Bergskörsbär - Prunus sargentii


Prunus sargentii härstammar från Japan och Korea och används mer och mer i trädgårdar och parker hos oss. Vid Enköpings torg finns många träd och det är mycket effektfullt när de blommar.
Puffa och marknadsföra!


Dags för Nordiska Trädgårdar igen


Mässan var tråkigare än tidigare år tycker jag, men publikmässigt blev det tydligen rekord, under lördagen var det över 20 000 besökare och nästan omöjligt att ta sig fram inne i mässhallen. Jag är inte rätt person att berätta om allt möjligt och omöjligt som fanns att se på mässan - det finns många bra bloggare som gör det bättre.
Det har gått bra med försäljning och signering av boken och jag har träffat massor av trevliga människor i helgen. Vet inte hur många böcker jag har signerat, men många blev det! Jag fick äntligen träffa Gunnel Carlson och Annika Christensen som jag tidigare alltid lyckats missa på mässorna och Peter Englander sålde sin nya fina bok intill mig i Allt om Trädgårds monter. Kamrat Per kom och vi diskuterade bl.a. Uffe Lundells medverkan i boken. Min syster Ingmarie besökte mig igår och även min fina vän Ingela. Men det mest oväntade besöket ägde rum idag då min dotter dök upp - något som jag aldrig trodde skulle ske på en trädgårdsmässa och det gladde mig mycket. Tack alla ni som besökt mig i helgen!
Det känns gott att nu möta vårvärmen, vänta in blommor och grönska som åter ska skapa gröna rum i vår huvudstad.
Årets sådd av sommarblommor och tomater

- Det nya är bland annat F1 Lejongapen med stora öppna blommor som heter 'Chantilly Mix' och som blir 80 cm höga.
- En svagt gul rosenskära Cosmos bipennatus 'Sunset Yellow' tror jag kan bli mycket vacker. 80 cm hög.
- Spanska jungfrun Nigella hispanica 'Lovey-Dovey' har jag aldrig prövat tidigare. Ser spännande ut. 75 cm hög.

Beskära lavendel

Lavendel är mycket lättskött, den behöver aldrig vattnas mer än det året så den etablerar sig på platsen och någon gödsling är heller inte nödvändig. Den vill ha ett soligt läge och en ganska lätt sandblandad och kalkrik jord, det måste även vara väldränerat, den får absolut inte stå med rötterna i våta jordar. På tyngre jordar finns risken att den inte vill övervintra.
Lavendel kan man använda upp till zon 6 i skyddade lägen intill byggnader och om man täcker dem med granris på vintern.
Det är viktigt att plantera lavendel på våren eller försommaren så att de hinner etablera sig på platsen innan hösten. Lavendelplantor kan bli mycket gamla.
I Provence i Frankrike finns stora odlingar av lavendel men även i England finns stora vackra lavendelfält, som t.ex. i Gloucestershire.






Läs mer om lavendel och framställning av eterisk olja här
De vanligaste sorterna är:
- ´Munstead Variety´ - Det är den sorten vi har mest av i parken och de som är på bilderna. De har blå blommor och blir 40 cm. Den absolut vackraste sorten tycker jag. Den är tydligen svår att få tag på i handeln idag vilket är mycket tråkigt.
- ´Hidcote Blue´ - Den har jag planterat förra året på ett ställe i parken. Mörkt blåvioletta blommor och blir 35 cm hög.
- ´Alba´ - Vitblommande och inte så vanlig.
- ´Dwarf Blue´ - Den mest härdiga och har violettblå blommor, 40 cm hög. Doftar mest.
- ´Rosea´ är den rosa lavendeln. Blir ca 35 cm har något ljusare blad än de andra sorterna.
- ´Aromatic Blue´ är blåviolett och har stark doft.
- ´Edelweiss´ är vit.
Om man vill torka och använda den som doftbuketter i t.ex. garderober så plockar man blommorna när hälften av axets blommor är utslagna sedan hänger man dem i buntar på ett torrt, varmt och luftigt ställe. Det sägs också att man sover bättre om man parfymerar kudden med lavendeldoft....
Källor:
Perenner i din trädgård - till nytta och fägring av Lena Månsson & Bertil K Johanson.
Perenner - inspiration, skötsel, lexikon av Marie & Björn Hansson.Det finns ett stort reportage i Allt Om Trädgård nr. 11-2009 av Marie och Björn Hansson.
Vad hände egentligen med bloggen Stockholms gröna rum?

