Site Meter

Bergskörsbär - Prunus sargentii




Ingen missar väl när bergskörbärsträdet blommar i april/maj?  Sorten ´Rosensky´ har intensivt rosa blommor och är i mitt tycke den vackraste. År 2001 planterade jag ett sådant i slottsparken, det är i buskform och har aldrig fått den där rikliga blomningen som man ofta ser. Det kan vara så att det står i ett lite för blåsigt läge men jag väntar varje vår på att blommorna ska täcka hela den stora busken. Den växer väldigt bra och visst blommar den vackert men inte så att folk svimmar när de går förbi.
Prunus sargentii härstammar från Japan och Korea och används mer och mer i trädgårdar och parker hos oss. Vid Enköpings torg finns många träd och det är mycket effektfullt när de blommar.

Prunus sargentii når en höjd av ungefär 8-10 meter och är härdig upp till zon 4. Bladen har en mycket vacker intensiv röd höstfärg. Bergskörsbärsträdet behöver ett soligt läge och näringsrik jord. 




Engsholms slott




Puffa och marknadsföra!

 
Fördelen med att använda bloggers program (där jag hade min försvunna blogg) är att man där enkelt kan designa och bygga om i sin blogg. Här på blogg.se är det inte lika enkelt. Jag hade tänkt skapa en webbannons för boken här i menyn till vänster, med en länk till billigaste inköpsstället. Tyvärr räckte inte mina html-kunskaper till för sådana äventyr. Man kan säkert hitta en youtube-länk där någon 12 årig datakunnig person visar hur man går till väga, men jag gör det här puffinlägget i stället.
 
Jag tror att man billigast köper boken via Allt om Trädgård - klicka här.  
 
Under Nordiska Trädgårdar som börjar på torsdag kan man nog också hitta boken i Allt om Trädgårds monter och då till mässpris...tror jag!
 
 
Ni vet väl att boken har en egen Facebooksida som snart har 1000 gillare. Ni som ännu inte gillat - gör det här...tack!
 
 
Det kommer trädgårdsinlägg framöver !
 
 
 

Dags för Nordiska Trädgårdar igen

 De här ´´snygga´´ trädgårdskläderna kunde man se på 2009 års mässa.

På torsdag är det dags för Nordiska Trädgårdar igen på Älvsjömässan. Det är en trädgårdsmässa som jag sällan missar. Klicka på länkarna nedan för att se tillbaka på tidigare mässbesök. Årets tema är Urban Fägring.
 
Vi kanske ses där!
 
Blogginlägget från 2013, då jag själv fanns i AoT:s monter och signerade boken - är borta med den försvunna bloggen.
 
Nordiska Trädgårdar 2012
 
Nordiska Trädgårdar 2011
 
2010 befann jag mig i Italien
 
Nordiska Trädgårdar 2009
 
Nordiska Trädgårdar 2008
 
Nordiska Trädgårdar 2007
 
 
Nordiska trädgårdar 2013
 
Så var det slut på vårens trädgårdsmässor i Stockholm och efter att ha signerat boken under tre dagar på Nordiska trädgårdar, så känns det skönt att få återgå till vårstädningen av slottsparken i morgon.

Mässan var tråkigare än tidigare år tycker jag, men publikmässigt blev det tydligen rekord, under lördagen var det över 20 000 besökare och nästan omöjligt att ta sig fram inne i mässhallen. Jag är inte rätt person att berätta om allt möjligt och omöjligt som fanns att se på mässan - det finns många bra bloggare som gör det bättre.

Det har gått bra med försäljning och signering av boken och jag har träffat massor av trevliga människor i helgen. Vet inte hur många böcker jag har signerat, men många blev det! Jag fick äntligen träffa Gunnel Carlson och Annika Christensen som jag tidigare alltid lyckats missa på mässorna och Peter Englander sålde sin nya fina bok intill mig i Allt om Trädgårds monter. Kamrat Per kom och vi diskuterade bl.a. Uffe Lundells medverkan i boken. Min syster Ingmarie besökte mig igår och även min fina vän Ingela. Men det mest oväntade besöket ägde rum idag då min dotter dök upp - något som jag aldrig trodde skulle ske på en trädgårdsmässa och det gladde mig mycket. Tack alla ni som besökt mig i helgen!

Det känns gott att nu möta vårvärmen, vänta in blommor och grönska som åter ska skapa gröna rum i vår huvudstad.


Årets sådd av sommarblommor och tomater

 
Snart är det dags att börja driva upp sommarblommor och tomatplantor inne i slottets blomsterrum. Det är en fin känsla att få börja förbereda inför sommarens blomning i slottsparken. Något blir helt nytt, annars kör jag några gamla säkra kort som jag vet är bra. Det är till exempel Rosenskäran 'Vega White', Slöjsilja, Ringblomman 'Peach Sherbet', Praktvädden 'Magic Night' och ett gäng sommarastrar som ska pryda slottets vaser.
 
