Stockholms gröna rum -

Vårhälsning från Slottsträdgårdsmästaren

Det här inlägget är en hälsning från mig till alla er som besöker min blogg - ni som gör att det fortfarande känns bra att blogga.

Idag blev det äntligen mars månad med vårkänning, fågelsång, en ljus morgon och med kommande plusgrader nu i veckan, och om en vecka är det trädgårdsmässa i Kista...där det tydligen ska finnas ett bloggcafé i år...!

En varm vårhälsning till er alla från STM/Hasse!

2011-03-01 @ 17:08:01 Permalink Blandat Kommentarer (11) Trackbacks ()

Lustfylld vår och sommar

Det finns mängder av böcker som handlar om hur man sköter en trädgård och det finns tusentals tips från alla möjliga duktiga trädgårdsbloggare på internet. Jag har bloggat i snart sex år och har under den tiden berättat hur jag jobbar i slottsparken.

Men för att orka fortsätta med det här bloggandet och för att inte upprepa mig hela tiden så kommer jag att inrikta mig mer på att fotografera det jag tycker är vackert och intressant, för att sedan visa det på bloggen. Tankar och funderingar om trädgård kommer jag väl inte kunna låta bli att skriva om även i fortsättningen.

Det blir ´´Dagens växt´´ och ´´Trädgårsdspaningar´´ och inte så mycket ´´hur man beskär eller gödslar´´. Eller varför det är löss på rosor eller larver i äpplen...eller varför träd dör av olika anledningar, när eller hur man sår eller planterar, eller vilken jord som är bäst.

Det blir istället mer lustfyllt...typ! Jag överlåter frågorna, problemen och det ´´jobbiga´´ åt andra...

Jag vet i och för sig inte om jag har haft så många gör-så-här-i-trädgården- eller växtskydd-inlägg den senaste tiden men jag får många mail med frågor om allt möjligt som har med trädgård att göra och jag blir lite stressad av det just nu och känner att jag inte är artig om jag inte svarar. Att bli stressad av sitt intresse är inte alls bra.

Jag kan verkligen inte så mycket om trädgård som många tror. Jag kan en hel del efter alla år, men många av mailfrågorna måste jag själv söka svaren efter i böcker eller på internet och sånt tar tid.

Så om jag inte svarar på mail framöver så beror det på att jag nu kommer att inrikta mig och min blogg på det lustfyllda och det vackra i trädgårdar och i naturen. Söka nya intryck. Bli trädgårdslycklig. Inga frågor liksom. Nu ser jag ser fram mot en lustfylld vår och sommar!

Så...nu känns det redan lättare!

2011-02-28 @ 18:29:19 Permalink Blandat Kommentarer (17) Trackbacks ()

Film från Edvards

Den här fantastiska vårliljan - Ipheion uniflorum växer vild i Sydamerika och blev dagens blomma hos Edvard idag.

Okänd skönhet som fanns inne i ormbunksrummet

Mani-klocklilja - Fritillaria davisii. Växer vild i Grekland.

Idag köpte jag ett årskort till Edvard Anderssons växthus. I stället för att betala 50 kr varje gång jag besöker Medelhavet och tropikerna här så betalade jag 150 kr för ett årskort.

Jag testar för första gången att lägga upp en film som är tagen med min Iphone. Att gå runt med en mobiltelefon framför sig gör att det blir lite skakigt och vingligt men man får ju ändå en blick av hur miljön ser ut. Kvaliteten kommer att bli något bättre när jag filmar utomhus där ljuset är bättre. Ingen berättarröst den här gången. Det kanske kommer en liten film då och då nu när jag ser att det funkar.

Kanske att jag filmar lite på mässorna t.ex. Jag har ännu inte någon koll på hur jag ska få filen till Microsoft Movie Maker där jag skulle kunna redigera filmen och kanske lägga på lite musik. När jag skulle ladda ner ett converteringsprogram för att göra om filen så fick jag ett virus, eller datorn fick ett virus rättare sagt. Jag väntar in goda råd nu...