När jag sedan körde Googles återställningsprogram så kände det inte igen mina säkerhetsuppgifter. Det där programmet har jag nu kört några hundra gånger i hopp om att få tillgång till mitt konto och min blogg igen, men utan resultat. Att ett så megastort företag inte har en enda person att få kontakt med och att de även fullständigt skiter i att deras konton har stora läckor, är mycket märkligt. Eller så är det inte det. Det kanske är tidsandan vi lever i. Google har väl snart tagit över hela Internet, men att jag nu skulle börja bojkotta Google är ju bara löjligt. Jag googlar vidare som om inget hänt. Skumt!
Min blogg var tänkt att växa till en stor blogg om Stockholms trädgårdar, med både historia och det som händer i nutid. Det är mitt stora intresse. Jag hade lagt ner oerhört mycket jobb under två år och det kändes verkligen som om jag blivit rånad när kaparna tog sig in. Det är även tråkigt att det jag skrivit om boken ´´Stockholms gröna rum´´ inte finns kvar. Hur jag jobbade med den, när den släpptes och hur den togs emot.
Att jag inte haft en tanke på backup, kan jag inte riktigt förklara, jag trodde väl att man var helt säker hos Google. Jag har trots allt alla bilder kvar och bara några dagar innan kapningen så kopierade jag av någon märklig anledning texten till Stockholms innerstads trädgårdar från bloggen och lade i worddokument.
Nåväl, nu har jag lämnat det där bakom mig. Det finns verkligen viktigare saker att fundera över dessa dagar.
Först tänkte jag helt ge upp allt vad bloggar mm hette, men så startade jag upp min gamla ´´Slottsträdgårdsmästaren´´ och tänker skriva om mitt jobb i Engsholms slottspark igen och det känns ganska ok faktiskt. Tack för stödet, ni som gillade att jag är tillbaka här.
Mitt stora intresse för Stockholms trädgårdar får dock ingen plats i den här bloggen längre. Jag klurar lite på en hemsida, men vi får se vad det blir. (Uppdaterat - Visst fick Slottis-bloggen en Stockholmssida också...se här)


