Site Meter

Buxbomdöden


Skansens rosenträdgård.

Snart kanske vi inte har en enda buxbomplanta kvar i Sverige och i flera andra europeiska länder. Nu har den fruktade buxbomdöden nått botaniska trädgården i Uppsala och svampen kommer där - som på alla ställen där den fått fäste - att döda alla plantor. Det finns i dagsläget inget botemedel mot denna svamp. Det gäller att fatta snabba beslut när något sådant här drabbar en trädgård eller park. I Uppsala botaniska trädgård kommer man nu att gräva upp alla buxbomplantor och bränna dem.

Sofiero slottspark som utsågs till Europas vackraste park 2010 har också drabbats och även där kommer man att gräva upp och förstöra plantorna. Hannu Sarenström på Kinnekulle var den första som jag hörde prata om den aggressiva svampen och han fick ersätta stora delar av sina buxbomhäckar. Även Norrvikens trädgårdar är drabbade.
Ännu så länge har jag inte hört att Drottningholms buxbomsparterrer skulle vara drabbade, men det är ju bara en tidsfråga innan svampen når fram till kungens trädgård.
Jag har nu i några år hört rapporter från södra Sverige om hur många trädgårdar blivit drabbade och smittan verkar nu sprida sig snabbt över landet.



Många av buxbomen vid Wrams Gunnarstorp är från 1600-talet och de hotas nu också av den dödande svampen.

I Hemträdgården nr 6. 2011 kan man läsa Charlotte Rosanders artikel om buxbomens öde. Där finns också bra bilder på drabbade buxbomplantor. Där kan man också läsa om att det är två olika skadesvampar som drabbar buxbom. Problemen börjar med mörkbruna fläckar på bladen, brunsvarta streck längs stjälkarna och till slut faller bladen av.

Det här är oerhört tråkigt eftersom buxbom är en karaktärsväxt i trädgårdar, kyrkogårdar mm. i södra Sverige och i bl.a. slottsträdgårdar upp till Uppland. I Engsholms slottspark har vi en del buxbomhäckar och jag har själv planterat vissa av dem, men än så länge har vi klarat oss från den dödande svampen.

Man pratar nu om ersättningsväxter som kan användas som låga inramare till planteringar och i parterrer om vi nu inte längre kan använda buxbom. Kanske att liguster får ett uppsving i igen och det pratas även om myrtentry (Lonicera nitida) och lågväxande järnek (Ilex).

Svampsjukdomen upptäcktes i England någon gång på 1990-talet och varför svampen just nu sprider sig så snabbt över Europa vet man väl inte ännu. Beror det på klimatförändringar eller flyttar vi runt växter mellan olika länder alldeles för mycket och för slarvigt?
Eller är det bara något som naturen ´´ger oss´´  för att vi inte har inte har tillräcklig respekt för växter och inte ger dem liknande förhållanden som de har i sin naturliga miljö?
Det forskas nog intensivt nu och vi fortsätter att följa utvecklingen. Finns det någon chans att vi åter kan använda buxbom i våra trädgårdar igen - frågar sig nog många.

Jag har inte fördjupat mig helt i det här problemet och skulle det finnas sakfel i det jag skrivit här så är jag tacksam om ni rättar mig.


Norrvikens trädgårdar

Dagens växt Buxbom

Kommentarer
Postat av: cia

Tänkte en del på det här när jag köpte en säck med buxbom för att tillverka dörrkransar till alla julmarknader, den vet man ju inte vart den kommer ifrån vore ju väldigt ledsamt om det var en spridningsrisk, borde kanske veta lite mer om vart smittan finns och vart säckarna kommer ifrån. Det får nog bli annan typ av material i kransarna nästa år.

2011-12-07 @ 10:47:23
Postat av: Siegfried

Vi måste uppskatta den vilda floran där vi bor och verkar - och använda det växtmaterialet mycket mer. Vi sprider sjukdomar mellan kontinenterna nu. Askdöd, ekdöd, almdöd, aldöd...

Gärna exotiska arter, men inte så här ohämmat. Kanske bara genom frö?

2011-12-08 @ 19:37:18
Postat av: halvdansken

Tror inte alls på nån klimatproblem, eftersom det inte varin nån uppvärming att tala om på mer än 10 år, men däremot att vi köper och importerar växter utan någon som helst kontroll. Givetvis sprider sig sjukdomar på det sättet. I Australien har man jättenoga kontroller på vad man får fåora in, kanske kan det hjälpa?

2011-12-08 @ 20:16:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0