2011-02-27 @ 16:06:04 Permalink Blandat Kommentarer (7) Trackbacks ()

The Secret Garden

Jag läser just nu flera trädgårdsböcker samtidigt. Mitt senaste bokrea-fynd är en helt fantastisk bok som handlar om Enköpings trädgårdar men framför allt om växtkomposition och det är ju verkligen något man har lyckats med där i Sveriges närmaste stad. Den boken blir en skatt i min samling.

Annars trivs jag även mycket bra när jag läser Lotte Möllers ´´Trädgårdens natur´´ där författaren lägger in några nya kommentarer i nyutgåvan eftersom trädgårdsintresset och hela branschen har förändrats mycket sedan första upplagan kom ut 1992.

Äntligen tar någon upp det här med hur våra trädgårdar fungerar som slutna rum. En plats att få vara ifred på. Att gömma sig i. Jag har länge förundrat mig över hur öppna svenska trädgårdar är. I villaområden där husen ligger tätt så skiljs många av tomterna åt med häckar som är knappt en meter höga. Varför ska det vara så öppet mellan tomterna? Måste vi se vad grannarna gör eller?

Jag har haft två trädgårdar och det första jag gjort när jag kommit på plats var att plantera insynsskydd. Syrener, hägg, fläder mm. för att skapa en skyddad plats att vistas på.

Det handlar absolut inte om att jag är folkskygg på något sätt, men jag vill ha en plats att få vara ifred på. Hela vårt samhälle är ju en öppen plats och där man i städerna ständigt har människor omkring sig. För mig är det i varje fall en nödvändighet att få vara ifred efter en dag i all ´´öppenhet´´ och hade jag en trädgård idag så skulle den vara lummig och med höga både tuktade och vilda häckar som omsluter platsen.

Jag har många gånger under mina år inom trädgårdsbranschen ´´öppnat upp´´ trädgårdar eftersom människorna känner sig instängda. Jag har fällt stora uppvuxna syrener som stått som skydd mot vägar och mot granntomter och som en gång planterades av just den anledningen, att vara ett skydd.
Men nu ville man ´´se ut´´. Självklart är vi alla olika och vi ska utforma våra trädgårdar så att vi ska trivas. Jag är bara så förundrad att man inte vill ha sin egen lilla secret garden.

Jag tänker på filmer från USA där man ser medelklasshusen som ligger i rad och där trädgårdarna består av en gräsmatta invid parkeringsplatsen, annars är allt öppet.

Nu läste jag i Lottes bok: ´´En engelsk trädgård döljer sig bakom höga häckar och murar och är en tillflykt undan världen. Det man visar upp är den lilla plätten framför huset, the front garden. Resten är oåtkomlig för främmande blickar´´.

Jag fortsätter att läsa: ´´Fördoldhet, överraskningar och omväxling var 1700-talets kriterier på en bra landskapsträdgård. Avslöjar en trädgård alla sina hemligheter för besökaren vid första anblicken är det ett tecken på dålig planering. En riktig engelsk trädgård ska förvilla ögat, stimulera fantasin och tillåta en större frihet än världen utanför´´.

Mm...jag gillar den här boken och jag gillar alltmer engelska trädgårdar.

2011-02-27 @ 08:20:32 Permalink Blandat Kommentarer (10) Trackbacks ()

Tre trädgårdsböcker och en fikabok

Det passade bra med ledig onsdag just när bokrean startade. Jag tog tunnelbanan in till Fredhemsplan och rev åt mig några små trädgårdsböcker och en fikabok.

Rensa trädgården - av Gunnel Carlson och Sanna Hultin. Den köpte jag inte bara för att Sanna och Gunnel har skrivit boken utan för att jag gillade upplägget. De vanligaste ogräsen beskrivs och man får inte bara veta hur man beämpar ogräset utan också dess kulturhistoria. Sen var den billig också, 59 kronor!
Trädgårdens natur - av Lotte Möller...som jag tänkt kasta mig över direkt. Boken alltså!
Feng Shui för svenska trädgårdar - av Agneta Nyholm Winqvist.
Fika kika njut, runt Djurgården och Brunnsviken - av Malou Holm och Åsa Swanberg. Hittade den framme vid kassan och jag trodde inte att det var sant! En bok om att fika och njuta på Djurgården!!!

Ikväll ska jag gå och träna!