  • Det nya är bland annat F1 Lejongapen med stora öppna blommor som heter 'Chantilly Mix' och som blir 80 cm höga.
  • En svagt gul rosenskära Cosmos bipennatus 'Sunset Yellow'  tror jag kan bli mycket vacker. 80 cm hög.
  • Spanska jungfrun Nigella hispanica 'Lovey-Dovey' har jag aldrig prövat tidigare. Ser spännande ut. 75 cm hög.
Bara att rigga för sådd, handla såjord och hoppas att allt ska gro.
 
Årets tomatsorter. De kommer att växa mot slottets sydvästvägg.
 

Beskära lavendel

 
 
 
Lavendel är en av de vackraste växter man kan ha i sin trädgård. De räknas som halvbuskar eftersom de äldre
delarna förvedas precis som på en buske. Egentligen behöver väl den här växten inte någon presentation eftersom det är en växt som nog de flesta har en relation till, antingen man har den själv i sin trädgård eller upplever den i andra trädgårdar där man knappast passerar den utan att bli berörd. Doften känns på håll under hela året och när den blommar är den fantastisk vacker. Den härstammar från Medelhavsländerna, blir ca 60 cm hög, vill ha full sol, blommar i juli och räknas som halvhärdig. Ovanför Stockholmstrakten kan det vara risk att plantera den. Men det finns sorter som är mer härdiga som till exempel 'Dwarf Blue' 

 

Lavendel är mycket lättskött, den behöver aldrig vattnas mer än det året så den etablerar sig på platsen och någon gödsling är heller inte nödvändig. Den vill ha ett soligt läge och en ganska lätt sandblandad och kalkrik jord, det måste även vara väldränerat, den får absolut inte stå med rötterna i våta jordar. På tyngre jordar finns risken att den inte vill övervintra.

Lavendel kan man använda upp till zon 6 i skyddade lägen intill byggnader och om man täcker dem med granris på vintern.

Det är viktigt att plantera lavendel på våren eller försommaren så att de hinner etablera sig på platsen innan hösten. Lavendelplantor kan bli mycket gamla.

I Provence i Frankrike finns stora odlingar av lavendel men även i England finns stora vackra lavendelfält, som t.ex. i Gloucestershire.

 

 
 
 
 
Beskärning
 
Något som många frågar om är hur man beskär lavendeln. Man kan beskära den helt och hållet ner till marken varje år om man vill, då blommar den lite senare och ser alltid fräsch ut. Jag brukar beskära våra lavendelhäckar ner till marken vartannat år. Mellanåren klipper jag den en bit ner i en rund form med häcksaxen så att den bryter runt hela plantan, det blir vackrast så.
 
I augusti-september klipper jag den i runda former, vilket gör att de häckar som jag har i Engsholms slottpark blir vackra under hösten. Skulle man inte klippa lavendeln alls så får de kala stammar, blir risiga och fula helt enkelt.  Beskärningen sker i mars-april.
 
 
 Så här ser det ut när jag klipper ner lavendeln helt...
 
...och så här ser det ut de år som jag väljer att endast putsa dem. 
 
 
 
Namnet lavendula kommer från latinets lavare som betyder tvätta, man använde tydligen lavendel när man tvättade sig och i läkeböcker från medeltiden sägs den ha lugnande egenskaper vilket betyder att slottsträdgårdsmästaren kommer att ägna mycket tid hos lavendeln i sommar!

Läs mer om lavendel och framställning av eterisk olja här

De vanligaste sorterna är:
  • ´Munstead Variety´ - Det är den sorten vi har mest av i parken och de som är på bilderna. De har blå blommor och blir 40 cm. Den absolut vackraste sorten tycker jag. Den är tydligen svår att få tag på i handeln idag vilket är mycket tråkigt.
  • ´Hidcote Blue´ - Den har jag planterat förra året på ett ställe i parken. Mörkt blåvioletta blommor och blir 35 cm hög.
  • ´Alba´ - Vitblommande och inte så vanlig.
  • ´Dwarf Blue´ - Den mest härdiga och har violettblå blommor, 40 cm hög. Doftar mest.
  • ´Rosea´ är den rosa lavendeln. Blir ca 35 cm har något ljusare blad än de andra sorterna.
  • ´Aromatic Blue´ är blåviolett och har stark doft.
  • ´Edelweiss´ är vit.
 