Hela släkten i fruktträden

Slottsparken bjuder inte på någon direkt blomsterprakt ännu. Den orientaliska julrosen och snödroppar är i stort sätt allt vi har att erbjuda i blomsterväg så här i början av mars. Inte ens vintergäcken har börjat visar sig.
När jag inventerat klart dessa vårblommor hämtade jag stegar och beskärningsverktyg och gav mig upp i slottsparkens största äppelträd. Det är en speciell känsla när man får sätta sekatören och sågen i ett fruktträd på våren. Först hade jag tänkt lyssna på någon passande Spotifylista eller en dokumentär på radion, men jag kunde verkligen inte stänga ute talgoxarnas, grönfinkarnas och gulsparvarnas tidiga vårsång.
För några år sedan upptäckte jag att vårt försök att ´´plantera´´ in mistel i det här äppelträdet hade lyckats och en städsegrön planta hade hittat sin plats på en hängande gren. Jag minns när jag några år tidigare pillade in det slemmiga fröna innanför uppskuren bark och jag var inte speciellt hoppfull om att det skulle lyckas. Idag hittade jag ännu en mistel på trädet!
Att beskära stora fruktträd där det krävs höga stegar och en del klättring uppe i kronan, är ganska jobbigt och jag förstår inte hur jag för tio år sedan orkade beskära ungefär 100 fruktträd i Stockholms villaträdgårdar under februari-mars varje år. Idag räcker det gott med parkens fyra fruktträd.
Jag tänkte inte ta upp det här med hur man beskär fruktträd igen, det fanns på den försvunna bloggen, men jag kom att tänka på hur Lars Krantz en gång förklarade hur man skulle gå till väga. Förutom att trädet ska vara ganska glest, med starka grenar som orkar bära upp frukten och att grenarna bör riktas (med hjälp av beskärning) så vågrätt som möjligt, men att trädet också får en naturlig krona där grenarna även växter en aning snett uppåt - så är det viktigt att ha olika åldrar på grenarna. Trädgårdsmästare Krantz jämförde trädets grenar med en mänsklig familj eller släkt. Det bör alltså finnas både gamla grova grenar som är trädets stomme, men även medelålders, som är friska och ger bra med frukt.
Man får ju heller inte glömma ungdomarna och barnen. Barnen är det vi brukar kalla vattenskott och de tillhör också familjen eller släkten. Icke-professionella beskärare brukar säga att man ska klippa bort allt som växer rakt upp! Alla vattenskott ska bort! Men barnen (vattenskotten) är ju egentligen trädets framtid och man bör lämna en del av dessa årsskott för återväxtens skull och då leta rätt på de skott som inte pekar spikrakt upp, utan böjer sig en aning.
För att bygga en ny krona i ett fruktträd, böjer man ner utvalda årsskott (vattenskott) med hjälp av snöre. Skottets starka tillväxt avtar då och fruktknoppar börjar i stället bildas på grenen. Nej, det här skulle ju inte bli en lektion i beskärning - jag tycker bara att Lars Krantz liknelse med gubbar, gummor, medelålders, ungdomar och barn var lite kul - och viktig. I morgon fortsätter jag med min beskärning!




Myskmadra -Galium odoratum

Myskmadran tillhör familjen mårväxter och härstammar från Europa och Sibirien. Den är ganska sällsynt vildväxande i mullrik jord i lundar Sverige och den sprider sig genom krypande jordstammar och bildar stora bestånd där den trivs. Myskmadran doftar gott, blir 15-20 cm hög och blommar i maj-juni. Den trivs bäst i halvskugga till skugga, i sol blir den inte lika vacker och blir inte så tätväxande där vilket gör att ogräs gärna växer igenom växten, att den inte trivs i sol märker man även på att bladen blir ljusa.
Det är alltså en mycket bra marktäckare i skugga och är vacker tillsammans med hosta (funkia) och andra skuggväxter och lyser upp med sina vita blommor på den skuggiga platsen. Den kan förökas genom delning. Den kan också torkas och användas som lavendel i klädskåp eftersom den doftar starkare i som torkad. Den ska då plockas när den börjat blomma och man tar då både blad och blommande stjälkar.


Rosenflockel - Eupatorium maculatum ´Atropurpureum´

Rosenflockeln har krypande jordstam och växer vild i Nordamerika där den trivs i mullrik och något fuktig jord. Den är härdig och vill ha ett soligt läge men trivs också i lätt skugga och man bör undvika blåsiga platser. Färgen är vinröd och den blommar i juli-september. Vi har sorten ´Atropurpureum´ som har mörkare blommor än den rena arten och har brunröda stjälkar.
I Sverige finns en art i släktet som heter hampflockel och som är ganska vanlig i Skåne och Blekinge, den blir upp till 150 cm hög och har rosa till vita blommor.
I ´´Den nya perennboken´´ presenteras alltid lämpliga grannar för alla perenner och här förslår de pärlmalört (Artemisia lactiflora) höstrudbeckia (Rudbeckia lanciniata) men jag vet inte om jag håller med om de valet. Jag föredrar nog t.ex. högt miscanthus-gräs, kransveronika och mjölkklocka.
Så här står det om fröförökning på CD-skivan Perenner och lökväxter.
Frösådd sker på våren då fröna sås i en kruka med sandblandad såjord. Sprid bara ut fröna på jordytan och tryck sedan till försiktigt. Vattnat upp krukan och ställ den på en plats där temperaturen är ca 13 °C. Groningen sker oregelbundet och tar mellan 4-13 veckor. När plantorna är hanterbara skolas de ut i enskilda krukor.