2011-02-23 @ 12:45:41 Permalink Blandat Kommentarer (6) Trackbacks ()

Don´t give up

Nu går jag på bokrea...

2011-02-23 @ 08:41:10 Permalink Blandat Kommentarer (3) Trackbacks ()

100 trädgårdsspaningar

Då var jag äntligen klar med flytten av alla mina trädgårdsspaningar till den här bloggen och nu släcker jag ner Trädgårdsspanar-bloggen för gott. Jag har inte längre en hel rad med utkast som väntar på att bli publicerade och har ingen aning om vad jag ska blogga om fram till våren kommer.

Det finns nu 100 trädgårdsspaningar i en lista i fliken ´´Trädgårdar´´ här överst i bloggen.

Nu ser jag fram mot att hitta nya vackra och spännande trädgårdar framöver.

Så har Björn Östlund på SVT svarat på mitt mail och inlägg om Trädgårds-TV. Då vet vi...vi som ´´kallar oss trädgårdsintresserade´´

Hej Hasse,

Tack för ditt mail. Trädgårdsprogram är sannerligen en genre som engagerar tittarna och alla har sitt eget önskeprogram. Med all säkerhet kommer SVTs trädgårsprogram att förändras även i framtiden till glädje för en del och harm för andra. Att tillfredsställa alla som kallar sig trädgårdsintresserade går helt enkelt inte.

Men vi är glada för allt detta engagemang och tar gärna emot dina synpunkter.

Vänliga hälsningar
Björn

Björn Östlund
Projektledare/Executive producer

2011-02-21 @ 20:05:13 Permalink Blandat Kommentarer (10) Trackbacks ()

När syrenerna blommar vid Kvastmakarbacken

Längst ute på Åsögatan i Sofia församling, på Södermalm i Stockholm...ligger Kvastmakarbacken. När alla syrener blommar där...då är det gott att leva! Bilderna är från 27 maj 2008.

2011-02-18 @ 14:33:25 Permalink Blandat Kommentarer (3) Trackbacks ()

Bussresa Stockholm-Göteborg 1946

2011-02-17 @ 22:47:33 Permalink Blandat Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hav av Tovsippor

Jag vill ha stora hav av tovsippor!

Det våta gräset, den tysta staden
Det lugna vattnet
Fullt ut

2011-02-13 @ 15:04:12 Permalink Blandat Kommentarer (7) Trackbacks ()

Almstriden i Kungsträdgården 1971

Almstriden var en batalj^[1] som utspelade sig 12-13 maj 1971 i Kungsträdgården i Stockholm, i regi av organisationen Alternativ stad, och gällde den planerade fällningen av tretton almar för att lämna plats för en tunnelbaneuppgång för stationen Kungsträdgården, efter ett beslut av Stockholms stadsfullmäktige som fastställts av regeringen.

Jag undrar just om Stockholms befolkning skulle kämpa så här idag?

2011-02-13 @ 11:35:32 Permalink Blandat Kommentarer (3) Trackbacks ()

Det här med alla slott...

Jo, det här med alla besök i slottsparker. Jag kanske måste förklara att jag är intresserad av de historiska trädgårdar som finns vid de flesta slott och jag är även lite intresserad av arkitektur. Men de som känner mig förstår såklart att det inte är det ´´vackra´´ livet på slotten som intresserar mig. Inte det minsta. Tvärtom! Typ! För mig får gärna hemlösa bo på alla dessa slott!

Bloggtips Claus Dalby i Danmark

2011-02-12 @ 18:32:36 Permalink Blandat Kommentarer (3) Trackbacks ()

Värdera din blogg

http://bloggvarde.se/

2011-02-12 @ 10:19:58 Permalink Blandat Kommentarer (0) Trackbacks ()

Blomsterodlingens utveckling i Sverige

Avskrift ur Svenska Trädgårdar från 1939 där man beskrivit blomsterodlingens utveckling i Sverige fram till 1939.

Det var ju munkarna som på medeltiden började införa växter från Sydeuropa till Sverige. Det var först och främst kryddväxter och medicinalväxter men man tror att man även odlade blommor för sin skönhets skull.