 
Lavendeln är en perfekt kantväxt, vi har långa häckar i slottsparken som är fantastiskt vackra när de blommar, de är också välbesökta av fjärilar. I krydd- och örtagårdar måste man helt enkelt ha lavendel.
Om man vill torka och använda den som doftbuketter i t.ex. garderober så plockar man blommorna när hälften av axets blommor är utslagna sedan hänger man dem i buntar på ett torrt, varmt och luftigt ställe. Det sägs också att man sover bättre om man parfymerar kudden med lavendeldoft.... 


Källor:
Perenner i din trädgård - till nytta och fägring av Lena Månsson & Bertil K Johanson.
Perenner - inspiration, skötsel, lexikon av Marie & Björn Hansson.
Det finns ett stort reportage i Allt Om Trädgård nr. 11-2009 av Marie och Björn Hansson.
 
Google

Vad hände egentligen med bloggen Stockholms gröna rum?

 
 
 Ni som följer mig på blogg och Facebook vet nog vad som hände med mitt Googlekonto och med bloggen ´´Stockholms gröna rum´´ som jag jobbat så otroligt mycket med. Det var alltså en eller flera typer som hackade sig in i mängder av Googlekonton över hela Europa, ja kanske världen och skickade sedan ut mail till alla i adresslistan och även till Facebookvänner. Det såg ut som jag hade skickat meddelandet att jag var på Irland och hade fått min handväska stulen och behövde låna 1500 pund. När kaparna var klara med kontot, ändrade de mina säkerhetsuppgifter som jag hade behövt för att återställa kontot, för att sedan stänga ner hela kontot.

 

När jag sedan körde Googles återställningsprogram så kände det inte igen mina säkerhetsuppgifter. Det där programmet har jag nu kört några hundra gånger i hopp om att få tillgång till mitt konto och min blogg igen, men utan resultat. Att ett så megastort företag inte har en enda person att få kontakt med och att de även fullständigt skiter i att deras konton har stora läckor, är mycket märkligt. Eller så är det inte det. Det kanske är tidsandan vi lever i. Google har väl snart tagit över hela Internet, men att jag nu skulle börja bojkotta Google är ju bara löjligt. Jag googlar vidare som om inget hänt. Skumt!

 

Min blogg var tänkt att växa till en stor blogg om Stockholms trädgårdar, med både historia och det som händer i nutid. Det är mitt stora intresse. Jag hade lagt ner oerhört mycket jobb under två år och det kändes verkligen som om jag blivit rånad när kaparna tog sig in. Det är även tråkigt att det jag skrivit om boken ´´Stockholms gröna rum´´ inte finns kvar. Hur jag jobbade med den, när den släpptes och hur den togs emot.

 

Att jag inte haft en tanke på backup, kan jag inte riktigt förklara, jag trodde väl att man var helt säker hos Google. Jag har trots allt alla bilder kvar och bara några dagar innan kapningen så kopierade jag av någon märklig anledning texten till Stockholms innerstads trädgårdar från bloggen och lade i worddokument. 

 

Nåväl, nu har jag lämnat det där bakom mig. Det finns verkligen viktigare saker att fundera över dessa dagar.

 

Först tänkte jag helt ge upp allt vad bloggar mm hette, men så startade jag upp min gamla ´´Slottsträdgårdsmästaren´´  och tänker skriva om mitt jobb i Engsholms slottspark igen och det känns ganska ok faktiskt. Tack för stödet, ni som gillade att jag är tillbaka här.

 

Mitt stora intresse för Stockholms trädgårdar får dock ingen plats i den här bloggen längre. Jag klurar lite på en hemsida, men vi får se vad det blir. (Uppdaterat - Visst fick Slottis-bloggen en Stockholmssida också...se här)

 

 

 
 
        

Hela släkten i fruktträden

 

Slottsparken bjuder inte på någon direkt blomsterprakt ännu. Den orientaliska julrosen och snödroppar är i stort sätt allt vi har att erbjuda i blomsterväg så här i början av mars. Inte ens vintergäcken har börjat visar sig.

 

När jag inventerat klart dessa vårblommor hämtade jag stegar och beskärningsverktyg och gav mig upp i slottsparkens största äppelträd. Det är en speciell känsla när man får sätta sekatören och sågen i ett fruktträd på våren. Först hade jag tänkt lyssna på någon passande Spotifylista eller en dokumentär på radion, men jag kunde verkligen inte stänga ute talgoxarnas, grönfinkarnas och gulsparvarnas tidiga vårsång.

 

För några år sedan upptäckte jag att vårt försök att ´´plantera´´ in mistel i det här äppelträdet hade lyckats och en städsegrön planta hade hittat sin plats på en hängande gren. Jag minns när jag några år tidigare pillade in det slemmiga fröna innanför uppskuren bark och jag var inte speciellt hoppfull om att det skulle lyckas. Idag hittade jag ännu en mistel på trädet!

