Site Meter

Vecka 21 - Naturen är min trädgård

 

 
 
Måndag 18 maj
 
 
Eldgarnsö
 
Päronallén vid Eldgarnsö
 
 
 

Tidigt ute på balkongen i solen med Ulf Lundells bok Vardagar 3.

 

 

Det är midsommarafton 2019 och Ulf har varit i Stockholm en tid för att repa inför sommarturnén. Bor på Sheraton och går stavgång på Söder och Långholmen. Är ensam i stan hela midsommarhelgen. Äter Branteviksill och dricker alkoholfri öl på rummet.

 

 

I samma stad och i samma tid, befann jag mig ute på Blockhusudden bland blommande rosor och scherminer och firade en skön midsommar. På midsommarafton bestämde jag mig för att börja skriva den här veckodagboken som kommer att avslutas nu i midsommar om fyra veckor. Från midsommar 2019 till midsommar 2020, som det var sagt. Se här!

 

 

Det var den gamla vackra vildvuxna päronallén som fick mig att åka ut till Eldgarnsö. Det är ju päronblomningens tid nu och Mälaröarna lockade. Vandringsleden i naturreservatet är 7 kilometer och jag tog mig fram i meditationstempo den här dagen.

 

 

Den fantastiska päronallén leder upp mot en fastighet i den lilla mycket vackra byn vid stranden av Mälaren. Att näktergalen sjöng i de höga blommande päronträden och att göken gol någonstans inne i skogen, störde inte direkt.

 

 

Markfloran bestod av vitsippor i slutskedet, gullvivor, maj-smörblommor, liljekonvaljer i knopp, vårärt mm. Trots min ko-skräck, blev jag tvungen att vandra intill mängder av betande kor i en hage. Vågade inte ha ögonkontakt utan sneglade snabbt åt sidan, så som Lexus brukar göra när vi går förbi hästarna på Gärdet. Drack mitt kaffe på ett berg vid Mälarens strand och satt länge och lyssnade på vågorna.

 

 

Inne i en vacker lund stod fyra äldre människor och undrade över en blomma. Jag fick rycka in och berätta att den vackra blomman heter vårärt. En man frågade om jag var växt-expert. Inte alls sa jag, men jag har jobbat med växter i hela mitt arbetsliv. Då har du säkert en perfekt trädgård hemma? Nej jag har ingen trädgård, svara jag och om jag hade haft det skulle den vara långt ifrån ´´perfekt´´. Naturen är min trädgård, utan tuktade växter och raka kanter!

 

 
 
 Magiska aplar
 
 
 
 
Tisdag 19 maj
 
 
Kärsön
 
Drottningholms slott
 
 

 

Årets vackraste morgon!

 

Jag var tidigt ute vid Kärsön som ligger just innan Drottningholm på Mälaröarna, för att gå den 6 kilometer långa och ganska kuperade vandringsleden. Inte en enda människa såg jag den här morgonen, endast fåglar och betande får. Så underbart! Mälarens vatten låg helt stilla, solen sken genom ett svagt dis och jag vandrade sakta längs stränderna. Som vanligt så här års höll fåglarna konsert i skogen och bilarnas störande ljud från Drottningholmsvägen försvann allt mer ju längre in på ön jag kom.  Det blev till slut helt stilla. Första paus på en slät klippa vid stranden och skulle jag lagt mig ner hade jag säkert somnat i stillheten.

 

 

Efter halva sträckan nådde jag fram till en fantastisk skog i fuktig strandmark, där blommande hägg växte i stora bestånd. Inte lika översållade av blommor som de som står fritt i öppen mark, utan lite mer försiktigt, vilket var minst lika vackert, där inne i den djungelliknande naturen. Klättrade upp på toppen av det högsta berget på ön, där rep fanns så att man kunde dra sig upp för den branta slänten. Men jag rör ju ingenting nu i smittans tid, så jag klättrade upp ganska obehindrat ändå. Det är inget fel på min kondition och jag känner mig pigg och stark. Utsikten var mycket vacker över det spegelblanka vattnet bort mot Drottningholms slott.

