Site Meter

Stockholm förändras ständigt

Waterfront - jag vet inte vilken av byggnaderna jag tycker sämst om. Det rymdskeppsliknande eller den sterila kolossen bakom...
 
Städer förändras givetvis med tiden och vi måste i viss mån anpassa oss och försöka förstå utvecklingen. För stadsplanerare gäller det att forma staden så att den fungerar på många olika sätt. Ofta prioriteras dock inte stadens skönhet lika mycket som infrastrukturen. För oss som var med när Stockholms city fullständigt jämnades med marken (jag var i och för sig barn då) av stadsplanerarna på 1950-60 talet, känns nog fortfarande en dålig smak i munnen och många av oss har säkert än idag svårt att lita på lita på de som beslutar om stadens utformning. Jag är inte emot förändringar och ny arkitektur, men förändra med försiktighet och känsla!
 
När Waterfront byggdes och förändrade Stadshusets läge för alltid. Bild från 2010.
 
Än idag sker övergrepp på vår vackra huvudstad, som till exempel när Waterfront byggdes och för alltid förstörde stadshusets tidigare så ståtliga plats. Klättra upp på Söders höjder och se ut över staden så förstår ni vad jag menar. Helt plötsligt stod Waterfront där vid Tegelbacken och Stockholms fulaste plats blev nu ännu fulare och högre...!. Problemet är att jag nu inte längre retar mig lika mycket på byggnaden som jag gjorde då den var nybyggd och det är väl så vi fungerar. Vi lär oss leva med det som vi inte tycker om också, men det vore väl bättre om det även byggdes för att försköna en av världens vackraste huvudstäder. Det som nu sker är att skönheten äventyras. Dags att se i backspegeln. Några årtionden in på 1900-talet byggdes ännu vackra byggnader. Förr gjordes till och med fabriksbyggnader vackra. 
 
Det här handlar om de stora monumentala byggnaderna som syns över staden. Däremot tycker jag att det byggs mycket vackrare bostadshus i staden idag än det gjort på mycket länge.
 
Så här kommer Slussen att se ut enliget det som beslutats.
 
Plan B är en enklare renovering av nuvarande Slussen. Plan B känns helt självklar, men det ligger så mycket politik och prestige i det här bygget.
 
Stora förändringar som vi nu står inför är att Slussen kommer att förändras och blir den tänkta planen verklighet, så förändras kopplingen mellan Södermalm och Gamla Stan radikalt. Den fria sikten från Södermalm mot Gamla Stan och över Stockholms ström kommer bland annat att skymmas av byggnader i glas och en motorvägsliknande väg kommer att dras ner mot Skeppsbron.
 
Jag som i mina drömmar trodde att stadsplanerarna en dag i stället skulle strypa trafiken vid Skeppsbron och göra en av Stockholms vackraste platser mer tillgänglig för människor,  i stället för bilar och att man en dag skulle riva Strömbron som byggdes 1946 som en provisorisk lösning, som var tänkt att finnas kvar i 10 år. Det var därför man inte lade ner någon möda på att bygga en vacker bro. Norrström, vattnet mellan Slottet och Kungsholmen och Blasieholmen var en gång fritt och det var vackra Norrbro som stod för kopplingen över vattnet. Området var då så oerhört mycket vackrare än idag, då den simpelt byggda Strömbron helt i onödan förfular den historiskt viktiga platsen. 
 
Det planerade Nobel Center på Blasieholmen.
 
Nu har dagens stadsplanerare även beslutat att den sex våningar höga, mässingskimrande kolossen Nobel Center ska byggas på känsliga Blasieholmen. Byggnaden kommer att skymma utsikt från alla håll och en del av ståtliga Strandvägen kommer att tappa mycket av sin glans. Nationalmuseums byggnad kommer att skymmas från Standvägen mm. Det här är ännu en galet projekt i en känslig miljö. På platsen finns idag det gamla Tullhuset och hamnmagasinen från 1800-talet och som är de enda i sitt slag som finns kvar i Stockholm. Bilden av tullhuset nedan kommer från bloggen Bevara Stockholm.
 
Det gamla Tullhuset skulle kunna ingå i något vettigt och inte skrymmande projekt som en sex våningar stor koloss. Om nu Nobel Center måste byggas på Blasieholmen, kan då inte arkitekterna spara på sina vildaste fantasier och skapa något som de tror att även vi vanliga stockholmare skulle tycka om? Måste allting ´´sticka ut´´ idag?
 
Självklart kan man inte bevara allt det som är gammalt, men det känns som om Stockholm har fyllt rivningskvoten med råge nu. Över 700 gamla hus revs vid Norrmalmsregleringen i City då nästan hela gamla Klara jämnades med marken. Varför är vi inte mer rädda om vår historia? Läs mer här om Norrmalmsregleringen.
 