.
Röd sockblomma - Epimedium rubrum


Rotsystemet är gunt och de tunna jordstammarna förgrenar sig alldeles under jordytan och där skjuter bladen upp. Sockblomman är lätta att dela och man kan få mängder av nya plantor från en stor etablerad planta.


Oktoberaster - Aster x dumosus ´Lady in Blue´

Sorten ´Lady in Blue´ blir 30-40 cm hög och är lavendelblå. Den vill ha ett soligt läge och något fuktig jord eftersom rotsystemet är grunt med vågräta jordstammar och jorden får gärna kalkhaltig. Växer astern på för torr plats drabbas den lätt av mjöldagg och andra svampsjukdomar. Vi har haft den i parken i snart tio år och det har aldrig varit problem med några svampangrepp.
Det sägs att man bör plantera om den efter ca. tre år för att behålla god blomning, men större delen av plantorna i parken har fått vara ifred under en längre tid och de mår mycket bra. De flesta oktoberastrar som odlas idag är hybrider och måste därför förökas genom delning vilket man gör på våren. Jag har utökat antalet ordentligt genom åren och kommer att fortsätta att dela den eftersom jag tycker att det är värdefullt med en så sent blommande växt i parken.
Där astrar stått blir jorden ofta trött och bör bytas ut innan man planterar om den eller om man ska plantera någon annan växt på platsen. Astrar kan också drabbas av vissnesjuka och då klipper man bort angripna delar.
Några andra sorter av oktoberaster är:
- Fidelio - blå, 30 cm
- Mittelmeer - blå, 20 cm
- Alice Haslam - röd, 40 cm
- Jenny - röd, 50 cm
- Heinz Richard - rosa, 40 cm
- Nesthäkchen - rosa, 25 cm
- Apollo - vit, 30 cm
- Kristina - vit, 40 cm

44:e trädgårdsåret

Slottsträdgårdsmästaren är tillbaka...!

Mitt Googlekonto har blivit kapat
Stockholms slott

Högalidskyrkan


När Maria församling på Södermalm delades, byggdes Högalids kyrka mellan åren 1916-1927 efter ritningar av Ivar Tengbom. Likt Mariakyrkan i Visby har Högalid två torn och det blev en ordentlig klättring upp i det norra tornet för att få se stan från den mäktiga kyrkan på västra Södermalm.
Man hör ibland att det ena tornet skulle vara något högre, men det stämmer inte - båda tornen är 84 meter höga. Skrönan kommer från att två systrar skulle ha bekostat tornen och att den ena systern var mer förmögen. Tornets översta topp ligger 105 meter över havet.









Engsholms slottspark - 2013

Jag och min far

September i de grönarummen och bokhandlarnas dilemma
Efter en lunchmacka med Ingela på Österlånggatan i Gamla Stan så gick vi upp mot söder och jag diskuterade bokhandlarnas framtid med ägaren till Bysis Bok & Papper vid Hornsgatan. I den mysiga butiken kan man dricka kaffe och slå sig ner och bläddra i en bok och här finns både personlighet och kunskap. Annars är det ju Akademibokhandeln som snart har monopol på bokförsäljningen här i stan. Det är tydligen vanligt att folk kommer in i bokhandeln för att bläddra och läsa lite i böckerna, innan de går hem och beställer boken i en nätbutik där priset är lägre. Tråkigt är det och det verkar inte finnas någon lösning på problemet. Det är nog bara en tidsfråga innan den här trevliga bokhandeln stänger igen för gott.
Det är mycket som hänt och händer den här septemberveckan. Två trädgårdsvandringar med konferensgrupper har jag haft i slottsparken och även om jag är ganska obekväm med att prata inför större grupper så är det aldrig några problem i ´´min´´ slottspark där jag känner varje liten planta.
När det gäller att prata om boken inför ´´publik´´ så blir det en helt annan sak. Jag har tappat räkningen på alla trädgårdsföreningar som vill att jag ska komma och berätta om ´´Stockholm gröna rum´´ och jag har vid varje tillfälle tackat nej. Trots att jag vet exakt vad jag skulle berätta om och vilka bilder jag skulle visa, så klarar jag inte av att stå inför människor som riktar blickarna mot mig och förväntar sig höra något intressant. Jag går miste om både pengar och kontakter, men det är så det får bli. En dag kanske den där besvärliga spärren släpper...
I morgon väntar i varje fall fest vid Rappnes Ulriksdal. Tidningen Allt om Trädgård fyller 20 år och ställer till med kalas. Efter en stunds boksignering så blir det buffémiddag, föreläsningar, tårta och dans!
Solhattarnas uppgång och fall
I Marie och Björn Hanssons utmärkta perennbok läser jag: ´´Först under 1800-talet uppmärksammades dess inverkan på bakterieinfektioner. Denna användning upphörde mer eller mindre i och med penicillinets upptäckt. Numer används extrakt från röd rudbeckia (som vi ibland kallar den i Sverige) och även från läkerudbeckian.´´
Idag använder vi echinacea mest som en vacker prydnadsperenn och den finns med i väldigt många trädgårdsproffsdesignade planteringar. Det är bra, för det här är verkligen en stadig och vacker perenn som blommar länge och som lyser upp sensommarplanteringar i soliga lägen. Nu skriver Hansson även att växten är problemfri bara den får en väldränerad plats. Där håller jag inte med! Inte alls!
Om vi pratar om den rena arten Echinacea purpurea så håller jag med, men plantskolorna har skapat/hakat på, trenden att sälja mängder av förädlade skönheter, ofta i orange färger och med blommor med olika utseende. Det finns ca 20 olika sorter på marknaden idag. Jag blev själv förälskad i sorter som 'Tomato Soup', ' Orange Meadow Brite' och 'Harvest Moon'. Det blev Tomato Soap i slottsparken och den var verkligen vacker tillsammans med prydnadsgräset. Året därpå var den borta. Inte ett spår av skönheten. Det var första gången jag började fundera om alla de här sorterna har släppts för tidigt ut i butikerna, utan att ha prövats någon längre tid i vårt klimat. Man kan undra hur nya växter prövas över lag innan de släpps? Det är dyrt med växter och vi vill ju att de ska finnas kvar länge i våra trädgårdar.
Så här skriver Tessan i en kommentar nedan: Jag går en trädgårdsutbildning i Enköping. Där har flera av våra lärare tagit upp just den här diskussionen kring hur nya sorter provas i svenskt klimat innan de kommer ut på marknaden. Just sorter av Echinacea har tagits som typexempel på dåligt härdiga sorter som ändå säljs som tåliga perenner.
Så här skriver Petra: På perenn kursen Hållbara perennplanteringar som jag gick förra året varnade Mona Holmberg och Mona Wembling för de nya förädlade sorterna av Echinacea då de var MKT kortlivade!!!
Härligt ögongodis men ledsamt om man lägger ner tid och pengar på stora rabatter med dessa men en enstaka kan man ju ersätta nu och då!
Runt Linnéstatyn i Humlegården planterade mycket stora mängder av många olika sorter som 'Hot Lava', Hot Papaya', Hot Summer' och 'Summer Sky'. Det var oerhört vackert förra sensommaren runt vår blomsterkung, men i år finns inte många av dessa solhattar kvar.
I Skärholmens perennpark har vintern tagit en del solhattar och jag har hört på fler håll att de har försvunnit från trädgårdar. Visst har vi haft några besvärliga vintrar, men de allra flesta andra perenner har klarat sig bra.
Jag tror att det är hög tid att varna för alla dessa nya populära sorter.
Det spelar ingen roll hur vackra de är om de inte klarar våra vintrar. Det blir ju dyrt om vi ska använda dem som annueller och köpa nya varje år.
Ska vi ha solhattar i våra trädgårdar så måste vi vara säkra på att de är härdiga. Den vanliga röda och även den vita brukar klara sig bra. Men det är väldigt viktigt att de inte står fuktigt under hösten och vintern.
Nu är jag nyfiken på andras erfarenheter!