 

Att beskära stora fruktträd där det krävs höga stegar och en del klättring uppe i kronan, är ganska jobbigt och jag förstår inte hur jag för tio år sedan orkade beskära ungefär 100 fruktträd i Stockholms villaträdgårdar under februari-mars varje år. Idag räcker det gott med parkens fyra fruktträd. 

 

Jag tänkte inte ta upp det här med hur man beskär fruktträd igen, det fanns på den försvunna bloggen, men jag kom att tänka på hur Lars Krantz en gång förklarade hur man skulle gå till väga. Förutom att trädet ska vara ganska glest, med starka grenar som orkar bära upp frukten och att grenarna bör riktas (med hjälp av beskärning) så vågrätt som möjligt, men att trädet också får en naturlig krona där grenarna även växter en aning snett uppåt - så är det viktigt att ha olika åldrar på grenarna. Trädgårdsmästare Krantz jämförde trädets grenar med en mänsklig familj eller släkt. Det bör alltså finnas både gamla grova grenar som är trädets stomme, men även medelålders, som är friska och ger bra med frukt.

 

Man får ju heller inte glömma ungdomarna och barnen. Barnen är det vi brukar kalla vattenskott och de tillhör också familjen eller släkten. Icke-professionella beskärare brukar säga att man ska klippa bort allt som växer rakt upp! Alla vattenskott ska bort! Men barnen (vattenskotten) är ju egentligen trädets framtid och man bör lämna en del av dessa årsskott för återväxtens skull och då leta rätt på de skott som inte pekar spikrakt upp, utan böjer sig en aning.

 

För att bygga en ny krona i ett fruktträd, böjer man ner utvalda årsskott (vattenskott) med hjälp av snöre. Skottets starka tillväxt avtar då och fruktknoppar börjar i stället bildas på grenen. Nej, det här skulle ju inte bli en lektion i beskärning - jag tycker bara att Lars Krantz liknelse med gubbar, gummor, medelålders, ungdomar och barn var lite kul - och viktig. I morgon fortsätter jag med min beskärning!

 

 
Vårkänning!
 
Misteln i äppelträdet
 
 
Ute på fjärden gled ett lastfartyg sakta in mot Södertälje hamn.

Myskmadra -Galium odoratum



 
 
I Engsholms slottspark har jag planterat myskmadran på en plats som har några timmars förmiddagssol och där de senare får solljuset silat mellan lindarnas trädkronor till att de på eftermiddagen har hel skugga. De växer mot en grusgång och jag har låtit dem sprida sig ut mot gången i en böljande form. De tycks trivas i gruset och när de blommar här tillsammans med vilda förgätmigej och den klarblå ormögat så är det mycket vackert. Nu har även aklejor börjat sprida sig i den planteringen.

Myskmadran tillhör familjen mårväxter och härstammar från Europa och Sibirien. Den är ganska sällsynt vildväxande i mullrik jord i lundar Sverige och den sprider sig genom krypande jordstammar och bildar stora bestånd där den trivs. Myskmadran doftar gott, blir 15-20 cm hög och blommar i maj-juni. Den trivs bäst i halvskugga till skugga, i sol blir den inte lika vacker och blir inte så tätväxande där vilket gör att ogräs gärna växer igenom växten, att den inte trivs i sol märker man även på att bladen blir ljusa.


Det är alltså en mycket bra marktäckare i skugga och är vacker tillsammans med hosta (funkia) och andra skuggväxter och lyser upp med sina vita blommor på den skuggiga platsen. Den kan förökas genom delning. Den kan också torkas och användas som lavendel i klädskåp eftersom den doftar starkare i som torkad. Den ska då plockas när den börjat blomma och man tar då både blad och blommande stjälkar.
 
 


Kullatäppan vid Nordiska museet på Djurgården 17 maj 2016

Rosenflockel - Eupatorium maculatum ´Atropurpureum´



 
 
Om man vill ha en hög och ståtlig perenn som blommar länge så är rosenflockeln ett bra val. Den kan bli upp till två meter hög och måste bindas upp tidigt för att inte falla, såvida den inte står inne bland andra lika höga perenner. Bör som många andra perenner planteras om efter 3-5 år för att må bra.

Rosenflockeln har krypande jordstam och växer vild i Nordamerika där den trivs i mullrik och något fuktig jord. Den är härdig och vill ha ett soligt läge men trivs också i lätt skugga och man bör undvika blåsiga platser. Färgen är vinröd och den blommar i juli-september. Vi har sorten ´Atropurpureum´ som har mörkare blommor än den rena arten och har brunröda stjälkar. 
 