Man vet att Gustav Vasa och även hans söner Johan III och Erik XIV intresserade sig för köksväxt- och fruktodling, men man odlade säkert även en del prydnadsblommor även då på 1500-talet. På den tiden var den franska trädgårdsmästaren Johan Allars anställd vid kungens trädgård på Norrmalm, det som nu är Kungsträdgården och han fick till uppdrag att han skulle plantera ´´åtskilliga utländska växter´´ och han fick 2000 daler till förfogande.

På 1600-talet, under Gustav II Adolf och drottning Kristina tilldelades de högre krigsbefälen marker runt om i landet där de byggde stora slott och där det anlades praktfulla trädgårdar.

Drottning Kristinas trädgårdsmästare André Mollet utgav Sveriges första trädgårdsbok som gavs ut på franska, tyska och svenska. I den kan man läsa att några av de växter som var populära på den tiden var nejlikor, pioner, liljor, iris, tulpaner och anemoner.

Det var även under drottning Kristinas tid som Botaniska Trädgården Uppsala började anläggas. Det är Sveriges äldsta botaniska trädgård och anlades 1655 av professorn i medicin, växtkännaren och trädgårdsodlaren Olof Rudbeck den äldre. Där odlades då 827 olika växter, de flesta prydnadsväxter, enligt den katalog som Rudbeck gav ut 1666. År 1885 var antalet växter i katalogen 1873. Magnus Gabriel de la Gardie som hade kontakt med Rudbeck intresserade sig mycket för odling av prydnadsväxter vid sina gods Läckö, Höjentorp, Kägelholm, Mariedal, Ekholmen, Karlberg, Jakobsdal (nuvarande Ulriksdal( och Venngarn.

Under första hälften av 1800-talet var det inte vanligt med trädgårdar vid bondgårdar i Sverige. Villaträdgårdar fanns ännu inte, endast några borgare i städerna hade någon liten trädgård intill sin bostad. Parker och prydnadsanläggningar i städerna hade inte börjat anläggas då. Att odla blommor var en lyx som bara de rika kunde kosta på sig. I hemmen hade man heller inte börjat använda krukväxter eller snittblommor. De trädgårdar av betydelse var under den tiden Drottningholm, Ulriksdal, Haga, Rosendal och Bergianska trädgården.

Men i mitten av 1800-talet ökade intresset då växter samlades in och togs in i landet från hela världen. Det var främst botaniska trädgårdar som stod för insamlandet men även privatpersoner var växtsamlare. Nu började även intresset att korsa olika arter och man drev upp många nya växtsorter i landet.

Utveckling från år 1800

Då man försöker gör sig en föreställning om blomsterodlingens ståndpunkt under förra delen av 1800-talet, kan man inte annat än förvånas över, att utvecklingen varit så oerhört kraftig under de senaste 100 åren och att tempot stadigt ökats. För 100 år sedan låg de flesta bondgårdar utan trädgårdar, endast enstaka borgare i städerna hade någon täppa, villaträdgårdar fanns inte och offentliga parker och prydnadsanläggningar i städerna var ännu okända. Krukväxter och snittblommor använde man inte i hemmen. Odlade blommor var en lyx, som nästan endast herremän och rika kostade på sig.

Den korta uppräkning av betydelsefulla trädgårdar, som finns i uppropet till bildandet av Svenska Trädgårdsföreningen 1832, visar att dessa varit få. Där nämns: Drottningholm, Ulriksdal, Haga, Rosendal och Bergianska Trädgården. Av privata trädgårdar med växthus nämns endast följande ägare: Grosshandlaren och bryggaren Rosenblad, greve von Suchtelens och d:r Dubost.

Den snabba utvecklingen under 1800- och 1900-talen har naturligtvis många orsaker. Jag ska nedan framhålla de viktigaste.

Naturvetenskapernas frammarsch verkade givetvis i hög grad befrämjande på all växtodling och detta gäller särskilt botaniken för blomsterodlingen. Under senare delen av 1700-talet och 1800-talet infördes en massa arter från främmande länder. Insamlandet av dessa växter skedde i första hand för botaniska trädgårdar, men även många privatpersoner var växtsamlare. Intresset för korsning av arter och uppdrivning av nya sorter var mycket stort. Många av våra för blomsterodling under glas betydelsefullaste hybrider uppstod i början och mitten av 1800-talet. De sorter som då framkom har dock ersatts av värdefullare.

