti klättrade jag upp i Sofia kyrkas torn för att ta översiktsbilder över parken och uppifrån tornet kunde jag se vilken kompakt grönska parkens träd har utvecklat med åren.
När jag stod högt där uppe i kyrktornet och blickade ut över inloppet till Stockholm från skärgården och hade hela parken under mig, så önskade jag att jag kunde komma tillbaka till tornet när alla lönnarna lyser i färgsprakande höstskrud.
Ett av problemen med trädbestånden (ca 500 träd) i parken idag är att många träd har vuxit upp från frö och på så vis inte fått den uppbyggnadsbeskärning som krävs för att bli ett stabilt och säkert parkträd. Många av de frösådda träden är flerstammiga vilket kan leda till svåra fläkskador då de växt sig stora. Parken har förvildats mer än det var tänkt då man inte alltid hållit efter sly, men det finns en trädplan för parken och åtgärder har vidtagits och jag hoppas att det även finns en långsiktig plan för Vitabergens träd.
Det är en avslappnad atmosfär och ett lugnt tempo i den här parken. Jag tror att de stora träden får mig att sakta stegen. Stora träd är viktiga för oss människor och kanske speciellt för oss som lever våra liv bland gator och höga hus. Jag får ungefär samma känsla när jag vandrar i Humlegården nere i stan. Skillnaden är att Vitabergsparken är en bergspark med stora nivåskillnader och en del riktigt branta backar.
Här ligger också Barnängens koloniområde som är ett av Stockholms äldsta, då föreningen bildades 1906. Området är bara en liten rest av ett stort koloniområde som förr sträckte sig ända ner till Hammarby sjö. En liten bit därifrån ligger Vintertullens koloniområden som inte har några kolonistugor utan endast odlingslotter. Det går att titta in i båda dessa områden, men bara över staketen. Man kan inte här som i Stockholms övriga koloniområden vandra inne bland lotterna, då dessa båda områden är låsta eftersom de haft problem med oönskade besökare.
Träd
Acer campestre - Naverlönn
Acer platanoides - Skogslönn
Acer platanoides 'Schwedleri' - Rödbladig lönn
Acer pseudoplatanus - Sykomorlönn
Acer saccharinum - Silverlönn
Aesculus hippocastanum - Hästkastanj
Betula pendula - Vårtbjörk
Betula pubescens - Glasbjörk
Crataegus sp. - Hagtorn
Fraxinus excelsior - Ask
Fraxinus excelsior 'Diversifolia' - Helbladig ask
Magnolia kobus - Japansk magnolia
Malus x purpurea 'Eleyi' - Purpurapel
Populus balsamifera - Balsampoppel
Prunus avium - Fågelbär
Prunus padus - Hägg
Quercus robur - Skogsek
Salix alba 'Chermesina' - Korallpil
Sambucus nigra - Fläder
Sorbus intermedia - Oxel
Syringa reticulata - Ligustersyren
Tilia x europaea 'Pallida' - Kejsarlind
Ulmus carpinifolia 'Hoersholm' - Alm
Ulmus glabra - Skogsalm
Ulmus glabra 'Camperdownii' - Hängalm
Buskar
Cotoneaster bullatus - Häckoxbär
Crataegus sp. - Hagtorn
Euonymus europaeus - Benved
Rhamnus cathartica - Getapel
Rosa rugosa - Vresros
Rosa dumalis - Nyponros
Rosa canina - Stenros
Ribes alpinum - Måbär
Ribes niveum - Vit taggrips
Prunus spinosa - Slån
Spirea x vanhouttei - Bukettspirea
Syringa chinensis - Parksyren
Syringa josikaea - Ungersk syren
Syringa vulgaris - Syren
Sabucus nigra - Fläder
Symphoricarpos albus - Snöbär