 Tullhuset på Blasieholmen
 
Ulf Johannisson som jobbar för Nätverket ´´Bevara Blasieholmen´´ menar att Nobel Center i stället skulle kunna byggas i den nya Hagastaden, där en rund byggnad kommer att byggas mellan höghusen Norra Tornen. Den byggnaden skulle kunna inrymma Nobel Center:
 
Med all respekt för vår stjärnarkitekt Gert Wingårdh, men vad är detta? Liljevalchs konsthall ska få en tillbyggnad på Djurgården och jag förstår inte hur Fastighetstidningen i artikeln, se här - kallar detta för vackert? Vad är det som håller på att hända? Ska Stockholm bli en plats för arkiteker att visa upp sig själva och sina fantasier? Vad säger vi vanliga stockholmare om alla dessa märkliga byggnader som poppar ur överallt?
 
 
Aula Medica - arkitekt Gert Wingårdh. Karolinska institutets aula som ligger i Solna på gränsen mot Stockholm i den nya Hagastaden. Kontraster är alltid spännande och nu när Hagastaden drar fram blev Gården Stenbrottet från 1771 kvar, eftersom den redan 1947 blev klassad som byggnadsminne. Det tackar vi för!
 
Det stora bygget med Hagastaden som ska koppla ihop Stockholm med Solna byggs på en plats som inte har några större natur- eller kulturella värden och jag ser det som en naturlig utveckling och utvidgning av staden. I området kommer det att byggas ett nytt landmärke i Stockholm i form av de två 30, respektive 35 meter höga Norra Tornen att byggas. Jag har absolut ingenting emot höga byggnader om de byggs på platser som den här, där inte äldre bebyggelse så som kyrktorn mm. störs. Tankarna går till stackars Klara kyrka! Annars förstår jag att man tar ut svängarna i den här nya stadsdelen, där man inte behöver ta så mycket hänsyn till omgivningarna - sorry Torpet Stenbrottet!
 
Hagastaden är ett kommungränsöverskridande stadsbyggnadsprojekt i Stockholm, innefattande delar av Stockholms kommun och Solna kommun. Hagastaden har en yta av 96 hektar och omfattar områdena för Karolinska sjukhuset och den tidigare bangården för Stockholms norra station. Området tillhör dels stadsdelen Vasastaden i Stockholm, dels stadsdelen Haga i Solna. Hagastaden kan på grund av sitt läge vid gränsen av Stockholms innerstad anses ingå i det så kallade Halvcentrala bandet.
 

Stockholms stad har hittills markanvisat tio kvarter för byggstart mellan 2015 och 2019 i Norra stationsområdet i Hagastaden. De första lägenheterna beräknas vara klara för inflyttning 2017.

Sommaren 2014 togs också beslutet att omvandla Solnavägen från trafikled till en levande promenad- och stadsgata. Förslaget innebär att cirka 2 000 nya bostäder byggs i sex till åtta våningar. Det blir lokaler för handel i bottenvåningarna på båda sidor av Solnavägen, från Frösundaleden till Hagalunds industriområde. Solnavägen smalnas av och får två körfält i vardera riktning, kantstensparkering, separata gång- och cykelbanor samt trädplanteringar som ramar in gaturummet på båda sidorna.

Man beräknar att området kommer att stå klart år 2025 med totalt 6000 bostäder och 50 000 arbetsplatser.(Wikipedia)


Aula Medica - Kontraster när Stockholm möter Solna i Hagastaden

 
Med Hagastaden kommer Stockholms och Solna kommun att växa ihop. Läs mer om Hagastaden här.  Kontraster är alltid spännande och nu när Hagastaden drar fram blev Gården Stenbrottet från 1771 kvar eftersom den redan 1947 blev klassad som byggnadsminne. Det tackar vi för, även om det ser ganska märkligt ut med Aulan som granne.  
 
Kommentarena kommer som vanligt på Facebook när jag länkar blogginlägget dit och någon skrev detta:
Jag tycker att det nya huset är häftigt. Dessutom är det ju en hel del tegelhus runt omkring i området också även om de inte syns på bilden. Fint att de har rustat upp den gamla tiondeladan och huset bredvid, där det för många år sedan var en lunchservering kallad "Snusket".
Meningarna om den här byggnaden är delade bland kommentarerna på Facebook, men ovanligt ,ånga tycker om Aula Medica.
 