Man blir verkligen imponerad vid genomläsandet av denna förteckning över i Svenska Trädgårdsföreningens trädgård Rosendal odlade växter som finns i föreningens årsskrift 1845. Eller vad sägs om följande utdrag:

Acasia - 32 arter
Achimenes - 4 arter
Azalea indica - 31 varianter
Kaktus - 154 arter
Camellia japonica - 103 sorter
Canna - 7 arter
Chrysanthemum indicum - 49 sorter
Cineraria hybrida - 24 sorter
Fuchsia - 12 arter och 43 namnsorter
Lobelia - 7 arter
Mesembrianthemum - 39 arter
Oxalis - 18 arter
Passiflora - 8 arter
Pelargonium - 7 arter och 124 namnsorter
Verbena - 4 arter och 12 namnsorter

Detta intresse för blommornas mångfald och skönhet blev efterhand allt allmännare och är fortfarande i stark utveckling. De odlade blommorna finns nu överallt; i krukor och vaser i hemmen, i hem- och koloniträdgårdar, i offentliga parker och planteringar.

Först sedan detta intresse blivit väckt, började handelsmässig odling och detta är den grund, som all yrkesmässig blomsterodling vilar på.

Blomsterodlingen har även främjats av många föreningar och sammanslutningar. Den första var den redan omnämnda Svenska Trädgårdsföreningen, bildat 1832. Främst bland bildarna står 1:ste livmedikus af Pontin. Föreningen fick efterföljare ute i landet, av vilka Göteborgs Trädgårdsförening (1842) och Skånska Trädgårdsföreningen (1876) är de mest kända. Hushållningssällskapen har naturligtvis mest verkat för den matnyttiga trädgårdsodlingens utveckling, men även genom länsträdgårdsmästare och konsulter inverkat på blomsterodlingen vid lantbrukarhemmen.

Blomsterodlingen har även främjats av trädgårdsskolorna och trädgårdspressen.

Framstegen inom blomsterodlingen kunde givetvis inte uppnås utan den kraftiga utveckling inom teknik och industri som kännetecknar det sista århundradet. Denna har tillfört trädgårdsodlingen billiga förbrukningsartiklar. Särskilt intressant är att följa växthusbyggningens och uppvärmningens förändring, till vilket jag återkommer senare. Av största betydelse har väl dock kommunikationsmedlens förbättring varit. Tänk bara på vad bilismen betyder för våra dagars trädgårdsodling.

Blomsterodling under glas

Vi har sett hur blomsterodling under glas ii början av 1800-talet endast förekom vid botaniska trädgårdar samt i herrgårdsträdgårdar och liknande trädgårdar. Odlingen var inte intriktad på försäljning. Under 1800-talet började krukväxter användas i hemmen men länge drog husmödrarna själva upp största delen av dessa ifrån frö och stickling. Begravningskransar med blommor användes inte förrän i slutet av 1800-talet och ännu ett stycke in på 1900-talet var pärlkransarna allmänt använda.

Vi vet att i Köpenhamn förekom drivning av tulpaner och konvaljer till försäljning redan i början av 1800-talet, och det är troligt, att så varit fallet även i Sverige. Någon nämnvärd handelsmässig blomsterodling under glas kan vi dock inte tala om förrän på 1870-talet. Först på 1890-talet kom denna odlings verkliga genombrott, då många före detta herrgårdsträdgårdsmästare blev sina egna. Under detta årtionde blev även blomsteraffärerna allmänna. Tidigare hade försäljningen nästan uteslutande skett i trädgården eller på torget.

De första handelsträdgårdarna, fanns i eller intill de större städerna. På den tiden gällde det att bo så nära avnämarna som möjligt. Nya växthusnaläggningar växte upp i de mindre städerna och efter hand även i ganska små samhällen. Samtidigt omlades många herrgårdsträdgårdar till handelsträdgårdar fast blomsterodlingen under glas i dessa sällan varit av större omfattning.

Om man i stora drag följer ut vecklingen av blomsterodlingen i växthus under senaste århundradet, så frapperas man mest av den snabba utvecklingen under de senaste 50 åren. Denna utveckling har gått i ett allt hastigare tempo. Dessutom är det två saker, som är särskilt påfallande.

För det första odlades till att börja med för avsalu nästan uteslutande krukväxter. Av sådana kan nämnas:

Fuchsia
Pelargonium
Dianthus
Cineraria
Primula
Achimenes
Gloxinia
Gesneria
Coleus
Chrysanthemum
Hippeastrum
Lilium
Canna
Julkaktus
Reseda
Lövkojor
Ficus
Azalea
Rhododendron
Araucaria
Palmer
Aspidistra
Ormbunkar
En del perenna växter och blomsterbuskar samt lökväxter för gruppplantering.

I och med att kransbildningen blivit av så stor betydelse och allmänheten lärt sig uppskatta de avskurna blommorna har odlingen av sådana och snittgrönt, särskilt sedan 1920, ökat oerhört i omfattning. Denna omläggning av driften har dock inte skett i tillräckligt hastig takt.

Vi har under de senaste årtiondena (i början av 1900-talet) importerat mycket snittblommor och snittgrönt, samtidigt som odlingen särskilt av nejlikor och snittgrönt varit mycket mera lönande än odling av krukväxter.

Härtill har dock även bidragit, att dessa förstnämnda odlingar mera lämpat sig för storodling och rationalisering av driften.

För det andra bestod odlingen tidigare till långt större del i drivning av från utlandet hemköpta färdiga alster såsom lökar, konvaljer, azaleor Camellia, Araucaria och palmer. Visserligen ökas importen av lökar allt fortfarande men inte så mycket som förbrukningen av blommor under vintern i landet. Under de senaste åren har även svensk uppdragning av tulpaner och narcisser prövats och man torde kunna förutspå att det inte ska dröja så länge innan tulpan- och narcisslökar, i vart fall för den något senare drivningen, kommer att odlas inom landet.

Azalea drives fortfarande i stor utsträckning men Camellia numera mycket lite. Importen av Araucaria och palmer, som i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet var av sådan omfattning, har ju ni praktiskt taget upphört.

En god bild av utvecklingen torde erhållas vid betraktande av dels växthusbyggnadernas, dels några av de vanligaste kulturernas historia.

2011-02-12 @ 07:54:00 Permalink Blandat Kommentarer (0) Trackbacks ()

Fredagsfunderingar

Jag undrar om Einstein skulle kunnat räkna ut på ett rätt och riktigt sätt hur man plogar snö? Alltså på ett riktigt sätt. Så som man SKA göra? För att det ska bli rätt! Riktigt rätt!
Alla de trädgårdsspaningar som jag flyttar över till slottisbloggen ligger i ´´Trädgårdar´´ här ovanför i de vågräta länkarna.
Undrar om det var tillåtet att parkera på den plats, där jag i en snödriva körde in 307 här hemma nyss?
Jag har beslutat mig för att inte nämna ordet snö mer den här vintern!
FN har utsett 2011 till ´´Skogens år´´ och jag funderar på vilka skogar som jag ska vandra i framöver?
Stor Grattiskram på Din dag idag Katarina! Ha det så kul i London!
Nu går jag in i helgdvala...

2011-02-11 @ 13:43:44 Permalink Blandat Kommentarer (3) Trackbacks ()

Vilken grensåg?

Nu börjar det bli dags att beskära fruktträden igen och jag blir lite nyfiken på vilken såg ni använder? Sekatören är ju det verktyg som man använder mest i träd som beskärs varje år, men man måste ju också ha en såg med sig i trädet när grövre grenar ska avlägsnas. I alla år har jag använt en bågsåg med tunnt och smalt vridbart sågblad. Med den sågen kan man såga i alla riktningar då man med ett enkelt handgrepp ändrar sågbladets riktning.

Bågsågen har följt mig sedan tiden innan den hopfällbara grensågen fanns. När jag var som mest aktiv med fruktträdbeskärning i Stockholm så beskar jag ungefär 100 träd under februari och mars varje år. Numer blir det bara slottsparkens fem träd.

Det som har gjort att jag tycker bäst om bågsågen är att jag brukar ha den hängande på armen när jag klipper med sekatören och jag kan då snabbt använda sågen när den behövs. Om jag har den hopfällbara grensågen måste jag ner i fickan eller i ett hölster och hämta den och även fälla ut bladet. Det blir för många moment liksom.

Sedan tycker jag att jag kommer åt bättre med det vridbara bladet, men det är säkert en vanesak. Men nu i år har jag börjat använda den lilla hopfällbara röda grensågen med det fina namnet ´´Pocket boy´´ och det funkar trots allt riktigt bra. Jag har tidigare använt Felco men jag ville ha den minsta tänkbara sågen nu.

Fördelen med den hopfällbara grensågen är att det går lättare att såga av grövre grenar än med bågsågen. Men skulle jag ha mina 100 träd att beskära igen så skulle bågsågen åter hänga på min arm.

Inlägget om sekatören

2011-02-09 @ 16:08:15 Permalink Blandat Kommentarer (8) Trackbacks ()

En dag i en slottsträdgårdsmästares liv

Följ med en dag i en slottsträdgårdsmästares oerhört spännande liv i februari...!

Klockan är 4.45 och jag ser mig vilset omkring. Nej det är inte lördag utan tisdag. Det betyder att jag inte ska ha långfrukost tillsammans med P1:s Naturmorgon utan måste plocka ihop det jag ska ha med mig för övernattning på jobbet. Frukosten tar jag med J när jag kommer fram till slottet. Ovanligt trött denna morgon.
Jag laddar bilsteron med Uffes album ´´Högtryck´´ i 307:an. ´´Möt mej på Roadhouse Kirschheim ikväll´´ och jag längtar efter en Uffe-konsert!
Under resan så pendlade temperaturen mellan 0 och -1 och på E4:an var det saltat. På de mindre vägarna mot slottet var det fruktansvärt halt och det känns skönt att vara framme nu. I Skåne stormar det och träd faller. Här är vindarna inte lika ilskna men det blötsnöar. Det väntas dock sol fram på dagen. Nu en kort frukost innan dagens arbetsuppgifter.
Frukost avklarad. Te, macka med ost och skinka och ett kokt ägg. Nu flytta-grejer-i-förråd-jobb och sedan upp i fruktträdet på bilden nedan. Tänker ha Odla med P1 i lurarna. Avsnitt från maj-juni i somras.

Så! Vindens styrka ser ut att öka men det har slutat snöregna. Odla med P1:s sommarsändningar är laddade i mobilen och nu blir det klättring på långstege. Fåglarna hörs inte i vinden idag och det blir nog inga vårkänslor där i trädet...
Pausar mitt trasiga knä lite och tar en kopp te. Jag lyssnade inte på Odla med P1 utan på ett avsnitt av Tendens som handlade om att vara inflyttad norrlänning i Stockholm, det var två av Bo Kaspers medlemmar som kommer från Piteå som medverkade. Intressant var det!
Väntar in lunchen...och undrar vad som bjuds idag. Det är en högtidsstund när man får komma in i värmen och äta kockarnas goda mat. Lyssnar på ännu ett Tendens. Nu om Hällefors.
Njutit av en smarrig lunch och druckit dagens kopp kaffe. Nu fortsätter jag i trädet. Solen lyser över slottsparken och det blåser hårt. En flock helt tysta måsar svävar över parken men jag har ännu inte sett vår havsörn idag. En kanelbulle från bageriet ligger och väntar att bli uppäten under eftermiddagsfikat. Visst är det spännande att följa denna händelsrika dag?
Det är inte mer än tio år sedan som jag rörde mig som en ekorre i träden. Det gör jag inte idag. Växlar med att klättra och beskära detta stora träd med att hjälpa J att fylla sandspridaren. Det är isbanor igen här på gångarna. Lyssnat på Uffe och Winnerbäck i träden. Funderar över vänskap...där uppe i trädkronan.
Afternoon tea med den där kanelbullen...och med J. Skönt att vila benen lite. Har en bit kvar av trädet och jag sedan ska jag fotografera det tänkte jag.