Som vanligt med perenner så tycker jag att bästa planteringstiden är våren så att växten har tid på sig att etablera sig på växtplatsen innan vintern. Plantavstånd 50-75 cm.
I Sverige finns en art i släktet som heter hampflockel och som är ganska vanlig i Skåne och Blekinge, den blir upp till 150 cm hög och har rosa till vita blommor.

I ´´Den nya perennboken´´ presenteras alltid lämpliga grannar för alla perenner och här förslår de pärlmalört (Artemisia lactiflora) höstrudbeckia (Rudbeckia lanciniata) men jag vet inte om jag håller med om de valet. Jag föredrar nog t.ex. högt miscanthus-gräs, kransveronika och mjölkklocka.


Så här står det om fröförökning på CD-skivan Perenner och lökväxter.

Frösådd sker på våren då fröna sås i en kruka med sandblandad såjord. Sprid bara ut fröna på jordytan och tryck sedan till försiktigt. Vattnat upp krukan och ställ den på en plats där temperaturen är ca 13 °C. Groningen sker oregelbundet och tar mellan 4-13 veckor. När plantorna är hanterbara skolas de ut i enskilda krukor. 
 
 



Så här står det om fröförökning på CD-skivan Perenner och lökväxter.
Frösådd sker på våren då fröna sås i en kruka med sandblandad såjord. Sprid bara ut fröna på jordytan och tryck sedan till försiktigt. Vattnat upp krukan och ställ den på en plats där temperaturen är ca 13 °C. Groningen sker oregelbundet och tar mellan 4-13 veckor. När plantorna är hanterbara skolas de ut i enskilda krukor.

Google
.

Röd sockblomma - Epimedium rubrum




 
 
Den röda sockblomman är en hybrid mellan E. alpinum och E. grandiflorum och kom till Europa under 1800-taletDen här perenna växten passar perfekt i halvskugga eller ren skugga men i slottsparken finns den på en ganska solig plats i en släntplantering och den blir riktigt fin där också, Den röda sockblomman har man väl inte för blomningens skull utan det är de vackra bladen som man mest lägger märke till.  De röda blommorna är ganska små och sitter samlade i glesa klasar och blommar i maj. 
 
Den röda sockblomman är mycket härdig och kan användas i hela landet, blir ca. 20 cm hög och den passar bra som marktäckare  eller kantväxt .Hosta passar som granne på skuggiga platser.
Rotsystemet är gunt och de tunna jordstammarna förgrenar sig alldeles under jordytan och där skjuter bladen upp. Sockblomman är lätta att dela och man kan få mängder av nya plantor från en stor etablerad planta.
 
Skötsel Eftersom den har ett så grunt rotsystem så bör man se efter med vattning under torrperioder, man kan täcka med torv för att hålla fukten. Sockblomman bör stå kvar länge på sin växtplats och inte flyttas men det går bra att dela den tidigt på våren innan den börjar blomma och då klipper man även bort de övervintrade bladen. Vid nyplantering sätter man den c/c 30 cm. 
 
 


 
 
Google

Oktoberaster - Aster x dumosus ´Lady in Blue´



 
 
Det här är en av de senast blommande perennerna som ibland kämpar på mycket långt in i hösten. Som många andra astrar härstammar oktoberastern från Nordamerika. Den är tuvbildande och har en mycket sen blomning som börjar i slutet av september och kan ibland blomma in i november om inte vintern kommer för tidigt. Under riktigt kalla höstar hinner den inte gå i blom. 
Sorten ´Lady in Blue´  blir 30-40 cm hög och är lavendelblå. Den vill ha ett soligt läge och något fuktig jord eftersom rotsystemet är grunt med vågräta jordstammar och jorden får gärna kalkhaltig. Växer astern på för torr plats drabbas den lätt av mjöldagg och andra svampsjukdomar. Vi har haft den i parken i snart tio år och det har aldrig varit problem med några svampangrepp.

Det sägs att man bör plantera om den efter ca. tre år för att behålla god blomning, men större delen av plantorna i parken har fått vara ifred under en längre tid och de mår mycket bra. De flesta oktoberastrar som odlas idag är hybrider och måste därför förökas genom delning vilket man gör på våren. Jag har utökat antalet ordentligt genom åren och kommer att fortsätta att dela den eftersom jag tycker att det är värdefullt med en så sent blommande växt i parken.

Där astrar stått blir jorden ofta trött och bör bytas ut innan man planterar om den eller om man ska plantera någon annan växt på platsen. Astrar kan också drabbas av vissnesjuka och då klipper man bort angripna delar.
 