 

 

När slottet skymtade mellan träden från stigen, började jag samtidigt höra bruset från bilarna på Drottningholmsbron och den stilla vackra morgonmagin bröts plötsligt. En man i en röd kajak paddlade förbi och jag fotade honom framför slottet. När jag kom fram till Brostugan där jag startat min vandring, tänkte jag att om det varit normala tider nu, skulle jag tagit en kopp kaffe och en macka på Brostugans mysiga servering. Jag har många fina minnen från den här platsen som jag besökt ända sedan jag flyttade till Stockholm i början på 70-talet.

 

 

Jag tycker mycket om att vandra runt Kärsön, som inte ligger så långt från mitt Brommanäste och nästa gång jag känner att jag behöver en lugn plats i naturen nära stan, återkommer jag hit en tidig morgon.

 

 

På eftermiddagen besökte jag Bergianska trädgården som nu är underbart vacker med sina blommande träd. När jag skulle fotografera de vackra prydnadsaplarna, stod människor där intill och pratade. I evigheter. Det brukar sällan stanna någon under träden här, men nu stannade dom och jag väntade, något irriterad. Vill helst inte ha med människor i mina natur/trädgårdsbilder. När de väl flyttat på sig hade det vackra fotoljuset försvunnit.

 

 

Jag fortsatte att läsa Ulf Lundells bok Vardagar 3 och han skriver ´´Lär att fjärilsbuskar på latin är buddleja´´. Visst, det var jag som lärde honom det på hans Instagram!

 

 

Han skriver vidare om sommaren: 

 

Jag tror att det enda jag gillar med sommaren i det här landet är ljuset och färgerna. Allt annat under dom här tre månaderna känns onormalt. Som en lång paus från verkligheten. En slags sysslolöshetens dvala.

 

Jag ser kanske inte lika pessimistiskt på sommaren, men jag förstår ändå hur han menar.

 
 
 
Häggskogen
 
 Drottningholm till höger
 
 Brostugan
 
 
 
Bergianska trädgården
 
Stort treblad
 
Fingertandrot
 
Buskstjärnblomma och tandrot
 
 Victoriahuset
 
En tidig morgonen just utanför min port i Bromma.
 
 
 
 
 
 
 
Onsdag 20 maj
 
 
Wira bruk
 
Restaurangen
 
 
 

Många tycker säkert att jag är lite galen som nästan varje dag, far runt i naturen och ibland med försiktighet även inne i stan, för att vandra och fotografera. Förutom att jag tycker om att uppleva nya platser och även att återbesöka favoritställen olika tider på året, så handlar det även om att inte fastna hemma i någon Coronatristess. Att sitta still och vänta ut Covid 19.

 

 

Åkte norrut idag, en timma med bil från stan och hamnade bland gamla smedjor och stugor vid Wira bruk, som anlades 1630 för tillverkningen av vapen till stormaktstidens ständiga krig. Nu finns här museum, restaurang och Wägerths konstsmide, där tre smeder tillverkar vackra smidessaker. I nätbutiken har jag nu beställt en ljusstake som jag tyckte mycket om.

 

 

Den här onsdagen i smittans tid, var jag nästan ensam i den vackra lilla bruksorten. I ömsom sol, ömsom regn gick jag en stund i den vackra bruksmiljön. När/om allt blir som vanligt igen, vill jag gärna äta något gott här på restaurangen. Wiraspelen, ett historiskt musikskådespel hålls här varje år en vecka efter midsommar. Undrar hur det blir i år? Ser på hemsidan att biljetter ännu inte är släppta, i avvaktan på info om Corona-restriktioner.

 

 

Lunch hemma i Brommanästet. Blev rastlös och gick nåra timmar i ett apel- och häggblommande Bromma. Vandrade runt Lillsjön, som har blivit min vanliga runda i år. Näktergalen sjöng starkt vid den lummiga stranden, när jag satt där och lyssnade på dagens presskonferens om Coronaviruset. Det blev en mycket märklig kontrast. Ander Tegnell som betättade hur många som dött i smittan sedan igår, med näktergalen i bakgrunden. Det är verkligen en märklig tid vi lever i. Vid Lillsjöån mot Ulvsundasjön böjer sig en stor blommande apel och doppar sina grenar i vattnet. En bit bort satt en häger vid stranden och väntade på mat.

 

 

Där häggen började blomma tidigt, har blommorna snart gjort sitt för i år och framför Alviksskolan där både hägg och syren blommar mycket tidigt, tar syrenerna nu helt över. Jag tror dock att häggen har en bra stund kvar att blomma på mer normala ställen och nästa vecka inleds den riktiga syrenveckan i huvudstaden!

 

 

C frågade om jag kunde ha Lexus lite mer när Djurgårdsförvaltningen ska plantera sommarblommor under två veckor innan midsommar. Ingenting kan vara mer självklart. Klart att jag vill ha Lillkillen.

 

 

Det börjar bli ensamt, även för en ensamvarg. Längtar efter sällskap tillsammans med nära och kära och jag ser verkligen fram mot att möta min dotter i morgon. Det är röd dag och ledigt.

 

 

Längtar även efter att få resa iväg. Packa resväskan och dra mot nya resmål. Men ett hus med strandtomt är i varje fall hyrt till sensommaren, två timmars bilfärd från stan.

 

 
 Katten framför huset förstärker idyllen
 
 
Bromma
 
Tidiga syrener framför Alviksskolan i Traneberg
 
Apeln vid Lillsjöån
 
Lillsjöån
 
Rastplats med näktergalssång och Corona-presskonferens
 
 Utanför min bostad
 
 
 
 
21 maj - Kristi himmelfärdsdag
 
 
Storängsudds naturreservat på Ingarö
 
 
 

Nästa naturparadis att besöka blev Storängsudd på Ingarö. Vi vandrade på slingrande stigar i hagar och i mycket vackra lövskogsmarker med gamla ekar, lindar och stora vildaplar. Markfloran var fantastisk med stora bestånd av gullvivor, mängder av Adam och Eva i de magra områdena invid bergen, kungsängsliljor som just börjat blomma på en äng vid stranden, tandrot, midsommarblomster, mandelblom, maj-smörblomma och många andra vårblommor.

 

 

Haloumisalladen från Phil´s burger åt vi på berget vid Baggensfjärden. Bergen och klipporna var perfekta för picknick, sol och bad. Min dotter bar papperspåsen med maten dit och fick då kommentaren av en förbipasserande Fjällräven-vandrare - ´´Vissa passar bättre i ett köpcenter´´. Hur orkar folk bry sig så mycket om andra? Var den personen passar bäst vågar jag inte skriva här…

 

 

Men av allt det vackra vi såg den här dagen, var det den där undangömda platsen i skogen som vann våra hjärtan. Det var som ett stort sommargrönt altare i naturen, med friskt grönt gräs som täckte en kulle under träden. Vi vilade en stund för att känna in den nästan andliga stämningen. Fågelsången och ljuset som strilade ner genom den skira grönskan, gjorde det här till en mycket vacker och speciell plats.

 

 

Storängsudd har varit betesmark och äng sedan mycket lång tid tillbaka, men markerna började växa igen när ängsbruket med slåtter upphörde vid 1800-talets slut. Idag betas området av får för att hålla öppet så mycket som möjligt. Vid östra delen av naturreservatet finns ett gravfält från yngre järnåldern med 25 kända gravar.

 

 

Hit vill vi gärna återvända!

 

 
 
 Naturvandraren med sin vandrarstav.
 
 Adam och Eva
 
Vi hittade en vacker grönskande kulle mitt inne i skogen.
 
 En stor favorit har börjat blomma - midsommarblomster!
 
 
 
22 maj - fredag
 
 
02.50 och koltrasten sjöng
 
 
 
Långholmen
 
Fina Stora Henriksviks trädgård med sitt underbara café som har öppet mellan 11-17
 

 

Startade dagen tidigt med en mycket stilla vandring runt ett folktomt Långholmen. Molnfri himlen och glittrande vatten runt den vackra ön. Syrenerna hade precis börjat slå ut, men ljuset var för strakt för fotografering. Gick en stund i Kerstins vackra Rosäng, som verkligen inte bara är en plats för rosor. Hennes ängar är fantastiskt vackra och är nu fyllda av tulpaner och narcisser, som passar bra in bland perenner och vild flora. En rödhake satte sig någon meter från mig som om den ville hälsa och vi hälsade! Hundkex har börjat blomma vilket gladde mig och nu har verkligen  ´´den gröna ön´´ börjat göra skäl för namnet.

 

 

Åkte bort till Marabouparken i Sundbyberg för att titta till de nyplanterade perennerna efter den långa gången vid stora gräsytan och för att se hur långt parkens berömda rhododendron kommit. Det var endast några tidiga sorter som börjat blomma. Perennerna såg lite trötta ut tycker jag. Hade jag haft skötseln så hade jag luckrat jorden och inte haft så torrt som det var idag. Tänker ännu en gång att trädgårdsskötsel inte har lika hög status som planering och anläggning. Men men, det kanske blir bra. Nepeta växte utefter hela kanten.

 

 

Väldigt fin tulpanplanteringen utefter gräsmattan mot de höga buskarna!

 

 

Det var länge sedan jag besökte Bosse Rappnes Ulriksdal och saknar det. Beundra alla fina blomsterarrangemang, handla något och avsluta med fika. 

 

 

Saknad över att ha läst ut  872 sidor Vardagar 3. Fint att läsa om dig E.

 

 
 Det blev inget kaffe på min favoritbrygga den här gången
 
 
Marabouparken
 
 
 
 
 
 
Lördag 23 maj - lördag
 
 
Prydnadsaplar i Alvik
 
 
 
 
Så kom äntligen min fina kompis Lexus till mig igen och vå åkte till Bockholmen i Bergshamra och vandrade en stund, innan det blev dags att landa hemma i Brommanästet. Där vandrade vi en stund i regnet och det snöade från körsbärsdträden. Blev hög av syrendoft när jag satte näsan i en blomma. 
 
 
 
Traneberg
 
  
Sinnenas trädgård
 
 
 
 
 
 
 
Söndag 24 maj
 
 
Velamsunds naturreservat i Nacka
 
 Lexus blev lite trött i benen i de branta sluttningarna...
 
 
 
Avslutade veckan i naturen vid Velamsunds naturreservat i Nacka kommun. Vandringen var skön längs sjön och klättringen högt upp i blårbärsskogen var spännande! Men dagens stora händelse blev ändå när jag äntligen fick hänga en stund på ett café. Med borden långt från varandra njöt jag av fikat tillsammans med dotter och Lexus. Senast jag besökte ett café var i februari. 
 
 
Hästkastanjerna blommar i stan
 
 
 
Nu går vi in i syrenerna vecka i Stockholm och jag tror att jag sätter mig i en syrenberså och blir kvar där hela veckan.
 
 
 
 
Första café-fikat sedan februari. Det kändes ljuvligt för två lurviga gubbar...
 
 Lexus håller ställningen under bordet
 
 




Kommentarer
Postat av: Liza Hansson

Finns det något bättre sätt att börja en måndagsmorgon än att läsa din blogg? Knappast. Det är en mulen morgon så dina ord och bilder glädjer mig enormt. Många av platserna du besökte har jag också varit på men allt blir så annorlunda genom någon annans ögon.

2020-05-25 @ 06:45:27
Postat av: Hasse

Mycket trevligt med alla som läser bloggdagboken och du har hängt med länge Liza. Fyra veckor kvar nu, sen blir det mer vanliga blogginlägg igen.

2020-05-25 @ 10:39:25
Postat av: Janicke

Härligt att följa med på alla dina turer, att få komma ut i naturen en stund! Så bra att du har bil och tar dig runt. Och fina nosen får jag aldrig nog av!

2020-05-25 @ 20:20:41
URL: http://https://janicke365.blogspot.com
Postat av: Hasse

Tack Janicke! Är så glad att du hänger med!

2020-05-25 @ 20:39:02
Postat av: kerstin

Tack för allaljuvliga promenader man fått följa med på , dina berättelser om vad som sker där ute i naturen . En "kick" för en 83 åring som sitter där hon sitter .Blir 30 min promenad tidig morgon innan
folk är ute . Återvänder och läser flera gånger , känner doften från syren . Heder och tack än en gång .

2020-05-28 @ 23:44:18
Postat av: Hasse

Vad glad jag blir att du uppskattar min blogg Kerstin. Ja det är en svår tid vi lever i nu, men vi måste tro på att tillvaron snart ska bli normal. Var rädd om dig!

2020-05-29 @ 08:51:56
Postat av: elin

Otroligt vackra bilder!

2020-06-04 @ 12:21:38
URL: http://erlokalvard.se/
Postat av: Hasse

Tack Elin!

2020-06-04 @ 14:57:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0