Då var just det här trädet klart och nu väntar två päronträd. Nu är det ljust längre på dagarna och jag kan jobba längre i em. Mot päronträden...!
Nej...nu får det räcka för idag. Urblåst och med trötta knän samlar jag ihop verktygen. Dags att gå in i slottet och äta middag och sedan logga ut för idag. Det blir övernattning och en kväll på mitt rum.
Har ätit middag med Emelie och Hasse...en mycket god kasslergratäng. Så, då var jag fri och ledig. Vad gör man då i ett slottsområde långt ute på landet? Ska jag dra på mig finkläder och åka in till Södertälje och dansa? Eller blir det spritfest på rummet med vild Spotifymusik? Eller blir det en stilla kväll med en bok, lite SVT-Play, te och skriva lite?
Direktsändningen avslutas. En oerhört spännande dag går mot sitt slut och i morgon väntar nya äventyr. God Natt!

2011-02-08 @ 04:58:05 Permalink Blandat Kommentarer (9) Trackbacks ()

Gråbrödraklostrets trädgård i Ystad

Tid: 9 augusti 2006 vid lunch
Läge: S:t Petri Kyrkoplan, en liten bit från torget i Ystad
Känsla: Den historiska känslan finns här och den nyanlagda rosengården gjorde mig glad.
Trädgårdens skötsel: Mycket bra
Växter: En nyanlagd fantastiskt fin rosengård med 91 olika rosor. En örtagård med 100 lika växter. Myclet vackra stora urnor med sommarblommor på framsidan (rosariet ligger på baksidan).
Historia: Klostret grundades 1267 i Ystad. 1532 drevs gråbröderna ut ur klostret med våld av den danske kungen Fredrik I. Ja inte av han själv personligen kan jag tänka! Delar av klostret användes som hospital fram till 1777 där har sedan varit spannmålsmagasin och köptes 1876 av staden. 1912 hade klostret renoverats och öppnades som museeum och bibliotek. Dagens örtagård stod färdig 1988 och rosariet 2002.
Café: Cafeteria finns inne i museet.
Hemsida: Gråbrödraklostret och här.
______________________________________________________________________________________

Det här är en plats för vila och stämningen här vid det gamla klostret och den vackra miljön är nästan lite meditativ.
Klostret är är sedan 1912 ett museum, sedan några år tillbaka är det främst ett klostermuseum med utställningar som handlar om platsen. I museet finns en butik med stort sortiment av böcker, konsthanverk och souvenirer.
Stora vackra urnor med sommarblommor finns på framsidan. Invid ingången till museet finns en stor plantering med endast gula sommarblommor nu 2006 och som lyser upp nu när augusti är här. Själv brukar jag ha lite svårt för gula växter men på hösten så vill jag inte vara utan dem i trädgårdarna.

Örtagården ligger vackert intill byggnaden med mängder av läkeväxter och prydnadsperenner. Runt planteringarna är lågt klippta buxbomshäckar. Invid ligger kålgården (som grönsaksträdgården kallades förr) och nedanför på baksidan ligger den mycket fina rosengården som invigdes 2002. Klätterrosor växer på pergolor och 91 olika rosor finns här i 13 grupper. Allt är gjort med god smak och kunskap och det är mycket välskött. En skrift där alla växter finns angivna finns utanför museet och vid rosariet. Önskar bara att jag hade varit här när rosorna blommade. Tror att bästa tiden är i mitten av juli.
Hela Ystad är en trevlig lugn stad och den här platsen måste man besöka om man befinner sig i stan.

2011-02-05 @ 11:56:31 Permalink Blandat Kommentarer (2) Trackbacks ()

Februarifredag i slottsparken

Februari månad i slottsparken. Den ljusa tiden på dagarna blir allt längre och det känns hoppfullt. Idag såg jag knoppar av snödroppar och även påskliljorna tittar försiktigt upp där i söderläget mot slottsväggen.
Ljuset och fågelsången får mig nästan att börja le och nynna lite...där i äppelträden som nu beskärs.
Men idag kom det snö igen...

På bloggen jobbar jag hårt med att flytta över inlägg från min andra blogg som ska släckas ner helt när jag lagt över alla trädgårdsspaningarna till den här bloggen.
I helgen lär jag få sitta med mitt svullna knä i högläge för att kunna bli bra tills på måndag. Inga vandringar i helgen som det var tänkt.

Hoppas att ni alla får en riktigt skön helg...vad ni än ska göra!