Några andra sorter av oktoberaster är:
  • Fidelio - blå, 30 cm
  • Mittelmeer - blå, 20 cm
  • Alice Haslam - röd, 40 cm
  • Jenny - röd, 50 cm
  • Heinz Richard - rosa, 40 cm
  • Nesthäkchen - rosa, 25 cm
  • Apollo - vit, 30 cm
  • Kristina - vit, 40 cm
 
 

44:e trädgårdsåret

2009 och jag har just sågat ner en 5 meter hög syrenhäck.
 
Nu inleder jag mitt 44:e år som trädgårdsarbetare.1970 var året då vi startade vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice och jag hade just gått ut nian. Jag valde då som 16-åring att börja jobba i vårt nystartade företag, som hade alla uppdrag i Stockholm (..s gröna rum..!)
 
Det är alltså 44 år sedan jag första gången greppade ett trädgårdsverktyg och gav mig hän åt det yrke som sedan har präglat hela mitt liv. Sedan 1998 är jag trädgårdsmästare på Engsholms slott och trivs mycket bra i den vackra sörmländska parken. Nu kör jag vidare några år till i grönskan!
 
Trädgårdssäsongen är redan i gång denna tidiga vår och parken städas innan de vilda vårblommorna kommer att täcka markerna kring slottet. Nästa vecka ska jag beskära fruktträden och berätta om vilka sommarblommor jag ska så.
 
Vad gäller återuppväckningen av den här bloggen, så finns här 7 års arkiv med mängder av blogginlägg. I stället för att radera dessa gamla inlägg som ibland är så dåliga att de får mig att rodna, så låter jag dem ligga kvar där ute som ett minne och bygger vidare med nya inlägg.
 
Jag har hört att man måste länka till Google då och då för att ens blogg ska bli sökbar på Google. Därför länkar jag det här.

Slottsträdgårdsmästaren är tillbaka...!

 
Jag orkar inte längre tänka på kapare, hackare eller andra brottslingar. Nu ser vi fram mot våren i stället och jag har en plan. Den här gamla trotjänaren till blogg använde jag i 7 år och trivdes alldels utmärkt hos blogg.se. Jag tänkte börja använda ´´Slottsträdgårdsmästaren´´ igen, men nu endast blogga om vår vackra park på Engsholm. Inte så ofta som förr, men när jag har något speciellt att visa eller berätta. Precis som när jag började en gång i juni 2005, då jag var den hemliga bloggaren i den hemliga slottsparken.
 
Nu kommer jag inte längre bry mig om besökarantal eller kommentarer, utan lugnt och stillsamt skriva och fotografera i den vackra sörmländska slottsparken. De som känner för att följa med mig ännu ett trädgårdsår i Engsholms slottspark är hjärtligt välkomna! Det kommer att bli en spännande sommar, nu när vi även öppnar upp för bröllop och privata fester!
 
Nu brinner jag ju för Stockholms gröna rum också, men där har jag inte tänkt klart ännu. Någonting blir det säkert - på något sätt.
 
Nu kör vi...igen!
 
P.S. Jag ska snart börja betala för tjänsten här, så att man slipper reklamen och bloggens design kanske behöver en ansikslyftning framöver. En ny header med bild av vårt slott kanske!

Mitt Googlekonto har blivit kapat

För snart två år sedan lämnade jag blogg.se för att prova blogger. Nu har mitt konto på Google och därmed min blogg Stockholms gröna rum blivit kapad av ett gäng proffs som använder kontots mail för att sända ut mail till alla i adresslistan och även Facebookvännerna om att jag behöver låna pengar. 
 
Eftersom de ändrade säkerhetsinställningarna innan de efter avklarat uppdrag och sedan stängde ner kontot - så går det inte att återställa kontot och bloggen. Tyvärr hade jag inte tagit backup på bloggen.
 
Jag bloggade här på blogg.se från 2005 till 2012 och saknar verkligen den personliga servicen.
 
Nu vet jag inte vad som kommer att hända med mitt bloggande, om jag orkar starta om. 

Stockholms slott

Stockholms slott. Färdigt exakt 200 år innan jag föddes. Slottet har 1430 rum och snart får fasaden få ny färg. 
 
 

Wikipedia-fakta

Högalidskyrkan

 Min stad!
 
 
Under sommarens fotografering av trädgårdar och parker, besökte jag flera höga kyrktorn och andra platser högt över stan. Den 12 juli såg jag mitt Stockholm högt uppe från Högalids kyrktorn och utsikten var så fantastisk som jag väntat mig. Molnen var lagom foto-fluffiga och jag såg den långa gröna ön Långholmen under mig. Något längre mot nordväst kunde jag se mitt hem i Bromma.