Karolinska institutets aula (även kallad Aula Medica) är en byggnad för Karolinska institutet vid Solnavägen och blivande Hagastaden i Solna kommun. Arkitekt är Gert Wingårdh och aulabygget stod klart år 2013. Den 31 mars 2014 utsågs Aula Medica av tidningen Byggindustrin till "Årets Bygge 2014" (Wikipedia)
 
 
Byggnaden omfattar 13 730 kvadratmeter bruttoarea, BTA, fördelat på åtta våningsplan. Byggnadens konstruktion består av sex fackverk som är ca 50 meter långa och 7,2 meter höga. För att få plats med alla utrymmen sträcker sig byggnaden delvis över Solnavägen och husets huvudtrappa anger lutningsvinkeln. Mest iögonfallande är den böjda och något krökta fasaden vars ytskikt består av olikfärgade triangulära glaselement. Bakom döljer sig ett komplicerat bärverk av limträ och stål. Utifrån har fasaden ett ”skinn” av glas där omgivningen speglar sig på ett effektfullt sätt och inifrån kommer man att se bärverket i trä. (Wikipedia)
 
 
Aulan, som har formen av en amfiteater med sittplatser för cirka 1 000 personer, kan användas för kongresser, föreläsningar, tentor och olika tillställningar som är kopplade till KI:s verksamhet. Byggnaden innehåller förutom aulan även ytor för kontor, konferenser, utställningar och utrymmen av publik karaktär. Byggnaden har två entréer, en från Solnavägen och en i anslutning till "Akademiska stråket". En bro över Solnavägen, Akademiska stråket, kommer att fysiskt förena KI:s campusområde med Karolinska sjukhusets område. (Wikipedia)
 
 

Stadsvandringar i Bonniers konsthall

 
Om en utställning heter ´´Stadsvandringar´´ blev jag ju självklart tvungen att ta mig till Bonniers konsthall på Torsgatan idag. Jag förstod att utställningen inte hade något att göra med mina stadsvandringar, men jag var ändå nyfiken. Utställningen ställde frågan vad det innebär att leva sitt liv i en stad som aldrig slutar växa. Ämnet var intressant eftersom jag själv lever i en stor stad som växer ovanligt kraftigt nu.
 
Men jag blev, inte helt oväntat besviken på utställningen som hade kunnat visa så mycket mer än några stora märkliga filmer på väggarna i de olika utställningssalarna och några lika märkliga bilder i en av salarna. Det blev ett kort besök som inte gav någonting, men det är väl nu jag ska analysera det konstiga och tycka att det var fantastiskt!. Jag åkte hem och såg Kalla ta brons på tremilen i stället. 
 
Men innan jag tog tunnelbanan tillbaka hem, handlade jag på ICA vid S:t Eriksplan. Att besöka livsmedelsbutiker är ett nödvändigt ont för mig och jag har sällan någon åsikt om dessa butiker. Får jag bara snabbt tag i det jag ska handla så är jag nöjd och helst ska butikerna vara så små som möjligt. Den här butiken såg ut som snabbköp gjorde i sin ungdom. Något som brukar få mig att börja svettas och vilja fly, är när det blir trängsel, men här inne tyckte jag att trängseln i de smala gångarna bara var trevlig. Jag stod till och med ut med tvillingbarnvagnarna som fastnade bland hyllorna, jag tog tålmodigt en annan väg helt enkelt. Framme vid kassan blev jag nästan förvånad att de hade kortläsare. Hit kommer jag att återvända!
 
Innan jag gick ner i tunnelbanan kunde jag inte låta bli att stanna en stund och lyssna på en gammal man som satt på trottoaren i början av Rörstandsgatan och spelade saxofon. Just saxofon kan få mig att få fullständig panik om den spelas på det bröliga sättet som Marcus Olsson spelar i Uffes band. Men den här gamla mannen smekte fram tonerna, rent, stilla och med en grym känsla. Jag betalade för musiken som gjorde S:t Eriksplan lite varmare och ljusare idag.
 
I fredags kom böckerna som jag beställt och som jag tidigare lånat på bibliotek. Dessa böcker är självklara i min stockholmiana-samling. Speciellt Catharina Nolins bok/avhandling ´´Till stadsbornas nytta och förlustande´´ som handlar om parker i 1800-talets Sverige.
 

Stillad blomsterabstinens hos Slottsträdgården Ulriksdal

 
 Väntan och längtan blir ibland outhärdlig och vintern är åt helvete för lång! Därför tog jag mig ut till Slottsträdgården Ulriksdal idag. Tack Bosse Rappne med medarbetare, som låter oss njuta av dessa vackra blommor!
 

Meteorologisk vår på Långholmen

SMHI definierar meteorologiskt vår när dygnsmedeltemperaturen är stigande, stadigvarande mellan 0 och +10 °C i minst sju dygn i följd, förutsatt att detta infaller efter den 15 februari. Igår var det 8 grader i Stockholm, men idag bara några få plusgrader och det ska nu vara meteorologisk vår i Stockholm säger SMHI, en månad tidigare än normalt. Jag vägrar att idag tänka på att mars säkert kommer att bjuda på en hel del bakslag i vädret.
 
 
 
26 februari 2015
 
 
Efter att i några veckor ha varit sjukskriven för mina trasiga knän, känner jag mig nu redo att både börja jobba och att åter vandra i Stockholm. Det blev en provvandring på ungefär 4 kilometer runt Långholmen idag och det kändes bättre än på mycket länge. Solen värmde, vattnet runt den vackra ön låg stilla och jag fylldes av den där härliga vårglädjen som jag längtat så efter.  
 
Att vandra över Långholmsbron (suckarnas bro)  och att vistas på den här ön mitt i Stockholm, känns alltid rätt. Tänk om jag fick bo på Långholmen! Då skulle jag nog aldrig lämna ön. Som att sitta på livstid på Långholmen - frivilligt! Det där kanske var att ta i, men jag trivs väldigt bra här, trots att det ännu inte grönskar på något sätt. Den här årstiden kan man heller inte fika på så många ställen, möjligen vid vandrarhemmet eller på värdshuset. Brofiket och Stora Henriksvik vilar ännu vintersömn. Ännu har det heller inte börjat röra sig under båtarnas presenningar, vilket är ett traditionellt vårtecken.
 
Längst ut på öns sida, ligger varvet med anor från 1600-talet och jag letade mig in bland små fartyg och båtar med sikte på några metallskulpturer som jag tidigare sett där mitt i varvsröran. Jag vet inte vem som skapat dessa spännande figurer och jag frågade en man som arbetade på varvet. Han visste vem skaparen av konstverken var och tog mitt telefonnummer för att förmedla det till honom. Jag vill ju veta mer om dessa skulpturer. Vi hade sedan en trevlig pratstund där i vårsolen.
 
Egentligen hade jag tänk att ha Thåströms ´´Den morronen´´ i lurarna under min vandring, men jag valde i stället att lyssna på fåglarna, med stadens brus i bakgrunden. Min bror hade på morgonen hört koltrasten sjunga i Norrtälje men jag har ännu inte hört sången -  och gjorde det inte heller idag. Jag verkligen behöver höra den där både hoppfulla och vemodiga sången snart. Uppe på Långholmens högsta punkt har man en fin utsikt över stan och jag fotade vilt omkring mig. Det var ju länge sedan jag använde kameran ordentligt, men med dagens starka solsken blev inte bilderna som jag tänkt mig. Nere vid vid Västerbrons brospann vilade och väntade Kerstins rosäng på en mer pålitlig vår än den meteorologiska vår som SMHI bestämt. Alla hennes rosor har mått bra av den milda vintern och snart kommer nog Kerstin att börja fixa lite bland växterna på sin vackra äng, just intill Västerbron. Se tidigare inlägg om hennes vackra plats här.
 
Vid badstranden som anlades på 1980-talet och vid Café Stora Henriksvik som ligger intill, var det lika stilla som på resten av ön den här torsdagen i slutet av februari. Eftersom man här befinner sig på öns norra sida, låg ännu ett tunt snötäcke vid badstranden. Jag tittade bort mot sjöstugan som vi hyrde på 1990-talet när vi hade vårt familjeföretag igång. Sjöstugan som först Lasse Berghagen och sedan Magnus Härenstam tog över efter oss. En fantastisk plats att utgå från under våra arbetsdagar. Längre västerut vid malmgården Carslhälls gård från 1838, hade ett dagisgäng med lysande färgglada västar, picknick på en trappa med sina fröknar och det var nästan så att jag ville tigga ett glas saft där i vårsolen. Carlshäll förknippar man inte annars med saft, utan det var brännvinskungen Smiths bostad från och med 1876. Spritfabriken hade han på grannön Reimersholme. Den på sommaren lummigaste delen av ön är den västra sidan, som liknar en liten stadsdjungel med stora vackra lövträd. Runt stränderna badas det flitigt på somrarna och här kan man även sitta med en flaska vin och se solen gå ner över Brommalandet. På Långholmen är det fritt att dricka alkohol - se vad som gäller i Stockholms parker.
 
Det kändes fantastiskt att få börja stockholmsvandra igen och nästa gång hoppas jag även hitta några blommor. Vintergäck och snödroppar blommar endast vid husväggar i Stockholm ännu. Det ser ut att bli gråmulna dagar framöver, men med plusgrader och det dröjer nog ett tag tills nästa fotovandring i stan. 
 
Jag har ännu inte besökt bokrean eftersom jag förköpte mig på Bokbörsen i helgen...! Min bok finns inte med på årets bokrea, men den kostar bara 99 kr på Premiumshoppen - se och köp här!
 
 
 
Här i Pålsundet paddlade jag kajak förr sommaren!
 
De här häftiga konstverken tillhör en man som bor här med utsikt över Riddarfjärden. Konstverken är gjorda i Thailand av motorcykeldelar och har stått här i tio år.
 
Drottningholm ses över inför sommarens turer.
 
Här kan man bada med hundar!
 
På amfiteatern har det spelats friluftsteater sedan 1940-talet. Högalidskyrkan i bakgrunden.
 
Under Västerbron.
 
Stängt vid Stora Henriksvik.
 
Den röda sjöstugan hyrde vårt familjeföretag på 1990-talet och där på bryggan drack vi vårt morgonkaffe innan vi drog ut till stadens trädgårdar. På den tiden hade jag inte 7 mil till jobbet som idag, utan endast några kilometer, tre broar från mitt hem och under sommaren hände det att jag cyklade till jobbet. Läs gärna om vårt företag här. I huset ovan låg Sjötullen, som huset som byggdes 1785 ännu kallas. Carl Mikael Bellman har besjungit i Fredmans epistel n:o 48 "Stora Sjötullen" på Långholmen. 1857 lämnade den siste tullaren sjötullen, därefter hyrdes byggnaden av fångvårdsstyrelsen och användes som bostäder för olika personalgrupper inom Långholmens centralfängelse. Idag är husen privatbostäder. Här bodde trevliga Jakob Eklund och Marie Richardson under vår tid på platsen.
 
Inte en enda blomma såg jag i koloniträdgården.
 
Sofiebergs område består i dag av två äldre byggnader, dels ett grönmålat hus (“Gröna huset”), dels ett rödmålat hus (“Röda huset”) samt ett nyare sommarhus. "Gröna huset" tillkom som sommarnöjen under 1800-talets andra hälft. På 1860-talet ägdes Sofieberg av grosshandlaren Frans Schartau. Gården har sedan haft många ägare som uppförde nya byggnader på tomten. Det intressantaste av husen är “Gröna huset”, gestaltat i schweizerstil med riklig snickarglädje och ett hörntorn. När byggnaden fick sitt nuvarande utseende går inte att klarlägga, eftersom byggnadsritningar saknas. Ursprungligen fanns vid stranden ytterligare en stor träbyggnad, som kallades “Sjövillan, Sofieberg”. Huset brann och revs 1961.

Sofiebergs tomt omfattade länge hela Långholmens västra udde. På mitten av 1970-talet, när verksamheten i Långholmens centralfängelse upphörde, gjordes området tillgängligt för allmänheten och Stockholms stad anlade en promenadväg runt ön, förbi Sofieberg. Innan dess var Sofieberg avstängd för allmänheten med staket och grind. Sofieberg används fortfarande som sommarbostad. (Wikipedia)

 
Fängelsets tvättstuga byggdes 1882. Nu används huset som snickeri!
 
 Det här är vad jag kallar en värdig vinterplats åt skutan och ett bevis på att vintern är lång...

Vinterkörsbär blommar på Östermalm

 
Vinterkörsbär - Prunus x subhirtella 'Automnalis' blommar nu på Karlaplan (nedersta bilden) och i Stureparken (de övriga) på Östermalm. Exemplaren på Karlaplan är i buskform och ännu inte stora, men i Stureparken finns ett träd som säkert är 4-5 meter högt. Media brukar tycka att det här är en stor händelse, när blomningen inträffar tidigt i januari eller februari, men det är inte alls ovanligt om vintern är mild. Det händer i sällsynta fall att vinterkörsbärsträd till och med blommar lite försiktigt redan i december. Det  här alltså en buske eller ett litet träd med en höjd på 3-5 meter som blommar med dubbla vitrosa blommor och som får oss nordbor att få glädjefnatt när vi hittar de här lite blyga blommorna mitt i vintern!
 
På Sankt Eriksgatan ska även kejsarolvonet ha börjat blomma, har jag sett på sociala medier. 
 
 

Jag finns även på Instagram och Facebook!

 
Besök gärna min Bok-sida på Facebook här!
 
 

Händerna i jorden

 Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska hitta tillbaka till den trädgårdsglädje som jag känt i hela mitt liv. I 45 år har jag jobbat i trädgårdar och när klockan väckt mig före fem varje morgon, har jag utan problem startat min långa dag. Men nu tar det emot ordentligt. Kroppen värker och mitt intresse för växter och trädgårdsböcker har svalnat betänkligt och jag läser i stället något helt annat. Jag ser inte ens fram mot trädgårdsmässan i vår, där allting bara känns som upprepningar.
 
Men - räddningen kan finnas när jag i vår sätter händerna i jorden igen. När jag får känna doften och strukturen av den goda jorden. När jag förbättrar jorden med kompost och väl brunnen kogödsel. När jag planerar och planterar mina perenner. När jag sår frön i räta rader. När växternas livskraft smittar av sig. Jag hoppas att det fungerar även i år!
 
 
 
 
 
 

Sommarslottet!

 
 
 
 
 

En halv miljon i kö för en hyresrätt i Stockholm

Tranebergs strand, ett stenkast från mitt näste.
 
 
Vi har fått en ny gratistidning här i Bromma och tidigt nu på lördagsmorgonen så damp det nya numret ner på hallgolvet. Tidigare har den fruktansvärt tråkiga ´´Mitt i´´ varit den enda Brommatidningen och senaste tiden har den hamnat direkt i tidningsinsamlingen, utan att ens ha öppnats här hemma.
 
Efter att ha läst några nummer så tycker jag att nya ´´Bromma Tidning´´ känns mycket bättre. I dagens tidning läser jag att bostadskön till en hyresrätt i Stockholm har en kö på 472 000 personer. Många vill som vanligt ha en lägenhet i innerstaden, men att få en hyresrätt inom tullarna kan bli en mycket lång väntan, eller stanna vid en dröm, som Natalie Nordenswan skriver i artikeln. 
 
Vad jag inte visste var att om man över huvud taget ska få en chans till en nyproducerad och svindyr lägenhet, så behöver man en bruttoinkomst som är tre gånger årshyran. En normalhyra för en 3:a ligger på ca 15 000 i månaden, vilket gör att man behöver en årsinkomst på 540 000 kronor. Läs artikeln här!
 

Jag känner mig trygg och lugn i mitt näste där jag bott sedan 1987 och mina planer att byta bostad har jag nu helt lämnat.
 
Den här snöregniga lördagen tänker jag inte lämna lägenheten!
 
 Soundtrack från gårdagskvällens film...

En ledig onsdag i slutet av januari

På TV igår visades en mans sista dag på jobbet innan han gick i pension. De beundrade honom för att han hade jobbat i hela 44 år! Själv har jag hittills jobbat i 45 år och det är meningen att jag ska försöka kämpa på i fyra år till innan min eviga semester börjar. Någon politiker tyckte att 75 år var en lämlig ålder att gå i pension och då kom jag att tänka på det här blogginlägget som jag skrev 2012!
 
Efter 45 år med fysiskt ansträngande arbete, när kroppen värker lite mer än vad som är ok, så är det skönt att ta sig en ledig onsdag då och då, kosta vad det kosta vill!
 
 
 
 
På bokens Facebooksida har jag den här veckan Djurgårds-tema. Se här! Jag visar bilder från Östermalms skärgård, som någon kallade Djurgården och jag älskar verkligen den här gröna ön i Stockholm och längtar efter att vårvandra efter stränderna, med självklara stopp vid Rosendal och Waldemarsudde. Jag försöker även att hålla den här bloggen vid liv, idag med ett dagboksinlägg. Bloggen fyller ju faktiskt 10 år i juni! Hur firar man det? Ulf Lundell har bloggat i en månad nu och jag hoppas att även han håller ut i 10 år, minst! Det är en ren njutning att läsa om hans dagar på Österlen och om hans funderingar kring det mesta som händer på gården, i Sverige och Världen.
 
04.45 sjunger en koltrast i min mobil när jag ska vakna till en ny arbetsdag och även när det är ledigt brukar jag vakna tidigt, men just nu i januari dröjer jag mig kvar i sängen. Eftersom jag bor i Bromma, är det dock en omöjlighet att sova längre än till 07.00 eftersom flyget börjar gå då, just över mitt tak. Jag är dåligt påläst, men jag undrar hur många storstäder som har en flygplats så här centralt? I valdebatten senast så var det skrämmande många som ser det som en självklarhet att kunna landa och lyfta mitt i stan.
 
Det här blev en dag då jag fixade en massa småärenden som jag aldrig hinner annars och jag började med skomakaren och skräddaren, som båda finns på Arkitektvägen här i byn. Att stansa två hål i ett bälte kostade ingenting! Sedan åkte jag till andra sidan stan och satte upp en spegel mm. hos dottern. Stal hennes ´´Mitt i Östermalm´´ när jag åkte hem. Där läste jag senare att Miljöpartiet vill ha bort 1500 p-platser i stan. Det är redan klart att 70 p-platser på Värtavägen ska bort för att göra rum för nya cykelbanor. Bra! Töm hela Stockholm på bilar så får vi en vackrare stad. När jag ser gamla stockholmsbilder från början av 1900-talet så liknar Stockholm en idyll. Det finns idag 36 000 avgiftsbelagda p-platser på gatumark i stan. 8 000 mer än för 20 år sedan. 
 
 
Balans!
 
På väggen i verkstaden gjordes reklam för fälgar...!
 
 
På vägen hem passade jag på att åka till däckverkstaden för att balansera hjulen på 308:an. Den här mannen är inte någon man småpratar med. Jag försökte med ´´ja nu väntar vi på våren så att vi får byta till sommarhjulen´´. Men han bara tittade oförstående på mig.
 
Resten av den här lediga onsdagen tillbringade jag med bok och med några TV-program som Tivo spelat in åt mig. Tivo vet vad jag gillar, som till exempel Livet är en tågresa, Så byggdes Stockholm och Sanningen bakom legenden om Atlantis.
 
I morgon jobb igen!
 
 Boken är utgiven 1950 och behandlar åren i Stockholm 1850-1950
 

Vinter

 
 

Kronobergsparken

21 april 2014
 
  • 1787 - Judiska begravningsplatsen invigs
  • 1883 - Kronobergsparken börjar anläggas
  • 1930-talet - Området vid brandstationen blir färdigt
  • 1945 - Lekplatsen blir färdig
  • 1979 - Statyn Ikaros med draken får sin plats i parken
  • 2002-2003 - Parken renoveras

Kronobergsparken ligger öster om Fridhemsplan på Kungsholmen och är en av Stockholms fem stora bergsparker som anlades i slutet av 1800-talet. Bergsparkerna anlades på mark som var svår att bebygga i den tid då Stockholms bostadsbyggande växte i takt med den snabbt ökande befolkningen. Bergsparkerna ingick i Albert Lindhagens generalplan från 1866 som handlade om att reglera Stockholms gatunät i den starkt växande huvudstaden. Parken anlades mellan åren 1883-1912 och området mot Polhemsgatan blev sist färdigställt. Den del av parken som ligger intill Kungsholmens brandstation, blev dock färdigt först i mitten av 1930-talet. Den här typen av höglänta parker med slingrande gångar, stora gräsytor och mängder av olika träd, var poulära i norra Europa vid den här tiden. Som besökare fick man dock hålla sig på gångarna då gräsytorna inte fick beträdas...!

 

Stadsparker skapades för att människorna i städerna skulle kunna promenera längs stigarna, eller vila i de gröna rummen och slippa stadsstressen för en stund. Problemet med bergsparkerna är att de inte är direkt lätt-tillgängliga för de som har problem att ta sig upp för branta sluttningar. Men för de som orkar och har friska ben är Kronobergsparken en populär plats för picknick eller att vila och sola på. Jag måste nog ändå säga att av Stockholms bergsparker så är nog Kronobergsparken den som lockar minst att besöka. Kanske att de skrapade bort för mycket av den ´´naturliga´´ naturen när platsen anlades. Nu dominerar grässlänter.

 Kronobergsparken som är drygt 5 hektar stor, är inramat av Polhemsgatan, Bergsgatan, Kronobergsgatan och Parkgatan. I det sydvästra hörnet ligger den Judiska begravningsplatsen från 1787. En grupp invandrade judar köpte en bit mark invid Kronobergsgatan på 1770-talet och anlade en begravningsplats som idag är inhägnat med ett smidesstaket. 209 personer ligger begravda här och den sista begravdes 1857.

 

Åren 2002 till 2003 genomfördes en större renovering av parken. Under parken ligger en parkeringsplats som har en in- och utfart mot Fridhemsplan. År 1979 avtäcktes skulpturen Ikaros med draken av konstnären Barbro Lindvall-Liljander. 1945 anlades lekplatsen som ligger mot Kronobergsgatan. 

 

21 april 2014
 
21 april 2014
 
21 april 2014
 
 Mot Parkgatan 21 april 2014
 
Kronobergsparken ca 1900-1910. Bild från Stadsmuseet.
 
Judiska kyrkogården i oktober 1907. Bild från Stadsmuseet.

Så byggdes Stockholm

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Trädgårdshändelser 2015

 
 
 
 
Här listar ja några av landets trädgårdshändelser under 2015. Vet ni några andra trevliga mässor eller trädgårdsmöten, hör av er så uppdaterar jag listan. Stockholms trädgårdsmässor kommer jag giviet vis att gå på men annars ver jag inte vad jag har möjlighet att se i år. Malmö Garden Show lockar! Klicka på länkarna i listan för att komma till de olika evenemangen.
 
 
 
 
 

Rubriker i media

Eftersom jag är en samlare och en person som gillar att dokumentera, så har jag samlat lite klipp från olika tidningar där jag funnits med på grund av bloggen och boken. Det är lite ju kul med rubriker tycker jag och här är några från olika tidningar.
 
 
 
  • Upptäck trädgårdsbloggarna - DN 2008
  • Välj rätt sorts gödsel - ICA kuriren 2010
  • Glädjen med gröna fingar - Ljuva Livet 2010
  • Stör inte naturen för mycket - Hus och Hem 2011
  • Glöm det stilrena och tuktade och låt blommorna dominera - Allt om Trädgård 2012
  • Årets vackraste tid är när maj och juni möts - Expressen 2012
  • Bloggar om sina gröna fingrar - Länstidningen i Södertälje 2012
  • Jag har helt enkelt valt platser som jag tycker om - Allt om Trädgård 2013
  • Paradisiskt på Engsholms slott - Gods & Gårdar 2013
  • Å, den som hade en liten slottstäppa - M-magasin 2013
  • Vandra i gröna rum - Vivekas krönika i Allt om Trädgård 2013
  • Slottsträdgårdsmästarens kärleksförklaring - Gods & Gårdar 2013
  • Våren hann i kapp lagom mellan hägg och syren - Mitt i 2013
  • Med rötter i Roslagen - Norrtelje Tidning 2013
  • Ny bok guidar dig genom Stockholms grönska - Östermalmsnytt 2013

Räddade blogginlägg

För ett år sedan kapades mitt Gmailkonto där bloggen ´´Slottsträdgårdsmästaren på Engsholm´´ fanns. Den bloggen skrev jag skrev i 1,5 år efter det att jag lämnat den gamla Slottsträdgårdsmästaren-bloggen. Bloggen gick inte att återställa efter kapningen, men genom en heroisk insats av min trädgårdskompis Lars Forslin, räddades all text som jag skrivit. Jag gick ju tillbaka till den här gamla bloggen och här lär jag väl bli kvar nu. Nu har jag återställt vissa bilderna till några av de tidigare förlorade inläggen, vilka jag nu lagt på denna blogg! Klicka på länkarna över bilderna!
 
Läs mer om kapningen här!
 
Österbybruk
 
 

Katter i trädgårdar

De flesta katter vill vara ute när de är inne och tvärtom
och ofta samtidigt.

- DR. LOUIS J. CAMUTI -
 
 Den här skönheten hittade jag i Visby botaniska trädgård
 
Rosendals katt för några år sedan
 
 Drottningholm-katt!
 
Vid Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal, smög den här kompisen runt 2011

A Room with a View

Utsikt från mitt fönster i Bromma.
 

Engsholms slottspark - 2014

 
Klicka på länkarna
 
Shoreline - 1 december
November i slottsparken - 3 november
Nära i Engsholms slottspark - 10 oktober
Hösten har kopplat greppet i Engsholms slottspark - 7 oktober
Plötsligt i dimman... - 18 september
När morgondimman lättar på Engsholm - 16 september
Dimmig slottspark - 9 september
Engsholms slottsparl - sommaren 2014 - 1 september
Funderingar i trädgårdslandet - 27 augusti
Engsholms slottspark med andra ögon (dotter fotar) - 29 juli
Tidigt på morgonen - 29 juli
En het vecka i Engsholms slottspark - 25 juli
Summersnow, lavendel och grönsaker - 18 juli
En dag i en trädgårdsarbetares liv 1972 vs. 2007 - 15 juli 
Färgstarkt trädgårdsland - 15 juli
Slottsträdgårdsmästaren i TV8:s Trädgårdstoppen - 13 juli 
Engsholms köksträdgårdsland - 10 juli
Min 17:e sommar i Engsholms slottspark - 4 juli 
Drömhörnan vs. perennslänten - 25 juni
Bröllopsplanteringar på Engsholm - 16 juni
Brudar och syrener på Engsholm - 28 maj
En order från Slottsträdgårdsmästaren - 24 maj
Gullvivor och näktergal i Engsholms slottspark - 14 maj
Prunus sagentii i Engsholms slottspark - 29 april
Ingen slump - 4 april 
Tutande tranor och en vilsen pipare - 28 mars 
Årets sådd av sommarblommor och tomater - 13 mars
Nu börjar det - 11 mars
Beskära lavendel 
Vad hände egentligen med bloggen ''Stockholms gröna rum´´?  - 4 mars
Hela släkten i fruktträden - 3 mars
44:e trädgårdsåret - 27 februari
Slottsträdgårdsmästaren är tillbaka - 25 februari
Mitt Googlekonto har blivit kapat - 22 februari

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails