I år välkomnar jag hösten med öppna armar och ska försöka se fördelarna med den kommande mörka och kalla årstiden. Den här gråmulna, regniga tisdagen i oktober, tog jag min Nikon för att se om jag kunde hitta något positivt i slottsparken! Hösten är ju så fin, som de flesta säger och visst är det vackert på många håll, men någon positiv känsla fick jag inte direkt. Inte alls faktiskt! Men det kan ju bero på annat kanske! Hur som helst så ska jag inte sjunka in något höst/vintermörkerdepp, utan med ett stort leende ta mig an november och december!

 

Igår grävde jag upp alla pelargoner som haft sin sommarplats i borggårdens planteringar. I hällande regn planterade jag i morse dessa 200 pelargoner i krukor för vinterförvaring, innan jag startade vår nya ljuddämpande lövblås. Jag vet att de flesta hatar lövblåsar, på grund av ljudet. Något tyckte att jag som slottsträdgårdsmästare borde använda en vanlig lövräfsa i stället. Nu tar vi det en gång till - att vara slottsträdgårdsmästare är ett fint, vackert och ibland även ett nästan romantiskt jobb! Men inte alltid! Jag måste få det här arbetet att fungera också. Hinna med helt enkelt. Att vara effektiv. Så jag fortsätter att väsnas med lövblåsen!

 

Nu har även parkens alla trädgårdsmöbler fått sin vinterplats inomhus. Det är min kompis i parken, fastighetsanvarige/vaktmästare J, som kör in möblerna, med viss hjälp av trädgårdsmästaren. I det stora förrådet står nu möblerna staplde snyggt och prydligt och jag är imponerad av hans organisations- och ordningssinne, vad gäller dessa tunga trädgårdsmöbler. Alla förstår nog inte vilket jobb som ligger bakom denna förvaring, utan man ser nog bara att möblerna plötsligt är borta från parken. De vackert staplade möblerna  skulle kunna få vilken konstnär som helst, som sysslar med installationer, att bli avundsjuk...