När Maria församling på Södermalm delades, byggdes Högalids kyrka mellan åren 1916-1927 efter ritningar av Ivar Tengbom. Likt Mariakyrkan i Visby har Högalid två torn och det blev en ordentlig klättring upp i det norra tornet för att få se stan från den mäktiga kyrkan på västra Södermalm.

Man hör ibland att det ena tornet skulle vara något högre, men det stämmer inte - båda tornen är 84 meter höga. Skrönan kommer från att två systrar skulle ha bekostat tornen och att den ena systern var mer förmögen. Tornets översta topp ligger 105 meter över havet.
 
 Utsikt mot Långholmen
 
Västerbron 
 
Högalidsparken
 
Långholmen - Norr Mälarstrand på andra sidan Riddarfjärden
 
Katarina kyrka
 
Högalidskyrkans urverk
 
 

Engsholms slottspark - 2013

 
Det här året bloggade jag på Googels blogspot och där blev mitt konto kapat och hela den nya bloggen försvann, vilket gjorde att jag under 2014 återvände till min gamla blogg på blogg.se. De få länkarna här kunde räddas från den försvunna bloggen. 
 
 
Klicka på länkarna
 
Hur boken ''Stockholms gröna rum'' kom till 
Sommaren 2013 i Engsholms slottspark
Slottsträdgårdsmästaren och Engsholm i Gods & Gårdar - 17 maj
Beskärning av syrenhäck - 24 april
Från mässhall till slottspark - 15 april
Sommartid och boken släpps i butikerna - 1 april
Trädinventering på Mörkö - 1 februari

Jag och min far

Alla helgons dag idag och tankarna går till min far som lämnade jordelivet i april 2000. Jag har länge tänkt skriva något om att han olyckligt föll bort ur förordet till min bok ´´Stockholms gröna rum´´ efter alla vändor med texterna. Samma sak hände med artikeln i Norrtälje Tidning som handlade om boken, där journalisten inte lät mig läsa artikeln innan den publicerades. Där ser det ut som om familjeföretaget endast handlade om mig och min bror.  
 
 
 Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB startades 1970 av min far som då var 45 år och min bror som var 23. Själv var jag bara16 år, hade just gått ut nian och beslutade mig för att börja jobba i vårt nystartade företag i stället för att studera vidare. Företaget är från början framför allt uppbyggt av far och bror och vi uppskattades av våra uppdragsgivare för snabba och noggranna jobb. Jag har väl genom åren varit den som stått för växtintresset och har aldrig varit speciellt intresserad av affärer och ekonomi, det överlät jag till min far och min bror... 1996 upphörde företaget i Stockholm och några år senare hamnade jag på Engsholms slott. 
Innan vi startade vårt företag var min far Harry en mycket duktig arbetsledare i ett anläggningsföretag i Stockholm som skapade många trädgårdar i bostadsområden och även andra trädgårdar runt om i stan, främst på 1960-talet.  
 
Så tack kära far för att du lockade in mig i trädgårdsbranchen och idag tänder jag ett ljus för dig och tänker på de stunder då vi fiskade gädda tillsammans på Rådmansö.

September i de grönarummen och bokhandlarnas dilemma

 
25 september 2013
 
 
Efter en sömnlös natt kände jag en längtan till stadens gröna rum igen. Tunnelbanan tog mig till Odenplan och jag vandrade sakta Drottninggatan ner mot stan. Vägen från Observatorielunden ner till Olov Palmes gata är en av de trevligaste vandringsgator i huvudstaden.  Helst ville jag ta plats vid varje uteservering där på de trånga trottoarerna.

Efter en lunchmacka med Ingela på Österlånggatan i Gamla Stan så gick vi upp mot söder och jag diskuterade bokhandlarnas framtid med ägaren till Bysis Bok & Papper vid Hornsgatan. I den mysiga butiken kan man dricka kaffe och slå sig ner och bläddra i en bok och här finns både personlighet och kunskap. Annars är det ju Akademibokhandeln som snart har monopol på bokförsäljningen här i stan. Det är tydligen vanligt att folk kommer in i bokhandeln för att bläddra och läsa lite i böckerna, innan de går hem och beställer boken i en nätbutik där priset är lägre. Tråkigt är det och det verkar inte finnas någon lösning på problemet. Det är nog bara en tidsfråga innan den här trevliga bokhandeln stänger igen för gott.

Det är mycket som hänt och händer den här septemberveckan. Två trädgårdsvandringar med konferensgrupper har jag haft i slottsparken och även om jag är ganska obekväm med att prata inför större grupper så är det aldrig några problem i ´´min´´ slottspark där jag känner varje liten planta.

När det gäller att prata om boken inför ´´publik´´ så blir det en helt annan sak. Jag har tappat räkningen på alla trädgårdsföreningar som vill att jag ska komma och berätta om ´´Stockholm gröna rum´´ och jag har vid varje tillfälle tackat nej. Trots att jag vet exakt vad jag skulle berätta om och vilka bilder jag skulle visa, så klarar jag inte av att stå inför människor som riktar blickarna mot mig och förväntar sig höra något intressant. Jag går miste om både pengar och kontakter, men det är så det får bli. En dag kanske den där besvärliga spärren släpper...

I morgon väntar i varje fall fest vid Rappnes Ulriksdal. Tidningen Allt om Trädgård fyller 20 år och ställer till med kalas. Efter en stunds boksignering så blir det buffémiddag, föreläsningar, tårta och dans!

Solhattarnas uppgång och fall

En perenn är en flerårig ört som vissnar ner på vintern och börjar växa igen på våren, som Wikipedia enkelt definierar växtgruppen. Det finns perenner som växer väldigt länge på sin plats utan att de behöver omplanteras eller delas, som pioner och dagliljor, och det finns perenner som måste delas och flyttas efter 3-4 år för att hålla sig livskraftiga. En av de populäraste perennerna idag är Echinacea - solhatt. Växten kom redan på 1600-talet till Europa från Nordamerika där den växer vild.

I Marie och Björn Hanssons utmärkta perennbok läser jag: ´´Först under 1800-talet uppmärksammades dess inverkan på bakterieinfektioner. Denna användning upphörde mer eller mindre i och med penicillinets upptäckt. Numer används extrakt från röd rudbeckia (som vi ibland kallar den i Sverige) och även från läkerudbeckian.´´

Idag använder vi echinacea mest som en vacker prydnadsperenn och den finns med i väldigt många trädgårdsproffsdesignade planteringar. Det är bra, för det här är verkligen en stadig och vacker perenn som blommar länge och som lyser upp sensommarplanteringar i soliga lägen. Nu skriver Hansson även att växten är problemfri bara den får en väldränerad plats. Där håller jag inte med! Inte alls!


Om vi pratar om den rena arten Echinacea purpurea så håller jag med, men plantskolorna har skapat/hakat på, trenden att sälja mängder av förädlade skönheter, ofta i orange färger och med blommor med olika utseende. Det finns ca 20 olika sorter på marknaden idag. Jag blev själv förälskad i sorter som 'Tomato Soup',  ' Orange Meadow Brite' och 'Harvest Moon'. Det blev Tomato Soap i slottsparken och den var verkligen vacker tillsammans med prydnadsgräset. Året därpå var den borta. Inte ett spår av skönheten. Det var första gången jag började fundera om alla de här sorterna har släppts för tidigt ut i butikerna, utan att ha prövats någon längre tid i vårt klimat. Man kan undra hur nya växter prövas över lag innan de släpps? Det är dyrt med växter och vi vill ju att de ska finnas kvar länge i våra trädgårdar.

Så här skriver Tessan i en kommentar nedan: Jag går en trädgårdsutbildning i Enköping. Där har flera av våra lärare tagit upp just den här diskussionen kring hur nya sorter provas i svenskt klimat innan de kommer ut på marknaden. Just sorter av Echinacea har tagits som typexempel på dåligt härdiga sorter som ändå säljs som tåliga perenner.

Så här skriver Petra: På perenn kursen Hållbara perennplanteringar som jag gick förra året varnade Mona Holmberg och Mona Wembling för de nya förädlade sorterna av Echinacea då de var MKT kortlivade!!!
Härligt ögongodis men ledsamt om man lägger ner tid och pengar på stora rabatter med dessa men en enstaka kan man ju ersätta nu och då! 

 Runt Linnéstatyn i Humlegården planterade mycket stora mängder av många olika sorter som 'Hot Lava', Hot Papaya', Hot Summer' och 'Summer Sky'. Det var oerhört vackert förra sensommaren runt vår blomsterkung, men i år finns inte många av dessa solhattar kvar.

I Skärholmens perennpark har vintern tagit en del solhattar och jag har hört på fler håll att de har försvunnit från trädgårdar. Visst har vi haft några besvärliga vintrar, men de allra flesta andra perenner har klarat sig bra.

Jag tror att det är hög tid att varna för alla dessa nya populära sorter.

Det spelar ingen roll hur vackra de är om de inte klarar våra vintrar. Det blir ju dyrt om vi ska använda dem som annueller och köpa nya varje år.

Ska vi ha solhattar i våra trädgårdar så måste vi vara säkra på att de är härdiga. Den vanliga röda och även den vita brukar klara sig bra. Men det är väldigt viktigt att de inte står fuktigt under hösten och vintern.

Nu är jag nyfiken på andras erfarenheter!

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails